Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Tresticklans nationalpark

Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Tresticklans nationalpark Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Om inskränkningar i rätten att använda mark och vatten inom nationalparken 1 Inom nationalparken är det förbjudet att 1. anordna upplag eller tippa, 2. dra fram ledning i mark, vatten eller luft, 3. anlägga väg eller stig, 4. uppföra eller utöka byggnad eller annan anläggning eller koja, 5. uppföra mast eller vindkraftverk, 6. uppföra stängsel eller annan hägnad, 7. anlägga brygga, förtöjningsboj eller fast förtöjningsplats, 8. bedriva täktverksamhet, prospektera eller bortföra torv, mineral eller annat geologiskt material,

9. gräva, schakta, utfylla, borra, mejsla eller spränga eller vidta åtgärd som skadar berg, mark, sten eller botten, 10. muddra eller dumpa, 11. utföra vattenreglering, dämma, leda bort vatten eller på annat sätt påverka hydrologin, 12. dika eller dikesrensa, 13. bedriva skogsbruk genom att avverka, ta bort döda träd eller utföra annan skogsbruksåtgärd, 14. använda bekämpningsmedel eller tillföra växtnäringsämnen, 15. plantera in eller sätta ut växter, djur eller andra organismer, 16. jaga eller utfodra vilt, eller Svenska Jägareförbundet: Detta står per definition i strid med 4 jaktlagen som anger att markägaren och jakträttshavaren har en skyldighet att sörja för särskilda åtgärder i form av skydd och stöd för viltet. I något fall anger förslaget till ny föreskrift emellertid att länsstyrelsen ska kunna tillåta utfodring. I detta fall utgör föreskriften därför endast ett potentiellt lagbrott. Markägaren, i detta fall Naturvårdsverket gör bedömningen att ett förbud mot utfodring inte skulle strida mot jaktlagen. Bestämmelsen i 4 jaktlagen om att markägaren ska stödja viltet innebär inget uttryckligt krav på utfodring. Att stödja viltet kan ske på flera olika sätt, t.ex. genom utfodring, men även genom den markanvändning som väljs i området. Naturvårdsverket bedömer i det

svenska staten, kan inte undandra sig det ansvar som ålagts Sveriges alla markägare genom olika föreskrifter för olika nationalparker. Vi finner det anmärkningsvärt att förslaget överhuvudtaget kan uppstå. Självklart ska svenska staten ta sitt ansvar och vårda det vilda. Vi föreslår därför att det inte införs något förbud mot utfodring i några nationalparker. Svenskt Friluftsliv anser att skrivningen strider mot svensk jaktlagstiftning. Enligt 4 jaktlagen så är såväl markägaren (staten) som eventuell jakträttshavare, skyldig att stödja viltet vid behov. Detta kan innebära utfodring och då kan man inte ha en föreskrift som strider mot lagen. Svenskt Friluftsliv föreslår att sista delen av 1 punkt 17 stryks (eller utfodra vilt). Ekoturismföreningen Bakgrunden till detta tillägg förklaras inte, men Tresticklans nationalpark kan eventuellt vara en sammanhanget att markanvändningen i nationalparkerna i sig gynnar naturligt förekommande viltpopulationer. Det kan dock finnas tillfällen då utfodring inte strider mot syftet med nationalparken. Det kan till exempel gälla om det är fråga om rödlistade/utrotningshotade arter eller andra arter där populationerna är små, som behöver stödutfodring. Man kan även tänka sig en situation där utfodring kan ske på ett sätt som inte motverkar syftet med nationalparken, t.ex. genom en fågelmatning, och därmed tillföra ett värde för besökaren. Förbudet har därför ersatts med tillståndsplikt, något som gör det möjligt att kunna utfodra vilt så länge det inte strider mot syftet med nationalparken. Se ovan. Se ovan.

nationalpark lämplig för vilt- och fågelskådning. Då bör inte föreskrifterna i onödan begränsa möjligheterna för att utveckla en sådan verksamhet, som däremot bör vara tillståndspliktig. 17. anlägga campingplats, lägerplats eller annan anläggning för friluftslivet. Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar 2 Utan tillstånd från länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att kalka mark eller vatten. Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Om rätten att färdas och vistas och om ordningen i övrigt inom nationalparken 3 Inom nationalparken är det förbjudet att 1. gräva eller hacka eller skada, rista i eller måla på berg, mark eller sten, 2. flytta eller bortföra sten, 3. bryta kvistar eller fälla eller skada levande eller döda träd eller buskar,

