Rapport Kulturstrategi i Tranemo. Effektutvärdering

Rapport Kulturstrategi i Tranemo Effektutvärdering Författare: Eva Pettersson och Karin Lundmark, konsulenter Kultur och samhällsutveckling. September 2019

2 Inledning Det här är till dig som är ansvarig för kultur i en kommun. Med den här rapporten vill vi slå ett slag för nyttan med styrdokument för kultur, beskriva hur man tar fram och praktiskt använder ett sådant och vilka effekter styrdokumentet kan ha för alla som bor och verkar i kommunen. Genom exemplet Tranemo visar vi i avsnitt 1 hur en process kan se ut och vi hur vi kan vara till stöd med konsultativa insatser. I avsnitt 2 visar vi hur en strategi för kulturen kan förstärka samverkan mellan sektorer och bidra till att förverkliga kommunens övergripande vision. Vi kommer att berätta hur processen och den färdiga strategin kan bidra till positiva effekter för kommunens organisation liksom i slutändan för invånarna. I avsnitt 3 beskriver vi vad ett konsultativt stöd från oss innebär för upplägg, förankring och genomförande av processen. 1. Beskrivning av processen i Tranemo I september 2016 fick den politiskt tillsatta Trivsel- och trygghetsberedningen i uppdrag av Kommunfullmäktige i Tranemo att ta fram en kulturstrategi. Enligt Tranemos rutiner för utredningar skedde arbetet i en politisk beredning i samverkan med tjänstepersoner inom verksamheten. Varför Kultur i Väst blev inkopplade beror på att vi då vi började som nya konsulenter skickade ut ett mail till kulturansvariga i alla kommuner i Västra Götalandsregionen under senhösten 2016. Hej Nu är vi återigen två konsulenter på Kultur i Väst som jobbar med uppdraget Kultur och samhälle: Karin Lundmark, som tidigare varit konstkonsulent på KiV och Eva Pettersson som varit kultur- och fritidschef i Tanums kommun. Vårt arbete kommer att handla om att vara stöd och samtalspartner till kommunerna i utvecklingsfrågor, ordna nätverk och mötesplatser mm. Vi siktar mot att kulturen ska vara en självklarhet i kommunernas utvecklingsarbete och att kunskapen om kultur som byggsten i samhällsbygget, en del av ortens attraktivitet och människornas trivsel ska vara spridd bland beslutsfattarna. Offentlig miljö, barnkultur, eget skapande inom äldreomsorgen, konst i offentliga lokaler, byggnation, översiktsplaner, biblioteksverksamhet, ungas delaktighet i arrangörsskap Listan över kultur i vardagen kan bli lång. Ibland är den välkänd i kommunen, ibland glöms den bort i planeringen och ibland saknas verksamheten helt. Vi hoppas kunna hjälpa till med att väcka frågan, ge argument och hjälpa till att sprida kunskap om betydelsen av kultur utanför kulturvärlden. Vi kommer säkert att ses framöver, men hör av dig om du vill prata med oss. Karin har telefon 0703-86 85 22, karin.lundmark@kulturivast.se Eva har telefon 0706-37 97 84, eva.pettersson@kulturivast.se Hälsningar Karin och Eva P

3 Denna utsträckta hand hade omedelbar effekt eftersom svar från bibliotekschefen i Tranemo kom samma dag: Hej Eva! Härligt att höra! I Tranemo håller vi på att ta fram kommunens första kulturplan. Det är en grupp politiker som har uppdraget och vi är några tjänstemän som är behjälpliga i arbetet. I samband med detta kommer också barnkulturplanen att revideras. Politikerna är angelägna om att lära sig och få lite kött på benen. Några politiker kommer, tillsammans med mig, åka på de två utvecklingsdagar som erbjuds i de olika konstformerna. Den första om film är på torsdag i Göteborg. De kommer också att ha en hel del medborgardialoger med kommuninvånarna inför det fortsatta planskrivandet. Vi tar tacksamt emot förslag på kommuner som har bra kulturplaner och som ni vet är duktiga på kulturarbete. Gärna också förslag på studiebesök. Eller andra tips och råd. // Fredrike Efter den inledande brevväxlingen kom vi överens om att Kultur i Väst skulle vara ett stöd i kommunens process med att ta fram en kulturstrategi. Rollerna fördelades så att kommunen skulle stå för organisering, och kommunikation med de aktörer som skulle vara delaktiga - vilket innefattar alla kontakter inåt i kommunen men också utåt till invånarna - samt arbetsledning och skrivande. Vår roll skulle vara att delta aktivt i arbetet med att lägga upp de olika aktiviteterna i processen, bidra med omvärldsbevakning om till exempel hur kultur organiseras på andra orter, vara bollplank och bidra med kunskapsutvecklande insatser om kultur; dels i arbetsmöten, dels med fördjupningsdagarna Allt du behöver veta om konstarterna och Allt du behöver veta om kulturpolitiken som Kultur i Väst redan hade inplanerade under den aktuella perioden. En princip i arbetet var att kommunen äger sakfrågan och är expert på sin plats medan vi bidrog med ett utifrånperspektiv. En bred inriktning på samhällsutveckling Målet för oss konsulenter inom Kultur och samhällsutveckling på Kultur i Väst är att kulturen ska ta mer plats och bli mer etablerad som en faktor i samhällsutvecklingen. Som konsulenter tolkar vi vårt uppdrag, lite gränslöst och kan tyckas svårmätbart, att bidra till att förbättra förutsättningarna för att detta ska hända. Ett av alla de sätt som vi gör det på är genom att exempelvis i planarbeten sprida principen om hur konst och kultur spelar roll inom de flesta samhällsområden. Det är samma princip som vi driver i alla samarbeten med kommunerna. För att kulturstrategin skulle få bäring på de andra verksamheterna i Tranemo sattes utgångspunkten i gruppsamtalen i kommunens övergripande vision, varpå samtalen fick kretsa kring vilka sätt kulturen kan bidra till att uppnå denna. Tranemos kommunvision innehåller i korta drag skrivningar som att vara en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar kommun där man känner sig frisk och trygg och har en stark känsla av samhörighet, och att man skapar mötesplatser som möjliggör inflytande och delaktighet i hela kommunen. (Bilaga 1: Vision-Tranemo kommun).

