Vänstervågen i Sydamerika. Författare: Daniel Westman Fredrik Sandström Rasmus Löf. Umeå Universitet Ht 07

Vänstervågen i Sydamerika Författare: Daniel Westman Fredrik Sandström Rasmus Löf Umeå Universitet Ht 07

INLEDNING Vad händer i Sydamerika idag, och varför är det relevant för oss? Det är någonting på gång i Sydamerika idag, i land efter land väljs regeringar som genomför radikala ekonomiska och sociala reformer. Vänstern är på stark frammarsch i Sydamerika, men varför är den det, och hur yttrar detta sig? Vad betyder förändringarna för folket där, för oss i världen utanför? Detta läromedel ska försöka att svara på vissa av dessa frågor, men samtidigt lämna svaren öppna för många andra. Under läsningen rekommenderar vi att fundera vidare kring följande frågor, vars svar man inte hittar i själva texten, men som är viktiga att ställa sig ifall följande text ska ge läsaren något. Denna politiska omsvängning finns inte av sig själv endast, utan befinner sig i en vidare global kontext. Precis när globaliseringen stämplats som ofrånkomlig, och marknadsanpassning som vägen in i framtiden så väljer flera länder i världens periferi att bryta med allt detta. Kan Venezuela och de andra länderna visa oss en alternativ väg att gå? Eller har dessa länder inte råd att stå utanför utvecklingen i den övriga världen, så att de efter denna episod kommer att hamna på efterkälken när övriga länder öppnar gränser och upplever globaliseringens välståndsökningar? Det finns flera som försöker ge en orsak till den politiska utvecklingen, är det en ny form av massiv folklig organisering som leder utvecklingen, eller är det populistiska ledare som utnyttjar de fattigas missnöje för att själva erövra makt? Är denna utveckling ett tecken på marknadens misslyckande eller på styrkan i anti-usa-stämningarna i dessa länder i USA:s bakgård. Det finns en tydlig konflikt i dessa länder, mellan de fattiga som stödjer utvecklingen, och de gamla eliterna som motsätter sig densamma, varför är det så? Och på vilken sida ställer sig media här hos oss, vems världsbild är det vi får se? Får vi höra Carlos från Caracas fattiga kvarter uttala sig lika ofta som vi ser Juanita från de vita villaförorterna? 2

Venezuela Venezuela är ett av de länder som driver vänstervågen i Sydamerika, och som ställer radikalare krav på förändringar än de flesta. Denna utveckling har pågått sedan Hugo Chavez valdes till president i Venezuela 1998, varefter han med stort folkligt stöd vunnit alla efterkommande val. Venezuelas historia Venezuela och dess grannländer befriade sig från den spanska kolonialmakten år 1821, men det Venezolanska Befrielsekriget som då pågått i tio år skulle fortsätta två år till innan den venezolanska generalen Simón Bolívar till slut besegrade det spanska imperiet och de inhemska rojalisterna. Då bildades Republiken Gran Colombia, en Sydamerikansk federation där förutom Venezuela även Colombia, Panama och Ecuador ingick. Simón Bolívar, Gran Colombias befriare, valdes till republikens första president, och hans mål var att förena alla före detta spanska kolonier i en stat. 1830 föll dock Gran Colombia samman efter interna motsättningar, och istället bildades de tre staterna Ecuador, Nya Granada och Venezuela. Venezuela Areal: 882 050 km2 (Sverige 410 934 km2) Befolkning: 26 023 528 (Sverige 9 031 088) BNP per capita: 45 216 SEK (Sverige 202 216 SEK) Arbetslöshet: 8,9 % (Sverige 5,6 %) När olja hittades i Venezuela i början av 1900-talet var Venezuela en fattig rasistisk diktatur där vita och färgade särbehandlades, och där klyftorna var väldigt stora. År 1918 exporterades det första fatet olja, och 1927 var man världens största exportör av olja. Oljeinkomsterna kom dock inte folket till del, utan eliterna såg till att sko sig själva så mycket som möjligt på landets naturresurser. 1 Gran Colombia 1928. 3