4. skada eller störa djurlivet, klättra i boträd eller uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt, 5. framföra motordrivet fordon, 6. framföra motorbåt, vattenskoter eller annan motordriven farkost, 7. starta eller landa med luftfartyg, 8. elda, förutom vid användning av friluftskök, 9. medföra okopplad hund eller annat husdjur som inte är kopplat, Svenskt Friluftsliv vill erinra om att Havsoch Vattenmyndigheten i regeringsuppdrag från 2013 Vattenskotrar och andra mindre motordrivna vattenfarkoster föreslår att upphäva den svenska vattenskoterförordningen och flytta fokus från typen av farkost till icke-önskvärda beteenden till sjöss. Om Vattenskoterförordningen upphävs kommer definitionen av en vattenskoter tas bort. Svenskt Friluftsliv föreslår att man istället bara använder begreppet motordriven farkost. Svenska brukshundsklubben: SBK ser mycket positivit på att det blivit tydligt i föreskrifterna att det är tillåtet att medföra hund under förutsättning att den hålls kopplad inom Tresticklans nationalpark. Vi bedömer att det är viktigt att vattenskoter nämns i bestämmelsen. För allmänheten är det ett vedertaget begrepp och bestämmelsen blir därmed mer lättförståelig. Om definitionen av vattenskoter ändras eller tas bort i framtiden, får vi se över bestämmelsen på nytt.

10. på ett störande sätt orsaka ljud med ljud- eller musikanläggning eller på annat sätt, 11. bedriva militär eller polisiär övningsverksamhet, 12. placera ut skylt, tavla, affisch, orienteringskontroll, snitsel, markering eller liknande, Svenskt Friluftsliv menar att denna formulering istället bör hamna under 4 Utan tillstånd från länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att. Samtidigt bör ordet orienteringskontroll tas bort. Vi anser det inte rimligt att ha ett totalförbud för all form av orienteringskontroller. Bestämmelsen är flyttad till tillståndsplikt. 13. rida, eller Svenskt Friluftsliv anser att förbudet att cykla och rida bör tas bort. Den skada som eventuellt kan uppkomma är försumbar i sammanhanget. Förbudet bidrar inte till att syftet med nationalparken värnas. 14. cykla. Svenskt Friluftsliv anser att förbudet att cykla och rida bör tas bort. Den skada som eventuellt kan uppkomma är försumbar i Naturvårdsverket gör bedömningen att det kan vara möjligt att anlägga ridstigar i nationalparken. Det går dessutom historiska ridstigar genom området. Men vi bedömer att om ridning ska kunna tillåtas så behöver sannolikt speciella ridstigar anläggas, något som inte finns idag. Därför behöver denna fråga bör hanteras i samband med en översyn av skötselplanen. Tills vidare bedömer vi dock att ridning skulle kunna accepteras under vissa förutsättningar och på vissa platser. Vi bedömer därför att det är lämpligt att införa tillståndsplikt för ridning. Risken för konflikt med andra besökare bedömer vi är större för cykling än med ridning och därför bedömer vi att cykling

sammanhanget. Förbudet bidrar inte till att syftet med nationalparken värnas. fortfarande ska vara förbjuden. Eventuellt kan detta ställningstagande ändras om vi i arbetet med en reviderad skötselplan hittar en lösning även för cykling. Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar 4 Utan tillstånd från länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att 1. genomföra idrottstävlingar eller idrottsarrangemang, Uddevalla kommun tillstyrker även förslaget att idrottsarrangemang ska vara tillståndspliktiga. Särskilt viktigt är detta med tanke på nya typer av aktiviteter som utvecklas och som kan orsaka skada på natur och anläggningar. Ekoturismföreningen Utifrån tidigare framförda synpunkter i vårt remissvar för Ängsö nationalpark, ifrågasätter vi om förslaget med tillståndsplikt enbart för idrottstävlingar eller andra idrottsarrangemang är tillräckligt för att i framtiden värna om nationalparkens naturoch kulturvärde och besökarnas möjlighet till kvalitetsupplevelser. Se nedan under generella synpunkter. 2. samla insekter, spindlar, snäckor, sniglar eller andra ryggradslösa djur,

