DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Båtkalkning i St Hallången. Foto: Myrica Flodkräfta Hylte Sjö 2017. Foto: Lars-Arne Edvinsson Värnamo i april 2018 Adress Smålandsgatan 39 331 32 Värnamo Anders Svahnberg Kontor 0370-154 82 Mobil 070-494 54 82 Webb E-mail www.myrica.se info@myrica.se

Innehållsförteckning 1. Spridningsplan 1 2. Kalkdoser och hydrologi 4 3. Målområden, motiv och ph-mål 7 4. Vattenkemisk effektuppföljning, kalkningsstrategi, förändringar 9 5. Uppmätt ph före kalkstart 14 6. Tidigare kalkningar, doseringshistorik 15 7. Övrigt 19 Bilagor: 1. Översiktskartor 2. Spridningskartor för helikopterkalkning 3. Resultat av vattenkemisk effektuppföljning 4. Åtgärdsbehov för kalkdoserarna Hylte sjö och Näverbäcken Detaljplanen omfattar 13 åtgärdsområden med Hylte kommun som huvudman. Not. Åtgärdsområdet Jansbergssjöarna utökas från 2018 till att omfatta även Skärkeå, se bilaga 1. Åtgärdsområde Länsstyrelsens beteckning Huvudflodområde Frösjön Åtg101000-11 101 Nissan Färgensjöarna Åtg101000-7 101 Nissan Försjön Åtg101000-14 101 Nissan Hylte sjö Åtg101000-4 101 Nissan Jansbergssjöarna-Skärkeå Åtg101000-6 101 Nissan Jällunden Åtg101000-8 101 Nissan Kroksjön Unnen Åtg98000-4 98 Lagan Mjälasjöarna Åtg101000-5 101 Nissan Sjögårdssjön Åtg101000-3 101 Nissan Skärsjön Bergån Åtg101000-12 101 Nissan St Allgunnen Åtg101000-13 101 Nissan St Slätten Åtg98000-5 98 Lagan Yttern Bergån Åtg101000-10 101 Nissan

1 1. Spridningsplan Tabell 1. Spridningsplan för kalkning inom Hylte samtliga åtgärdsområden 2018-2020. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod 2018 2019 2020 Frösjön Frösjön Båt 7 7 7 S:a 7 7 7 Färgensjöarna Fjällen Båt 108 108 108 Hallasjön Båt 25 25 25 Rangen Båt (desinfekt., se not) 37 37 37 S:a 170 170 170 Försjön Våtmarker Hkp 10 10 10 S:a 10 10 10 Jansbergssjöarna L Skärshultasjön Båt 7 7 7 St Skärshultasjön Båt 9 9 9 Skärsjön Båt 6 6 6 Doserare Skärkeå Dos 100 100 100 S:a 122 122 122 Jällunden Gårsken Båt 5 5 5 Jällunden Båt 45 38 38 Skipaltasjön Båt 15 15 15 Tannsjön Båt 10 10 10 Väglången Båt 5 5 5 S:a 80 80 80 Forts.

2 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod 2018 2019 2020 Kroksjön Unnen Våtmarker Hkp 200 1) 110 1) 110 1) S:a 200 110 110 Mjälasjöarna Djupasjön Båt 10 10 10 Glassjön Båt 18 18 18 Hagasjön Båt 45 45 45 Mjälasjön Båt 11 11 11 Doserare Näverbäcken Dos 15 15 15 S:a 99 99 99 Sjögårdssjön Sjögårdssjön Hkp - 2) - 2) - 2) S:a - - - Skärsjön Bergån Skärsjön Båt (desinfekt., se not) 7 7 7 S:a 7 7 7 St Allgunnen St Allgunnen Båt 30 30 30 S:a 30 30 30 St Slätten Acksjön Hkp 2 2 2 Hundsjön Hkp 6 6 6 Långsjön Hkp 6 6 6 St Slätten Båt 17 17 17 Våtmarker Hkp 56 56 56 S:a 87 87 87 Yttern Bergån Yttern Hkp - * ) - * ) - * ) S:a - - - Forts.

3 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod 2018 2019 2020 Hylte sjö Hylte sjö Dos 15 15 15 S:a 15 15 15 Samtliga åtgärdsområden S:a 827 737 737 Därav spridning med Båt 417 417 417 Hkp 280 190 190 Dos 130 130 130 1) Kalkning sker på våren. Vid planens färdigställande var spridningen på våren 2018 redan utförd i enlighet med föregående plan (200 ton). 2) Se nedan under p 4 Vattenkemisk effektuppföljning, kommentarer och förändringar. Not. Flodkräfta förekommer i Rangen och Skärsjön. För att förhindra spridning av kräftpest till sjöarna skall kalkbåten desinfekteras före kalkning. Spridningskartor Kalkningsobjekten återfinns även på översiktskartor, se bil 1. Spridnings och djupkartor för båtkalkning finns utarbetade och redovisas separat. Spridningskartor och förteckning över vilka våtmarker som skall kalkas inom åtgärdsområdena Försjön, Kroksjön och St Slätten samt kalkmängd inom respektive yta, se bilaga 2. Kalkningsmedel Båtkalkning av sjöar: P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Helikopterkalkning av sjöar: I första hand dammbunden (fuktad) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. I andra hand P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Se även kommentar till produktval under p 4 nedan. Våtmarkskalkning i St Slättens och Försjöns åtgärdsområden: Dammbunden (fuktig) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Våtmarkskalkning i Kroksjöns åtgärdsområde: Vattenverkskalk (Vomber). Alla mängder anges i ekvivalent CaO-värde 50 %.

4 2. Kalkdoser och hydrologi Tabell 2. Hydrologiska uppgifter samt planerade kalkdoser för planperioden 2018-2020. Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km2 milj m3 ha m m milj m3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 Frösjön m Frösjön 633092 135579 2,7 1,4 32 6 1,7 0,54 0,4 2003 26 5 13 Färgensjöarna m Fjällen 631638 135527 42,6 22 405 13,9 2,9 11,7 0,6 1998 34 6,6 9,2 m Hallasjön Ö del 631187 134772 8,2 4,9 136 8,8 2,6 3,5 0,7 2003 30 5,1 7,1 m Mellan-Färgen 631503 134957 110,6 63 188 16,3 3,9 7,4 0,10 2015 15 2,7 - m Rangalsbobäcken 631481 135769 12,7 6,4 - - - - - - 29 5,8 - m Rangen 631351 135732 8,3 4,2 90 9,4 2,5 2,2 0,5 2003 45 8,8 17 m St Färgen 632043 134980 253 135 678 15,5 4,7 30 0,2 2015 10 1,9 - m Södra Färgen 631309 134951 37,1 21 293 16,3 4,9 14,4 0,7 2003 7 1,2 - m Yasjön 631509 135258 61 31 349 12,5 2,3 8,0 0,3 2015 24 4,7 - Färgensjöarna åtgärdsområde 632105 134999 139 74 - - - - - - 12 2,3 - Försjön m Försjön 632907 135539 1,1 0,55 7,1 5 2,4 0,18 0,3 1991 91 18 - Jansbergssjöarna- Skärkeå m Jansbergssjön 632525 134351 16 9,1 74 7,8 2,1 1,6 0,2 1998 14 2,4 - m L Skärshultasjön 632636 134619 7,9 4,5 28 9,2 2,9 0,81 0,2 1998 28 4,9 8,6 Skärsjön 632768 134735 2,4 1,4 25,4 4,1 0,9 0,23 0,2 1998 25 4,3 26 m St Skärshultasjön 632658 134675 3,3 1,9 58 18,1 4,7 2,7 1,4 1998 27 4,7 3,3 Dos Skärkeå 632332 134085 26 14,7 - - - - - - 47 8,3 - m Skärkeå utlopp Nissan = hela åtgärdsområdet 631865 133852 49 29,3 - - - - - - 25 4,2 - Jällunden m Djurasjön 632786 136275 12,0 5,7 20 3,6 2,9 0,46 0,08? 17 3,5 0,0 m Gårsken 632965 136488 1,3 0,61 17 7 3,2 0,55 0,9 2003 38 8,2 9,1 m Mellansjön 633200 136200 2,0 0,95 39 21,5 5,3 2,1 2,2 2003 - - - m Risasjön 632831 136385 7,8 3,7 11,4 4,1 3 0,27 0,07? 13 2,7 - m Skipaltasjön 632466 136087 6,6 3,1 72-3 2,1 0,7-23 4,8 7,1 m Tannsjön 632797 136512 4,6 2,2 112 8,3 2,5 2,9 1,3 2003 22 4,5 3,4 m Väglången 632855 136381 3,1 1,5 14,4 2,6 1,3 0,18 0,12 2004 32 6,7 28 m Jällunden = hela åtgärdsområdet 632375 135738 69,1 35 872 13,3 2,7 23,8 0,7 2005 12 2,3 - Kroksjön Unnen m Sörsjön 632088 136269 22,9 11 16 6,7 4 0,64 0,07 1991 48 10 - m Norrsjön 632223 136317 12,6 18 6,2 2,8 0,50 0,10 1991 68 14 - m Starrsjön 632297 136270 8,4 4,0 14 12,3 4,7 0,66 0,2 1996 62 13 - m Kroksjön = hela åtgärdsområdet 631763 136193 31,1 14,7 32-3 0,96 0,07 Ej 35 7,5 - Forts.

5 Forts tabell 2. Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km2 milj m3 ha m m milj m3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 Mjälasjöarna m Djupasjön 630864 133991 0,78 0,49 17,8 10,1 3,4 0,61 1,2 1998 128 20 16 m Glassjön 630917 134036 2,18 1,4 18 3,3 1,6 0,29 0,2 1992 128 20 62 m Hagasjön 630981 134154 13 8,2 29 4,7 2,4 0,70 0,09 1998 68 11 64 m Mjälasjön 631136 134114 16 10,1 42 14,5 5,4 2,3 0,2 1998 62 9,8 4,8 Dos Näverbäcken 630874 134162 6,8 4,3 - - - - - - 22 3,5 Nordsjön = m hela åtgärdsområdet 631206 134111 19,9 12,6 47 8 2 0,94 0,07 1992 50 7,9 - Sjögårdssjön m Sjögårdssjön 631758 133428 0,9 0,57 13 6,3 3,2 0,42 0,7 1993 - - - Skärsjön Bergån m Skärsjön 632979 135766 1,8 0,91 31 8,5 2,6 0,82 0,9 2003 39 7,7 8,5 St Allgunnen m St Allgunnen 631042 134482 6,3 3,8 121 14 3,2 3,8 1,0 2003 48 7,9 7,9 St Slätten Acksjön 631788 136616 0,28 0,13 4-2,5 0,10 0,9 Ej 71 15 20 Hundsjön 631926 136792 1,42 0,67 11-2,5 0,28 0,4 Ej 42 9,0 21 Långsjön 632344 136778 0,86 0,41 16-1,5 0,24 0,6 Ej 70 15 25 m St Slätten 631769 136737 30,4 14 264 23,5 5,7 15,2 1,1 2003 29 6,2 1,1 L Slätten = m hela åtgärdsområdet 631786 136880 32,9 16 22-2,5 0,55 0,03 Ej 26 5,4 - Yttern Bergån m Yttern 633114 135811 1,6 0,81 49 5,4 2,5 1,3 1,5 2003 - - - Hylte sjö Hylte sjö 632465 132994 3,0 1,9 17,4-2,5 0,44 0,2 Ej 50 7,9 - Dos Hylte sjö 632429 132912 0,59 0,37 - - - - - - 254 40 - Hylte sjö = m hela åtgärdsområdet 632465 132994 3,0 1,9 - - - - - - 50 7,9-1) Den specifika avrinningen inom åtgärdsområdena har bestämts till 14-20 l/s och km 2 (SMHI 1961-90). 2) Djupkartor över vissa sjöar saknas. Medeldjupet i dessa sjöar har uppskattats. Djupkartor från 1998 och senare har upprättats i GISplattform av Myrica AB med GPS-positionerad ekolodning. 3) Avser den långsiktiga kalkdosen från år 2018 inkl förekommande uppströms kalkning. Med volymdos avses kalkmängd i relation till sjövolym vid respektive spridningstillfälle. 4) Exklusive uppströms kalkningar i åtgärdsområdet Jällunden. m = Målområde

6 Kalkdoser på våtmarker, våtmarksareal Kalkning på våtmarker sker inom tre åtgärdsområden, se tabell 3 nedan. Samtliga våtmarker är kalkade tidigare. Inom Kroksjöns åtgärdsområde har våtmark nr 28 delats upp i tre mindre ytor, se bilaga 2.5. Tre våtmarker har strukits, nr 8, 24 och 31. Inom St Slättens åtgärdsområde har våtmark nr 17 delats upp i två mindre ytor, se bilaga 2.6. Två våtmarker har strukits, nr 25 och 32. Vattendelaren för samtliga våtmarkers tillrinningsområden har uppdaterats mot Skogsstyrelsens webb-baserade fuktighetskarta. Precisionen på beräkningen av våtmarkernas vattengenomströmning har därvid kunnat höjas i betydande grad vilket innebär en effektivare kalkdosering och minskad risk för överkalkning med ackumulering av partikulär kalk som följd. Tabell 3. Hydrologiska uppgifter och planerade kalkdoser på våtmarker för planperioden 2018-2020. Kalkmängd Våtmarksareal Våtmarkernas avr omr Kalkdos Kalkdos Åtgärdsområde Antal ton/år ha ha ton/ha våtmark kg/ha avr omr Försjön 3 10 1,4 110 7,1 91 Kroksjön-Unnen 16 110 15,6 225 7,1 489 St Slätten 7 64 15,9 118 4 542 S:a 26 184 32,9 453 5,6 406 Lastplats för vomb-kalkning i Kroksjöns åtgärdsområde. Foto: Myrica

7 3. Målområden, motiv och ph-mål Kalkningens målområden är förtecknade i tabell 2 med markeringen m i kolumnen längst till vänster i tabell 4 nedan samt markerade på översiktskartor i bilaga 1. Med ph okalkat i tabell 4 avses beräknat ph-värde utan kalkningspåverkan. I Skärkeå dock uppmätt värde 2014. Tabell 4. Målområden och motiv för kalkning. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde Frösjön Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Frösjön 4,7 Färgenssjöarna Artrikt fiskbestånd med förekomst av bl a sik och siklöja samt flodkräfta. Sjöarna är av stort intresse för det rörliga friluftslivet med omfattande fritidsfiske. Fjällen Hallasjön Ö del Mellan-Färgen Rangalsbobäcken Rangen St Färgen Södra Färgen Yasjön 4,8 4,5 4,7 5,0 4,8 4,9 4,8 4,7 Flodkräfta Försjön Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Försjön 4,4 Jansbergssjöarna Förekomst av bl a sutare och signalkräfta. Vuxen gös som har utplanterats. Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Elritsa i Skärkeå. L Skärshultasjön St Skärshultasjön Jansbergssjön Skärkeå 5,6 5,3 5,1 4,8 Öring, elritsa Jällunden Området är viktigt för det lokala friluftslivet, omfattande sportfiske samt inlandsturism. Artrikt fiskebstånd med bl a benlöja, gers, siklöja och storsik (Svahnberg 2008). Djurasjön Gårsken Jällunden Mellansjön Risasjön Skipaltasjön Tannsjön Väglången 4,9 4,9 4,8 6,5 4,9 4,5 4,7 5,1 Mört, abborre, friluftsliv Forts.

8 Forts tabell 4. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde Kroksjön Unnen Området är viktigt för den lokala turistnäringen, omfattande sportfiske samt betydande natur och friluftintressen. Åtgärdsområdet är en del av kalkningen för nedströms målsjön Unnen som har en mycket hög artdiversitet med bl a sik, siklöja, mört och benlöja (Svahnberg 2008). Kroksjön Sörsjön Norrsjön Starrsjön 4,8 5,0 4,7 4,8 Mjälasjöarna Sjöarna är viktiga för det lokala friluftslivet och utvecklingen av inlandsturismen. Djupasjön Glassjön Hagasjön Mjälasjön Nordsjön 4,6 4,9 4,9 4,9 5,1 Sjögårdssjön Viktig för det lokala friluftslivet och en populär pimpelsjö. Sjögårdssjön 5,2 Skärsjön Bergån Viktig för det lokala friluftslivet. Skärsjön 4,3 Mört, flodkräfta, friluftsliv St Allgunnen Sjön är betydelsefull för det lokala friluftslivet samt hyser ett förhållandevis rikt fågelliv med bl a häckande fiskgjuse. Allgunnen 5,0 St Slätten Häckande fiskgjuse och storlom. Sjön saknar strandnära bebyggelse vilket ger en vildmarksprägel. Förekomst av abborre, braxen, gers, gädda, mört och siklöja (Svahnberg 2008). L Slätten St Slätten 4,4 4,3 Yttern Bergån Sjön är viktig för det lokala friluftslivet och utvecklingen av inlandsturismen. Yttern Hylte sjö Sjön är viktig för det lokala friluftslivet. Hylte sjö 5,0 Mört, flodkräfta

59 4. Vattenkemisk effektuppföljning, kommentarer och förändringar Resultat från den vattenkemiska effektuppföljningen redovisas i diagramform med kartöversikter i bilaga 3 samt med kommentarer nedan för respektive åtgärdsområde. Nedan ges för varje åtgärdsområde en sammanfattande kommentar till den vattenkemiska effektuppföljningen och förändringar av betydelse jämfört med föregående planperiod. Med ph okalk avses ph utan kalkningspåverkan. En rekommendation angående provtagning av sjöar är att provtagningen bör ske under perioder då proverna blir representativa för sjövolymerna i sin helhet. Lämpliga tidpunkter är efter vårcirkulationen och kort tid före omkalkning på hösten. Provtagning av skiktade sjöar vintertid ger osäkert underlag för bedömning av kalkdosbehov då sura tillflöden har en tendens att ge owerflow-effekter närmast under isen. Fenomenet kan uppträda även under höga flöden utan isbeläggning. Prover tagna under dessa förhållanden kan medföra ph-värden som ligger upp till en ph-enhet eller mer under vad som ett prov taget vid ett senare tillfälle visar och är inte representativt för sjöns vattenvolym. Provtagning på hösten av sjöar, som saknar nedströms målvattendrag, bör ske före kalkningen. Exempelvis så under 2013 kalkades samtliga sjöar i Hylte kommuns åtgärdsområden med båt under perioden 13-22 oktober och helikopterkalkningen utfördes den 5 november. Vattenprover för samtliga sjöar som kalkades under nämnda perioder provtogs den 7 november eller senare, efter kalkningen. Även under senare år har provtagningsmönstret varit likartat. Dessa prover från nykalkade vatten ger inte ett bra underlag för bedömning av kalkdosbehovet vid revidering av detaljplanen. Den spridda kalken löser sig, späs ut i sjöns vattenmassa och transporteras av succesivt från sjön genom utloppet vilket innebär att mängden spridd och upplöst kalk i sjön avtar succesivt och är som lägst direkt före omkalkning. Då ska proverna tas! En samordning i planeringen av provtagningen utifrån planerade tider för kalkspridning rekommenderas varmt. Frösjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden i utloppet bedöms inte vara representativa. Proverna är tagna under vinterskiktade förhållande i jan-mars. Se bilaga 3.1 Sjön har kort omsättningstid (0,4 år). Under 2011-2017 uppmättes låga värden på senvintrarna. Med all sannolikhet beror de på att sjön varit skiktad i kombination med sura tillflöden vilket medför owerflow-effekter, särskilt vid isbeläggning. Från 2012 har kalkdosen varit densamma på ca 10 g/m 3 avrinning vilket motsvarar en alkalinitetshöjning på ca 0,10 mekv/l. Under samma period har alkaliniteten regelmässigt legat runt 0,20 mekv/l eller högre vilket tyder på att kalkningsbehov saknas. Höstprovet 2016 är taget ca en vecka före kalkning och har ph 7,0 och alkalinitetet 0,18. Föregående prov togs i februari 2016 utan mellanliggande kalkning och hade en alkalinitet på 0,06 mekv/l. Med tanke på sjöns korta omsättningstid stödjer proverna att värdena på ph och alkalinitet i sjön är betydligt högre än vad som kan antas vara en effekt av kalkning. Kalkdosen halveras av nämnda skäl under kommande planperiod. Samtidigt rekommenderas starkt att vinterprovtagningen upphör och att provtagningen sker efter vårcirkulationen (maj) samt att höstprovtagningen utförs före kalkning vilket inte skett under många år mer än just 2016. Färgensjöarna Mycket god måluppfyllelse överlag i sjöarna avseende på ph-målen. Se bilaga 3.2. Kalkdosbehovet i Färgensjö-systemet bestäms av St Färgens utlopp som också kalkas indirekt genom

10 uppströms kalkningar i Strömhultaån f a inom åtgärdsområdet Jällunden. Kalkdosen har i åtgärdsområdet Färgensjöarna efter 2011 sänkts med 34 % och räknat på den sammantagna kalkningen inklusive uppströms St Färgen är sänkningen 39 %. Trots detta har värdena på ph och alkalinitet uppvisat en svagt uppåtgående trend i St Färgen. Alkaliniteten i samtliga sjöar i systemet ligger högre än vad som kan förväntas vara enbart en effekt av kalkningen, räknat utifrån tumregeln att tillförsel av 1 g kalk/m 3 avrinning motsvarar en höjning av alkaliniteten på 0,01 mekv/l. Samtliga sjöar som kalkas är överdoserade och den goda kalkningseffekten ger utrymme för ytterligare minskning av kalkgivorna. Den bedömningen kan göras att det troligen saknas kalkningsbehov i systemet och att ph okalk inte understiger mål-ph. Emellertid är systemet kalkat under många år och stora resurser har lagts ned på kalkning varför man bör gå försiktigt fram med att minska kalkningen. Kalkningen bör därför fortsätta men kalkdosen halveras för systemet i sin helhet. Detta sker genom sänkning av kalkgivorna i Fjällen, Hallasjön och Rangen samt att direktkalkningen i Södra Färgen upphör. Sänkningen av kalkdosen är för St Färgen totalt inklusive uppströms åtgärdsområden, framförallt Jällunden, motsvarande 1,9 g kalk/m 3 avrinning. Från tidigare 3,8 till ny planerad dos på 1,9 g/m 3 avrinning. Den minskade kalkdosen bedöms inte påverka måluppfyllelsen i St Färgen. Försjön Sjöns korta omsättningstid medför att direktkalkning i sjön inte lyckats åstadkomma varaktig och någorlunda jämn vattenkemi, i vart fall inte i utloppet. Trots kalkning 2010 rasade ph-värdena därefter. Ingen kalkning skedde efter 2010. Se bilaga 3.1. En utredning om möjligheterna till kompletterande våtmarkskalkning utfördes under våren 2016. Områdena inventerades från helikopter av Anders Svahnberg, Myrica AB. Resultatet blev att kalkning påbörjades på tre våtmarker från hösten 2016, se bilaga 2.4. Våtmarkerna är inte kalkade tidigare vilket motiverade en förhöjd förstagångsgiva (tabell 7), framförallt beroende på grovkalkens långsamma upplösning, i syfte att uppnå god effekt redan från kalkstart. Efter att våtmarkskalkningen inletts har bara ett fåtal vattenprover tagits men de visar på tydlig positiv effekt på vattenkemin, se bilaga 3.1. Våtmarkskalkningen fortsätter och efter några år torde vattenkemin stabiliseras och en slutlig bedömning kan göras om kalkningseffekten är tillräcklig. Jansbergssjöarna Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet i målsjöarna. Enstaka låga värden 2011 och 2012 i utloppet från Jansbergssjön bedöms inte vara representativa. Proverna är tagna kort efter kalkning och under vinterskiktade förhållanden då owerflow-effekter kan inträffa under isen på isbelagda sjöar. Se bilaga 3.3. God effekt av kalkningarna ger utrymme för halvering kalkdosen räknat på Jansbergssjöns utlopp från tidigare (2015-2017) 28 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 14 kg/ha avr-omr. Åtgärdsområdet har från 2018 utökats till att inkludera även Skärkeå ned till utloppet i Nissan. En ny anläggning för kalkdosering planeras uppföras sommaren 2018, se bilaga 1.4. Den erforderliga årliga kalkmängden har beräknats i en särskild utredning: Skärkeå - Utredning av möjligheter till kalkningsinsatser. Svahnberg, A. 2016. Myrica ab. Jällunden Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i målsjöarna. Enstaka låga värden i Gårsken och Skipaltasjön bedöms inte vara representativa då proverna med låga värden tagits under vinterskiktade förhållanden under senvinter. Se bilaga 3.3.

11 Kalkdosbehovet i Jällunden-systemet bestäms i huvudsak av Jällundens utlopp. Kalkdosen har i åtgärdsområdet efter 2011 halverats. Trots detta har värdena på ph och alkalinitet i Jällunden legat på oförändrad god nivå. Alkaliniteten, bortsett från ej representativa värden, ligger i samtliga sjöar i systemet högre än vad som kan förväntas vara enbart en effekt av kalkningen, räknat utifrån tumregeln att tillförsel av 1 g kalk/m 3 avrinning motsvarar en höjning av alkaliniteten på 0,01 mekv/l. Samtliga sjöar som kalkas är överdoserade och den goda kalkningseffekten ger utrymme för ytterligare minskning av kalkmängderna. Den bedömningen kan göras att det troligen saknas kalkningsbehov i systemet och att ph okalk inte understiger mål-ph. Emellertid är systemet kalkat under många år och stora resurser har lagts ned på kalkning varför man bör gå försiktigt fram med att minska kalkningen. Kalkningen bör därför fortsätta men kalkdosen halveras för systemet i sin helhet. Detta sker genom sänkning av kalkgivorna i Jällunden (direktkalkning inom södra delen av sjön upphör), Gårsken, Skipaltasjön, Tannsjön och Väglången. Dessutom avlsutas kalkningarna i åtgärdssjöarna Hagasjön och Gransjön. Sjöarna är inte målsjöar, har korta omsättningstider (0,3 år), orolig vattenkemi och saknar kalkningsstrategisk betydelse. Sänkningen av kalkdosen är för systemet i sin helhet motsvarande 2,3 g kalk/m 3 avrinning. Från tidigare 4,6 till ny planerad dos på 2,3 g/m 3 avrinning. Den minskade kalkdosen bedöms inte påverka måluppfyllelsen i målsjöarna och ej heller för den nedströms belägna målsjön St Färgen. Mellansjön har inte kalkats sen 1999. Vattenkemin är god och sjön saknar kalkningsbehov då ph okalk är högre än mål-ph. Mellansjön bör därför avföras som målsjö och den vattenkemiska uppföljningen kan upphöra. Kroksjön - Unnen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i sjöarna men med stora svängningar i vattenkemin. Se bilaga 3.5. Efter revidering av vattendelarna för våtmarkernas tillrinningsområden har kalkgivorna räknats om med hänsyn till den hydrauliska belastningen vilket medfört en betydande sänkning av den totala kalkgivan på våtmarkerna. Kalkdosen på respektive våtmarksyta är optimerad. Kalkdosen för hela åtgärdsområdet sänks av det skälet med 45 % från tidigare (2015-2017) 51 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 28 kg/ha avr-omr. Tre våtmarker har strukits. Den reviderade kalkdosen bedöms ge en effektivare kalkning och ändock tillräcklig för att upprätthålla de vattenkemiska målen i sjöarna. Åtgärdsområdet är från 2018 avgränsat till Kroksjöns utlopp (tidigare till utloppet i Unnen). Skälet är att Kroksjön är åtgärdsområdets mest nedströms belägna målområde. Mjälasjöarna Området är svårkalkat då samtliga sjöar utom Djupasjön har mycket korta omsättningtider. Efter strategiförändringen från 2011, då en stor del av kalkmängden till Mjälasjön flyttades upp till Hagasjön, har den vattenkemiska måluppfyllelsen i Nordsjön, Mjälasjön och Hagasjön förbättrats påtagligt. Under de senaste åren har måluppfyllelsen med avseende på ph varit god i samtliga målsjöar. Dock uppmäts periodvisa låga värden i Hagasjön. Anledningen torde vara kort omsättningstid i kombination med undermålig doserdrift vilket medför att riktig surt vatten kommer ut i sjön söderifrån i Näverbäcken. Se bilaga 3.6. Doseraren dras med en rad brister som medför att den kräver mycket arbete, är svårskött och korrekt dos är inte möjligt att ställa in. Doserarens tekniska och driftmässiga status samt åtgärdsbehov är utrett i rapporten Kalkdoserarna inom Hallands åtgärdsområden, Svahnberg, A., 2017. Myrica ab. Se utdrag ur rapporten i bilaga 4.1.

12 Doseraren är helt klart tekniskt undermålig för sitt ändamål, är sliten och bristfällig och kräver en total upprustning. Som om det inte vore nog så dränks nederdelen av maskinrummet av vatten vid höga flöden. Den bedömningen görs också att om doseraren rustas upp enligt förslaget i rapporten så kan den direkta sjökalkningen i Hagasjön upphöra. Den förändringen av kalkningsstrategin skulle medföra avsevärt jämnare kalkningseffekt och därmed även jämnare vattenkemi inte bara i Hagasjön utan även i Mjälasjön. Sjögårdssjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen. ph och alkaliniteten har stabiliserats. Se bilaga 3.7. Utifrån värdena på ph och alkalinitet samt att kalkningseffekten bedöms ha avklingat bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför kalkningen föreslås vara vilande även under kommande planperiod. Förutsatt att vattenkemin fortsatt är stabil på nuvarande nivå så bör åtgärdsområdet kunna avvecklas i samband med nästa planrevidering 2021. Skärsjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden i utloppet bedöms inte vara representativa. Se bilaga 3.1 Under 2011-2017 uppmättes låga värden på senvintrarna. Troligen beror de på att sjön varit skiktad i kombination med sura tillflöden vilket medför owerflow-effekter, särskilt vid isbeläggning. Från 2012 sänktes kalkdosen med 23 % från tidigare (2008-2011) 72 kg/ha avr-omr till 56 kg/ha avr-omr. Sänkningen har inte medfört någon försämring av kalkningseffekten. Samtliga höstprover från 2013 utom 2016 är tagna kort efter båtkalkning vilket innebär att värdena på ph och alkalinitet kan vara påverkade av kalkningen. Höstvärdet 2016 på alkaliniteten är 0,13 mekv/l jämfört med februarivärdet samma år på 0,059 mekv/l. Ingen mellanliggande kalkning. Sammantaget görs den bedömningen att det finns ett utrymme för sänkning av kalkdosen med 30 % från tidigare 56 kg/ha avr-omr till 39 kg/ ha avr-omr. Samtidigt rekommenderas starkt att vinterprovtagningen upphör och att provtagningen sker efter vårcirkulationen (maj) samt att höstprovtagningen utförs före kalkning vilket inte skett under många år mer än just 2016. St Allgunnen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet. Vattenproverna tas mer än en km nedströms utloppet från sjön och utloppsbäcken rinner genom ett våtmarksområde. Några enstaka prover med låga värden bedöms därför inte vara representativa för sjön. Se bilaga 3.8.1. Provtagningsstationen vid Sågtorpet i nedströms Kungsvekaån bedöms inte ge prover som är representativa för sjön. Kalkningsbehovet är därför svårbedömt. Vid samtidig provtagning i november 1991 och 1998 i utloppet och Sågtorpet, var alkaliniteten 0,07 resp 0,06 mekv/l lägre i Sågtorpet än i utloppet (utdrag ur lst arkiv, H. Schibli, e-mail). Vid samma provtagningar var ph 0,32 resp 0,26 enheter lägre i Sågtorpet än i utloppet. Beräknade värden för sjöns utlopp redovisas i bilaga 3.8.2. De beräknade värdena har erhållits genom att ph adderats med den genomsnittliga skillnaden 0,29 enheter och alkaliniteten med 0,06 mekv/l. En ny station för litoralprovtagning i sjöns västra del föreslås, se bilaga 3.8. Provtagning bör ske i maj efter vårcirkulationen och strax före omkalkning på hösten. Spridningskartan för båtkalkning har reviderats så att ingen grundzonskalkning utförs i de föreslagna stationernas närhet. Sannolikt finns ett utrymme för sänkning av kalkdosen och den bedömningen kan även göras att det är möjligt att fortsatt kalkningsbehov inte föreligger, dvs det faktiska ph okalk är högre än mål-ph.

13 Under planperioden föreslås oförändrad kalkdosering i brist på underlag för att bestämma kalkningsbehovet. Åtgärdsområdet är från 2018 avgränsat till sjöns utlopp (tidigare ned till Sågtorpet). Skälet är att sjön är åtgärdsområdets mest nedströms belägna målområde. St Slätten Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i målsjön L Slätten. Från 2011 till 2017 har kalkdosen sänkts med 36 % utan synbarlig inverkan på vattenkemin. Se bilaga 3.9. God effekt av kalkningarna ger utrymme för sänkning av dosen med 31 % från tidigare (2015-2017) 39 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 26 kg/ha avr-omr. Se även tabell 7 nedan. Drygt hälften av sänkningen sker genom minskad direktkalkning i St Slätten. Efter revidering av vattendelarna för våtmarkernas tillrinningsområden har kalkgivorna räknats om vilket medfört en sänkning av den totala kalkgivan på våtmarkerna vilket motsvarar något mindre än hälften av den totala sänkningen av kalkdosen i systemet. Yttern Bergån Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen. ph och alkaliniteten har stabiliserats. Se bilaga 3.1. Utifrån värdena på ph och alkalinitet samt att kalkningseffekten bedöms ha avklingat bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför kalkningen föreslås vara vilande även under kommande planperiod. Förutsatt att vattenkemin fortsatt är stabil på nuvarande nivå så bör åtgärdsområdet kunna avvecklas i samband med nästa planrevidering 2021. Hylte sjö Måluppfyllelsen avseende ph-målet har förbättrats under senare år men vattenkemin tyder på bristfällig drift av kalkdoseraren med periodvis låga ph-värden som följd. Se bilaga 3.7. Doseraren dras med en rad brister som medför att den kräver mycket arbete, är svårskött och korrekt kalkdos går inte att ställa in. Doserarens tekniska och driftmässiga status samt åtgärdsbehov är utrett i rapporten Kalkdoserarna inom Hallands åtgärdsområden, Svahnberg, A., 2017. Myrica ab. Bland de åtgärder som behövs kan nämnas nytt styrsystem och ny pumpbrunn samt automatisk flödesstyrning. Åtgärderna är en förutsättning för att varaktigt upprätthålla en god vattenkemi i Hylte sjö vilket behövs för att beståndet av flodkräfta ska fortleva och utvecklas. Se utdrag ur rapporten i bilaga 4.2. Båtkalkning i Skärsjön. Foto: Myrica

14 5. Uppmätt ph före kalkstart I tabell 5 nedan redovisas uppmätta ph-värden från vattenprovtagningar före kalkstart. Tabell 5. Uppmätta ph-värden före kalkstart. Åtgärdsområde ph innan kalkning Frösjön 4,6 Färgensjöarna 4,4 (Hallasjön) - 4,9 (St Färgen) Försjön 4,4 Jansbergssjöarna - Skärkeå Sjöarna 4,8. I Skärkeå uppmättes 2014 ph 4,8. Jällunden 4,5 (Gransjön, Hagasjön) - 5,3 (Mellansjön, Risasjön). Jällunden 5,1. Kroksjön Unnen Kroksjön 5,0 5,4. Mjälasjöarna 4,5 4,8 Sjögårdssjön 4,9 Skärsjön Bergån 4,7 St Allgunnen 4,7 St Slätten St Slätten 4,7 5,2. Yttern Bergån 5,4 Hylte sjö 5,1 Kalktåg i Torup 2017. Foto: Myrica

15 6. Tidigare kalkningar, doseringshistorik Kalkstart Kalkning inom åtgärdsområdena påbörjades enligt följande, se tabell 6. Utförda kalkningar perioden 2008-2017 Utförda kalkningar under perioden 2008-2017 redovisas i tabell 7 nedan. Se även tabell 8 nedan för doseringshistorik. Från 2011 är samtliga helikopterkalkade sjöar kalkade med grovkalk. Tabell 6. Kalkstart. Åtgärdsområde Kalkstart Frösjön 1981. Färgensjöarna Rangen 1980, övriga sjöar 1983. Försjön 1981. Jansbergssjöarna - Skärkeå 1983. Jällunden Jällunden 1980, övriga sjöar 1983 och 1987. Kroksjön Unnen 1981. Doserare anlades 1986. Våtmarkskalkning från 1991. Mjälasjöarna 1988 (anläggande av kalkdoseraren). Sjögårdssjön 1993. Skärsjön Bergån 1986. St Allgunnen 1979. De första åren med kalkstenskross, från 1985 båtkalkning. St Slätten 1980. Våtmarkskalkning från 1990. Yttern Bergån 1981. De första åren med kalkstenskross.

16 Tabell 7. Utförda kalkningar under perioden 2008-2017 inom samtliga åtgärdsområden. År (ton) Kalk- Objekt Metod 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 dos 1) (kg/ha) Frösjön Frösjön Båt 20 20 20 22 14 14 14 14 14 14 52 S:a åtg-omr 20 20 20 22 14 14 14 14 14 14 52 Färgensjöarna Fjällen Båt 145 145 145 145 145 145 145 145 145 145 51 Hallasjön Båt 94 94 94 94 50 53 50 50 50 50 61 Mellan-Färgen - - - - - - - - - - - 31 Rangen Båt 74 74 74 74 74 74 74 74 74 74 89 St Färgen - - - - - - - - - - - 20 2) Södra Färgen Båt 200 200 200 200 200 200 200 70 70 70 19 Yasjön - - - - - - - - - - - 36 S:a åtg-omr 513 513 513 513 469 472 469 339 339 339 24 3) Försjön Försjön Hkp - - 8 - - - - - - - 91 Våtmarker Hkp - - - - - - - - 20 4) 11 - S:a åtg-omr - - 8 - - - - - 20 11 91 Jansbergssjöarna - Skärkeå Jansbergssjön Båt - - - - - - - - - - 28 L Skärshultasjön Båt 20 20 20 20 18 18 18 14 14 14 57 St Skärshultasjön Båt 25 25 25 25 22 22 22 17 18 18 55 Skärsjön Båt 25 25 25 25 16 16 16 13 13 13 54 Dos Skärkeå Dos - - - - - - - - - - - S:a åtg-omr 70 70 70 70 56 56 56 44 45 45 28 Jällunden Djurasjön - - - - - - - - - - - 30 Gransjön Båt/hkp 5) 13 13 13 13 6 6 6 6 6 6 46 Gårsken Båt 12 12 12 12 6 6 6 6 6 6 46 Hagasjön Båt/hkp 5) 14 14 14 14 6 6 6 6 6 6 43 Jällunden Båt 168 168 168 168 168 168 168 82 82 82 23 Mellansjön Båt - - - - - - - - - - - Risasjön Båt - - - - - - - - - - 28 Skipaltasjön Båt 60 60 60 60 30 30 30 30 30 30 45 Tannsjön Båt 44 44 44 44 22 23 22 22 22 22 48 Väglången Båt 15 15 15 15 8 8 8 8 8 8 45 S:a åtg-omr 326 326 326 326 246 247 246 160 160 160 23 Forts.

17 Forts tabell 7. År (ton) Kalk- Objekt Metod 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 dos 1) (kg/ha) Kroksjön Unnen Norrsjön Hkp - - - - - - - - - - 114 Starrsjön Båt 40 40 40 40 - - - - - - 115 Sörsjön - - - - - - - - - - - 86 Våtmarker 6) Hkp 205 206 205 205 206 200 200 200 201 201 - S:a åtg-omr 245 246 245 245 206 200 200 200 201 201 64 Mjälasjöarna Djupasjön Båt 10 9 10 10 10 10 10 10 10 10 128 Glassjön Båt 18 18 18 18 18 18 18 18 7) 18 18 128 Hagasjön Båt 16 16 16 16 45 45 45 45 45 45 62 Mjälasjön Båt 41 40 40 40 11 11 11 11 11 11 57 Dos Näverbäcken 8) Dos 15-21 15 16-28 - - 20 10 S:a åtg-omr 100 83 105 99 100 84 112 84 84 104 46 Sjögårdssjön Sjögårdssjön Hkp 3 - - - - - - - - - - S:a åtg-omr 3 - - - - - - - - - - Skärsjön Bergån Skärsjön Båt 13 13 13 13 10 10 10 10 10 10 56 S:a åtg-omr 13 13 13 13 10 10 10 10 10 10 56 St Allgunnen St Allgunnen Båt 35 35 35 35 30 30 30 30 30 30 48 S:a åtg-omr 35 35 35 35 30 30 30 30 30 30 48 St Slätten Acksjön Hkp 3 3 3 3 2 2 2 2 2 2 71 Hundsjön Hkp 13 13 13 13 6 6 6 6 6 6 42 Långsjön Hkp 8 8 8 8 6 6 6 6 6 6 70 St Slätten Båt 100 100 100 100 73 71 73 42 42 42 42 Våtmarker Hkp 145-147 - 70 72 71 71 71 71 - S:a åtg-omr 269 124 271 124 157 157 158 127 127 127 39 Yttern Bergån Yttern Båt/hkp 6 6 6 6 - - - - - - - S:a åtg-omr 6 6 6 6 - - - - - - - Forts.