Venezuela innan Chavez På 1980-talet var Venezuela åter en demokrati, men befann sig mitt i en ekonomisk kris. Som svar på de ekonomiska problemen införde president Carlos Andrés Pérez ett nyliberalt frimarknadsprogram från IMF, med utförsäljning av statlig egendom och statliga företag samt skattereformer skulle ekonomin stabiliseras. Detta program resulterade dock i ökad fattigdom och bränslepriser som steg med över 100%, vilket ledde till ett massivt folkligt missnöje. Detta manifesterades 1989 i stora demonstrationer och protester i Caracas, vilka i vissa områden eskalerade till upplopp. Som svar satte Pérez in militär mot demonstranterna och upprorsmakarna, massakrerandes 3000 människor i främst Caracas fattiga kvarter. 2 Denna händelse kallas för Caracazo, och gjorde regeringen mycket impopulär i stora delar av landet. Det är i detta sammanhang som överstelöjtnant Hugo Chavez år 1992 för första gången framträder i Venezuelas historia, när han och en grupp progressiva officerare försökte göra statskupp mot den demokratiskt valda regimen. Kuppförsöket misslyckades, och Chavez dömdes till fängelse, men genom kuppförsöket blev han känd i hela Venezuela. Frisläppt från fängelset 1994 startade Chavez partiet Rörelsen för en Femte Chavez gör sitt första framträdande i venezolansk TV såsom ledare för 1994 års kuppförsöks Republik (Movimiento Quinta República) och började propagera för nödvändigheten att ersätta det korrupta och byråkratiserade elitväldet med en ny mer demokratisk ordning. Chavez sa även att Venezuela skulle återbetala den sociala skulden till landets befolkning som lidit under de nyliberala åren på 80- och 90-talet då andelen av landets befolkning som levde under fattigdomssträcket fördubblades. År 1998 vann Chavez presidentvalet i Venezuela på denna plattform, och påbörjade sitt bolivarianska projekt. 3 Venezuela fram till kuppen 2002 Ett av Chavez första beslut var att starta 4

Bolivarianism Bolivarianism är en ideologi med målet att ena de före detta spanska kolonierna i Sydamerika, och har fått sitt namn av Simón Bolívar, venezolansk revolutionär och frihetskämpa som befriade Venezuela, Colombia, Panama, Ecuador och Bolivia från den spanska kolonialmakten. Bolívar ville skapa en sydamerikansk union av fria och samverkande republiker, ungefär som Amerikas Förenta Stater, Idag är bolivarianismens främsta företrädare Hugo Chavez, Venezuelas president som vill ha en Latinamerikansk integration för att frigöra Latinamerikas länder från vad de ser som USA:s nykolonialism. 5 upp Plan Bolivar 2000, vilket var en massiv satsning på väg- och husbygge samt vaccinering av hela befolkningen. Han initierade också en folkomröstning om huruvida Venezuela skulle göra om sin konstitution, en folkomröstning som hölls 1999 och där 72% röstade ja till en uppdatering av konstitutionen, varpå en konstituerande församling valdes där 95% av platserna tillföll Chavezvänliga Polo Patriotico. Den nya konstitutionen antogs sedan i en folkomröstning samma år med 70% av rösterna för 4. Denna nya konstitution består av 350 artiklar och skiljer sig från den gamla konstitutionen från 1961 på bland annat dessa punkter: Namnändring av staten till Bolivarianska Republiken Venezuela Inskrivning av rätten till fri och kostnadsfri utbildning för alla ända upp till Universitetsnivå, rätten till fri och lika sjukvård för alla, rätten till en ren och hälsosam miljö för alla samt ursprungsbefolkningens rätt till sitt land, sitt språk, sin kultur och sin religion Ändring av presidenters mandatperioder från 5 till 6 år, samt att en president inte får sitta mer än 2 mandatperioder. 6 År 2001 omvaldes Chavez som president, samtidigt som Chavez politiska koalition vann två tredjedelar av platserna i parlamentet. Kuppförsök mot Chavez 2002 År 2002 försökta oppositionen mot Chavez avlägsna honom med stora demonstrationer mot att Chavez sparkat ledningen för det statliga oljebolaget PDVSA för att de inte följt hans anvisningar. Demonstrationen med hundratusen deltagare var godkänd av polisen, men då den olagligt avvek från sin planerade väg och började marschera mot presidentpalatset började läget bli spänt. Utanför palatset stod nämligen tusentals Chavez-anhängare för att manifestera sitt stöd för presidenten, och 5

