Remiss - Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) - svar på remiss från socialdepartementet

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-19 SN-2013/933.839 KS-2013.298/839 1 (7) HANDLÄGGARE Johanna Sopo 08-53531207 johanna.sopo@huddinge.se Socialnämnden Remiss - Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) - svar på remiss från socialdepartementet Förslag till beslut Socialnämnden godkänner social- och äldreomsorgsförvaltningens tjänsteutlåtande Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2)- svar på remiss från socialdepartementet och överlämnar det till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning I Delbetänkandet patientlag (SOU 2013:2) föreslår patientmaktsutredningen en ny patientlagstiftning. I delbetänkandet ingår förslag till hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Förvaltningen ser mestadels positivt på utredningens förslag till ny patientlag med syfte att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården, främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Regeringen har utsett en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på hur situationen för personer som saknar beslutsförmåga kan regleras på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2014. Denna fråga har länge varit högaktuell och förvaltningen beklagar att den inte har kopplats samman med förslaget till patientlag. Beskrivning av ärendet Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas (dir. 2011:25). Regeringen har också beslutat om två tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2012:24 och 2012:113). POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB social@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-19 SN-2013/933.839 2 (7) Utredningen har antagit namnet Patientmaktsutredningen. Den 7 juni 2012 överlämnade utredningen promemorian Patientens tillgång till sin journal till Socialdepartementet. Patientmaktsutredningen har i uppdrag att föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. I delbetänkandet föreslår utredningen i enlighet med direktiven för en ny patientlagstiftning, hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Delbetänkandet har skickats på remiss till 143 remissinstanser, varav 30 är kommuner. I Stockholms län är Stockholms stad och Huddinge kommun remissinstanser. I Huddinge kommun är äldreomsorgsnämnden och socialnämnden remissinstanser. Utredningen föreslår att lagförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2015. Utredningen föreslår vidare en övergångsbestämmelse som är kopplad till förslaget om ökad valfrihet i den öppna vården. Patientmaktsutredningens innehåll Bakgrund Utredningen föreslår en ny patientlag där bestämmelser från hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som tydliggör patientens möjligheter till inflytande i hälso- och sjukvården eller har direkt betydelse för vårdens utformning samlas. Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör också sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser. Patientlagen har som övergripande syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I uppdraget ligger att göra lagstiftningen lättillgänglig, pedagogisk och överskådlig. Patientlagen innehåller bestämmelser om information samtycke delaktighet

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-19 SN-2013/933.839 3 (7) val av behandlingsalternativ förnyad medicinsk bedömning fast vårdkontakt och individuell planering tillgänglighet val av utförare personuppgifter och intyg synpunkter, klagomål och patientsäkerhet. Lagstiftning som reglerar särskilda, avgränsade frågor, såsom till exempel smittskydd, aborter och transplantation, har i huvudsak lämnats orörd och utanför patientlagen. Övriga bestämmelser om landstingens och kommunernas planering och organisation av hälso- och sjukvård, personal, forskning, samverkan med mera, kommer tills vidare att finnas kvar i HSL. Utredningen har fått i uppdrag att se över bestämmelser som finns kvar i HSL och föreslå en ny lag om hälso- och sjukvårdens organisation. Utredningens förslag till den delen ska lämnas senast den 30 juni 2013. Utredningens förslag Information Utredningens bedömning är att informationspliktens omfattning och innehåll behöver förtydligas. Utredningen föreslår att det av patientlagen ska framgå att patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, metoder, förväntad tidpunkt för vård, det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker och eventuell eftervård. När det är aktuellt ska information lämnas om möjligheten att välja vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, vårdgarantin, innehållet i patientlagen samt möjligheten att ansöka om ersättning för vård i annat EES-land. Informationen ska anpassas till mottagens ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund och andra individuella förutsättningar. Informationen ska lämnas skriftligt om mottagaren ber om det. Mottagarens önskan att avstå från information ska respekteras.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-19 SN-2013/933.839 4 (7) Samtycke Att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke har hittills bara framgått indirekt i HSL och patientsäkerhetslagen. Utredningen föreslår att det i patientlagen tydliggörs att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke om inte annat följer av annan lagstiftning. Patienten kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Patienten kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Enligt förslaget ska en patients nekande att ta emot viss vård alltid dokumenteras i patientjournalen. Inom hälso- och sjukvården uppkommer situationer då personer, som normalt sett är beslutskapabla, saknar möjlighet att ge samtycke. Utredningen föreslår att det ska framgå av patientlagen att en patient ska få den hälso-och sjukvård som behövs vid fara som akut hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes inställning på grund av medvetslöshet eller av annan orsak inte kan utredas. De finns också personer, till exempel med demenssjukdom, som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ge sitt samtycke. Patientmaktsutredningen föreslår att det tydligt ska framgå av den nya patientlagen att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. Utredningen föreslår dock att hälso- och sjukvård ska kunna ges i vissa situationer för dessa personer. Bedömningen om det ska göras i respektive situation. Berörd vårdpersonal ska så långt som möjligt ta hänsyn till patientens och närståendes inställning. Regeringen har utsett en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till ändamålsenlig reglering avseende personer som helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga i situationer inom hälso- och sjukvården. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2014. I hälso- och sjukvårdslagen finns inte några uttryckliga bestämmelser som gäller barn och deras inflytande över sin egen vård. Utredningen föreslår att barnets inställning till den aktuella åtgärden ska klarläggas så långt som möjligt. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad samt arten och angelägenhetsgraden av sjukvårdsåtgärden. Delaktighet Utredningen föreslår att det i patientlagen införs en bestämmelse som tydliggör att patientens medverkan i den egna vården ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Vidare föreslås att patientens