18 Forts tabell 7. År (ton) Kalk- Objekt Metod 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 dos 1) (kg/ha) Hylte sjö Doserare 8) Dos - - 14 13 12-14 14 - - 85 S:a åtg-omr - - 14 13 12-14 14 - - 17 S:a samtliga 1601 1435 1626 1467 1294 1270 1309 1022 1030 1041 28 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) Genomsnittlig effektiv dos under perioden 2015 2017. Inkluderar samtlig i uppströms åtgärdsområden spridd kalkmängd och beräknat på sjöns hela avrinningsområde. Dosen avser kalkningar inom åtgärdsområdet utslaget på åtgärdsområdets areal (139 km 2 ). Förhöjd förstagångsgiva på tidigare ej kalkade våtmarker. Hkp i Gransjön från från 2014 och Hagasjön 2010. Vårkalkning. Hkp-kalkning feb 2016, båtkalkning gick inte att utföra under hösten 2015 pga för lågt vattenstånd. Mängderna avser leveransår/budgetår. Hur mycket kalk som faktiskt spridits respektive år är okänt. Tabell 8. Doseringshistorik. Spridd kalkdos (kg/ha och år) Planerad kalkdos Åtgärdsområde 1997-1999 2012-2014 2015-2017 2018-2020 Frösjön 74 52 52 26 Färgensjöarna 37 34 24 12 Försjön 109-91 91 Jansbergssjöarna 63 35 28 25 1) Jällunden 70 36 23 12 Kroksjön Unnen 57 51 51 31 2) Mjälasjöarna 55 50 46 50 Sjögårdssjön 56 - - - Skärsjön Bergån 83 56 56 39 St Allgunnen 0 37 37 48 3) St Slätten 85 48 39 26 Yttern Bergån 94 - - - Hylte sjö? 30 (Ej relevant) 50 Samtliga 53 39 28 21 4) 1) Dosen beräknad på det utökade åtgärdsområdet från 2018 och är därför inte helt jämförbar med spridd kalkdos tidigare år som är beräknad på Jansbergssjön utlopp (dvs det hittillsvarande åtgärdsområdet). 2) Dosen beräknad på det mindre åtgärdsområdet från 2018 och är därför inte helt jämförbar med spridd kalkdos tidigare år som är beräknad på utloppet i Unnen (dvs det hittillsvarande åtgärdsområdet). 3) Dosen beräknad på det mindre åtgärdsområdet från 2018 och är därför inte helt jämförbar med spridd kalkdos tidigare år som är beräknad ned till Sågtorpet (dvs det hittillsvarande åtgärdsområdet). 4) Tre åtgärdsområden har ändrad avgränsning från 2018 varför dosen inte är helt jämförbar med spridd kalkdos tidigare år som är beräknad på de hittillsvarande åtgärdsområdenas arealer. Anm. Doserna har beräknats som effektiva årliga genomsnitt under respektive period.

19 7. Övrigt Biologisk och vattenkemisk uppföljning För resultat från biologisk effektuppföljning, program för biologisk och vattenkemisk effektuppföljning samt biologisk återställning hänvisas till Länsstyrelsen och utgivna publikationer från utförda undersökningar. Källor Följande uppgifter i föreliggande plan är hämtade ur Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län 2011-2015, version 1, 2010-12-10, länsstyrelsens Meddelande 2010:24: Åtgärdsområdens avgränsning (utom Jansbergssjöarna-Skärkeå som utökats från 2018), förteckning över målområden, ph-mål, ph okalkat (Gårsken, Mellansjön, Rangalsbobäcken), allmän beskrivning och motiv (tabell 4). ph okalkat för övriga målsjöar är hämtat från SLU hemsida, kalkeffektuppföljningen, målsjöar omgång 1-3. ph okalk i Skärkeå är dock ett uppmätt värde 2014 (SRK). Vad gäller åtgärdsområdet Jansbergssjöarna-Skärkeå är det utökat från 2018 ned till utloppet i Nissan varvid även mål-ph och motiv i det nya målområdet Skärkeå (tabell 4) åsatts. Redovisade data rörande den vattenkemiska effektuppföljningen och utförda kalkningar hänför sig till arkivuppgifter från Myrica ab, Länsstyrelsen i Hallands län samt föregående planer listade nedan. Hydrologiska uppgifter (tabell 2-3) är i allt väsentligt beräknade av Myrica ab, max och medeldjup i sjöar i förekommande fall från befintliga djupkartor. För uppgifter om utförda kalkningar och resultat från vattenkemisk effektuppföljning före 2001 hänvisas till föregående detaljplaner för kalkning utarbetade av Myrica ab. Övrig: Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 2010:2. Naturvårdsverket. Tidigare planering i åtgärdsområdena utförd av Myrica ab Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun 2008-2012. Svahnberg A., 2008. Myrica ab. Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun 2012-2014. Svahnberg A., 2008. Myrica ab. Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun 2015-2017. Svahnberg A., 2008. Myrica ab. Hylte sjöar (6 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser 2003-2007. Svahnberg A., 2003. Myrica ab. Jällunden Detaljplan för kalkningsinsatser 2003-2007. Svahnberg A., 2003. Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser 1991-1992. Svahnberg A., 1991. Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser 1993-1995. Svahnberg A., 1993. Myrica ab. Kroksjön Spridningsplan för kalkningsinsatser 1996-2000. Svahnberg A., 1996. Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser 2001-2005. Svahnberg A., 2002. Myrica ab. Sjöar i Hylte (4 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser 1996-2000. Svahnberg A., 1996.Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser 1990-1994. Svahnberg A., 1990. Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser 1996-2000. Svahnberg A., 1996. Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser 2003-2007. Svahnberg A., 2003. Myrica ab.

20 Våtmarker för kalkning, Kroksjön. Svahnberg A., 1991. Myrica ab. Våtmarker för kalkning, Stora Slätten. Svahnberg A., 1990. Myrica ab. Yttern m fl (4 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser 2003-2007. Svahnberg A., 2003.Myrica ab.

Förteckning över bilagor Kartöversikter åtgärdsområdena Översikt samtliga åtgärdsområden för kalkning 1.1 Frösjön, Försjön, Skärsjön, Yttern 1.2 Färgensjöarna 1.3 Jansbergssjöarna 1.4 Jällunden 1.5 Kroksjön 1.6 Mjälasjöarna och St Allgunnen 1.7 Sjögårdssjön 1.8 St Slätten 1.9 Hylte sjö 1.10 Spridningskartor för helikopterkalkning Försjön Tabell över planerade kalkmängder 2.1 Kroksjön Tabell över planerade kalkmängder 2.2 St Slätten Tabell över planerade kalkmängder 2.3 Försjön Spridningskarta hkp våtmarker 2.4 Kroksjön Spridningskarta hkp våtmarker 2.5 St Slätten Spridningskarta hkp våtmarker 2.6 Resultat av vattenkemisk effektuppföljning Frösjön, Försjön, Skärsjön, Yttern 3.1 Färgensjöarna 3.2 Jansbergssjöarna 3.3 Jällunden 3.4 Kroksjön 3.5 Mjälasjöarna 3.6 Sjögårdssjön, Hylte sjö 3.7 St Allgunnen 3.8 St Slätten 3.9 Forts.

Renoveringsbehov kalkdoserare Näverbäcken 4.1 Hylte sjö 4.2