HUR SER STARKA KOMMUNER UT? Politices doktor Timo Aro 14.3.2014
Områden (läs organisationer och strukturer!) dör inte alls av att de gör fel saker, utan av att de fortsätter för länge att göra det, som någon gång tidigare var rätt sak - Enligt Doz och Kosonen 2007 -
Förändringskrafter i 2010-talets regionstruktur 1. Urbanisering och inriktning på stadsregioner. Metropolområdets och de stora tillväxtcentrens inflytelsesfär ökar i storlek i enlighet med villkoren för region- och samhällsstrukturens zoner. Södra Finland blir småningom ett enhetligt pendlingsområde. 2. Regionutvecklingens ekonomisering : Storhetens ekonomi. Ekonomin är i centrum i allt och överallt. 3. Migration och arbetskraftens rörlighet ökar ytterligare: Betydelsen av migrationen inom och mellan stadsregionerna samt immigrationens betydelse ökar. 4. (Stor)stads- och konkurrenskraftspolitik: Avtalsbaserade arrangemang betonar betydelsen av funktionella områden. Stadspolitik och stadsregionsinriktning står i centrum. 5. Accelererande immateriell konkurrens mellan stora stadsregioner: Kunnande, innovationer, experter, investeringar och kreativitet
Kreativitet och innovationer skulle vara dynamit, som en pubertal tonåring, men nu har de här orden byråkratiserats. När det pratas om innovationer låter det som om någon börjar utarbeta ett program. Innovationer har blivit en söt kanin, som alla måste tycka om - Alf Rehn 2010 -
Västra Nylands livskraft och konkurrenskraft i konkurrensen mellan regionerna 3. Ryktesbild (Tredje faktorer) 1. Yttre livskraft (Hårda faktorer) 2. Inre livskraft (Hårda och mjuka faktorer)
Västra Nylands yttre livskraft FUI-dynamik Tillgänglighetsdynamik Utbildningsdynamik Sysselsättningsdynamik Företagsdynamik Befolkningsdynamik Övrig dynamik
Den optimala tidsrymden för analys av regionens förändrings- och utvecklingsdynamik 9
Västra Nylands position i konkurrensen mellan regionerna 1 Landskapens (18) och de ekonomiska regionernas (25 största) konkurrenskraftsanalys 1995-2012: 10 faktorer med anknytning till regional konkurrenskraft 2 De ekonomiska regionernas konkurrenskraftsmätare (69 regioner) åren 2009-2012: Sex faktorer med anknytning till regional konkurrenskraft 3 Utveckling av regionernas företagsdynamik (67) åren 2008-2012: Sex faktorer med anknytning till företagsdynamik
Landskapens och de ekonomiska regionernas konkurrenskraftsanalys 1995-2012 KONKURRENSKRAFTENS TEMAOMRÅDE 1. Regionens regionekonomiska dynamik FATORER - Regionens bruttonationalinkomst per invånare - Regionens bruttonationalinkomst, förändrings% på olika tidpunkter (1990-1994, 1995-1999, 2000-2007 och 2008-2010) INFORMATIONSKÄLLOR - Statistikcentralen, regionalräkenskaper 2. Regionens sysselsättningsdynamik - Regionens relativa sysselsättningstal % - Regionens relativa arbetslöshetstal % -Statistikcentralen, sysselsättningsstatistik - ANM, årsvisa medeltal 3. Regionens befolkningsdynamik - Regionens befolkningsökning i promille per medelfolkmängdens1000 invånare - Regionens inflyttningsöverskott av inrikes omflyttning som promille per 1000 invånare - Statistikcentralen, befolkningsstatistik 4. Regionens kommunalekonomiska dynamik - Regionens kommuners kommunalskatt per invånare - Regionens kommuners lån per invånare - Statistikcentralen, kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet; Kommunförbundet, Kuntakuvaajat 5. Regionens kompetensdynamik - %-andel personer, som avlagt examen - Andel personer med högre högskoleexamen eller forskarutbildning i % av befolkningen äldre än 15 år - Statistikcentralen, befolkningens utbildningsstruktur Källa: Timo Aro 2013 www.timoaro.fi