när oppositionsdemonstranterna började närma sig palatset utbröt skottlossning, och tiotals av Chavez-anhängarna sköts till döds av krypskyttar. Oppositionsmedia började genast anklaga Chavez för att vara ansvarig för skottlossningen, samtidigt som oppositionella militärer stormade den statliga Kanal 8, samt omringade palatset med stridsvagnar. Chavez greps av militären och fördes bort medan hans ministrar gick under jorden, och en ny president utropades av oppositionen, som genast upphävde den nya konstitutionen, upplöste parlamentet och avskedade den högsta domstolen. Den nya ordningen visade sig dock vara kortvarig, för efter endast 48 timmar hade massiva demonstrationer till stöd för Chavez återtagit staden och soldater lojala till Chavez återtagit presidentpalatset. Chavez återvände till Caracas från sin fångenskap och återutnämndes till president. 7 Inga av dem som aktivt deltog i eller stödde kuppen har därefter åtalats för detta, trots att deras agerande var ett lagbrott. 8 Radikalisering av Venezuela och byggandet av en socialistisk välfärdsstat År 2003 startade Chavez olika välfärdsprojekt finansierade av vinsten från det statliga oljebolaget PDVSA. Fyra projekt har målet att ge de venezolaner som tidigare varit utestängda från utbildning möjlighet att gå i skolan och studera, och har lyckats få de 1,4 miljoner venezolaner som tidigare varit analfabeter att lära sig att läsa och skriva. I oktober 2005 fastslog FN-organet Unesco att Venezuela nu var alfabetiserat. Två andra projekt hade målet att bygga hälsokliniker i alla venezolanska samhällen för att alla invånare skulle kunna tillgodoses med sjuk- och tandvård. Idag utgör dessa två projekt 70% av all hälsooch sjukvård i Venezuela. Ett annat projekt skulle bygga ett nät av butiker över hela landet som skulle erbjuda kraftigt subventionerade basvaror såsom mat, mestadels inhandlade av inhemska producenter för att stärka den inhemska matproduktionen och självförsörjningen. Ytterligare ett projekt som har målet att bygga upp en alternativ ekonomisk sektor, genom att hjälpa folk att få en yrkesutbildning och sedan starta upp egna arbetarkooperativ hoppas man 6

inte bara kunna höja levnadsstandarden för dem som deltar i projektet och deras lokalsamhällen, utan även skapa en grund för en framtida helt socialistisk ekonomi. Alla dessa projekt, eller misiónes, betonar kraftigt lokalt deltagande och volontärarbete, ofta i samarbete med de lokala råden som fått fotfäste över hela Venezuela. Dessa lokala råd bygger välfärd underifrån, och har fått laglig grund i en lag som infördes 2006, men har funnits sedan långt innan dess. Tanken med dessa råd var att gå förbi de korrumperande och byråkratiska institutionerna från den förra regimen. Istället får samhällen/kvarter om uppemot 200 familjer gå ihop och bilda direktdemokratiska kommunala råd, vilka tillsammans styr över sina samhällen. Den nya staten argumenterar för detta med att den önskar skära av sig sina gamla och ineffektiva institutioner, genom att istället tala direkt med de kommunala råden och ge ekonomiskt stöd till dessa direkt utan mellanhänder. 9 Dessa råd har ökat explosionsartat under de senaste åren, och tillsammans med de olika välfärdsprojekten har de lyckats ge miljoner människor utbildning, sjukvård och arbete samtidigt som andelen venezolaner som lever i extrem fattigdom minskat från 22 till 9.9%. 10 Det finns dock många kritiker till utvecklingen i Venezuela, både inhemska och utländska. Ända sedan oppositionen valde att bojkotta parlamentsvalet 2005 har parlamentet helt kontrollerats av Chavez-vänliga partier, och detta har lett till enorma möjligheter för chavisterna att lagstifta och styra landet exakt så som de vill. Många tror att Chavez försöker samla all makt i sina händer och avskaffa demokratin, detta bland annat efter hans beslut att inte förnya sändningstillståndet för den oppositionella tvkanal RCTV, hans beslut att under ett år införa dekretstyre, samt hans allt närmare kontakter med Fidel Castros Kuba. 11 Att styra genom dekret innebär att presidenten kan stifta lagar, och att parlamentet därmed inte är ensamt om att kunna stifta lagar. Denna presidenträtt är dock inget Chavez själv infört, utan alla presidenter i Venezuela sedan 1970-talet har vid något tillfälle använt sig av denna rätt. 12 Men oavsett om tidigare presidenter använt sig av denna rätt eller inte så kvarstår frågan, är det demokratiskt att kringgå parlamentet? Men detta innebär inte att alla rapporter 7

om minskade friheter eller Chavez maktbegär är felaktiga. Mot varje bild av Chavez som de fattigas välgörare finns det motbilder om ökad repression, och mot varje bild av Chavez som blivande diktator finns motbilder där han ökar de demokratiska möjligheterna för hundratusentals människor att påverka sina liv. Internationella relationer och latinamerikansk integration Venezuelas utrikespolitik har de senaste åren visat två tydliga tendenser. Den första är att få en ökad latinamerikansk integration med ökat samarbete för en enad kontinent i utveckling, och den andra tendensen är att få till en bred antiimperialistisk allians mellan länder i tredje världen för att minska USA:s inflytande i världen. 13 Den ökade latinamerikanska integrationen kan ses som en del av Chavez bolivarianska ideologi. Målet är att förena de före detta spanska kolonierna i Sydamerika till en gemenskap. Detta kan även ses som ett försök att få ökat inflytande i Sydamerika för att hindra en amerikansk isolering av landet. Men de både behöver inte utesluta varandra, för det utökade samarbetet staterna emellan har hittills verkat positivt för alla parter. Detta både i form av ekonomisk utveckling och ökat oberoende gentemot regionens supermakt: USA. 14 Detta samarbete kan exemplifieras genom Banco del Sur, ett ny bank i Sydamerika som är tänkt att ersätta IMF och Världsbanken för att istället använda regionens gemensamma resurser till att utveckla länderna. Förutom Venezuela så ingår Argentina, Brasilien, Bolivia, Ecuador och Paraguay redan från starten i samarbetet. Målet är att på gynnsamma villkor kunna låna pengar ur deras gemensamma valutareserv på 164 miljarder USD, för olika utvecklingsprojekt som de själva bestämmer över. 15 Samtidigt hårdnar relationen mellan Venezuela och USA. Chavez har vid flera tillfällen kallat USA:s president George W. Bush för både åsna och satan, och USA å sin sida oroar sig för att demokratin står under hot i Venezuela. Chavez anklagar öppet USA för att vara en imperialistisk makt som med våld och diplomati försöker kontrollera resten av världen i sina intressen. Detta har lett till att Venezuela allierat sig med stater som Iran, Vitryssland och Kuba, alla mer eller mindre diktatoriska regimer 8

