Val av traditionell försäkring eller fondförsäkring vid pensionering

isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:26 Val av traditionell försäkring eller fondförsäkring vid pensionering sf

Rapport 2014:26 Val av traditionell försäkring eller fondförsäkring vid pensionering En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2014

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Systemtillsyn innebär att granska om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Effektivitetsgranskning innebär att granska om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se Rapporten kan laddas ner från www.inspsf.se Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2014

Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary... 9 1 Inledning... 13 1.1 Syfte och frågeställningar... 14 1.2 Genomförande och metod... 15 1.3 Disposition... 17 2 Premiepension och förvaltningsformer... 19 2.1 Vad är premiepension?... 19 2.2 Vad är fondförsäkring och traditionell försäkring?... 20 3 Tidigare studier om hur individer påverkas av valsituationer... 25 3.1 Individernas val påverkas av hur valalternativen framställs... 25 3.2 Intresset för aktiva val är litet... 26 3.3 Låg kunskap om den allmänna pensionen... 27 3.4 Riksrevisionens undersökning av valet av förvaltningsform tyder på att förvalet påverkar... 28 4 Information till blivande och nuvarande pensionärer... 29 4.1 Information om förvaltningsformerna... 29 4.2 Information vid ansökningstillfället... 31 4.3 Motiv till att förvalsblanketten togs bort och återinfördes... 34 4.4 Vad har regeringen sagt?... 36 4.5 Sammanfattning... 37 5 Betydelsen av blankettens utformning för valet... 39

5.1 Egenskaper som undersöks... 39 5.2 Varför kan olika grupper påverkas olika av en förändring i blanketten?... 40 5.3 Sammansättningen bland dem som valde i olika valsituationer... 42 5.4 Hur påverkade förändringen i valsituationen individernas val?... 45 5.4.1 Resultat... 45 5.4.2 Känslighetsanalys... 48 5.5 Bundenheten till förval... 49 5.6 Sammanfattning... 52 6 Hur uppfattar pensionärerna informationen och valet?... 55 6.1 Kunskap och engagemang om pension... 55 6.2 Vilka val görs och vad värdesätts?... 56 6.3 Förståelse av blanketten... 58 6.4 Information som saknas i blanketterna... 63 6.5 Synen på informationsbroschyrerna... 63 6.6 Sammanfattning... 63 7 Slutsatser och diskussion... 65 7.1 Blanketten påverkar hur pensionärerna väljer... 65 7.2 Vilken inverkan har informationen som lämnas?... 67 7.3 Är konstruktionen av valalternativen lämplig ur ett konsumentperspektiv?... 69 Referenser... 73 Bilaga... 77

Generaldirektörens förord Den som går i pension och ska börja ta ut premiepension kan välja att ha kvar sina pensionsmedel i en fondförsäkring eller byta till en traditionell försäkring. Denna rapport, som är svaret på ett regeringsuppdrag, analyserar detta val ur olika aspekter: hur pensionärerna uppfattar informationen om alternativen, hur blanketten utformas och mer allmänt vilka effekter ett förvalsalternativ kan ha på de blivande pensionärernas beslut. Av rapporten framgår att Pensionsmyndighetens blankett för ansökan om allmän pension har stor betydelse för hur många som väljer fondförsäkring respektive traditionell försäkring. En neutral blankett leder till en jämn fördelning mellan alternativen, medan ett förval är starkt styrande. Analysen visar att personer med generellt sämre finansiella kunskaper är mest bundna av förvalet av fondförsäkring, samtidigt som det är denna grupp som i högst utsträckning väljer traditionell försäkring när de gör ett aktivt val mellan förvaltningsformerna. Enkätundersökningen och intervjuerna i rapporten visar också att de flesta föredrar traditionell försäkring. Det kan finnas fördelar med förval i komplexa valsituationer, men studien visar att ett förval med fondförsäkring tenderar att leda fel. Det finns en stor grupp som har hög risk i sin premiepensionsportfölj vid pensioneringen. Pensionsmyndigheten lämnar i dagsläget ingen information till de pensionärer som redan har gått i pension, varför en förändring av placeringen inte blir aktuell. För den gruppen leder ett förval som styr mot en placering med förhållandevis hög risk därmed till en alltför hög risknivå. Möjliga lösningar på problemet är ett bekräftelseval och en valblankett med en statligt förvaltad generationsfond som förval, exempel AP7 Såfa. Förslagen skisseras endast i rapporten och behöver utredas vidare om önskan är att rätta till den felaktiga styrning som dagens administrativa lösning innebär. 5