Regionernas konkurrenskraft på landskapsnivå åren 1995-2012 PLACERING 2012 LANDSKAP POÄNG 1 Nyland 88 2 Birkaland 79,5 3 Österbotten 73,5 4 Egentliga finland 67,5 5 Norra Österbotten 57 6 Satakunta 56,5 7 Södra Karelen 56 8 Norra Savolax 54 9 Egentliga Tavastland 53 10 Mellersta Finland 48,5 11 Södra Österbotten 48 11 Päijänne-Tavastland 47,5 13 Mellersta Österbotten 46 14 Norra Karelen 39,5 15 Lappland 38 16 Kymmenedalen 37 17 Södra Savolax 32 18 Kajanaland 28,5 Nyland konkurrenskraftigast, Kajanaland ligger sist - Landskapen ordnade enligt konkurrenskraft 1995 2012 Tal som används i jämförelsen Talen är från åren 1995, 2000, 2008 och 2011-12 Ekonomi Bruttonationalprodukt (BNP) per invånare Förändringar i BKT Arbetskraft Sysselsättningstal Arbetslöshetstal Befolkning Befolkningsökning Migrationsvinst från inrikes omflyttning Kommunalekonomi Kommunalskatt per invånare Kommunernas lånemängd per invånare Utbildning Andel personer, som avlagt examen av befolkningen äldre än 15 år De akademiska eller andel personer med högre högskoleexamen eller forskarutbildning av befolkningen äldre än 15 år Satakunda Österbotten Södra Österbotten Engentliga Finaland Birkaland Mellersta Österbotten Engentliga Tavastland Lappland Norra Österbotten Mellersta Finland Päijänne Tavastland Nyland Norra Savolax Kymmenedalen Kajanaland Södra savolax 12 Norra Karelen Södra Karelen
De ekonomiska regionernas placering och konkurrenskraftspoäng åren 1995, 2000, 2008 och 2012 (25 enligt befolkningsmängd största ekonomiska regionerna) 1995 1 Vasa ek. region 86,75 2 Helsingfors ek. reg. 85 3 Uleåborgs ek. region 83,5 4 Tammerfors ek. reg. 82,75 5 Åbo ek. region 76 6 Borgå ek. region 71 7 Salos ek. region 68,75 8 Tavastehus st. 68,25 9 Kuopio ek. region 62,5 10 Villmanstrands ek. r. 62,25 11 Rauma ek. region 57,75 12 Jyväskylä ek. region. 56,5 13 Kouvola ek. region 56,5 14 Jakobstads ek. region. 55 15 Kotka-Fredrikshamns 52,25 16 Seinäjoki ek. region 49 17 Joensuus ek. region 45 18 Rovaniemi ek. region. 43,25 19 Kajana ek. region 43,25 20 Lahtis ek. region 42,75 21 Kemi-Torneå ek. reg. 41 22 Björneborgs ek. Reg. 40 23 St Mickels ek. region 35,5 24 Karleby ek. region 28 25 Övre Savolax ek. reg. 17,5 2000 1 Helsingfors ek. reg. 96,25 2 Tammerfors ek. reg. 90 3 Uleåborgs ek. region 88,5 4 Salos ek. region 79,75 5 Åbo ek. region 79 6 Vasa ek. region 77 7 Tavastehus ek. reg. 71 8 Jyväskylä ek. region. 69 9 Borgå ek. region 68,5 10 Kuopio ek. region 64,5 11 Villmanstrands ek. r. 60,75 12 Rauma ek. region 57,25 13 Kouvola ek. region 56,25 14 Kotka-Fredrikshamns 49,25 15 Jakobstads ek. region. 48,5 16 Lahtis ek. region 48 17 Seinäjoki ek. region 47,75 18 Joensuus ek. region 45,5 19 Karleby ek. region 42 20 Björneborgs ek. reg. 38 21 St Mickels ek. region 34 22 Rovaniemi ek. region. 