4 Genom att utgå från kommunens vision kunde processen naturligt involvera och angå flera sektorer. Konkret kom processen att bestå av följande steg. Som inledning i förankringsarbetet bjöds vi in till möte med kommunchefen och chefer för samhällssektionen, tekniska, lärande och bibliotek. Vi ledde ett rundabordssamtal om hur kulturen angår deras respektive verksamheter och vad de kan se för fördelar med samverkan med kulturen. Då beredningen arrangerade en medborgardialog i form av en kulturkväll i Glasets hus gjordes planeringen tillsammans med oss: Eva vägledde om vad man behöver tänka på ifråga om hur och vilka frågor som ställs, hur man tar hand om svaren och hur (att!) man kommunicerar före och efter medborgardialogen. Det var också hon som tillsammans med beredningsgruppen tog fram frågorna som skulle ställas under kvällen, och deltog och sammanställde de idéer som kom upp. Rudolf Antoni, vd för Fastighetsägarna, föreläste om vinsterna av kultur i samhällsutvecklingen och Kultur i Väst stod då för halva arvodet. En utgångspunkt i medborgardialogerna var hur kultur kan förverkliga kommunens övergripande vision. Politikerna besökte därefter flera platser som komplement för att nå unga och äldre och få fler synpunkter. För att återkoppla till de som deltog och för att komplettera med idéer från andra invånare sattes resultatet upp i kommunalhusets entré. (Bilaga 2: Sammanställning medborgardialog) Beredningen begärde och fick stort utrymme på ett kommunfullmäktigemöte, så en snöig kväll i mars 2017 höll vi en föreläsning för ledamöterna om kulturens roll i samhällsutvecklingen. Inför den efterföljande vägledningsdebatten (vägledande för politikerna i beredningen), där ledamöterna delades upp i utskotten för vidare diskussion hade vi tagit fram frågor om kultur ur ett tvärsektoriellt perspektiv inom respektive område. Här är ett urval av frågorna Till omsorg- och folkhälsoutskottet: Just nu vänder sig äldreomsorgen från vård till stöd att leva hela livet. Hur kan livet för människor som bor på äldreboenden bli ännu bättre med mer kultur? Till bibliotek och kultur: Var ska ansvaret för kultur för barn och unga, på fritiden och i skola/förskola ligga? Vilka resurser behövs för drömscenariot? Till fria gruppen: Till exempel Uddebo och Gula huset är ett kulturcentrum som är känt i kulturvärlden och drar till sig besökare och boende. Hur kan kommunen använda det mervärdet i utveckling och marknadsföring? Till allmänna gruppen: Hur kan kommunen påverka byggföretagen att få vackra byggnader som passar in i landskapet och behålla en tilltalande miljö mellan husen? (Översiktsplan, policys, enprocentregeln, samarbete) Under en heldag med beredningsgruppen, kulturskolechef, bibliotekschef och skolchef och där också integrationssamordnare och kommunalråd deltog med inspel om integration respektive kommunala styrdokument, arbetades förslag till inriktningar i kulturstrategin fram. Diskussionerna tog avstamp i hur kulturen kan bidra till att uppfylla kommunens vision. Under mötet hade vi rollen av sekreterare och sakkunniga. Beredningen deltog i Kultur i Västs fortbildningsserie Allt du behöver veta om film, teater, konst och arkitektur. Vi bjöd även in beredningen till Allt

5 du behöver veta om kulturpolitiken, en inbjudan de entusiastiskt tackade ja till och deltog i. Förutom de insatser som vi erbjöd i form av omvärldsbevakning och drillning i kultur som begrepp förkovrade sig beredningen genom besök i Uddebo dit många kulturarbetare flyttat in i kommunen - samt studiebesök i Varberg på fästning och museum. Beredningen hade 15-20 möten under året 2017, där en eller båda konsulenterna deltog i några. Vi kommenterade aktivt de skrivningar som beredningen stod för. Tjänstepersoner arbetade aktivt med själva skrivarbetet. Den 30 november 2017 antogs kulturstrategin i Kommunfullmäktige. Glasets hus i Limmared. Fotograf: Eva Pettersson Prioriteringsområden i kulturstrategin Genom hela processen fanns det ett tydligt horisontellt perspektiv, dvs. både innehållet i diskussionerna som ibland tog avstamp i kommunvisionen men även vad gäller vilka som deltog i processen; att man inbjöd tjänstepersoner och politiker från andra politikområden. Av detta kom det sig att ett av de prioriteringsområden som valdes för strategin blev just Kultur i horisontellt perspektiv. Kultur i horisontellt perspektiv Barn och unga Samordning Platsutveckling/mötesplatser Civilsamhället I kulturstrategin beskrivs det horisontella perspektivet så här:

6 Kultur i horisontellt perspektiv - kommunens kulturverksamhet ska utformas och utvecklas utifrån hela kommunens perspektiv. Samverkan mellan sektioner, bolag, föreningsliv, fria kulturutövare m.fl. ska uppmuntras då det skapar förutsättningar för ett rikare, varierat kulturutbud och tillgänglighet i alla kommunens delar. Kulturens kraft ska genomsyra all kommunal verksamhet och ses som en utvecklingsmetod för inkludering, vidgat deltagandet, folkhälsa, utveckling av mötesplatser och det offentliga rummet. Det kulturstrategiska utvecklingsområdet är allas angelägenhet. (Bilaga 3: Tranemo Kulturstrategi) 2. Effekter av kulturstrategin Metod Vem som helst inser att kulturen inte får en mer framträdande roll bara för att det skrivs in i ett dokument. För att effekten ska uppnås behöver man jobba aktivt med styrdokumentet som utgångspunkt i det fortsatta arbetet. Två år efter att kulturstrategin antagits av kommunfullmäktige återvände vi till Tranemo för att följa upp hur man har använt strategin sedan dess. Återbesöket skulle både bli en utvärdering av processen med kulturstrategin och bli en sorts startpunkt för att verkligen använda strategin i kommunen. Frågor vi sökt svar på är: Vilken roll spelade Kultur i Västs insats i processen med att ta fram en kulturstrategi? Hur ser politiker och tjänstepersoner på samarbetet? Vilken effekt har den färdiga kulturstrategin haft för kommunens interna organisation? Vilken effekt har den färdiga strategin haft för kulturutbudet och kulturlivet? Vilken blev effekten för invånarna? Ytterligare frågor är intressanta att analysera: Vilka effekter kan ha berott på skrivningarna i strategin och vilka kan mera ha berott på att kulturverksamheten uppmärksammades genom själva processen? Hur ser kommunen på fortsättningen - Vad händer med strategin och vill man fortsätta samarbeta med Kultur i Väst? I intervjuer och samtal mötte vi politiker och tjänstepersoner i kommunen. Den första gruppen utgjordes av kommunens ledningsgrupp, alltså verksamhetschefer och ledande politiker, där vissa hade deltagit i processen och andra inte. En annan grupp bestod av kulturchef, kultursamordnare, näringslivsutvecklare och landsbygdsutvecklare liksom bibliotekschef. En tredje intervjugrupp bestod av sektionscheferna och ytterligare en av några politiker ur den politiskt tillsatta beredningsgruppen. Vissa konstellationer var nya, och träffas normalt inte för att prata verksamhet. Varje möte varade i en till två timmar, och vi hade förberedda utvärderande frågor, men samtalet drog ibland iväg till helt andra och vidare frågor.

7 Förankring Vi uppfattar att både politiker och tjänstepersoner menar att kulturstrategin är väl förankrad. Den mest kända strategin som någon uttrycker det. Politikerna har lyft frågan i sina respektive partigrupper och kulturchefen har tagit på sig att enligt strategin skapa samarbeten med flera verksamheter. Flera av övriga tjänstepersoner berättar om hur de tar stöd av strategin och varandra för att utveckla sina områden. Möten mellan kultur och sektionscheferna är planerade där även kvalitetsstrategen kommer att närvara. Avsikten är att sätta tydliga mål för samverkan. Den mest kända strategin Omorganisation och tillsättning av kulturchef För att skapa bättre förutsättningar för bredare samverkan och utvecklingsplanering inom kommunen har man flyttat in kultur och bibliotek i sektionen för samhällsutveckling tillsammans med fritid, plan, turism, miljöstrategiska frågor och näringsliv. Kulturstrategins inriktning om kultur i ett horisontellt perspektiv var ett av flera skäl som vägdes in i detta beslut. Tidigare sorterade kultur och bibliotek under utbildningssektionen. Det är bra att vi finns i Samhällsbyggnad, vi får kontakt med Tekniska och Lärande ändå, säger tjänstepersoner. I strategin förklarades att för att den ska få önskad effekt bör en kulturchef tillsättas. Ett halvår efter att strategin antogs tillsatte man också en kulturchefstjänst på 50%. Samtidigt tillsatte man en kultursamordnare på 50%. Man har förenklat föreningsstödet genom lättare blanketter och redovisningar av arrangemang, vägen in till handläggarna har också förenklats. Dialogmöten mellan föreningar och politiker har pågått under året. Man avser att ytterligare förbättra arbetet med föreningsstöden, därför har en ny beredningsgrupp för föreningsstöd tillsatts, och politikerna i gruppen ser all erfarenhet från kulturstrategiarbetet som en tillgång. Det är bara att arbeta på samma sätt och byta ut ordet kultur mot föreningar.

8 Kulturskolan. Fotograf: Juan Ochoa Ökad kunskap om kultur och samverkan mellan verksamheterna Tekniska sektionen har själva tagit kontakt med Kultur för att förankra processerna kring enprocentregeln och Kultur har även konsulterats vid framtagande av översiktsplaner. I land art-projektet X-sites har Tekniska sektionen varit behjälplig och har även haft direktkontakt med konstnärerna. Inom samhällsutvecklingssektionen har man skapat operativa nätverk och kultur samarbetar idag med näringsliv, turism och infrastruktur. Inom projektet Hållbara platser har kultur och landsbygdsutvecklaren samverkat. Nedanstående citat visar på nya insikter och idéer hos tjänstepersonerna om att möjligheten att träffas över gränserna skapar möjligheter att förändra och förbättra verksamhetens resultat. Även om ekonomin blivit sämre fortsätter arbetet med att ta in kultur som en självklarhet i kommunens arbete, säger en av de ledande politikerna vi intervjuade. Stuprörstänket finns bland sektionerna, politikerna är mer öppna för sektionsövergripande verksamhet. Vi behöver mod. Mod och dialog och öppenhet för att nå sektorsövergripande. I nuläget är kommunen rädd för att vara orättvis - man vill inte framhålla någon före den andra utan tiger hellre om bra verksamhet. Hur får vi infrastrukturgruppen att bli intresserad? Enligt tjänstepersonerna behövs utbildning för dem som gör jobbet, det räcker inte att cheferna är införstådda med kulturens betydelse för utveckling och attraktivitet, de som utför jobbet måste förstå betydelsen av estetik och kulturens värde för kommunen.