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-19 SN-2013/933.839 5 (7) närstående får delta i utformningen och genomförandet av vården om det är lämpligt och patienten inte motsätter sig detta. Hälso-och sjukvården ska, när det inte är olämpligt, samverka med barnets vårdnadshavare. Val av behandlingsalternativ Landstinget ska ge patienten möjlighet att välja behandlingsalternativ. Patienten ska erbjudas den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. Inom kommunens hälso- och sjukvårdsansvar har patienten inte rätt till behandling utanför den kommun som han eller hon är bosatt i, om kommunen kan erbjuda en behandling som uppfyller kraven enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Förnyad medicinsk bedömning Möjligheten att få en förnyad medicinsk bedömning (second opinion) infördes i hälso- och sjukvårdslagen 1999. Utredningen anser att bestämmelsen inte har slagit igenom på det sätt som det var tänkt och att regelverket idag är begränsande. Att få en second opinion kan bidra till att skapa trygghet för patienten. Utredningen föreslår att det bara är livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom som inte ska omfattas av second opinion. Fast vårdkontakt och individuell bedömning Patientens behov av trygghet, kontinuitet, säkerhet och samordning av insatser lyfts fram. Delar av detta finns i nuvarande HSL. Utredningen tar upp vikten av en fast vårdkontakt om patienten begär det. En patient ska ha möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården. Patienten och närstående ska upplysas om möjligheten att, i vissa fall, få en individuell plan upprättad. Likaså ska habilitering, rehabilitering och valet av hjälpmedel planeras i samverkan med den enskilde. Tillgänglighet Den nationella vårdgarantin är lagstadgad och finns i hälso-och sjukvårdslagen. Enligt den ska landstingen erbjuda dem som är bosatta i landstinget en vårdgaranti som ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får: kontakt med primärvården (tillgänglighetsgaranti) besöka läkare inom primärvården (besöksgaranti) besöka den specialiserade vården (besöksgaranti)