30 23 Kajana ek. region 28,5 24 Kemi-Torneå ek. reg. 26 25 Övre Savolax ek. reg. 14,75 2008 1 Helsingfors ek. region 89,75 2 Tammerfors ek. region 88,5 3 Vasa ek. region 86 4 Uleåborgs ek. region 80,75 5 Borgå ek. region 79,75 6 Åbo ek. region 78 7 Tavastehus ek. region. 77,25 8 Kuopio ek. region 69,5 9 Jyväskylä ek. region 68 10 Salos ek. region 65 11 Rovaniemi ek. region 60,5 12 Seinäjoki ek. region 58,75 13 Karleby ek. region 56,5 14 Rauma ek. region 50,75 15 Lahtis ek. region 46,5 16 Jakobstads ek. region. 44,75 17 Villmanstrands ek. reg. 43,5 18 Kouvola ek. region 43,25 19 Björneborgs ek. reg. 42,5 20 Joensuus ek. region 39,5 21 Kajana ek. region 32 22 Kemi-Torneå ek. region. 29,25 23 St Mickels ek. region 29 2012 1 Helsingfors ek. reg. 89,75 2 Vasa ek. region 87 3 Tammerfors ek. reg. 83 4 Åbo ek. region 78 5 Kuopio ek. region 76,5 6 Uleåborgs ek. region 71,75 7 Borgå ek. region 71,5 8 Seinäjoki ek. region 68,5 9 Rauma ek. region 66 10 Tavastehus ek. reg. 57,25 11 Villmanstrands ek. r. 57,25 12 Rovaniemi ek. region. 56,5 13 Jyväskylä ek. region. 56,25 14 Karleby ek. region 54,75 15 Jakobstads ek. region. 54,25 16 Björneborgs ek. reg. 50,75 17 Joensuus ek. region 49,25 18 Lahtis ek. region 45,75 19 St Mickels ek. region 43,25 20 Kouvola ek. region 42,25 21 Kajana ek. region 35,5 22 Kemi-Torneå ek. reg. 35,25 23 Salos ek. region 29 24 Övre Savolax ek. reg. 27 24 Kotka-Fredrikshamns 28 25 Övre Savolax ek. region 22,75 25 Kotka-Fredrikshamns 24,75 13
De ekonomiska regionernas konkurrenskraftsmätare -Alla Fastland-Finlands ekonomiska regioner med i analysen -Sex faktorer i analysen: Arbetets produktivitet Innovativitet Industridominans Utbildningsnivå Sysselsättningstal -Varje regions placering jämförs faktor för faktor med alla regioners median -Till slut räknas regionens helhetskonkurrenskraft baserad på de sex faktorernas sammanlagda poäng Placering År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 1. Uleåborg Uleåborg Borgå 2. Salo Salo Vasa Borgå Vasa 3. Tammerfors Tammerfors Helsingfors Helsingfors 4. Vasa Borgå Uleåborg 5. Borgå Vasa Salo 6. Helsingfors Helsingfors Tammerfors 7. Äänekoski Åboland Raumo 8. Åboland Äänekoski Åboland 9. Brahestad Sydöstra Birkaland Södra Birkaland 10. Jyväskylä Åbo Åbo 11. Åbo Kemi-Torneå Jakobstad 12. Villmanstrand Jyväskylä Tavastehus 13. Raumo Brahestad Karleby 14. Varkaus Rauma Björneborg 15. Kemi-Torneå Villmanstrand Äänekoski 24. Raseborg 26. Raseborg 17. Raseborg Tammerfors Uleåborg Åbo Tavastehus Villmanstrand Åboland Södra Birkaland Karleby Salo Björneborg Raumo Brahestad 27. Raseborg
Sysselsättningsdynamik Västra Nylands livskraft och konkurrenskraft Tillgänglighetsdynamik Utbildnings dynamik FUI-dynamik Övrig dynamik
Företagsdynamik
De ekonomiska regionernas företagsdynamik 2008-2012 I analysen jämfördes Fastlands-Finlands 67 regioner på basen av sex faktorer, som beskriver företagsdynamik under åren 2008-2012 De sex faktorerna var: Antal nystartade företag per 1000 invånare 2008-2012 Företagsbeståndet (antal verksamma företag) per 1000 invånare 2008-2012 Företagsbeståndets förändring åren 2000-2012 Företagens nettotillväxt (börjat slutat) 2008-2012 Företagens förnyelsegrad (skapande förstörelse) 2008-2012 Andel kunskapsintensiva företag av de nystartade företagen 2008-2012 Alla regioner delades enligt faktorerna in i fem delar och på samma sätt sammandraget av helheten för alla faktorer i fem delar (se kartan) Helsingfors och Raseborgs regioner placerades på basen av de sex faktorerna för företagsdynamik i den bästa femtedelen bland alla regioner. Källa: Timo Aro 2014