9 Anslagstavla i Tranemo kommunalhus, april 2019. Fotograf: Karin Lundmark Det gäller att vara konkret! - När man kontaktar andra verksamheter, förstå varandras förutsättningar och språk. Vi borde läsa varandras planer och strategier. Verksamhetsrådet är nytt ett sätt att gå över gränserna. Kultur och fritid borde vara med. Tillsammans med näringslivsutvecklare kartlägger man kulturella och kreativa näringar för att bl.a. kunna ge dem bättre service och ett stort möte för dialog är planerat. Man utgår ifrån att Centralen blir en självklar resurs för näringslivet. Man tänker sig även ett gedignare arbete med enprocentregeln (vid större ombyggnader och nybyggnation): Framöver måste vi ha med gestaltning och konstnärlig utsmyckning redan i projekteringen tillsammans med Kultur [ ] kanske ska vi samla all investering i en pott, kanske ha medborgardialog och lägga medlen där det behövs?. Vi borde läsa varandras planer och strategier Föreningslivet Kulturavdelningen har haft ett antal träffar med föreningar tillsammans med politiker, ambitionen är att i slutet av året ska de ha träffat alla.

10 Tjänstepersonerna diskuterade förhållandet mellan landsbygd och centralort och föreningarnas roll i kulturlivet för att hela kommunen ska leva. Det är gott om föreningar, 170 st, och hembygdsgårdar och bygdegårdar är i gott skick med tämligen bra verksamhet. Näringslivsutvecklare och landsbygdsutvecklare/ besöksnäring har börjat träffas och samarbeta, ( Kultur borde vara med ) för att förstärka insatserna på landsbygden. Frågor som kom upp var Prioriteringen på barn och unga kanske ska diskuteras? och Hur ska föreningar med vuxenverksamhet stödjas? Månstads bygdegård. Fotograf: Tranemo kommun Bygget av Centralen ( hela kommunens hus ), med nytt huvudbibliotek, är påbörjat och här ser flera en framtid för kulturen och för föreningslivet ( Sätt en föreningsutvecklare där som är lätt att nå för alla ). Betydelsen av stöd i implementeringen Utvärderingssamtalen när vi återvände i april 2019 uppmärksammade kulturstrategin ytterligare en gång, och gav mer fart till den fortsatta implementeringen. Det blev ett incitament för sektionscheferna att mötas och diskutera hur man kan samverka. Tekniska sektionen såg direkt att det var nödvändigt att inkludera kultur i all projektering, frågan hade väckts och efter ert besök fick vi den kontakten som jag efterlyste. Sedan dess har vi täta möten om stora och små saker, min känsla är att alla räknar med oss. Den ökade personalresursen har bidragit till att kultur blivit en fråga utanför kulturverksamheten.

11 Efter planprocessen har Tranemo efterfrågat stöd från Kultur i Väst i den förestående processen med föreningsstöd; som en inledning på det arbetet deltog den nya beredningen i vår Träffpunkt för kommunala kulturföreningsutvecklare i maj 2019, vilken hade kriterier för föreningsstöd som tema. Kommunen är också aktiv i de gemensamma delregionala processerna om barn och unga-kulturplaner, kulturskolvision och biblioteksvision vilka Kultur i Väst har fått förtroendet att leda. Ni upplevs som sakliga och med rätt perspektiv, kompetenta, adderar kvalité till samtalen, hjälper till att konkretisera etc.. Den höga ambitionen och samarbetsviljan inom en rad olika verksamhetsområden visar tydligt att man i Tranemo kommun ser kulturen som en viktig faktor i hela samhällsutvecklingen. Som avslutning citerar vi en av tjänstepersonerna som uttrycker arbetet så här: Viktigast att se helheten, det har skapats en utveckling p.g.a. kulturstrategin, föreningarna har utvecklats fantastiskt. min känsla är att alla räknar med oss (kulturen) 3. Nyttan med stöd utifrån Konsulenter arbetar stödjande och rådgivande tillsammans med de kommuner som vill ha processtöd. Konsulenterna fungerar som bollplank och bidrar med fackkunskap, omvärldsbevakning, erfarenhet och verktyg och ett utifrånperspektiv. Processen är ofta långsiktig med återkommande kontakter mellan Kultur i Väst och tjänstepersoner/politiker/civilsamhälle/andra aktörer i kommunen. Förutom det vi rent konkret bidrog med i Tranemo kan vi se indirekta effekter av vår insats. Politikerna i beredningsgruppen har fått en klarare uppfattning om vad regionen gör och hur kommun och region kan samverka. Någon av tjänstepersonerna uttryckte att hen tidigare sett på regionen som en labyrint, men att hen nu fått en ingång och lättare att få kontakt. Att få en utifrånblick på sin verksamhet gör att man ser den klarare, och att kultur och konst kan få större tyngd i det kommunala arbetet. Processen ges på så sätt ett starkare incitament för ansvariga personer att delta. Att regionen finns med i processen ger också tillträde till beslutsfattande nivåer, vilket annars kanske inte hade skett.

12 Politiker och tjänstepersoner säger sig vara mycket nöjda med samarbetet och vill gärna arbeta tillsammans med Kultur i Väst igen. (Kontakt har redan tagits med flera konsulenter för stöd i arbetet med Föreningsstrategi och Barn- /ungdomskulturplan). Den politiska beredningen menar att det stora värdet var att vi bidrog med sakkunskap om kultur. Konkret hjälp med sammanställning av dialogmaterialet, kulturutbildningar samt föreläsningen på Kulturkvällen (medborgardialogen i Glasets Hus) uppskattades särskilt. Om arbetet haft effekt på politiska diskussioner i andra verksamhetsområden fanns det olika uppfattningar om. Någon menade att diskussionen i kommunfullmäktige stannat där, medan andra såg en klar inverkan på kommunens politiska arbete som helhet. Effekterna av strategiarbetet blev starkare p.ga. politikers och tjänstepersoners beredvillighet att sprida kunskap om strategin och börja samarbeta enligt dess innehåll. Sammanfattning Sambandet mellan vår insats som processtöd och hur strategin fått effekt för kommunens interna organisation, för kulturutbudet och kulturlivet och för kommunens invånare skulle kunna beskrivas som i det följande.

13 1. PROCESSEN. Genom kartläggning, fortbildning, förankring och workshops deltog vi i processens utformning och genomförande med att ta fram en kulturstrategi vilket dels innefattade en kartläggning av den befintliga kulturen: hur ser utbudet ut, vem vänder det sig till, vilka kultursyner avspeglas, vilka är arrangörerna, hur kommuniceras utbudet. Dels innefattade det fortbildning för de politiskt ansvariga om värdet av kultur, om kvalitetsaspekter och om kulturorganisation. Det innefattade också förankring av kulturfrågorna hos tjänstepersoner och politiker inom andra politikområden och workshops har hållits om hur kulturen kan samverka med andra verksamheter. En viktig insats från vår sida var att föra in perspektivet kultur och samhällsutveckling, en annan var en bred omvärldsanalys och att lyfta fram befintliga styrdokument, inte minst kommunens gemensamma vision vilken blev själva utgångspunkten: hur kan kulturen bidra till att uppnå kommunens vision? I Tranemo kommuns vision står bland annat om trygghet, välfärd och social hållbarhet och att kulturupplevelser är en viktig del av livet och fritiden är rik och varierad. I Tranemo kommun känner du dig välkommen. Vi verkar för en stark känsla av samhörighet. Vi skapar mötesplatser som möjliggör inflytande och delaktighet i hela kommunen. Närheten till varandra bygger relationer för framtiden. 2. STRATEGIN. I strategin som skrevs fram framhävs särskilt det tvärsektoriella perspektivet, samverkan och behovet av en ansvarig kulturchef och att varje sektion och bolag ska beakta ett kulturperspektiv. 3. ORGANISATION. Kommunledningen tog till sig kulturstrategin och dess skrivningar om samverkan och det blev ett av flera skäl till att flytta in kultur och bibliotek i sektionen för samhällsutveckling tillsammans med de kommunala enheterna för fritid, plan, turism, miljöstrategiska frågor och näringsliv och skapade därigenom bättre förutsättningar för bredare samverkan och utvecklingsplanering inom kommunen. Tidigare sorterade kultur och bibliotek under utbildningssektionen. 4. SAMVERKAN. Genom den organisatoriska förändringen möts tjänstemän från olika verksamheter lättare och kulturen kan sättas på allas agenda. Idéer om verksamhetsutveckling, synergieffekter osv. kan ges uttryck. 5. AKTIVITETER. Idéerna omsätts i konkreta aktiviteter och kulturverksamhet för invånarna. Exempel på aktiviteter som genomförts är att Kulturskolan samarbetar med omsorgssektionen med konserter på servicehus. Kultur har samproducerat en kulturfestival i Uddebo tillsammans med civilsamhället och de fria kulturella näringarna. En

14 Pridevecka organiserades där i stort sett samtliga sektioner involverades. Kultur var då länken mellan RFSL och kommunen. Det nya biblioteket Centralen har gestaltats genom kulturaktiviteter på byggplatsen i samarbete med civilsamhället, näringsliv, Fritid och Bibliotek. 6. EFFEKTER FÖR INVÅNARNA. Huruvida effekterna för invånarna stämmer överens med kommunens vision är svårare att dokumentera eftersom både den och kulturstrategin beskriver livskvalitet vilket per definition inte är mätbart. Kulturen är bara en av många faktorer som samverkar i utvecklingen av platsen. Genom de aktiviteter som kommer till stånd tack vare processen med kulturstrategin bidrar kulturen ändå till att nå ett steg närmare kommunens vision som också var utgångspunkten för vårt arbete. Kulturskolan under Prideveckan. Fotograf: Juan Ochoa Framgångsfaktorer för planarbete I vårt allra första arbete, med Tranemo kommun, lade vi grunden till vårt arbetssätt. Med vissa justeringar och förändringar har vi numera en bild av idealförutsättningarna för planprocesser. För att bli lyckad får processen gärna vara lång. Hastigt dokumentskrivande skapar hyllvärmare utan märkbar effekt, och vi menar att processen och förankringen är viktigare än det papper som blir resultatet. Uppdraget ska komma från central nivå, ha en budget och en arbetsgrupp som om den består av politiker ska ha nära kontakt med tjänstepersoner och vice versa. Horisontell förankring tvärs över verksamheterna är viktigt för att få en förståelse för kulturens betydelse inom alla kommunens delar.

15 Invånarnas synpunkter ska inhämtas på ett sätt som skapar verklig deltagardemokrati, dvs att åsikter ska efterfrågas där kommunen verkligen har möjlighet att sätta dem i verket. Alltför öppna dialoger skapar felaktiga förväntningar och besvikelse då förslagen inte blir verklighet. Kommunikation om processen till allmänheten är viktig, liksom mellan politiska nämnder och personal på verksamheterna. Planer ska antas inte bara i facknämnder utan på förvaltningsövergripande nivå. I exemplet Tranemo fick processen med att implementera den färdiga strategin ny fart när vi kom tillbaka en tid efter att strategin antagits. Det fungerade som en nystart, gav mer luft under vingarna och blev en konkret anledning att sätta kulturen på agendan inom alla förvaltningar. Av detta drar vi slutsatsen att när vi i framtiden planerar en liknande konsultativ insats ska bearbetningsfas och implementering finnas med i processen från början. God tid Beslut på rätt nivå Utgå från kommunens befintliga styrdokument Budget Samarbete politiker - tjänstepersoner Tvärsektoriellt samarbete Invånardialog Kommunikation externt och internt Bearbetningsfas och implementering

16 Bilagor 1. Bilaga 1: Vision-Tranemo kommun 2. Bilaga 2: Sammanställning medborgardialog 3. Bilaga 3: Tranemo Kulturstrategi

Vision 2014-11-24 Slogan Tranemo Kommun - Lev livet på den gröna sidan Vision Tranemo kommun är vårt naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en naturskön kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende som passar alla oavsett om man vill bo i en större ort, på landsbygden eller sjönära. Vi bor i ett samhälle som jobbar för att vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart, där vi känner oss friska och trygga i en bra välfärd. Hos oss är mångkulturen en tillgång eftersom vårt samhälle är öppet och generöst. Tranemo kommun har ett rikt förenings- och kulturliv. Kulturupplevelser är en viktig del av livet och fritiden är rik och varierad. Med stolthet lyfter vi fram våra kulturskatter och turistmål. Kommunen, föreningarna och näringslivet har utvecklat en nära samverkan där ideella krafter och goda idéer tas tillvara på det området är Tranemo kommun bland de bästa i Sverige. Välutbyggda kommunikationer skapar möjligheter för medborgare. Det är enkelt och stimulerande att driva företag i Tranemo kommun där grogrunden finns för ett växande näringsliv. I Tranemo kommun känner du dig välkommen. Vi verkar för en stark känsla av samhörighet. Vi skapar mötesplatser som möjliggör inflytande och delaktighet i hela kommunen. Närheten till varandra bygger relationer för framtiden.

Kultur i Väst 170308 Eva Pettersson Konsulent, kultur & samhällsutveckling Anteckningar från kulturkvällen 170124, Glasets hus, Tranemo kommun Fråga Min indelning av svaren Svar på blädderblocken 1. Ser du idag att det finns möjlighet för dig att lära dig någon konstart: Konst, dans, teater, konsthantverk? Vad tycker du saknas? Eget skapande, kurser, studieförbund? Uddebo? Föreningar-hembygd? Smideskurser. Glasblåsarkurser. Alla slag korta smala kurser saknas se Uddebo kultursystem 2016. Lokal, material, ledare till konsthantverk. Kreativt skrivande. Konstarter med konstpedagog Dans. Teater. Dans och teater till små barn och föräldrar. Måleri. Idrott-språk-fritidsförening-bibliotek? Konståkning, skridskor. Tandempartner ett forum att hitta någon som kan något man själv vill lära sig utbyte t ex tyska-svenska 2. Mycket erbjuds i skola/förskola. Om budgeten var obegränsad, vad skulle du vilja att ditt barn fick se/uppleva, pröva, arbeta skapande med? Form pedagogik Mer praktik utöver teori-hands on, mer göra än läsa. Gå in i temaområden så att barnen hinner landa i det kreativa. 40 min lektioner föder inte kreativitet, halv- eller heldagar med t ex dans, måleri och teater. Att ta vara på skogens möjligheter - -odla grönsaker, vara kreativt skapande, återanvända t ex kläder mm, starta en ur- och skurförskola. Skogsmulle lära känna naturen. Konstformer Skapande skola är jättebra. Fridans och teater i alla åldrar. Teater. Dans. Teater. Skulptera. Delaktighet demokrati Livskunskap mer integrerat i verksamheten. Låt tonåringar/barnen vara med i de grupper kring byggnationen kring centralen. 3. Vi är ett välbesökt resmål för antikälskare och loppisfyndare, vilka andra besöksmål och kulturella platser tycker du bör lyftas fram och hur? Föreningsutveckling (kanske företagsutveckling?)

Identifiera 5 eller 10 specifika aktiviteter/föreningar och ge dem som driver dessa möjlighet att resa och knyta kontakt/sälja in som aktivitet. Hjälp dem att påverka. Uthyrning av cyklar/matpaket. Mötesplatser lokalt Mötesplatser där man odlar grönsaker mm där olika människor möts och skapar tillsammans Kulturell plats Uddebo och bredden i vad kultur kan vara 4. Ideella krafter och föreningsliv är viktiga kulturarrangörer, vi vill vara bäst på att stödja. Har du idéer på hur vi kan bli bättre på det? Anställ kulturchef/-utvecklare/-samordnare Att kommunen kan vara navet för samordning, stötta inte styra. Anställ en kultursekreterare/kulturchef, denna person bör inte ha ansvar för skola. Anställ Juan som kulturchef. Kulturstrateg. Lyssna, stöd, samordna, nätverka Göra om/öppna upp forumplatsen till en mötesplats för ideella kulturutövare. Kom och besök Mossebo. Lyssna, stötta och nätverka. Låta alla verka och vara. Samarbeta/stöd föreningar som finns istället för att delvis motarbeta som när Parkuddens vänner startar arrangemang för handikappade, då startar kommunen arrangemang som blockerar planerade evenemang samarbeta istället för konkurrera. Hands on: Söka pengar, ge bidrag, administrativt stöd Låt Gula Huset få bygga skorsten + kaminer så det kan utnyttjas istället för att stå kallt och tomt 9 månader om året. Kommunen måste inleda en mer KONSTRUKTIV och ha en röd tråd till föreningar, med hjälp av frågor via myndigheter samt vara behjälplighet med administration. Hjälpa till med att söka stipendier, bidrag från stiftelser. 5. Vi vill ha ett brett utbud av kulturarrangemang som speglar kommuninvånarnas behov. Vad tycker du saknas? Vad är bra som det är idag? Anställ kulturchef/-samordnare/-utvecklare Kultur- och fritidschef med en peng. Kultursekreterare. Tips från Ulricehamn: Det måste finnas en kulturstrateg som har en pott att röra sig med! Annars beror alla initiativ på ideella krafter. Pengar Mkt kultur, billiga arrangemang (tillgänglighet) Ös på med pengar till kultur! Viktigt att det är billigt. Kulturen behöver mer pengar och högre status. Prioriterad Konstarter- evenemang

Föreningsdriven biograf i Tranemo. Mer VR och fiber. Konstnärliga utsmyckningar, inköp av konst. I Uddebo är det spirande kulturutbud. Bra att t ex GöteborgsOperan gör sina turnéer hos oss. Gör dessa utbud mer tillgängliga. Enklare rutiner Mer samordnad information. Enklare redovisning för projektmedel både kommunalt och regionalt. Kulturkalender samordnad. Saknas Saknas: föreläsningsförening både lokalt och i Sjuhärad (se Mark). Lokal för föreningar att träffas. Ser positivt på det nya biblioteket för detta. Bra! Bra: Tillåtande klimat, kommunen uppmuntrande 6. Känner du till vilket utbud av kulturarrangmang som finns? Hur ska information om arrangemangen nå ut till kommuninvånarna? Samordning. Anställ kulturchef eller liknande Samarrangera! Skapa arrangemangen där föreningar och aktiviteter kan mötas och delta i varandras aktiviteter. Kontaktperson. Samordning behövs. Samordning av allt som sker. Kulturstrateg. Kontaktperson som kan hjälpa till och skriva ansökan mm. Annonsering Information skall fortsättningsvis vara på hemsida och bibliotek. Skaffa en facebooksida. Bibliotek och hemsida. Genom reportage i STT. Annonser och bilaga i STT. Sätt upp en ny anslagstavla utanför kommunhuset istället för den risiga och lilla som finns där nu.skäms! Hemsidan, facebook. STT!!! Den läses av alla! Lägg ut alla på Västsverige.com. Länkas sedan till kommunsidan. Turistbyrån eller biblan kan hjälpa till då föreningar behöver lägga ut sina evenemang. Kulturkalender. Kulturbyggnadsvård - bevarande Bevarande av riksintresse såsom Mossebos tom, Mossebo hembygdsförening. Vilka kulturaktiviteter känner du till i Tranemo kommun och var får du informationen ifrån? Glasets hus 12 Glasets hus, konstutställningar/program 4 Uddebo 11 Biblioteket 9 Kulturskolan 12 Föreningar, företag 27

Information: Facebook x 3. STT x 6. Sociala medier x 2. BT x 2. Mun till mun. Oftast genom annons och personlig information. Vänner. Mail. Anslagstavlor. Information från föreningar. Genom kommunens hemsida. Kommunen. UT. Genom föreningar och personer som arrangerar. Nyhetsbrev från kulturskolan. Drömfråga! Om kommunen satsade 10 miljoner extra på kultur, vilket är dina drömmars behov? Mötesplatser Fler mötesplatser för kulturella möten. Konst musik mm. Ett kulturhus museum. Ett nytt hus på Parkudden med plats för möten, teater, sång & musik, fika och umgänge, uteservering. Mötesplats för kulturen möten, konst, musik. Konsthall. Att det nya biblioteket får mycket utrymme att verka för bred och intressant kultur. Biblioteket!... och SKOLAN! Musikhus med replokaler och instrumentlek, kurs. Bygga ett nytt hus på Parkudden. Tillgänglighet/offentlig miljö Utökad och gratis kollektivtrafik/ringlinje mellan alla orter. Gör Parkudden tillgängligare genom en bro som förbindelse med centrum. Skolskjuts till skolelever. Fler bussförbindelser mellan alla orter. Tillgång till kommunal toalett. Gör Storgatan i Limmared till gågata. Pengar Snabba lätta kulturpengar. Avsätt pengar till en fond för små lättsökta kulturstödspengar (typ en snabbslant som fanns i Göteborg innan). Större budget för kulturskolan. Kulturevenemang Kulturfestival. Storsatsning på kulturarvet (vårt rika historiska såsom lämningar och Mossebo och Torpa). Teater. Teaterföreställningar för barn och vuxna. Föreningar SPF, PRO och hembygdsföreningar.

Strategi Kulturstrategi 1

Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Lärandesektionen Giltig t o m: 2021-06-12 2

Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Kulturstrategi 5 4 Implementering och tillämpning 7 5 Uppföljning 7 3

1 Inledning I vid mening kan kultur handla om alla aspekter av det mänskliga livet. Den ger oss insikt, skapar empati, utmanar och berör oss, vi växer som individer och känner oss delaktiga. Vår kulturdefinition innefattar kulturarvet och de traditionella konstarterna, men vi ser också hur kultur skapas i dagens samhälle. Synen på kultur ska vara bred, öppen, accepterande och gränslös. Idag visar forskning 1 allt oftare på att kultur, utöver att ha ett eget värde i sig, även spelar en viktig roll för utvecklingen av andra områden till exempel besöksnäring, hälsa, utbildning och näringsliv. Ett rikt kulturliv är en av de viktigaste konkurrensfördelarna för att öka attraktionskraften och skapa intresse för investeringar och nyföretagande. Det är därför viktigt att se kulturen i ett vidare perspektiv i samhällsutvecklingen. Ur Tranemo kommuns Vision och strategiska plan 3.3.6: (tillagt) Kultur- och föreningslivet har stor betydelse för oss människor och Tranemo kommun ska bidra till ett kultur- och föreningsutbud som präglas av gemenskap, tillgänglighet och mångfald. Kultur- och föreningsliv är en ingrediens i tillväxtarbetet och ska vara en del i planeringen av hur vår kommun ska se ut och vilket samhällsklimat vi vill ha. Kultur- och föreningsliv är en viktig faktor för gemenskap, inkludering, trygghet och trivsel. För integration av nyanlända har kultur och föreningsliv en central roll. Det handlar om hur det ser ut runt omkring oss, hur vi uttrycker oss och blir lyssnade på och var vi kan mötas. Kulturstrategin är en konkretisering av visionen och ska ge ledning och peka ut handlingsriktningar och prioriterade områden. 2 Syfte Syftet med strategin är att levandegöra visionen Lev livet på den gröna sidan, genom att utveckla ett redan vitalt kulturliv i Tranemo kommun. Strategin ska innehålla ett fåtal övergripande strategiskt viktiga mål, ha positiv inverkan på människors livsmiljö och hälsa och ge kommunen en ökad attraktionskraft för en gynnsam befolkningsutveckling. 1 Antoni, Rudolf & Mellander, Charlotta (2013) Stadens kultur och tillväxt i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergstram (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Sacco, P.L. (2013) Kultur 3.0: Konst, delaktighet, utveckling Serie: Nätverkstans skriftserie; 002. Göteborg. Gustafsson, C (2013) Kreativa kraftfält i Skaraborg. Skaraborgs kommunalförbund och Västra Götalandsregionen, Skövde. 4