3. plocka, samla eller gräva upp växter, inklusive mossor, eller lavar eller vedlevande svampar, eller 4. utföra vetenskapliga undersökningar eller bedriva miljöövervakning som innebär markering, insamling, fångst eller annan påverkan på naturmiljön. Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Generella undantag 5 Utan hinder av inskränkningarna i 1 3 är det inom nationalparken tillåtet 1. för förvaltaren eller av länsstyrelsen utsedd uppdragstagare att utföra åtgärder enligt fastställd skötselplan såsom att underhålla och förbättra vandringsleder, utföra gränsmarkering, uppföra anläggningar för friluftslivet, utföra naturvårdande skötsel och genomföra informationsskyltning, 2. för förvaltaren eller av länsstyrelsen utsedd uppdragstagare att framföra motordrivet fordon eller motorbåt för att utföra åtgärder enligt fastställd Svenskt Friluftsliv menar att begreppet motorbåt ryms inom begreppet motordriven farkost och att det är olämpligt att begränsa undantaget till just motorbåt. Svenskt Vi har ändrat bestämmelsen till att istället gälla motordriven farkost.

skötselplan eller i annat tjänstesyfte, 3. för personal inom polisen, sjukvården, tullen eller räddningstjänsten att vid insatser använda motordrivet fordon, motorbåt och hund och vid behov vidta andra åtgärder. Anmälan ska om möjligt göras till länsstyrelsen i förväg, annars snarast efter genomförandet, 4. för behörig person att eftersöka och avliva skadat vilt och i samband med detta medföra hund som inte är kopplad, Friluftsliv föreslår att begreppet motordriven farkost används istället. Svenska brukshundsklubben: SBK anser att det är bra att det tydligt framgår att hund som används av t.ex. polis och/eller räddningstjänst i tjänsteutövande kan använda hund. Svenskt Friluftsliv menar att begreppet motorbåt ryms inom begreppet motordriven farkost och att det är olämpligt att begränsa undantaget till just motorbåt. Svenskt Friluftsliv föreslår att begreppet motordriven farkost används istället. Svenska brukshundsklubben: Tydligt undantag för möjligheten att söka skadat vilt med okopplad hund och att det gäller just viltvård. Svenska Jägareförbundet: 28 jaktlagen ställer krav på jägaren att snarast spåra upp och avliva vilt som skadats i samband med jakt. Denna skyldighet gäller även om viltet förflyttar sig till annans jaktområde. Det innebär att ett eftersök, som definieras som jakt, kan behöva genomforas även i en nationalpark. Brott mot paragrafen är straffsanktionerat Polismyndigheten kan Vi har ändrat bestämmelsen till att istället gälla motordriven farkost. Naturvårdsverket gör bedömningen att eftersök och avlivning av skadat vilt ska få genomföras i nationalparken.

5. för behörig person att utöva av förvaltaren initierad skyddsjakt och i samband med detta medföra hund som inte är kopplad, även enligt 26 a jaktlagen initiera eftersök på vilt som skadats i samband med en sammanstötning med motorfordon och spårbundet fordon. Ä ven detta kan naturligtvis leda till att ett eftersök kan behöva bedrivas i en nationalpark. Punkten 1 ovan är därför motiverad och måste återfinnas i samtliga nationalparksföreskrifter. Med användning av uttrycket "behörig person" täcks de ovan angivna fallen in enligt vår bedömning. Svenska Jägareförbundet: Punkten är mindre lämplig eftersom man där ska uppvisa något slags naturvårdande syfte. Detta begrepp är inte lämpligt att använda här eftersom det är en av grunderna for myndighets beslut om skyddsjakt enligt 23 a 4 p. jaktförordningen som bör hanteras i enlighet med vårt förslag nedan. Dessutom utpekar punkt 3 endast vissa arter. Detta kan utgöra ett framtida hinder om t.ex. invasiva arter som mårdhund etablerar sig, eller jakt av någon annan anledning måste utföras. Exempelvis är predationsbegränsande jakt på kråka, korp och trutar inte sällan en åtgärd som finns inskriven i skötselplaner for skyddade områden. Predatorkontroll av kråk- och måsfågel förekommer även som åtgärd i åtgärdsprogram för hotade arter. Vidare kan man tänka sig att extrema betestryck från hjortdjur kan föranleda behov av Naturvårdsverket gör bedömningen att det är lämpligt att kunna genomföra av myndighet beslutad skyddsjakt i nationalparken i enlighet med 23 b och 29 jaktförordningen. Dessutom kan det finnas anledning att bedriva skyddsjakt efter främmande djur i den svenska faunan samt att kunna ha möjlighet att sätta ut t.ex. råttfällor om problem skulle uppstå med råttor, möss eller liknande. Därför bedömer Naturvårdsverket att det är rimligt att lämna undantag för förvaltaren att bedriva skyddsjakt enligt 26 och bilaga 4 punkten 1, till jaktförordningen. Om det skulle uppstå behov av att bedriva annan jakt, utöver de situationer som undantagsbestämmelserna ovan tar syfte på,