Startade företag i relation till medelfolkmängden åren 2008-2012 Antal startade företag högst i Helsingfors, Åbo och Tammerfors inflytandesfär Grundningsaktivitet (promille av medelfolkmängd per år) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 2 av alla regioner Raseborgsregionen i den bästa femtedelen: placering 4 av alla regioner
TOP 15 startade företag i relation till regionens medelfolkmängd åren 2008-2012 (promille per år) Luoteis-Pirkanmaan Nordvästra Birkaland Vakka-Suomen Nystad Sydösterbottenin Salon Salo Pohjois-Satakunnan Norra Satakunta Tampereen Tammerfors Turun Åbo Koillis-Savon Norra Savolax Loimaan Loviisan Lovisa Porvoon Borgå Raaseporin Raseborg Åboland-Turunmaan Åboland-Turunmaa Helsingfors Helsingin Tunturi-Lapin Fjäll-Lappland 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Antal företag (företagsbestånd) i relation till medelfolkmängd åren 2008-2012 Företagsbeståndet högst i små regioner med mindre än 30 000 invånare och utanför tillväxtcentren Mängden företag (promille av medelfolkmängden) Helsingforsregionen i den nästbästa femtedelen: placering 18 av alla regioner Raseborgsregionen i bästa femtedelen: placering 12 av alla regioner
TOP 15 antal företag i relation till regionens medelfolkmängd åren 2008-2012 (promille per år) Norra Pohjois-Lapin Lappland Suupohjan Joutsan Raaseporin Raseborg Järviseudun Järviseutu Kyrönmaan Kyrömaa Loimaan Vakka-Suomen Nystad Loviisan Lovisa Sydvästra Luoteis-Pirkanmaan Birkaland Pohjois-Satakunnan Norra Satakunta Nordöstra Koillis-Savon Savolax Åboland-Turunmaan Sydösterbottenin Fjäll-Lappland Tunturi-Lapin 0 20 40 60 80 100 120
Nettotillväxt av antal företag, andel av företagsbeståndet åren 2008-2012 Nettotillväxten störst i stora stadsregioner och i Österbottens regioner Nettotillväxt (% av företagsbeståndet) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 4 av alla regioner Raseborgsregionen i den tredje bästa femtedelen: placering 28 av alla regioner
TOP 15 i nettotillväxt av antal företag i relation till företagsbeståndet åren 2008-2012 (%-andel av företagsbeståndet) Åboland-Turunmaan. Riihimäen Riihimäki. Seinäjoen Seinäjoki Loimaan Lappeenrannan Villmanstrand Porvoon Borgå Salon Jakobstadsregionens Ylivieskan Rovaniemen Rovaniemi Turun Åbo Helsingin Helsingfors Jyväskylän Tammerfors Tampereen Uleåborg Oulun 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Startade och avslutade företag ( skapande förstörelse ) i relation till företagsbeståndet åren 2008-2012 Företagens förnyelse eller skapande förstörelse var livligast i högskoleregio-ner och i enstaka industriregioner Skapande förstörelse (%- andel av företagsbeståndet) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 1 av alla regioner Raseborgsregionen i den nästbästa femtedelen: placering 18 av alla regioner