Vidare syftar kulturstrategin till att få ett kulturliv med vidgat deltagande, rik och varierad fritid och ett nära samarbete mellan kommun, näringsliv, civilsamhälle och ideella krafter. Kulturen ska finnas i medborgarnas vardag och genomsyra all kommunal verksamhet. Kultur är mötesplatsen där individen prövar gränser, ifrågasätter rådande värderingar och värnar rätten att yttra sig fritt. 3 Kulturstrategi Kulturstrategin är ett övergripande dokument som beskriver färdriktningen för hur kulturen i Tranemo kommun ska utvecklas och samtidigt synliggöra kommunens mål i Vision och strategiska planen, där kultur och föreningsliv är ett prioriterat område. Målgrupp Kulturstrategin är ett dokument för alla kommunens sektioner och bolag med intentionen att påverka föreningslivet, det fria kulturlivet och den enskilde invånaren. Kultur ska vara en självklar del av medborgarnas vardag, genom att finnas med i all kommunal verksamhet såväl på landsbygd som i tätort. Kulturstrategiska prioriteringsområden Kultur i horisontellt perspektiv Barn och unga Samordning Platsutveckling/mötesplatser Civilsamhället Kultur i horisontellt perspektiv - kommunens kulturverksamhet ska utformas och utvecklas utifrån hela kommunens perspektiv. Samverkan mellan sektioner, bolag, föreningsliv, fria kulturutövare m.fl. ska uppmuntras då det skapar förutsättningar för ett rikare, varierat kulturutbud och tillgänglighet i alla kommunens delar. Kulturens kraft ska genomsyra all kommunal verksamhet och ses som en utvecklingsmetod för inkludering, vidgat deltagandet, folkhälsa, utveckling av mötesplatser och det offentliga rummet. Det kulturstrategiska utvecklingsområdet är allas angelägenhet 5

Barn och unga kulturverksamhet ska utformas och utvecklas med hänsyn tagen till barn och ungas perspektiv och behov. Barn och ungas drivkraft och kreativitet är vital för samhällets framtid och ska uppmuntras. Ett kreativt klimat för barn och unga är en betydande tillväxtfaktor. De har rätt till kulturupplevelser och eget skapande oavsett uttrycksform. Barn och unga ska kunna påverka kulturutbudet och ges möjlighet att till fullo delta i kulturell och konstnärlig verksamhet. Ungdomars kulturintressen är ofta icke-traditionella, kan vara svåra att identifiera och är föränderliga. Kommunen ska ta tillvara och uppmärksamma barn och ungas kulturuttryck. Samordning kommunens organisation för kultur ska leda utvecklingsarbetet i det horisontella perspektivet för att skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv. Organisationen ska jobba med civilsamhället, utveckla dialogen med det fria kulturlivet, samarbeta mellan kommunala verksamheter, privatpersoner och näringsliv för att ge förutsättningar att utveckla kreativa näringar och ta tillvara kommuninvånarnas engagemang och kreativitet. Organisationen samarbetar också lokalt med föreningar, utvecklar kulturella nätverk och förstärker kommunikation och marknadsföring, samt utvecklar regionala samarbeten med Boråsregionen och Västra Götalandsregionen. Platsutveckling/mötesplatser med hjälp av kultur ges förutsättningar att utveckla attraktiva mötesplatser, inspirerande offentliga miljöer och tydliggöra Tranemo kommuns karaktär och historia. Med ett horisontellt kulturperspektiv i samhällsplanering kan organisationen bidra till att skapa ett tryggt, friskt, socialt och ekonomisk hållbart samhälle. Civilsamhället kommunen ska lyfta det civila samhällets betydelse, samt utveckla och tydliggöra dess relation. Civilsamhället kan utgöras av individer, grupper och organisationer som agerar tillsammans för gemensamma intressen. Genom nätverk och dialog med det civila samhället görs människor delaktiga, vilket stärker det civila samhällets förutsättningar att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Process Kulturstrategin har arbetats fram i en process där den politiska beredningsgruppen har haft samtal med invånarna via medborgardialoger och sociala medier. Bibliotekschef och kulturskolechef i dialog med sakkunniga från Kultur i Väst har tagit fram ett underlag kopplade till: Vision och strategisk plan 2016 2018 Västra Götalands regional kulturplan 2016-2019 FN:s barnkonvention Kulturplan för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Regeringens kulturpolitiska mål, Mål för kultur http://www.regeringen.se/regeringens-politik/kultur/mal-for-kultur/ 6

4 Implementering och tillämpning Kommunen ska med stöd av strategin ta fram en kulturplan samt en barn- och ungdomskulturplan. Varje sektion och bolag ska beakta ett kulturperspektiv i sin verksamhetsplan. Kommunens organisation för kultur ska fungera som ett stöd vid implementering och tillämpning. För att kulturstrategin ska få önskad effekt bör en kulturchef tillsättas. 5 Uppföljning Uppföljning av strategin sker minst vart fjärde år och följs upp i varje sektions systematiska kvalitetsarbete i Tranemo kommun. 7