Rapporten är skriven av Josefina Selin (projektledare), Daniel Hallberg och Marcela Cohen Birman. Värdefulla bidrag till rapporten har lämnats av Nina Granqvist, Per Johansson och Dan Ljungberg. Regeringsuppdraget har genomförts efter samråd med Finansinspektionen. Stockholm i december 2014 Per Molander 6

Sammanfattning Denna rapport, som är svaret på ett regeringsuppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), studerar valet mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Det är ett val som den blivande pensionären ställs inför i samband med sitt första uttag av premiepension i det allmänna pensionssystemet. Rapporten beskriver hur pensionärerna uppfattar informationen om traditionell försäkring och fondförsäkring, samt analyserar vilken inverkan information och ansökningsblanketternas utformning kan ha på pensionärernas beslut. Av rapporten framgår att Pensionsmyndighetens blankett för ansökan om allmän pension har stor betydelse för hur många som väljer fondförsäkring respektive traditionell försäkring. Fram till och med år 2009 hade blanketten en utformning där fondförsäkring var förvalsalternativet. Vid årsskiftet 2009/2010 togs förvalet bort och en neutral blankett infördes, där individen var tvungen att själv kryssa i antingen fondförsäkring eller traditionell försäkring. När förvalet togs bort, steg andelen som valde traditionell försäkring från cirka 10 till cirka 50 procent. Analysresultaten visar att en stor del av ökningen berodde på att förvalet avskaffades. I maj 2011 valde Pensionsmyndigheten att återinföra förvalet. Det medförde att andelen som valde traditionell försäkring sjönk till ungefär samma nivå som innan förvalet togs bort. Utvärderingen av registerdata visar att individer påverkas olika mycket av blanketten med förval, vilket också bekräftas av tidigare forskning. Exempelvis visar analysen att det finns stora förändringar i beteendet bland dem som har varit inaktiva under sparandetiden när förvalet tas bort. Av analysen framgår också att de som förmodas ha en förhållandevis sämre finansiell förmåga är mest bundna av förvalet av fondförsäkring, samtidigt som det är denna grupp som i högst utsträckning väljer traditionell försäkring när de gör ett aktivt val mellan förvaltningsformerna. 7

En enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer visar att de flesta verkar föredra traditionell försäkring och de egenskaper som förknippas med den. Resultaten indikerar också att en majoritet väljer traditionell försäkring vid en neutral valsituation. Resultaten visar att informationen som lämnas till pensionärerna vid ansökan om allmän pension kan göras tydligare och innehålla mer fakta. Mycket av den information som saknas i blanketten är tillgänglig på Pensionsmyndighetens webbplats och i webbansökan. En slutsats är därför att webbansökan kan användas som utgångspunkt för att se över den information som finns i blanketten. Pensionsmyndigheten lämnar i dagsläget ingen information till de pensionärer som redan har gått i pension. Eftersom relativt många pensionärer har en portfölj med hög risk är det ett problem att de som har valt fondförsäkring med hög risk vid ett senare tillfälle inte får någon information om vikten av att minska riskerna i sitt fondsparande eller möjligheten att välja traditionell försäkring. I rapporten diskuteras införandet av så kallade bekräftelseval som en möjlig lösning. Bekräftelseval innebär att en individ som har varit inaktiv och har kvar samma fondval under lång tid ska bekräfta sitt tidigare fondval. I annat fall överförs individens premiepensionsmedel till en statligt förvaltad fond med en tydlig åldersanpassad riskprofil (AP7 Såfa) för att på så sätt reducera eventuella investeringsmisstag. Sedan tidigare finns en diskussion om att införa bekräftelseval för samtliga sparare inom premiepensionen. Det kan finnas fördelar med förval i komplexa situationer, men studien visar att ett förval med fondförsäkring riskerar att leda fel. Eftersom det finns en stor grupp som har en hög risk i sin premiepensionsportfölj vid pensionering är ett förval som innebär att flertalet kommer att kvarstå i en placering med hög risk kanske det starkaste argumentet mot att ha fondförsäkring som förval. En möjlig lösning på problemet, som ett komplement till så kallade bekräftelseval, kan vara att ha en valblankett med en statligt förvaltad fond som förval, förslagsvis AP7 Såfa. Blanketten skulle med denna lösning innehålla tre valalternativ: fortsatt fondförsäkring, traditionell försäkring och AP7 Såfa (som förval). Detta förslag, liksom det om bekräftelseval, är dock endast skisser på tänkbara lösningar som behöver utredas vidare. 8

Summary The choice between life annuity and unitlinked insurance The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the social insurance system through system supervision and efficiency analysis and evaluation. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated autonomously by the agency. This report has been commissioned by the Government. Background During the last decade, individuals in Sweden have become more involved in investment decisions when it comes to saving for retirement. A defined contribution plan called the Premium Pension System (PPS), which is a part of the mandatory Swedish public pension scheme, covers all employees and self-employed since July 2000, with yearly contributions equal to 2.5 percent of income. Within the system, future pensioners create their portfolio containing equities, bonds (or both), which are registered with the Swedish Pensions Agency. If an individual is inactive at entry and no choice is made, the contributions are invested in a specific state-managed default fund. Upon retirement and onwards, individuals can opt to keep the premium pension in funds (unit-linked insurance) or opt to change to a life annuity insurance. If an individual decides on unit-linked insurance for the premium pension savings, the individual will keep 9

the fund account after retirement and continue investing in mutual funds. If instead choosing life annuity insurance, the Swedish Pensions Agency will take over management of the pension savings. The individual will receive a guaranteed amount each month. If the Swedish Pensions Agency successfully manages the pension savings, the pensioner will receive, apart from the guaranteed amount, an additional amount. The additional amount is recalculated each year, and it may rise or fall. If life annuity insurance has been chosen once, it is not possible to switch back to unit-linked insurance. At the turn of 2009/2010, the Swedish Pensions Agency revised the design of the application form for public pensions in terms of the choice between life annuity insurance and unit-linked insurance. Up until 2009, the design of the application form had a configuration in which unit-linked insurance was the default. At the turn of 2009/2010 the default option was removed, and a new form was introduced, in which the individual had to select either unit-linked insurance or life annuity insurance. When the default option was removed, the proportion that chose life annuity insurance rose from around 10 to about 50 percent. In May 2011, the Swedish Pensions Agency opted to reinstate the former application form with the default option. It caused the proportion that chose life annuity insurance to drop to about the same levels as before the application form was changed. Objectives The report studies the choice between life annuity insurance and unitlinked insurance that pensioners are facing in connection with their initial withdrawal from the PPS. The report describes how pensioners perceive the information that is given concerning the two types of pension administration after retirement, life annuity insurance and unit-linked insurance. It also analyses what impact the information and the design of the application form have on the choice that pensioners make. Methods The study consists of both quantitative and qualitative methods. The analysis is based on documents, focus groups, a questionnaire, and register data. The focus groups consisted of a total of 32 people in four different groups. Issues raised in the focus groups generally 10

concerned how individuals view pensions, their knowledge about retirement issues, how they prepare for retirement, their views on unit-linked insurance and life annuity insurance, as well as their opinion on future configuration of pension information and application forms. The questionnaire was based on a randomly stratified sample of people born between 1945 and 1952, and was aimed at quantifying the results that emerged from the focus groups. In total, the questionnaire was answered by 693 respondents, giving a response rate of 49 percent. The econometric analysis used administrative register data from the Swedish Pensions Agency and Statistics Sweden. These data contain information about both the individual pension rights and asset portfolios, along with information about the funds included in the PPS, and individual background characteristics such as place of residence, marital status, income, education and wealth. The analysis was conducted on a 5 percent sample of all those who contributed to the PPS in 2001 2010 and who began withdrawals of premium pensions during that period. Findings The study shows that the design of the application form has a significant impact on the choice of type of pension administration after retirement. Furthermore, individuals are affected differently by the design of the forms, which has been confirmed through previous studies. The analysis shows that people with relatively poorer perceived financial capabilities are more constrained by the default option (the unit-linked insurance). Facing a neutral choice, this group opts for life annuity insurance to a much greater extent than other groups, when choosing the type of pension administration. The results from the questionnaire and focus group interviews reveal that most people seem to prefer life annuity insurance and the characteristics associated with this type of insurance. The results also indicate that the majority opt for life annuity insurance, when the form did not have a default option. The results show that the information provided to pensioners when applying for public pension could be made clearer and should be more informative. 11

Conclusions One conclusion drawn is that the information for both current and future pensioners can be improved. Many people may be unaware of how the choice affects their future pension, simply because they have forgotten past investment decisions, or because they did not want to make active pension choices, or thought they did not have the ability to make pension choices. It is a particular problem for those who have a fund portfolio with relatively high risk. In order to overcome this problem, the study discusses the possibility of introducing a confirmation choice, where pension savers must verify their selected fund portfolio. Individuals who do not confirm previous fund selection will have their capital in the PPS automatically transferred to a state-managed fund with risk profile, adjusted to age. The report also discusses the possibility of replacing the default choice in the application form. This would imply that the default is a state-managed fund with low risk, instead of the current default choice. 12

1 Inledning Inför pensioneringen behöver en blivande pensionär fatta många beslut, bland annat hur medlen som kommer från premiepensionen ska förvaltas under tiden som pensionär. Troligen känner sig många osäkra på vad dessa val innebär och upplever att det är svårt att få en överblick över den kommande pensionen. Låg kunskap och engagemang när det gäller pensionen och dessa val kan medföra att informationen som ges vid ansökan om pension samt utformningen på ansökningsblanketten kan ha stor betydelse för vad den blivande pensionären väljer. Den förvaltningsform som individen väljer vid pensioneringstillfället kan få livslånga konsekvenser för pensionen. I dag utgör premiepensionen vanligtvis en förhållandevis liten del av individens totala pensionsutbetalning, men den kommer att öka i betydelse för de framtida pensionärerna i takt med att en allt större del av pensionen kommer från premiepensionen. Därmed blir valet om till exempel förvaltningsform av pensionsmedlen under tiden som pensionär allt viktigare. Den som går i pension och ska börja ta ut premiepensionen kan välja att ha kvar sina pensionsmedel i en fondförsäkring eller byta till en så kallad traditionell försäkring (en närmare beskrivning av de olika förvaltningsformerna och vad de innebär återfinns i kapitel 2). Mycket tyder på att Pensionsmyndighetens blankett för ansökan om allmän pension har stor betydelse för hur många som väljer fondförsäkring respektive en traditionell försäkring. Figur 1 visar hur andelen som valde traditionell försäkring utvecklades under perioden 2003 2013. Fram till och med år 2009 hade blanketten en utformning där fondförsäkring var förvalsalternativ. Det innebar att den blivande pensionären aktivt behövde kryssa för att välja traditionell försäkring, 13

2003:01 2003:07 2004:01 2004:07 2005:01 2005:07 2006:01 2006:07 2007:01 2007:07 2008:01 2008:07 2009:01 2009:07 2010:01 2010:07 2011:01 2011:07 2012:01 2012:07 2013:01 2013:07 i annat fall blev valet med automatik fondförsäkring. Under denna period var det en minoritet, mellan 7 och 16 procent beroende på år, som valde traditionell försäkring vid pensioneringstillfället. Vid årsskiftet 2009/2010 togs förvalet bort och en neutral blankett infördes där individen var tvungen att själv kryssa i antingen fondförsäkring eller traditionell försäkring. När förvalet togs bort steg andelen som valde traditionell försäkring till ungefär 50 procent (se figur 1). I maj 2011 valde Pensionsmyndigheten att återinföra blanketten med förval. Som figur 1 visar medförde det att andelen som valde traditionell försäkring sjönk till ungefär samma nivå som innan förvalet togs bort. Figur 1. Andel som valt traditionell försäkring vid pensionering mellan januari 2003 och november 2013 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Pensionsmyndigheten. 1.1 Syfte och frågeställningar Denna rapport, som är svaret på ett regeringsuppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), fokuserar på valet av förvaltningsform som blivande pensionärer ställs inför i samband med det första uttaget av premiepension i det allmänna pensionssystemet. Rapporten syftar till att bidra med en beskrivning av hur pensionärerna uppfattar informationen, samt med en analys av vilken inverkan informationen och ansökningsblankettens utformning kan ha på pensionärernas beslut. 14

Undersökningen syftar till att besvara följande frågor: Vilken information har blivande och nuvarande pensionärer fått när det gäller valet mellan traditionell försäkring och fondförsäkring? Hur uppfattar pensionärerna informationen och valsituationen? Vilken inverkan kan informationen ha på pensionärerna och deras val? Är konstruktionen av valalternativen lämplig ur ett konsumentperspektiv? Avgränsning Rapporten tar inte upp frågan om den traditionella försäkringen bör finnas kvar som alternativ förvaltningsform till fondförsäkring. Frågor om hur den traditionella försäkringen bör konstrueras, vem som bör förvalta den eller hur den bäst förvaltas tas inte heller upp. 1 1.2 Genomförande och metod Frågan om vilken information blivande och nuvarande pensionärer har fått, har undersökts genom dokumentstudier och genom ett möte med företrädare för Pensionsmyndigheten. Syftet var även att få en bild av hur informationen sett ut tidigare, samt motiven till att förvalet av fondförsäkring togs bort och sedan återinfördes. Mötet med två företrädare för Pensionsmyndigheten skedde i juni 2014. Hur pensionärerna uppfattar informationen och valsituationen samt vilken inverkan informationen kan ha, har undersökts genom fokusgrupper och genom en enkätundersökning. Fyra fokusgrupper har genomförts och totalt deltog 32 personer. Två av grupperna bestod av personer i åldrarna 62 66 år som förväntas gå i pension inom de närmaste 1 2 åren. De andra två grupperna bestod av personer som gick i pension under åren 2010 2013. Övergripande 1 Se Ds 2013:35 och Finansmarknadskommitténs rapport 11 för en diskussion kring dessa frågor. 15

frågor som behandlades i fokusgrupperna var synen på pensionen, kunskap kring pensionen, förberedelser inför pensionen, diskussion om fondförsäkring och traditionell försäkring, samt utformningen av framtida information och blanketter. Enkätundersökningen syftade till att kvantifiera resultaten som kom fram i fokusgrupperna, att närmare undersöka förståelsen av förvalsblanketten, samt att undersöka vad individerna anser är viktiga egenskaper för fondförsäkring och traditionell försäkring. Urvalet var ett slumpmässigt stratifierat urval av personer födda 1945 1952. Ambitionen var att identifiera personer som planerar att gå i ålderspension under de närmaste 1 3 åren ( Snart Pension ), respektive personer som blivit ålderspensionärer under de senaste 3 4 åren, det vill säga perioden 2010 2013 ( Pensionärer ). Totalt ställdes elva frågor som gällde självuppskattning av kunskap och engagemang kring pensionsområdet, vad som är viktigt för individerna om hur premiepensionen ska förvaltas, tydligheten i blankettens utformning, samt valet av förvaltningsform och fördelar med detta val. 2 Dataanalys och aktuell forskning inom beteendeekonomi har tillsammans med analysen från fokusgrupperna och enkäten använts som utgångspunkt för en diskussion om huruvida valkonstruktionen är lämplig ur ett konsumentperspektiv. En ekonometrisk analys av individdata från Pensionsmyndighetens och Statistiska centralbyråns (SCB) individdatabaser har genomförts för att studera hur valet av traditionell försäkring och fondförsäkring påverkas av utformningen av ansökningsblanketten och informationen kring detta val. Från datamaterialet har information hämtats om de val som individerna har gjort inom premiepensionssystemet samt om innehavet ska förvaltas i fondförsäkring eller övergå i traditionell försäkring vid pensioneringen. I den ekonometriska analysen kopplas detta till demografiska och socioekonomiska bakgrundsfaktorer för att på så sätt studera om förändringen ledde till olika val för olika grupper. Se metodbilaga för vidare information om hur fokusgrupper, enkätundersökning och dataanalys genomfördes. 2 Fokusgrupperna och enkätundersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av ISF. 16

1.3 Disposition Kapitel 2 ger en kort beskrivning av förvaltningsformerna fondförsäkring och traditionell försäkring. I kapitel 3 beskrivs tidigare studier och forskning som rör hur individer påverkas av valsituationer. Kapitel 4 återger vilken information blivande och nuvarande pensionärer får när det gäller fondförsäkring och traditionell försäkring. Kapitel 5 innehåller en analys av vilken inverkan utformningen av ansökningsblanketten har på individers val. I kapitel 6 redogörs för empirin om hur pensionärerna uppfattar informationen som finns i blanketten, samt tidigare och nuvarande blanketters utformning. Rapporten avslutas med ett kapitel med diskussion och slutsatser. 17

18

2 Premiepension och förvaltningsformer Kapitlet ger en kort beskrivning av premiepension och vad förvaltningsformerna fondförsäkring och traditionell försäkring innebär. 2.1 Vad är premiepension? Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen och administreras av Pensionsmyndigheten. De första premiepensionsinsättningarna gjordes år 1995, men först år 2000 blev det möjligt att aktivt välja en egen fondportfölj. Bland dem som tog ut sin ålderspension under år 2013 utgjorde premiepensionen 2,5 procent. I genomsnitt tog pensionärerna ut 250 kronor per månad i premiepension under år 2013. 3 De yngre pensionärerna tar i genomsnitt ut högre belopp än de äldre eftersom de har betalat in mer till systemet. Premiepensionens betydelse för hela pensionen blir dock snabbt allt större under de närmaste åren, i takt med att premiepensionssystemet fasas in. 4 För individer födda efter 1975 beräknas premiepensionen utgöra cirka 20 procent av den allmänna pensionen. 5 Pensionsavgiften till den allmänna pensionen uppgår till 18,5 procent av årsinkomsten (upp till max 7,5 inkomstbasbelopp), varav 16 procent avsätts till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen. Premiepensionen sätts årligen in på ett individuellt premiepensionskonto. Individen har möjlighet att välja att placera sina pengar i olika premiepensionsfonder och kan även välja att inte göra ett aktivt val. Då placeras pengarna i ett så kallat ickevalsalternativ inom ramen för sjunde AP-fonden, AP7 Såfa. 6 3 Pensionsmyndigheten (2013). 4 Ds 2013:35. 5 SOU 2005:87, s. 52 ff. 6 Finansmarknadskommitténs rapport nr 11, s.8. 19

Under sparandetiden finns det endast möjlighet att förvalta premiepensionsmedlen i fonder, men vid pensioneringen kan medlen överföras till en traditionell försäkring. Premiepensionssystemet omfattade 6,7 miljoner personer i slutet av år 2013, varav 1,3 miljoner var pensionärer. 7 Av pensionärerna hade cirka 230 000 personer valt den traditionella försäkringen och cirka 1,1 miljoner hade fondförsäkring. 8 2.2 Vad är fondförsäkring och traditionell försäkring? Fondförsäkring innebär att premiepensionskapitalet fortsätter att förvaltas i de fonder som individen väljer. Utbetalningen av premiepensionen som pensionären får varierar över tid, beroende på hur de fonder som har valts utvecklas. Under år 2013 hade 80 procent av pensionärerna fondförsäkring och av dessa hade 65 procent en egenvald portfölj, medan 35 procent hade placerat i AP7 Såfa. 9 Eftersom utbetalningarna varierar med en fondförsäkring ville regeringen införa ett sparandealternativ för dem som upplever att variationen innebär en otrygghet. 10 Bland premiepensionärerna hade 20 procent valt traditionell försäkring under år 2013. En traditionell försäkring är däremot en vanlig förvaltningsform inom tjänstepensionen och utgör i många fall också ett förval. Inom de stora tjänstepensionsbolagen har en majoritet valt traditionell försäkring. 11 En traditionell försäkring innebär att Pensionsmyndigheten säljer fondandelarna och tar över ansvaret för förvaltningen av pengarna. Den traditionella försäkringen har en viss andel av medlen placerade i räntor och i globala aktier, men fördelningen däremellan varierar över tid beroende på riskutvecklingen. En traditionell försäkring innebär att pensionsspararen får ut minst ett garanterat månadsbelopp i kronor under resten av livet. Om förvaltningen går bra får pensionsspararen även ett tilläggsbelopp utbetalt, utöver det garanterade 7 Pensionsmyndigheten (2013). 8 Pensionsmyndigheten (2014a). 9 Pensionsmyndigheten (2013). 10 Prop. 1997/98:151, s.426. 11 Inom SPV har 70 procent valt traditionell försäkring under år 2013 och inom Fora är andelen cirka 80 procent. Se SPV:s webbplats 2014-10-02, Fora, Statistik helår 2013, SAF-LO. 20

beloppet. Pensionsbeloppet räknas om varje år och tilläggsbeloppet kan både öka och minska, beroende på hur förvaltningen av pensionsmedlen har gått. Den traditionella försäkringen innebär att Pensionsmyndigheten tar över en del av den finansiella risken genom utfästelsen av ett garanterat belopp. Sedan april 2007 har Pensionsmyndigheten valt att sätta garantiräntan till noll. På så sätt begränsar myndigheten sitt finansiella risktagande. Pensionärerna får därmed utöver det garanterade beloppet en större chans till högre avkastning i form av ett högre tilläggsbelopp, men samtidigt utsätter pensionärerna sitt kapital för en högre finansiell risk. 12 Valet av traditionell försäkring kan inte göras innan pensioneringen, men när som helst under tiden som pensionär. Den som en gång har valt traditionell försäkring kan inte gå tillbaka och placera de återstående medlen i fonder. Om premiepensionären däremot väljer fondförsäkring kan denna övergå till traditionell försäkring vid ett senare tillfälle. Pensionsmyndighetens främsta argument till varför det inte går att byta från traditionell försäkring till fondförsäkring är att det påverkar den långsiktiga förvaltningsstrategin på ett negativt sätt för pensionärerna med traditionell försäkring. Om det gick att byta tillbaka så skulle en större andel av portföljen behöva placeras i mer likvida tillgångar, vilket förväntas leda till en lägre återbäringsränta än om man skulle kunna ha mer illikvida tillgångar. För den som väljer att övergå till traditionell försäkring och har en hög risk i portföljen kan tidpunkten ha stor inverkan på nivån på den livslånga premiepensionsutbetalningen. Om övergången till traditionell försäkring sker vid en tidpunkt när värdet på individens innehav i premiepensionen är lågt på grund av en tillfällig börsnedgång, blir värdet av fonderna relativt sett lägre än om övergången i stället sker när värdet på innehavet är högre. Det innebär också att individen sannolikt får en lägre premiepensionsutbetalning. Till viss del begränsas detta av att även den traditionella försäkringen har ett aktieinnehav och därmed kan det återstående pensionskapitalet följa med i framtida börsuppgångar. 12 Finansmarknadskommitténs rapport 11, s. 6. 21