TOP 15 av företagens förnyelsegrad eller skapande förstörelse av företagsbeståndet åren 2008-2012 (%- andel av företagsbeståndet) Porvoon Borgå Hämeenlinnan Tavastehus Lahden Lahtis Riihimäen Riihimäki. Varkauden Varkaus Kouvolan Kotka- Kotkan-Haminan Fredrikshamn Äänekosken Äänekoski Turun Åbo Rovaniemen Rovaniemi Kuopion Tammerfors Tampereen Jyväskylän Uleåborg Oulun Helsingfors Helsingin 14,5 15 15,5 16 16,5 17 17,5 18 18,5 19 19,5
Företagsbeståndets förändring (%) under åren 2000-2012 Företagens antal ökade med minst en fjärdedel i åtta regioner: främst stora stadsregioner Företagsbeståndets förändring (%) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 3 av alla regioner Raseborgsregionen i den nästbästa femtedelen: placering 15 av alla regioner
TOP 15 av företagsbeståndets förändring åren 2000-2012 (%-andel av företagsbeståndet) Raaseporin Raseborg Jakobstadsregionen Jakobstadsregionens Ylivieskan Hämeenlinnan Tavastehus Vakka-Suomen Loimaan Jakobstadsregionen Nystad Rovaniemen Salon Jyväskylän Riihimäen Riihimäki. Porvoon Borgå Åbo Turun Helsingfors Helsingin Tammerfors Tampereen Uleåborg Oulun 0 5 10 15 20 25 30 35
De kunskapsintensiva företagens andel (%) av alla startade företag åren 2008-2012 Startade företag i branscherna K, M och N, som definierats som kunskaps-intensiva Startade kunskapsintensiva företag (%-andel av alla startade företag) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 1 av alla regioner Raseborgsregionen i den nästbästa femtedelen: placering 15 av alla regioner
Andelen kunskapsintensiva företag (%) av alla startade företag åren 2008-2012 (TOP 15) Raaseporin Raseborg Rauman Raumo Östra Lappland Itä-Lapin Uleåborg Oulun Lahtis Lahden Rovaniemen Rovaniemi Jyväskylän Vaasan Vasa Turun Åbo Tunturi-Lapin Fjäll-Lappland Porvoon Borgå Kuopion Tammerfors Tampereen Pohjois-Lapin Norra Lappland Helsingfors Helsingin 0 5 10 15 20 25 30 35
SAMMANDRAG AV DE MEST FÖRETAGSDYNAMSIKA REGIONERNA PÅ BASEN AV SEX FAKTORER ÅREN 2008-2012 I den bästa femtedelen stora stadsregioner med inflytelsesfär + Lapplands regioner Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 1 av alla regioner P Raseborgsregionen i den bästa femtedelen: placering 7 av alla regioner
De mest företagsdynamiska regionerna indelade i femtedelar på basen av sex företagsdynamikfaktorer FEMTEDEL Bästa femtedel Näst bästa femtedel Tredje bästa femtedel EKONOMISKA REGIONER Åbo, Helsingfors, Tammerfors, Borgå, Salo, Rovaniemi, Jyväskylä, Uleåborg, Fjäll-Lappland, Raseborg, Åboland, Riihimäki, Lovisa, Loimaa Tavastehus, Villmanstrand, Kuopio, Lahtis, Karleby, Jakobstad, Nystad, Seinäjoki, Forssa, Vasa, Norra-Lappland, Björneborg, Sydvästra Birkaland och Nordöstra Savolax Raumo, Kotka-Fredrikshamn, St Mickel, Sydösterbotten, Ylivieska, Norra Satakunta, Jämsä, Södra Birkaland, Kyrönmaa, Mellersta Karelen, Äänekoski, Suupohja, Kajana och Pieksämäki Näst-svagaste femtedel Svagaste femtedel Joensuu, Imatra, Kouvola, Kemi-Torneå, Koillismaa, Kaustby, Nyslott, Varkaus, Brahestad, Oulunkaari, Övre Birkaland, Keuruu och Nivala- Haapajärvi Saarijärvi-Viitasaari, Torneådalen, Kuusiokunnat, Joutsa, Järviseutu, Östra Lappland, Haapavesi-Siikalatva, Pielisen Karjala, Övre Savolax, Inre Savolax och Kehys-Kainuu.