med det gemensamt att de är isolerade och har dåliga relationer med USA. 16 Chavez idag Chavez stöd bland de fattiga i Venezuela är starkare än någonsin idag, och i ett försök att knyta dessa till sig ytterligare har han upplöst sitt parti Rörelsen för en Femte Republik för att istället starta ett nytt parti. PSUV, Venezuelas Förenade Socialistiska Parti, är en helt ny form av parti, där hela folket uppmuntras att gå med, och som hittills registrerat över fem miljoner ansökningar om medlemskap i partiet. Tanken med partiet är att de gamla och byråkratiserade partierna ska lämna plats för ett gräsrotsparti utan de strukturer som de anser verkar hämmande på tidigare partiers interndemokrati och effektivitet. Målet är att detta parti ska kunna sätta agendan för den politik som ska föras av det socialistiska Venezuela. Hur väl detta parti lyckas att leva upp till denna roll, och om den kan motstå tendensen att förstelas återstår att se, men intresset är minst sagt stort i Venezuela för denna potentiella massrörelse. 17 År 2007 inledde Chavez en process i Venezuela för att förändra konstitutionen som antogs 1999, detta för att ytterligare befästa socialismen, men denna revidering avslogs i en folkomröstning den 2 december 2007. Det är 69 av konstitutionens punkter som skulle har ändrats, och bland dessa finns: Namnändring av staten till Socialistiska Bolivarianska Republiken Venezuela Införandet av sex timmars arbetsdag med bibehållen lön Ökad makt till de kommunala råden Förbud mot diskriminering på grund av sexualitet Jämlik könsfördelning på politiska poster En förlängning av presidentens mandatperiod från 6 till 7 år Avskaffande av max antal mandatperioder en president kan väljas Detta skulle samtidigt ha varit en av världens mest konstitutioner, samtidigt som den också skulle bära flera drag av motsatsen. Förslagen om att förlänga mandatperioden för presidenten till 7 år, och avskaffandet av max antal mandatperioder en president kan väljas till var antagligen några av anledningarna till nederlaget. 18 9

Bolivia Uppgifter Fråga 1: Kan det någonsin vara rätt att göra militärkupp mot en demokratiskt vald regim om man anser att den är illegitim? Fråga 2: Om du var fattig och var tvungen att välja mellan välfärd och demokrati, vad skulle du välja? Fråga 3: Anser du att Chavez är en demokratisk ledare eller inte? Motivera varför. Fråga 4: Anser du att socialism är ett mål att sträva efter? Argumentera för eller emot. Bolivia var före den spanska erövringen under 1500-talet en del av Inkaimperiet, ett av dåtiden största och mäktigaste statsbildningar i regionen. 1 Bolivia var av stort intresse för spanjorerna på grund av landets rika silvergruvor. Den spanska kolonialmaktens styre var en period präglad av hänsynslöst utnyttjande av ursprungsbefolkningen. Den spanska kontrollen började försvagas vid den franska erövringen av Spanien 1808. Man förklarade sig självständiga 1809. Detta ledde till en 16 årig period av konflikter. 1825 uppstod republiken Bolivia, döpt efter frihetskämpen Simón Bolívar. 2 Bolivias första självständiga 10

sekel präglas av ekonomiskt kaos och konflikter med grannländerna. Ursprungsbefolkningen i Bolivia hade inte tillgång till utbildning och tilläts inte delta i den politiska sfären under större delen av 1900-talet. Efter Bolivias misslyckade krig mot Paraguay (1932-1935) väcktes det politiska medvetandet. En period av våldsamma kupper och valfusk följer till fram tills 1952 då partiet Movimiento Nacionalista Revolucionario slutligen stabiliserade landet genom införandet av allmän rösträtt samt genomförde omfattande landomfördelningar. 3 Efter 12 års styre föll Movimiento Nacionalista Revolucionario offer för en militärkupp. Militärjuntor styrde landet fram till 1982 då landet åter demokratiseras. 4 Det blev vändpunkten för 160 år av instabila regeringar och inte mindre än 200 väpnade kupper. Bolivias befolkning består främst av Indianer, vita och mestiser (blandat ursprung). 5 Indianerna lever i huvudsak i landets bergiga norra områden medan den vita befolkning återfinns i de mer låglänta södra samt östra delarna. Juan Evo Morales Ayma och Bolivia Areal: 1 084 390 km2 (Sverige 410 934 km2) Befolkning: 9 119 152 (Sverige 9 031 088) BNP per capita: 19 368 SEK (Sverige 202 216 SEK) Arbetslöshet: 7,8 % (Sverige 5,6 %) Movimiento Al Socialismo Evo Morales och hans parti Movimiento Al Socialismo (MAS) har styrt Bolivia mot en ny väg sen 2006. Evo Morales är Bolivias första indianska president. Partiet står för nationaliseringen och en jämnare fördelningen av landets resurser. Evo Morales är aymaraindian och uppväxt i lantbrukarfamilj. Han fortsatte i familjens spår och arbetade som lantbrukare och odlade frukt samt kokaplantor. 6 Odlingen av kokaplantor blev starten för hans politiska karriär när han gick med i kokaodlarnas federation. 1988 hade Evo Morales nått positionen som kokaodlarnas federations generalsekreterare. Evo Morales var med och lade grunden för partiet Movimiento Al Socialismo (MAS), vilket har sina rötter inom jord- 11

brukarföreningar. Partiet är vänsterorienterat, och dess mål kan kortfattat beskrivas med ökad statlig kontroll och ägande av naturresurser. Partiet är även för lantbrukarnas rätt att odla koka samt landomfördelningar för att gynna de sämst ställda lantbrukarna. 8 År 2005 gick Evo Morales och MAS segrande ur det nationella valet med drygt 50 % av rösterna. Bolivia, Latinamerikas fattigaste land upplever en stark ekonomisk tillväxt på 4,5 % (2006) sedan MAS makttillträde 8. För första gången på flera årtionden visar statens finanser ett överskott på motsvarande 6 % av BNP. Problemen är dock många, landet saknar i stort sett produktionsindustri, inkomstfördelningen är mycket ojämn; de rikaste 10 % av befolkningen tjänar 47,2 % av de totala lönerna i landet medan de fattigaste 10 % erhåller 0,3 %. 10 Kokabusken Denna kontroversiella växten är främst känd för dess roll i framställningen av kokain. Hos ursprungsbefolkningen har den ett stort praktiskt, historiskt och ekonomiskt värde. Växten och dess användningsområden är omstridda politiska frågor i regionen. 7 Ett av MAS stora mål är att utjämna olikheterna med 50 % till 2015. Ett av de första stegen har varit att öka den statliga pensionen från 128 kr i månaden till 170 kr i månaden. En stor del av pengarna kommer från nationaliseringen av landets naturgasanläggningar. Gaskriget Gaskriget är en konflikt där Bolivias östra samt sydliga delar strävar efter självbestämmande. Dessa delar av landet är de bördigaste och är rika på naturgas. Bolivia stora reserver av naturgas har under en lång tid varit en viktig politisk fråga. Konflikten startade 2005 när grupper av ursprungsbefolkningen krävde att gasen skulle nationaliseras. Protesterna var främst riktade mot de utländska ägarna. Detta ledde till motprotester från den i huvudsak vita befolkningen i de gasrika områdena. Demonstrationer övergick till upplopp och den dåvarande högerregeringen utlyste undantagstillstånd i de mest oroliga områdena. 11 Regeringen lugnade ner konflikten ge- 12

nom en folkomröstning om gasfrågan. Nationaliseringslinjen fick majoritet men konkret skedde inga förändringar. Ställningen i gasfrågan förändras vid MAS seger i valet 2005. Morales och MAS beslutade att naturgasanläggningarna skulle nationaliseras vilket skedde i linje med folkomröstningen. Nationaliseringsprocessen har skett i en långsammare takt än vad de mer radikala socialisterna förväntat sig. Detta ser de som ett svek från MAS. De har blockerat gasledningar till Argentina och Paraguay i protest mot MAS och Morales. Högeroppositionen vilken finner sitt stöd i de rika gasrika områdena har fört fram frågan om regionalt självbestämmande för att skydda sig från vad de ser som majoritetstyranni. 12 Detta har ytterligare infekterat relationerna med ursprungsbefolkningen. Kuba Uppgifter Fråga 1: Evo Morales är Bolivias första president tillhörande ursprungsbefolkningen. Diskutera vilka konsekvenser detta kan ha för hans presidentskap. Hur pass medveten tror ni att han är om detta starka symbolvärde? Kuba är kanske inte ett av de länder som kan sägas tillhöra den nya vänstervåg som sveper över Sydamerika, men förtjänar ändå att tas upp i sammanhanget då man haft vänsterstyre i nära 40 år. Kuba är sedan Fidel Castro tog makten 1959 en socialistisk enpartistat. Castro ledde en folkstödd revolution mot den USA-vänliga diktatorn Fulgencio Batista. Castro framstår som en av de mest omstridda politiska ledarna under de senaste 40 åren, särskilt relationerna gentemot USA har ända sedan Castro tog makten varit kyliga. Bland annat har USA ett handelsembargo mot Kuba sedan 1962 1, vilket innebär att USA försöker förhindra att andra länder handlar med Kuba. Man handlade därför väldigt mycket med dåvarande Sovjetunionen. Det ekonomiska stödet från Sovjet försvann dock i och med dess upplösning 1991. 13

Målet med Castros revolution var från början inte primärt att skapa en socialistisk stat, utan mera att ersätta den rådande diktaturen och att återställa den demokratiska konstitutionen. Istället grep Castro alltså makten själv och utropade en socialistisk stat 1959. Han lovade att ge landet tillbaka till folket, samt att kämpa för de fattigas rättigheter. Castro hävdade också att hans ideologi främst var kubansk, och att: "There is not Communism or Marxism, but representative democracy and social justice in a well-planned economy". 2 Castro började förstatliga privatägda egendomar, vilket upprörde amerikanska intressen i området. 1961 genomfördes det berömda försöket att störta Castro från amerikanskt håll, genom att rekrytera exil-kubaner som invaderade ön. Detta blev dock ett monumentalt misslyckande. 5 Relationerna med Sovjet blev istället allt viktigare, men Castro har ofta framfört att han inte varit någon marionett. Relationerna mellan Kuba och USA är idag fortsatt kyliga, Bushadministrationen har skärpt sin kubapolitik den senaste tiden. Som exempel kan nämnas att de exilkubaner som finns i USA idag Kuba Areal: 110 860 km2 (Sverige 410 934 km2) Befolkning: 11 394 043 (Sverige 9 031 088) BNP per capita: 25 748 SEK (Sverige 202 216 SEK) Arbetslöshet: 1,9 % (Sverige 5,6 %) får besöka sina släktingar på Kuba högs vart tredje år, tidigare fick man årligen genomföra dessa besök. 6 Kritik riktas ofta mot Kuba, bristande demokratiska fri- och rättigheterna brukar ofta vara på tapeten. Castros roll som diktator är också något som ofta belyses. Många hävdar också att han använder sin USA-fientliga retorik som orsak för att inte genomföra en demokratisering. 7 Men många kubaner ser också Castro (trots hans diktatur) Diktatur Vad är en diktatur? En diktatur är ett styrelseskick där all makt är koncentrerad till en speciell person eller grupp. 3 Fidel Castro anklagas ofta för att vara diktator, en stämpel som han har fått bära under pratiskt taget hela sitt presidentstyre. Castro har gradvis skaffat sig flera tunga poster. Han är kommunistpartiets förste sekreterare, ordförande i ministerråd och statsråd, samt att han är landets överbefälhavare. 4 Allt detta gör att han personligen besitter en oerhörd makt i landet. som en stark ledare, som alltid vågat stå upp emot USA. Kuba har en mycket välutvecklad fri sjukvård som ofta får mycket god kri- 14

tik, och spädbarnsdödligheten ligger på samma nivå som i västvärlden. Che Guevara Ernesto Rafael Guevara de la Serna, mer känd för eftervärlden som Che Guevara, var en argentinsk läkare och marxistisk revolutionär. Han blev världsberömd när han tillsammans med Fidel Castro störtade Batista-diktaturen på Kuba 1959. Hans okuvliga och självuppoffrande kamp har blivit idoliserat alltsedan dess, och för många symboliserar han uppror mot överheten, okuvlig kamp för frihet och antikolonial kamp. Samtidigt symboliserar han fanatism och hänsynslöshet, genom sin beredvillighet att göra vad som helst för att nå sina mål. Han deltog även som gerillaledare i Kongo och Bolivia, där han avrättades av CIA år 1967. 8 Venezuela och Kuba har under de senaste åren etablerat starka relationer med varandra, vilket varit väldigt viktigt för Kubas svaga ekonomi. Venezuelas president Hugo Chavez och Castro har nu regelbundna möten med varandra. Venezuela, som är en stark oljenation, bidrar med olja (vilket motsvarar Kubas halva oljebehov) i utbyte mot främst olika hälso- och sjukvårdstjänster. Ögonoch hjärtoperationer på Kuba har blivit en tjänst som många venezolanska medborgare tagit del av, kubanska läkare har även börjat arbeta i Venezuela. Lärare, idrottsinstruktörer och säkerhetsvakter är några andra tjänster som Kuba tillhandahåller i utbyte mot oljan. Oljan från Venezuela uppgår idag till 25% av Kubas totala import, dessutom går 11,5% av den totala exporten till samma land. Detta är två stora siffror som tydligt belyser det stora beroende de två länderna har av varandra ekonomiskt. 9 Kuba har stött på kritik även från vänsterhåll i Europa. Lars Ohly har bl.a. sagt att Kuba inte är någon demokrati, utan en diktatur. 10 Landets kulturminister har dock en annan intressant syn på det hela: Många kritiker utgår från ett grundläggande fel, felet att betrakta det som håller på att byggas upp i detta land som någonting som tillhör den gamla socialismen som kollapsade, att vi representerar något gammalt som historien redan har överskridit, som dinosaurier eller överlevande från en kapsejsad Titanic. I det som vi kan kalla för den europeiska vänstern kan man skönja ett fenomen som har med en vilja att ta avstånd från den där socialismen, från 15

den där vänstern som byråkratiserades och som misslyckades samt med en tro på att Kuba representerar det förflutna. 11 Uppgifter Fråga 1: Tror ni att handelsblockaden mot Kuba ökar chansen för en demokratiseringsprocess? med en del andra sydamerikanska länder, varit självständigt relativt länge. Redan 1822 utropades självständighet ifrån kolonialmakten Portugal. 1964 tog militären makten och styrde landet till 1985. 1 Efter detta följde demokratiska val, där borgerliga partier med löften om att ordna upp den kaosartade ekonomin med hjälp av nyliberala metoder, fick stora framgångar. Ekonomin hade varit på nedgång under en längre period, detta berodde bl.a. på att man tillämpade importsubstitution (med början på 60-talet) för att skydda den brasilianska industrin från import, men detta ledde till att industrin istället blev fruktansvärt ineffektiv och slösaktig. En rad misslyckade åtgärdsprogram för att sanera ekonomin, samt att våldet och arbetslösheten nådde nya höjder, gjorde att befolkningens missnöjde ökade. En grogrund bildades för att den politiska makten skulle kunna komma att bytas ut. Brasilien Brasilien är ett land, som i jämförelsen Partido dos Trabalhadores (PT), var ett av de partier som hjälpte till att författa Brasiliens konstitution efter militärregimens förfall, man lade tonvikt på rättig- 16

heter för arbetarna. Man ville även genomföra en jordreform, men misslyckades med detta. 2 Landets nuvarande president Lula blev invald i parlamentet 1986 och kandiderade till president 1989. Men det var först 2002 som han slutligen blev vald till landets president, och blev den första presidenten i Brasilien att inte tillhöra den ekonomiska och politiska eliten i landet. Lula valdes inte på premisserna att han på något sätt skulle krossa kapitalismen, utan att han istället skulle förändra prioriteringarna i Brasilien. 4 Fattigdomen och knarkhandeln skulle bekämpas, även sådant som utbildning och bostäder skulle prioriteras hårdare än under det borgerliga styret. Missnöjet under det tidiga styret hade varit så stort att Lula kunde segra med stort stöd av medelklassen, samt även ett visst stöd av landets elit. Under Lulas styre har ekonomin fortsatt att stabiliseras. Det har gått så bra att man 2005 kunde upphöra att låna pengar ifrån IMF. 5 Då hade man den högsta tillväxten på 10 år, utlandsskulden minskade och inflationen var under kontroll. Han hade i och med detta också lyckats vinna näringslivets stöd. 2005 hade man fortfarande en skuld att betala till Brasilien Areal: 8 456 510 km2 (Sverige 410 934 km2) Befolkning: 190 010 647 (Sverige 9 031 088) BNP per capita: 55 264 SEK (Sverige 202 216 SEK) Arbetslöshet: 9,6 % (Sverige 5,6 %) IMF, men valde att ta avstånd ifrån organisationen, för att komma ifrån u- landsstäm- peln. Lula har också under sitt styre lanserat program emot hungersnöden, samt höjt minimilönerna. Men det anses också att han fört sin politik mera in i mitten på den politiska högervänsterskalan. Lula framstår som en väldigt populär president världen Luiz Inácio Lula da Silva Lula började sin karriär som skoputsarpojke i en fattig del av landet. I 20-årsåldern började han aktivt delta i olika fackföreningsrörelser och fick flera viktiga poster inom dessa. Detta var under perioden av militärstyre i Brasilien, så dessa rörelser blev starkt motarbetade. På 70-talet var han med och arrangerade en rad strejker, vilket slutade med att han blev arresterad. Han släpptes efter att protester hade utbrutit, och 1980 kunde han bilda sitt parti Partido dos Trabalhadores (PT), vilket var ett arbetarparti. 3 över, men har trots det stött på en del kritik på hemmaplan. Bl.a. handlar kritiken om att presidenten inte genomfört 17

den utdelning av jord till de jordlösa som han utlovat. 7 Den utbredda korruptionen i landet är också något som fortfarande är ett stort problem. I valet 2006, där Lula återigen segrade, misstänks Lulas eget parti för att ha använt sig av tvivelaktiva metoder, bl.a. drabbades partiet av korruptionsanklagelser. 8 bland de allra fattigaste, som i och med Lulas reformer fått en markant bättre levnadsstandard. Vidare så attackeras Lula av vänstern för att många av de utlovade reformerna inte har genomförts, eller att de har genomförs väldigt långsamt. Dessutom har Brasilien nu betalat av hela sin skuld till IMF, detta trots att man inom PT motsatt sig detta tidigare. Detta har lett till kritik mot Lula inom PT, där presidenten till och med anklagats för att vara nyliberal. 9 Trots kritiken lyckades alltså Lula segra även i valet 2006. Även om vänstern var något splittrad lyckades man mobilisera för Lula i den andra valomgången. Den sittande presidenten har nu sitt starkaste stöd MST - Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra Brasiliens största sociala rörelse arbetar för att organisera många av Brasiliens jordlösa bönder. Rörelsens huvudmål är att snabbare driva igenom den jordreform som Lula och hans regering skrivit in i landets konstitution, men som gått väldigt långsamt. Bland annat ockuperar man jord som inte brukas och låter bönder och jordbrukare leva där och bruka jorden. 6 18

Uppgifter Ecuador Fråga 1: Lula var den första av den nya vänstervågens ledare som kom till makten. Kan man säga att det var Brasilien som vände den politiska utvecklingen i Sydamerika åt vänster? Även Ecuador följer den rådande trenden med vänsterledare, sedan 2006 heter presidenten Rafael Correa. Han utlovade vid sitt tillträde att en vänsterpolitik skulle föras, och att man skulle stödjas av Evo Morales (Bolivia) och Hugo Chavez (Venezuela). 1 Bland annat vill han satsa på utbildning och fri sjukvård, men nationalisering av privata företag kommer inte att bli aktuellt. I Correras retorik används bland annat paroller som socialism för 2000-talet. 2 Correra har starkt kritiserat det gamla parlamentet och stämplat det som korrumperat och inkompetent. Den politiska, ekonomiska och juridiska eliten har också kritiserats hårt av Correra, som hävdar att Vi måste bygga ett nytt land. Ett annat löfte han givit är att en ekonomisk revolution ska genomföras. Presidenten har bland annat riktat stark kritik mot landets frihandelsavtal med USA, samt velat minska de utländska oljebolagens inflytande i Ecuador. 3 I jämförelse med Venezuelas Hugo Chavez tonar Correra dock ned sin vänster- 19

profil en aning, t.ex. säger han sig vilja ha goda relationer till USA. Samtidigt har Correra fått stöd för att kunna omarbeta landets författning, och därmed kunna minska kongressens makt. Detta antas öka hans chanser att kunna sitta kvar en längre period. Oppositionen hyser en viss rädsla att Correra ska bli för mäktig, och börja likna Hugo Chavez i sitt styre. 4 Likt många andra länder i Sydamerika har presidenten ett starkt stöd bland ursprungsbefolkningen, som tidigare varit starkt förtryckt. nyliberala politiken varit ett hårt slag mot landet och att miljoner människor idag lever i fattigdom och många av dem i extrem fattigdom. 2 Nicaragua har, likt Brasilien, inlett en kampanj mot hungern under Ortegas styre. Man har t.ex. som mål att skänka 70 000 familjer som lever i fattigdom en ko och en gris. Nicaragua är ett land som kämpar svårt med fattigdom och hunger, dessutom har man i landet en omfattande energikris. Sju timmar om dagen är landet utan el. 3 Nicaragua I Nicaragua regerar återigen Daniel Ortega, som varit president i landet tidigare och som har sina rötter i sandinistarörelsen. Han gick till val på löften om att bl.a. bekämpa kapitalismen, inleda förbindelser med Venezuela, samt att inleda kampanjer för bättre hälsovård. 1 Ortegas retorik är mera revolutionär än t.ex. Correras i Ecuador. Vid valsegern framträdde han med Hugo Chavez och Evo Morales, och talade om att den Chile I Chile har en koalition av socialister och kristdemokrater styrt landet sedan 1990, då Pinochetdiktaturen föll. Michelle Bachelet blev 2006 den första kvinnliga presidenten i landets historia. Social trygghet, utbildning och jämställdhet är värden som hon förknippas med och tänker arbeta för. 1 Bachelet kommer dock inte att genomföra några radikala förändringar, utan 20