populationsbegränsande jakt. I samtliga dessa fall kan behov även uppstå i en nationalpark jakt bör därmed inte begränsas till att endast omfatta vissa arter. Skyddsjakt är per definition jakt och endast i undantagsfall kan den bedrivas av annan än jakträttshavaren. T.ex. så jagas vildsvin i princip året runt under allmän jakttid bl.a. för att minska skador på grödor. Detta är dock inte skyddsjakt i lagens mening. Endast viss begränsad skydds jakt kan ske av jakträttshavaren själv avseende vildsvin t. ex. på fält med oskördad gröda. Istället bör termen "jakt" användas och då får lagstiftningen i övrigt reglera när förvaltaren bedömer det nödvändigt att t.ex. reglera en population genom jakt oavsett viltart. Det finns även andra situationer då jakt måste kunna bedrivas, t. ex. då polismyndighet beslutar enligt 9 jaktlagen avliva djur som är farliga för människors säkerhet Även då Naturvårdsverket anser att vissa arter i sig innebär betydande skaderisker eller en då länsstyrelse bedömer att ett viltbestånd är för stort, måste jakt kunna ske. I samtliga dessa fall kan i teorin jakt behöva bedrivas inom nationalpark också. Svenska Jägareförbundet: Vi föreslår därför att det i nationalparksföreskrifterna införs följande undantag från det generella jaktförbudet: får frågan prövas i det enskilda fallet genom en ansökan om dispens som prövas i sedvanlig ordning. Om en ansökan om jakt avser en art som ställer till sådan skada på nationalparkens växt- eller djurliv att syftet med nationalparken kan anses skadas, bedömer Naturvårdsverket att särskilda skäl kan föreligga och dispens i så fall kan ges. Se ovan.

För behörig person att eftersöka och avliva skadat vilt och i samband med detta medföra hund som inte är kopplad. För behörig person att utöva av förvaltaren initierad jakt och i samband med detta medföra hund som inte är kopplad. För behörig person att utföra av myndighet beslutad skyddsjakt och i samband med detta medföra hund som inte är kopplad. 6. för rörelsehindrad att framföra eldriven rullstol på anvisade leder och stigar, 7. att plocka bär och matsvamp för eget bruk, och 8. för förvaltaren eller av länsstyrelsen utsedd uppdragstagare att underhålla dammanläggningen vid sjön Tresticklans utflöde. Övriga synpunkter Sakfråga Framförda synpunkter Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar (Inga sakägare har lämnat synpunkter) Om kanotturism - Ekoturismföreningen Svenska Ekoturismföreningen: Det är välkänt att angränsande kanotturism i Dalsland står inför stora utmaningar när det gäller markägarkonflikter och markslitage. Därför är det beklagligt att översynen inte utnyttjas för att presentera ett förslag på Vi bedömer att föreskrifterna är tillräckliga för att uppfylla syftet med nationalparken. Ett av de övergripande syftena med nationalparkerna är ju att göra dessa tillgängliga för friluftslivet. Det