Befolkningsdynamik
Befolkningsförändringar enligt region (69) på medellång sikt Folkmängden ökade i 22 regioner och minskade i 47 regioner under åren 1980-2011 Folkmängden ökade med mer än 40 000 personer i endast fem regioner Helsingforsregionen + 445 000 Tammerforsregionen+ 102 500 Uleåborgsregionen + 89 000 Åboregionen + 61 500 Jyväskyläregionen + 46 500 Befolkningsförändrin gar enligt ekonomisk region 1980-2011 Ökning Minskning Gräns för ekonomisk region Landskapsgräns Huvudvägar Vattenområden De fem ovan nämnda stadsregionernas sammanlagda befolkningsökning 745 000 personer Raseborgsregionens befolkningsändring var -609 personer under åren 1980-2013
Befolkningsutvecklingen i Raseborgs ekonomiska region enligt delfaktorer under femårsperioder åren 1980-2013 ÅR 1980-1984 1985-1989 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2013 NATURLIG BEFOLKNINGS- ÖKNING ABS. NETTO- FLYTTNING MELLAN KOMMUNER ABS. NETTOMIG- RATION ABS. 236-49 292 161-180 26 177-453 330-212 -932-7 -524 171 437-267 361 592-387 -710 329 BEFOLKNINGS- ÖKNING SAMMANLAGT ABS. 479 95,8 7 1,4 54 10,8 BEFOLKNINGS- ÖKNING SAMMANLAGT I MEDELTAL ÅRLIGEN -1151-228,6 84 16,8 686 137,2-768 -192
HELSINGFORS OCH DEN ÖVRIGA HELSINGFORSREGIONENS NETTOMIGRATION SOM ANDEL AV LANDETS INRE MIGRATION ÅREN 2000-2013 Helsingfors Helsingforsregionen utan Helsingfors Helsinki Helsingin seutu ilman Helsinkiä Helsingfors fick en migrationsvinst på 9 000 personer från migrationen mellan kommunerna och de andra kommunerna i Helsingforsregionen ca 33 000 personer åren 2000-2013 Helsingforsregionens migrationsvinst från migration inom Finland har minskat gradvis under hela 2000-talet: åren 2012-2013 fick kommunerna i Helsingforsregionen sammanlagt endast 300 personer migrationsvinst från landets inre migration. Helsingfors stads utveckling är annorlunda: Helsingfors fick migrationsförlust från migrationen mellan kommunerna under åren 2002-2007, men efter det har migrationsvinsten ökat år efter år Är det fråga om en bestående vändning i anknytning till urbanisering och boendepreferenser, eller ett tillfälligt fenomen som har att göra med ekonomiska konjunkturväxlingar? 5300 4900 4500 4100 3700 3300 2900 2500 2100 1700 1300 900 500 100-300 -700-1100 -1500-1900 -2300-2700 -3100-3500 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Statistikcentralen, StatFin -statistikdatabasen
Migrationsbalans mellan Helsingfors och Lojo städer (nettomigration) åren 1987-2012 120 100 80 60 40 20 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-20 -40-60 -80-100 -120-140 -160
Migrationsbalans mellan Helsingfors och Raseborg (nettomigration) åren 1987-2012 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-20 -30-40 -50-60 -70-80
Inrikes omflyttning enligt kommuner åren 2005-2010 Tillväxtkorridorer-nas och zonernas betydelse ökar i alla avseenden! Nettomigration i inrikes omflyttning, personer I tillväxtkorridoren mellan Helsingfors och Tammerfors bor var tredje finländare, men av hela landets migrationsvinst riktades 89 % till korridorens inflytelsesfär under åren 2005-2010 HHT-zonens betydelse ökar ytterligare på 2010-talet
Och Helsingfors inflytelsesfär utvidgas årtionde för årtionde - Södra Finland ett enhetligt pendlingsområde år? - Huvudstadsregionens pendlingsområde har utvidgats ca 25 km per årtionde sedan 1970-talet Pendlarnas andel av kommunens sysselsatta Lähde: http://www.hsy.fi
Järnvägs-, flyg- och båttrafikens inrikes resor i trafiknätet år 2011 Kritisk faktor: Västra Nylands anknytning till både Helsingfors inflytelsesfär, som utvidgas, och till det framtida pendlingsområdet Södra Finland Inrikes resor med järnvägs-, flyg- och båttrafik 2011 Källa: Liikennevirasto, Finavia, Tilastokeskus
Yttre livskraft/ hårda faktorer Regionekonomins dynamik Närings- och branschstrukturens dynamik Arbetsplatsutveckling Utbildningsutbud Tillgänglighet, förbindelser Inre livskraft/ mjuka faktorer Familj och vänner Kopplingar till personhistoria Hembygdsidentitet Uppfattningar och ryktesbild Förmodad potential Stämning och livsstil Ryktesbild/t redje faktorer Faktorer som finns mellan hem och arbetsplats är betydelsefulla för den egna livsstilen Lockande mötesställen: hobby-, kulturoch motionsplatser, gallerier, kaféer osv.
Platsens kvalitet avgör framtida framgång: 1. Vad finns där? 2. Vem finns där? 3. Vad händer där? 4. Hur kommer man dit? Lähde: Richard Florida
Bristen på krismedvetenhet skildras av att hela sällskapet väljer tapeter till hallen, fastän hela resten av huset brinner - En ekonomiforskares lakoniska konstaterande om eurokrisen -
TACK! 045 657 7890 timokaro@gmail.com www.timoaro.fi