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-19 SN-2013/933.839 6 (7) planerad vård efter beslut om behandling, till exempel operation (behandlingsgaranti). Enligt utredningens uppfattning bör vårdgarantin vidareutvecklas och också omfatta diagnostiska åtgärder. Patientmaktsutredningen föreslår att den nationella vårdgarantin ska tas med till den nya patientlagen. Val av utförare Idag har landstinget skyldighet att organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Utredningen föreslår att patienter ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård inom hela landet. Utredningen föreslår vidare att hemlandstinget också i fortsättningen får svara för kostnaderna för den vård som patienterna får i ett annat landsting. Personuppgifter och intyg Patienten har rätt att ta del av sin journal och andra uppgifter om sig själv. Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården finns i första hand i patientdatalagen. Bestämmelser om tystnadsplikt, sekretess, beslut om att inte lämna ut en journalhandling finns i patientdatalagen, patientsäkerhetslagen och offentlighets- och sekretesslagen. I förslaget till ändring förtydligas patientens rätt till information och vilka ställningstaganden som gjorts i fråga om behandlingsalternativ. Utredningen förtydligar skyldigheten enligt patientdatalagen för den som för patientjournal ska på patientens begäran utfärda intyg om vården. Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Patientnämndernas uppdrag att informera enskilda patienter förtydligas. De ska erbjuda patienter den information dessa behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. Enligt utredningens förslag ska den nya Inspektionen för vård och omsorg enligt patientsäkerhetslagen hantera klagomål mot verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård och mot hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget tar upp vårdgivarens skyldighet att informera patienten och hans eller hennes närstående om möjligheten att delta i patientsäkerhetsarbetet.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-19 SN-2013/933.839 7 (7) Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen ser mestadels positivt på utredningens förslag till ny patientlag med syfte att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården, främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Eftersom nuvarande HSL trädde i kraft 1983 och under årens lopp har ändrats ett stort antal gånger, är bestämmelserna av delvis mycket olika karaktär och i behov av uppdatering. Det är positivt att utredningen lägger stor vikt på patientens och närståendes roll och möjlighet till delaktighet. Flera områden som berörs i förslaget har hittills bara framgått indirekt i HSL och patientsäkerhetslagen. Förvaltningen ser också positivt på att utredningen föreslår att barns inställning till en aktuell hälso- och sjukvård ska klarläggas så långt det är möjligt. Förvaltningen beklagar att patientlagen inte föreslås omfatta tandvård. Regeringen har utsett en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på hur situationen för personer som saknar beslutsförmåga kan regleras på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2014. Denna fråga har länge varit högaktuell och det är beklagligt att den inte har kopplats samman med förslaget till patientlag. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Johanna Sopo Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilagor 1. Sammanfattning av Delbetänkande Patientlag (SOU 2013:2) 2. Remissmissiv Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISS 2013-02-25 KS-2013/298.839 1 (1) Remissinstanser Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) - svar på remiss från socialdepartementet Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 april 2013 Handläggare: Viktoria Thonäng, KS Kansli, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Kerstin Z Johansson Chef kommunstyrelsens kansli Delges KS Delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se 141 85 HUDDINGE

;, Remiss REG ER I N G SJ<AN S LI ET 2013-02 -20 520 13/8 18/F5 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård HUDDINGE KOM MUN Kommunstyrelsen 2013-02- 2 5 Diadenr IDiariePlanbeteckn. Remiss av delbetänkan det Patientlag (SOU 2013:2) Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän GO) 2. Riksrevisionen 3. Justitiekanslern GK) 4. Datainspektionen 5. Konkurrensverket 6. Försäkringskassan 7. Socialstyrelsen 8. Läkemedelsverket 9. Myndigheten för vårdanalys 10. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 11. Statens Folkhälsoinstitut (FHI) 12. SmittSkyddsinstitutet 13. Utredningen om inrättande av Inspektionen för vård och omsorg (S 2012:05) 14. Handisam 15. Barnombudsmannen (BO) 16. Statskontoret 17. Karolinska institutet 18. Uppsala universitet (efter hörande med Juridiska institutionen) 19. Lunds universitet (efter hörande med Juridiska institutionen) 20. Göteborg unive rsitet 21. Umeå universitet 22. Diskrimineringsombudsmannen (DO) 23. Ungdomsstyrelse n 24. Konsumentverket 25. Bengtsfors kommun 26. Dorotea kommun 27. Fage rsta kommun 28. Falun kommun POS letdress 10333 Stockholm Bes6ksadress Fredsgatan 8 TelefonvJxe/ 08 405 \O 00 Telefax 0 8-723 I l 91 f -post: s.regislratoro reger ingskansliel se