Om tillståndsplikt LRF Västra Göraland långsiktigt hållbar turism i Tresticklans nationalpark. Något som sedan skulle kunna användas som föredöme och modell för annan turism i området. Istället riskerar det presenterade förslaget med borttagen tillståndsplikt, att tas som intäkt av exempelvis mindre seriösa kanotuthyrare, för att inte ta itu med och åtgärda befintliga problem. LRF Västra Göraland: Just Tresticklan har inte i dagsläget en ohållbar nivå på turismen. Dock anser vi det vara olyckligt att staten frånsäger sig möjligheten att tillståndspröva och samråda med grupper som vill besöka nationalparkerna. När förbudet mot kommersiell verksamhet hävs (något som vi tillstyrker) men utan att det ersätts av något annat finns risken att nationalparkerna får samma negativa belastning som finns i andra områden. Dessutom blir det ett signalvärde som gör det ännu svårare att få ökad dialog mellan utövare, markägare och kommuner i andra områden där besöksnäringen är betydande. LRF Västra Götaland föreslår: Slå vakt om allemansrätten för det ideella friluftslivet. Använd föreskrifterna i Nationalparkerna som hävstång för att skapa en hållbar utveckling av besöksnäringen. Inför tillståndsplikt för alla turistföretag oavsett omfattning eller gruppstorlekar. Förfarandet kring detta ska vara enkelt och rationellt så att det inte medför onödig byråkrati för företagen. Ideella organisationer (exempelvis föreningar och skolklasser) anmäler sina besök. Detta ger en överblick över belastningen, det blir möjligt att vid behov styra besöken och det går att följa finns anläggningar och anordningar för detta ändamål och dessutom finns det föreskrifter som inskränker allemansrätten så att området inte ska skadas av besökarna. Därför är situationen i nationalparken inte jämförbar med situationen utanför. I den frågan hänvisar vi till vår vägledning om Allemansrätten som finns på Naturvårdsverkets hemsida, http://www.naturvardsverket.se/varnatur/allemansratten/ Naturvårdsverket har diskuterat denna fråga ingående med länsstyrelsen som är förvaltare av nationalparken och har i samråd med länsstyrelsen kommit fram till att det inte finns något behov av att reglera organiserade aktiviteter. Det finns idag inga eller mycket begränsade problem med organiserade grupper, oavsett om det är fråga om kommersiella eller icke-kommersiella arrangemang. Tvärtom bedömer förvaltaren att det idag fungerar bra. Nationalparken har potential att ta emot betydligt fler besökare än idag, både organiserade och icke-organiserade. Meningen med föreskrifterna är att se till att syftet med nationalparken uppfylls. Men när det gäller besökare och de problem med slitage eller störning som kan uppstå genom ett stort antal besökare eller besökare med olämpligt beteende, kan dessa många gånger istället bättre lösas

upp om det sker skadegörelse/nedskräpning. genom information, kommunikation, kanalisering och satsning på anläggningar och anordningar och en fungerande tillsyn. Om det skulle uppstå problem orsakade av organiserade/kommersiella arrangemang eller för den delen oorganiserade besökare, så finns det en beredskap att hantera detta genom information, kommunikation, kanalisering och en satsning på anläggningar och anordningar och mer tillsyn. Dessutom ger övriga bestämmelser i föreskrifterna ett i grunden starkt skydd. Skulle oacceptabla skador eller störning trots detta uppstå har Naturvårdsverket möjlighet att skärpa föreskrifterna. Naturvårdsverket har dessutom inhämtat erfarenheter från de nationalparker som idag inte har någon tillståndsplikt alls för organiserad verksamhet såsom t.ex. Store mosse NP, Tivedens NP och Söderåsens NP. Utifrån dessa erfarenheter gör vi bedömningen att behovet av att generellt reglera kommersiell eller organiserad verksamhet i Tresticklan i dagsläget är litet eller obefintligt. För att förhindra lägerverksamhet under längre tid, som kan orsaka skada på naturmiljön och störa annat friluftsliv, har vi dock infört tillståndsplikt för organiserade turer eller andra organiserade aktiviteter som innebär övernattning mer än två nätter i följd på samma plats.

