Introduktion i litteratursökning

Introduktion i litteratursökning Peter Hagell Leg. sjuksköt., Dr Med Vet Klinisk lektor, Division 4, UsiL Peter.Hagell@med.lu.se Hälso- och sjukvård skall enligt Socialstyrelsen baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta innebär att man som hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att hålla sig uppdaterad inom sitt område. Det finns många olika sätt att tillgodose detta behov, t ex kurser, konferenser, riktlinjer, läroböcker, internet och vetenskaplig litteratur. Ibland stöter man på frågeställningar och problem man inte hittar snabba svar på eller där svaren t o m tycks lysa med sin frånvaro. Det kan också vara som så att man t ex ställs inför att ta fram riktlinjer avseende ett specifikt vårdproblem, skriva ett uppsatsarbete, eller planerar en egen studie. Oavsett orsaken kommer många av oss emellanåt att behöva ta reda på vad man redan vet och vad som är den senaste kunskapen inom ett visst område. Ett sätt att gå till väga på är att gå in i fackböcker och se vad som finns skrivet inom det aktuella ämnesområdet. Svårigheten med denna metod ligger i att välja rätt böcker, samt att den kunskap som förmedlas via böcker oftast är flera år gammal. I realiteten är man därför ofta hänvisad till att söka information via tidskrifter. Detta kompendium är sammanställt som en introduktion och vägledning för sökning av vetenskapliga tidskriftsartiklar via databaser. Databaser Databaser består av sammanställningar av tidskriftsartiklar och annat som är katalogiserat efter innehåll. Sökningar i databaser sker genom att man kopplar upp sig till dem via internet. Det finns idag 1000-tals databaser att söka i, var och en mer eller mindre specialiserad avseende ämnesområden. Detta tillsammans med en ökande informationsproduktion gör att man lätt kan att bli frustrerad vid blotta tanken på denna samlade informationsmängd. I regel kommer man dock mycket långt med att söka i en eller ett par passande databaser, det räcker för de flesta behov. De databaser som oftast är aktuella inom vårdområdet är PubMed och CINAHL. PubMed omfattar litteratur inom såväl medicin som vård, medan CINAHL är speciellt inriktad på omvårdnad (men även annan vårdvetenskap). Om den frågeställning man söker på är av strikt omvårdnadskaraktär kan man klara sig med CINAHL men det rekommenderas att man kompletterar med motsvarande sökning även i PubMed eftersom relevanta artiklar inte nödvändigtvis publiceras enbart i omvårdnadstidskrifter. Andra databaser som kan bli aktuella är t ex SveMed+ (omfattar nordiska artiklar inom det medicinska området) och Cochrane (evidensbaserade sammanställningar över framförallt olika behandlingsmetoder). Dessa beskrivs i mera detalj nedan. Information om ytterligare databaser hittar du t ex under Databaser & e-litteratur på www.sjukhusbiblioteken.com. Till flertalet artiklar som publiceras i den vetenskapliga litteraturen finns ett abstrakt, dvs en sammanfattning av innehållet som författaren själv har skrivit. Undantag från denna regel är t ex debattinlägg, ledare (editorials), brev till tidskriften (letters) och vissa översiktsartiklar (reviews). Då en artikel är publicerad med ett abstrakt finns som regel även abstraktet tillgängligt direkt via databasen, vilket oftast är till stor hjälp när man ska bestämma sig för vilka av de artiklar man hittat som man faktiskt vill läsa och kommer att ha nytta av. PubMed (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/) PubMed har utvecklats av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM), National Institute of Health (NIH), USA. PubMed består av Medline och PreMedline. Medline omfattar i sin tur Index Medicus, Index to Dental Literature och International Nursing Index (Nurseline), från och med 1966 och täcker således medicin, vårdvetenskap, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och sjukvård, samt de prekliniska ämnesområdena. Medline indexerar artiklar publicerade i ca 5000 tidskrifter från ett 70-tal länder. PreMedline består av artiklar och abstrakt som ännu inte indexerats i Medline. PubMed är fritt tillgänglig via vilken dator som helst som är uppkopplad till internet. 1