, 2 '. 29. Gnosjö kommun 30. Gotlands kommun 31. Gällivare kommun 32. Göteborgs kommun 33. Halmstads kommun 34. Huddinge kommun 35. Kalmar kommun 36. Linköpings kommun 37. Malmö kommun 38. Mora kommun 39. Munkfors kommun 40. Norrköpings kommun 41. Orust kommun 42. Ronneby kommun 43. Sandvikens kommun 44. Skara kommun 45. Staffanstorp kommun 46. Stockholms kommun 47. Sunne kommun 48. Sävsjö kommun 49. Torsby kommun 50. Uppsala kommun 51. Vimmerby kommun 52. Vingåker kommun 53. Växjö kommun 54. Åre kommun 55. Stockholms läns landsting 56. Uppsala läns landsting 57. Södermanlands läns landsting 58. Östergötlands läns landsting 59. Jönköpings läns landsting 60. Kronobergs läns landsting 61. Kalmar läns landsting 62. Blekinge läns landsting 63. Skåne läns landsting 64. Hallands läns landsting 65. Västra Götalands läns landsting 66. Värmlands läns landsting 67. Örebro läns landsting 68. Västmanlands läns landsting 69. Dalarnas läns landsting 70. Gävleborgs läns landsting 71. Västernorrlands läns landsting 72. Jämtlands läns landsting 73. Västerbottens läns landsting 74. Norrbottens läns landsting 75. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 76. Sveriges läkarförbund

3 77. Svenska läkaresällskapet 78. Svenska Barnläkarföreningen 79. Sveriges Tandläkarförbund 80. Privattandläkarna 81. Tjänstetandläkarna 82. Sveriges Psykologförbund 83. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 84. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) 85. Vårdförbundet 86. Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) 87. Distriktssköterskeföreningen 88. Svenska Barnmorskeförbundet 89. Landsorganisationen i Sverige (LO) 90. Tjänstemännens centralorganisation (T CO) 91. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) 92. Akademikerförbundet (SSR) 93. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) 94. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) 95. Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) 96. Afasiförbundet i Sverige 97. Astma- och Allergiförbundet 98. Autism- och Aspergerförbundet 99. Blodcancerförbundet (BLC) 100. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) 101. D emensförbundet 102. Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder (DHR) 103. Dyslexiförbundet (FMLS) 104. Elöverkänsligas Riksförbund 105. FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning 106. Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FB IS) 107. Handikappförbunden (HSO) 108. Hiv-Sverige 109. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 110. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 111. Hjärtebarnsförbundet 112. ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade 113. Lika Unika 114. Mag- och tarmförbundet 115. Migränförbundet 11 6. Mun- & Halscancerförbundet (M H CF) 117. Njurförbundet 11 8. Parkinsonsförbundet 119. Personskadeförbundet (RTP) 120. Primär immunbrist organisationen (PIO) 121. Prostatacancerförbundet 122. Psoriasisförbundet 123. Reumatikerförbundet 124. Riksförbundet Attention

4. 125. Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) 126. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) 127. Riksförbundet Sällsynta diagnoser 128. Schizofreniförbundet 129. Stamningsförbundet 130. STROKE-Riksförbundet 131. Svenska Celiakiförbundet (SCF) 132. Svenska Diabetesförbundet (SD) 133. Svenska Epilepsiförbundet (SEF) 134. Svenska föreningen för psykisk hälsa (sfph) 135. Svenska OCD-förbundet Ananke 136. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) 137. Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF) 138. Tandvårdsskadeförbundet (TF) 139. Ung Cancer 140. FAMNA 141. Svenskt Näringsliv 142. Vårdföretagarna 143. Praktikertjänst Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 31 maj 2013. Vi ser helst att ni endast skickar dem i elektronisk form och då både i wordformat och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.registrator@regeringskanslieue samt s.fs@regeringskansliet.se Remissbehandlingen innebär att regeringen vill ha synpunkter på förslag, avvägningar och motiveringar i betänkandet. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se.

5 Frågor och synpunkter under remisstiden tas emot av Sara S Johansson, tel. 08-405 14 63. o UJ:oZuVv Olivia Wigz~l Departementsråd Kopia till Fritzes kundservice, 10647 Stockholm