Om turismföretag och tillståndsprocesser - LRF Lantbrukarnas Riksförbund LRF: Det är en klok utgångspunkt att likställa kommersiella och ideella grupper. Det är riskens för skadan som ska räknas. Det går för övrigt helt i linje med Brottsbalken 12 kap 4 tagande av olovlig väg. Där just risken för skada förbjuder passage genom ett område. LRF föreslår dock att dessa grupperingar hanteras på olika sätt. LRFs uppfattning är att turistföretag inte motsätter sig en tillståndsprocess för att få verka i en nationalpark. Men givetvis måste ansökningsprocessen då vara rimligt snabb och okomplicerad. En framgångsfaktor för turismen är en nära dialog och samverkan mellan de som vill bedriva verksamhet i nationalparken och parkens förvaltare. Turistföretagaren kan då t.ex hjälpa förvaltaren med rådgivning/vägledning till andra besökare i parken. Att naturturism och övrigt friluftsliv tillsammans kan överutnyttja svensk natur är ingen hypotetisk fråga. Enligt färska uppgifter i media finns det avskräckande exempel på slitage, störning och dålig upplevelsekvalitet från en illa organiserad och allt för omfattande kanotturism i bland annat Dalsland. Vi rekommenderar även att läsa Skogsland 24 januari 2014 om Äventyrsturister som totalt missbrukar allemansrätten Sammantaget gör Naturvårdsverket bedömningen att någon generell tillståndsplikt för organiserad verksamhet för närvarande inte behövs. Om förutsättningarna förändras har Naturvårdsverket dock möjlighet att se över föreskrifterna på denna punkt. Se ovan.

Om turismföretag och tillståndsprocesser - Ekoturismföreningen Om kommersiell verksamhet och kvalitetscertifiering av grupper - Tillväxtverket Hanteringen av naturturism inom våra nationalparker ska självklart vara ett tydligt föredöme för hur samspelet mellan besökare och förvaltare/markägare bör fungera även på andra håll runt om i Sverige. Genom klokt skrivna föreskrifter om nationalparkerna kan Sverige ta ett steg i den riktningen. Ekoturismföreningens menar att likställandet av naturturism och ideellt organiserade arrangemang utan en djupare analys är olycklig. Vi förordar istället att ideellt organiserat friluftsliv ska anmäla sina besök med hjälp av en enkel webbfunktion. Det skulle även ge förvaltaren mer information om besökarna, vilken sedan kan användas för att styra besöksströmmar och utveckla parkens natur- och ekoturism. Undantaget är organiserade idrottstävlingar som lämpligen bör hanteras via dispenser. Slutsatsen om att en borttagen tillståndsplikt för naturturismen är det bästa alternativet är svår att förstå, eftersom en rad argument för tillståndsplikt eller samråd, på ett förtjänstfullt vis, redovisas i konsekvensanalysen. Grundinställning är att en rationell och väl anpassad tillståndsprocess inte är en nackdel för naturbaserad turism. Tvärtom kan ansökningsprocessen stimulera arrangören att utveckla och förbättra sitt utbud utifrån parkens förutsättningar och val av olika målgrupper. En tillståndsansökan är också en värdefull ingång till den erfarenhet och kompetens som nationalparkens förvaltning förfogar över. Tillväxtverket: Länsstyrelsen har tillsammans med Västsvenska Turistrådet och Dals-Eds kommun genomfört en webbenkät till turistföretag som är verksamma inom länet och ägnar sig åt naturturism. Resultaten från denna visar att den gällande tillståndsplikten i nuläget inte bedöms ha någon avhållande Se ovan. Se ovan.

Om hantering av större evenemang - SLU effekt av betydelse. Tillväxtverket anser att det då är märkligt att den föreslås tas bort eftersom argumentet för att ta bott den är att underlätta för kommersiell verksamhet. Genom att ta bott tillståndsplikten avhänder sig dock förvaltaren all möjlighet att följa upp besöksutvecklingen och användningen av parken, samt möjligheten att kommunicera med dem som arrangerar turer och aktiviteter i parken. Tillväxtverket anser att det bästa alternativet, enligt det underlag som har presenterats, vore att ta bort förbudet mot kommersiell verksamhet och att införa tillståndsplikt för organiserad verksamhet. Det behöver också tydligt kommuniceras att företag kan bedriva verksamhet i nationalparken. Om fler företag visar ett intresse kan det komma att öka det administrativa arbetet på länsstyrelsen, men det ger samtidigt möjlighet att följa och övervaka nationalparkens utveckling. För att minska den administrativa bördan kan man kräva någon form av kvalitetscertifiering för företag som ska vara verksamma i parken, typ Naturens Bästa eller liknande, samt långsiktiga avtal med entreprenörer. Tillståndsplikten bör kunna kombineras med långsiktiga avtal på 3-5 år för kvalitetssäkrade och seriösa företag, det minskar också den administrativa bördan för förvaltaren. Avtal kan sägas upp om en av parterna missköter sitt åtagande. SLU: En begränsning för större arrangemang som kan skada naturmiljön och störa andra besökare är motiverad, även i en idag litet besökt nationalpark som Tresticklan. SLU anser därför att det inte är tillräckligt att låta denna begränsning stanna vid tillståndsplikt för idrottsarrangemang. Alla större grupper riskerar att skada naturmiljön och störa besökare. SLU föreslår därför att åtminstone samråds- eller Se ovan.