CINAHL (nås via Region Skånes intranät/biblioteket, http://bibl.lund.i.skane.se, eller via Lunds universitetsbibliotek/elin, http://www.med.lu.se/bibliotek) Bibliografisk databas omfattande närmare 1000 tidskrifter inom omvårdnad, vårdvetenskap och arbetsterapi. Samtliga engelskspråkiga sjukskötersketidningar ingår. Startår 1983. CINAHL överlappar delvis PubMed men omfattar vissa tidskrifter och andra källor som inte är med i PubMed. Exempelvis referenser till och sammanfattningar av samtliga publikationer utgivna av American Nurses' Association och The U.S. National League for Nursing. Dessutom även böcker, avhandlingar, informationsskrifter, audiovisuellt material, och konferensrapporter. CINAHL är inte fritt tillgänglig men kan nås via biblioteket/region Skånes intranät eller Lunds universitetsbibliotek/elin (länkar enl. ovan). Cochrane (nås i fulltext via SBU, http://www.sbu.se) Cochrane är en internationell organisation som startade 1993. Cohrane-organisationen levererar evidensbaserade översikter, företrädelsevis avseende olika behandlingsmetoder. Deras översikter publiceras elektroniskt dels på CD-ROM och dels på internet. Cochrane är fritt tillgänglig via vilken dator som helst som är uppkopplad till internet i Sverige. OTSeeker (http://www.otseeker.com) OTSeeker är en databas med inriktning på arbetsterapi och relaterade områden (sjukgymnastik, rehabilitering). Innehåller abstracts (med referens men ej fulltext) till systematiska översikter och randomiserade kontrollerade interventionsstudier. Samtliga studier har granskats avseende vetenskaplig kvalitet och dessa bedömningar följer respektive abstrakt, vilket kan vara till hjälp för att få en snabb uppfattning om studiernas bevisvärde. OTSeeker är fritt tillgänglig från vilken dator som helst som är uppkopplad till internet. SveMed+ (http://micr.kib.ki.se) SveMed+ produceras av Karolinska Institutet och innehåller referenser till nordiska artiklar inom det medicinska området. Det äldre materialet kommer från databaserna Patrix, Spriline och Swemed. SveMed+ är fritt tillgänglig via vilken dator som helst som är uppkopplad till internet. Litteratursökning i databaser Det finns olika sätt att söka information i databaser. Ett sätt är s k fritextsökning, vilket innebär att man söker på vilka ord som helst som man tycker beskriver det fenomen man är intresserad av. Dock ger detta ofta många irrelevanta träffar, samtidigt som man kan missa sådant som är högst relevant. Detta beror på att fritextsökning tar fram alla referenser som någonstans i sitt referensnamn eller abstrakt innehåller det ord man sökte efter. Man använder sig därför lämpligen av s k söktermer, vilka fungerar som en slags "etiketter" som avspeglar innehållet i en artikel. När man söker med hjälp av söktermer ökar chansen att man hittar fler artiklar som handlar om det man är intresserad av, samtidigt som man undviker artiklar som handlar om något helt annat. Söktermerna skiljer sig något mellan olika databaser, men den grundläggande principen för hur man söker är snarlik. I PubMed heter sökorden MeSH (Medical Subject Headings). MeSH-termer är kontrollerade ämnesord som länkas till varje artikel som är med i Medline. MeSH är ett hierarkiskt system av speciella indexord där de flesta MeSH-termer har speciella underrubriker (subheadings) som innehåller definierade aspekter av MeSH-termen. Sökning på MeSH-termer eller motsvarande söktermer är generellt sett det bästa sättet att söka i databaser. När man ska börja sin sökning är det en bra strategi att först fundera på vilka nyckelbegrepp som omfattas av den frågeställning man har och att hitta bra söktermer för dessa. I PubMed är det enklaste sättet att hitta och söka MeSH-termer via den s.k. MeSH-Browsern. Karolinska institutet har översatt dessa termer till svenska (SweMesh), vilket kan vara till hjälp när man definierar vilka man behöver använda i sin sökning. SweMesh hittar du på http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm. I t ex CINAHL går man istället in under Thesaurus och skriver in det man är intresserad av, varpå en lista med tillgängliga söktermer relaterade till detta ord presenteras varpå man väljer de(n) term(er) man vill söka på. Oftast kommer man fram till flera olika söktermer och det kan då vara lämpligt att söka på var och en för att se hur många träffar man får. Om varje sökning ger väldigt många träffar måste man begränsa sig. Första steget är att kombinera söktermerna. Man anger då som sökvillkor att referenserna skall innehålla två eller fler av söktermerna. Detta görs genom att man använder s k 2

boolska operatorer (se bilaga 1), t ex: pain AND stroke. Om även detta genererar väldigt många träffar lägger man lämpligen till ytterligare en sökterm för att begränsa sökningen och bättre precisera det man är ute efter. Man kan även begränsa sin sökning till vissa årtal (t ex de 5 senaste åren), människor (vilket exkluderar djur-experimentella studier), viss åldersgrupp (t ex vuxna över 50 år), osv. I PubMed definierar man sådana begränsningar under Limits. Göteborgs universitetsbibliotek har tagit fram en bra lathund med information om sökning i PubMed (http://www.ub.gu.se/gm/faq/pubmed.html). Litteratursökning är ofta en balansgång. Å ena sidan vill man inte missa intressanta referenser genom att avgränsa sökningen för mycket. Å andra sidan vill man inte att sökningen ska resultera i 1000-tals träffar. En lämplig grundstrategi kan vara följande: 1. Identifiera de söktermer som beskriver din fråga. 2. Sök på dessa termer (ev både enskilt och i kombination, beroende på antalet träffar). 3. Lägg ev till ytterligare söktermer. 4. Begränsa din sökning efter det som du är intresserad av (t ex artiklar som beskriver kliniska prövningar, är publicerade de 10 senaste åren, är skrivna på engelska och med abstrakt tillgängligt online). 5. Skumma igenom abstrakten till dina träffar (alternativt enbart titlarna, beroende på antalet träffar) och välj ut de som tycks besvara/relatera till din frågeställning. 6. Skriv ut de mest intressanta abstrakten för en mera noggrann genomläsning. 7. Sortera bort de abstrakt som inte är intressanta eller uppfyller dina krav. 8. Ta fram och läs hela artiklarna. En bra målsättning är att genom söktermer få fram ett något större antal träffar än antalet artiklar man planerar att läsa. Som en första början kan det vara lämpligt att söka fram 25-100 abstrakt för att sedan läsa 5-10 hela artiklar. Antalet styrs dock naturligtvis av ämnesområdet och hur mycket som finns skrivet om det. Hitta litteraturen Många artiklar i PubMed har länkar i abstraktet till den elektroniska versionen av tidskrifterna. Har universitets- eller sjukhusbiblioteket en prenumeration på tidskriften och Du är ansluten till LU/USiL, eller om tidskriften är fritt tillgänglig, kan Du via att klicka på tidskriftens namn få tillgång till artikeln direkt! Ett tips är att alltid prova att komma åt artikeln på detta sätt eftersom det händer att tidskrifter periodvis är fritt tillgängliga (i reklamsyfte) eller kanske Din artikel är publicerad i ett gratisnummer av tidskriften (de flesta tidskrifter erbjuder vissa gratis nummer eller artiklar och/eller gratis tillgång till äldre årgångar). Sjukhusbibliotekets elektroniska tidskriftsbestånd når du via Region Skånes intranät (http://bibl.lund.i.skane.se) och om du är ansluten till Lunds Universitet når du Universitetsbibliotekens elektroniska tidskriftsbestånd via databasen ELIN (via http://www.med.lu.se/bibliotek). ELIN kan även nås från datorn i neurobiblioteket (tidskriftsrummet) på plan 3 i EA-blocket, där man således kan nå och skriva ut artiklar från samtliga tidskrifter som Lunds Universitet prenumererar på. Neurologiska och neurokirurgiska klinikerna har dessutom elektronisk tillgång till ett antal tidskrifter vilka nås med hjälp av klinikernas användarnamn och lösenord (kan erhållas via Gunilla Moullin, EA-blocket plan 4: Gunilla.Moullin@skane.se). Dessutom finns det ett antal tidskrifter som är helt fritt tillgängliga via internet (se vidare under Länktips nedan). När man hämtar artiklar direkt via internet får man ofta artikeln i s k PDF-format (PDF = Portable Data File) och du behöver då programmet Acrobat Reader installerat på din dator. Har du inte Acrobat Reader kan du hämta det gratis från www.adobe.com. När man inte lyckas få fram den litteratur man är intresserad av via internet återstår att kontakta sjukhus- eller universitetsbibliotekteken. Många tidskrifter som inte går att hitta elektroniskt finns att hitta i tryckt form på biblioteken. Om sjukhusbiblioteket (eller något av klinikbiblioteken inom USiL) har tidskriften kan Du kopiera artikeln utan kostnad. Förteckning över vilka tidskrifter och årgångar som finns tillgängliga via sjukhusbiblioteket hittar du i bibliotekskatalogen eller via intranätet (http://bibl.lund.i.skane.se). När det gäller Universitetsbiblioteken krävs att du införskaffar ett kopieringskort via respektive bibliotek. Finns den artikel du söker inte att få fram på något av dessa sätt kan man beställa den via biblioteket. Observera dock att det kostar pengar att beställa via bibliotek. Ett generellt råd är att aldrig beställa något såvida man inte är helt säker på att artikeln i fråga är av stor vikt! 3

En resurs som kan vara användbar när man försöker hitta till synes svårlokaliserade dokument är LIBRIS (http://www.libris.kb.se). LIBRIS drivs av Kungliga biblioteket och är en bibliotekskatalog över böcker och tidskrifter vid svenska (och en del andra nordiska) universitets- och sjukhusbibliotek o dyl. Genom att söka på LIBRIS kan du t ex få reda på var en viss bok eller tidskrift finns tillgänglig. Länktips http://www.lub.lu.se/safir/internet.html Allmänt om sökning på internet med adresser till de viktigaste sökverktygen. http://infovoice.se/fou/ Mycket matnyttig information och material om forskning och forskningsmetodik från Göteborgs Universitet. http://nmap.ac.uk Sökmotor för internet resurser inom vård och omvårdnad. http://www.wfnn.nu Hemsida för World Federation of Neuroscience Nurses (WFNN). Innehåller förutom information om WFNN även många länkar inom neuro-området. http://www.neuropat.dote.hu Omfattande länksamling för neuroanatomi, neuropatologi och olika sjukdomar. Innehåller bl a faktasidor, illustrationer, ordböcker/uppslagsverk, sidor för självstudier m m. Gratis tidskrifter på Internet Huvuddivisionens vårdforskningssida (www.lund.skane.se) Länkar till gratistidskrifter som faller inom Huvuddivisionens intresse- och verksamhetsområde, eller är av allmänt vårdvetenskapligt intresse. Klicka på Forskning & Utbildning -> Vårdvetenskap -> Division 4 ). HighWire Press (http://highwire.stanford.edu) Gratis tillgång till selekterade tidskrifter (oftast innehåll publicerat för upp till 6-24 månader sedan). Free Medical Journals (http://www.freemedicaljournals.com) Länkar till gratis tillgängliga medicinska tidskrifter. Innehåller totalt ca 1000 tidskriftstitlar som kan sökas antingen i alfabetisk ordning eller sorterade efter specialitet. Sjukhusbiblioteken (http://www.sjukhusbiblioteken.com) Rik länksamling för det mesta avseende informationssökning, forskning och andra relaterade områden inom medicin och omvårdnad. Bl a länkar till databaser och gratis tidskrifter och böcker (klicka på Databaser & e-litteratur ). BioMed Central (www.biomedcentral.com) Samling av gratis tidskrifter inom ett flertal biomedicinska områden, bl a neurologi och omvårdnad. PubMed Central (www.pubmedcentral.nih.gov) Länkar till gratistidskrifter samanställt av PubMed. 4

Bilaga 1 Boolska operatorer Boolska operatorer (AND, OR, NOT) används för att kombinera söktermer i syfte att preciserar sökningen. Principen för användning av boolska operatorer exemplifieras nedan. AND Hittar poster som innehåller både A och B. Begränsar en sökning. Exempel: Du vill hitta poster som handlar om rehabilitering vid multipel skleros: rehabilitation AND multiple sclerosis (enbart rehabilitation hade gett många irrelevanta träffar). OR Hittar poster som innehåller A eller B. Utvidgar en sökning. Exempel: Du vill hitta poster som handlar om multipel skleros: multiple sclerosis OR MS (MS är en mycket vedertagen förkortning för multipel skleros och det kan därför förekomma att förkortningen används utan att skrivas ut; enbart multiple sclerosis hade inte fångat dessa). NOT Hittar poster som innehåller A men inte B. Begränsar sökningen. Exempel: Du vill hitta poster som handlar om staden Casablanca (inte filmen): Casablanca NOT film. ( ) Om man vill använda flera operatorer grupperar man dem med hjälp av parenteser. Det som står inom parentes läses ihop. Exempel: Du vill hitta poster om rehabilitering vid multipel skleros och få med träffar oavsett om de förkortar eller skriver ut multipel skleros (MS): rehabilitation AND (multiple sclerosis OR MS). * Om man vill söka på en term som har en gemensam början men kan förekomma med olika ändelser så trunkerar man efter den gemensamma början genom att skriva *. Exempel: Om du söker på bacter* gör du en sökning på samtliga termer med denna ordstam, t ex bacteria, bacterium, bacteriophage, osv. 5