Om tillståndsplikt för större arrangemang - WWF anmälningsplikt införs i föreskrifter för arrangemang med över 35 personer eller som genomförs fler än tre gånger per år. SLU stödjer därför också den föreslagna tillståndsplikten, så att bestämmelserna harmonierar med föreslagna nya föreskrifter för andra nationalparker i landet. Detta ger också större möjlighet att följa utvecklingen av naturturism i nationalparken. WWF anser att den föreslagna föreskriften är för generöst tilltagen. I tidigare NP-förslag så har man någon begränsning för organiserade besök, men här släpps det helt fritt vilket vi givetvis motsätter oss. Samtidigt kan man inte påstå att risken är särskilt stor att Tresticklan kommer att få någon större turistinvasion så vill man pröva sina idéer med fritt tillträde så kanske Tresticklan kan passa. WWF föreslår rörande kommersiell/organiserad verksamhet i Tresticklan nationalpark följande: Organisatörer med ambitioner att göra aktiviteter med ett större antal kunder/deltagare (+20 max) återkommande (mer än 1 gång/år) bör alltid ha tillstånd/samråd/anmälningsplikt lämpligen med en fördelning enligt nedan som vi vill förtydliga lite extra. WWF föreslår som vanligt att man har en paragraf enligt nedan som förtydligas i särskilda tillämningsföreskrifter där man skiljer på tillstånd-, samråd, anmälningsplikt och bifogar en målgruppanpassning: 3 Utan tillstånd eller samråd eller anmälan till länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att genomföra återkommande organiserade turer eller andra organiserade arrangemang med kommersiellt syfte med fler än 20 deltagare Se även anvisning X. Vi föredrar denna skrivning som mer tydlig och lättare att tillämpa. WWF föreslår således ett bibehållet och i förhållande Se ovan.

Om tillståndsplikt för turismföretag LRF Om naturturism WWF till SNV betydligt mer restriktivt tillstånds/samrådsförfarande men som syftar att få en bra ekoturism för alla inblandade. LRFs uppfattning är att turistföretag inte motsätter sig en tillståndsprocess för att få verka i en nationalpark. Men givetvis måste ansökningsprocessen då vara rimligt snabb och okomplicerad. En framgångsfaktor för turismen är en nära dialog och samverkan mellan de som vill bedriva verksamhet i nationalparken och parkens förvaltare. Turistföretagaren kan då t.ex hjälpa förvaltaren med rådgivning/vägledning till andra besökare i parken. Att naturturism och övrigt friluftsliv tillsammans kan överutnyttja svensk natur är ingen hypotetisk fråga. Enligt färska uppgifter i media finns det avskräckande exempel på slitage, störning och dålig upplevelsekvalitet från en illa organiserad och allt för omfattande kanotturism i bland annat Dalsland. Vi rekommenderar även att läsa Skogsland 24 januari 2014 om Äventyrsturister som totalt missbrukar allemansrätten Hanteringen av naturturism inom våra nationalparker ska självklart vara ett tydligt föredöme för hur samspelet mellan besökare och förvaltare/markägare bör fungera även på andra håll runt om i Sverige. Genom klokt skrivna föreskrifter om nationalparkerna kan Sverige ta ett steg i den riktningen. WWFs grundsyn är att det är viktigt att låta människor i så stor utsträckning som möjligt, men utan störningar på känsligt djurliv, ska få njuta av våra nationalparker och andra skyddade områden. Att öppna nationalparkerna för en ökad naturturism av hög kvalitet under kontrollerade former är inte bara bra för Se ovan. Vi håller med om att dialog mellan aktörer och förvaltare är viktig, men vi anser inte att detta ska regleras i föreskrifterna. Se ovan.

Västra Götalandsregionen generella synpunkter Uddevalla kommun generella synpunkter Dals-Eds kommun - generella synpunkter turistnäringen, i förlängningen skapas sannolikt en förståelse för värdet av skyddad natur överhuvudtaget. Västra Götalandsregionen tillstyrker förslag till ändrade föreskrifter i enlighet med upprättat förslag i Naturvårdsverkets remiss. Uddevalla kommun anser att naturvårdsverket väl beskriver bakrunden till förändringen av föreskrifterna, propositionen och regeringsuppdrag på basis av denna. Kommunen tillstyrker förslaget att ta bort tillståndsplikten för kommersiell verksamhet. Skälen till detta är att en sådan förändring kan bidra till att människor ges större möjligheter att uppleva den natur som bevaras och på så sätt också skapa en större förståelse för att vissa områden avsätts som nationalpark. Så länge de skyddade områdena bedöms tåla ett utökat nyttjande är detta av godo, oavsett om det handlar om kommersiell verksamhet eller inte. Idrottsaktiviteter, se 4 1. Vad gäller övriga föreslagna förändringar har kommunen inga synpunkter. Dals-Eds kommun välkomnar utredningen och har inget att erinra mot förslaget till ändrade föreskrifter för Tresticklans Nationalpark och ställer sig bakom Naturvårdsverkets slutsats om att tillståndplikten för kommersiell verksamhet kan tas bort och ersättas av tillståndsplikt endast för idrottstävlingar eller andra idrottsarrangemang, utan att det medför någon negativ påverkan på nationalparkens naturvärden. SLU generella synpunker SLU anser att det är positivt att man genom förändrade

Generella synpunkter, Västsvenska Turistrådet Statens fastighetsverk, generella synpunkter Svenska brukshundsklubben, generella synpunkter Trafikverket, generella synpunkter STF generella synpunkter för alla parker WWF generella synpunkter för alla parker föreskrifter i större utsträckning möjliggör naturturism och friluftsliv i nationalparken. SLU stödjer därför upphävandet av de generella förbud som råder mot kommersiell verksamhet i nationalparken. Det är också bra att översynen utgår från att syftena med parken ska värnas. Västsvenska Turistrådet ställer sig helt bakom de förslagna förändringarna då vår samlade bedömning är att ändringarna stimulerar till en hållbar utveckling av besöksnäringen i området. Statens fastighetsverk ser positivt på det presenterade förslaget till ändrade föreskrifter. Förslaget kan sannolikt underlätta arbetet för kommersiellt inriktade aktörer som vill verka inom nationalparken. Svenska brukshundsklubben: SBK ställer sig positiv till de förändringar som föreslås i föreskriften. Trafikverket: Inga allmänna vägar eller järnvägar finns i eller intill Tresicklans nationalpark, därför berörs inte dessa intressen av förslaget. Inte heller sjöfart, flyget eller riksintressen för kommunikationer berörs. Trafikverket har inga synpunkter på förslag till ändrade föreskrifter. STF har lämnat generella synpunkter för samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. WWF har även lämnat generella synpunkter för samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter.

Ekoturismföreningen generella synpunkter för alla parker Svenska Jägareförbundet generella synpunkter för alla parker LRF- generella synpunker för alla parker Tillväxtverket generella synpunker för alla parker Mittuniversitetet generella synpunkter på alla parker Ekoturismföreningen har även lämnat generella synpunkter för samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Svenska Jägareförbundet har även lämnat generella synpunkter för samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Lantbrukarnas Riksförbund LRF: har även lämnat generella synpunkter för samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Tillväxtverket har lämnat generella synpunkter för samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Mittuniversitetet har lämnat generella synpunkter för samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Rikspolisstyrelsen, generella synpunkter för alla parker Rikspolisstyrelsen ser positivt på att de inskränkningar som görs i rätten att använda mark och vatten föreslås bli mer preciserade än vad som är fallet enligt nuvarande föreskrifter. De föreslagna definitionerna gör att allmänheten och de som vill bedriva kommersiella verksamheter i nationalparkerna lättare kan se gränsen för det tillåtna området. En tydligare gränsdragning underlättar samtidigt möjligheterna att lagföra de som bryter mot föreskrifterna och som därmed görs sig skyldiga till förseelse mot områdesskydd (29 kap. 2a miljöbalken).

Kommerskollegium generella synpunker för alla parker I övrigt har Rikspolisstyrelsen inget att invända mot Naturvårdsverkets förslag. Kommerskollegium har lämnat synpunkter om anmälningsplikt av föreskrifterna till EG, som berör samtliga nationalparker. Yttrandet finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter.