SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2011 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet Solvit-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handels-procedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. www.kommers.se Kommerskollegium, februari 2012 första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-31-1

Inledning Varje år rör sig miljontals människor mellan länderna i Europa och vi handlar med både varor och tjänster för cirka 3 200 miljarder euro. Tusentals myndigheter ska tillämpa den EU-lagstiftning som reglerar dessa situationer. Därför är det inte underligt att det kan uppstå olika tolkningar av regelverket som kan resultera i hinder mot den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer på EU:s inre marknad. Företag och enskilda personer behöver hjälp med sina rättigheter. Därför startade Europeiska kommissionen år 2002 problemlösningsnätverket Solvit. I år, år 2012, fyller Solvit 10 år. Solvit 10 år Den första EU-medborgaren som Solvit hjälpte var en arbetslös man från Tyskland. Efter Solvits ingripande fick han ut den arbetslöshetsersättning han hade rätt till. Solvit har under dessa 10 år handlagt över 7300 ärenden som berört både företag och privatpersoner. I cirka 85 procent av dessa ärenden har problemet lösts av Solvit eller rättsläget klargjorts. År 2002 hade nätverket 15 medlemmar. Efter att nya EU-länder tillkommit och EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge gått med i Solvit omfattar nätverket nu 30 länder. Vad kan Solvit hjälpa till med? Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som behandlar klagomål från företag och privatpersoner i fall där en nationell myndighet i ett EU- eller EES-land antas ha tillämpat EU-rätten om fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital felaktigt. Varje år handlägger Solvit ärenden som rör allt från frågan om det är tillåtet att kräva tester på brandsläckare som redan är testade i andra medlemsländer, problem med utbetalningar av pensioner till svårigheter att få examen eller yrkesbevis erkända i andra EU-länder. I varje EU- eller EES-land finns ett nationellt Solvit-center. Alla Solvit-center samarbetar sinsemellan och ärendena handläggs via en gemensam databas som tillhandahålls av Europeiska kommissionen. Sveriges Solvit-center finns vid Kommerskollegium, som är en statlig myndighet under Utrikesdepartementet. De nationella Solvit-centren har ett väl etablerat samarbete och goda kontakter med myndigheter i sina hemländer. Solvit har inga sanktioner till förfogande och kan inte tvinga en myndighet att agera enligt EU-rätten. Solvits informella arbetssätt leder ändå ofta till positiva resultat. Alla ärenden som kommer in granskas av Solvit. Vissa ärenden kan dock inte hanteras av nätverket. Det gäller exempelvis tvister mellan enskilda, mellan konsumenter och företag eller tvister företag emellan. Solvit är ett alternativ till mer formella processer och agerar därför inte i en fråga som är, eller har varit, föremål för domstolsprövning. Sedan 2008 har Solvit Sverige årligen sammanställt principiellt intressanta ärenden som har handlagts inom verksamheten. Sammanställningen för år 2011 har gjorts av utredaren Sofia Råsmar. År 2011 Under år 2011 hanterades totalt 136 anmälningar inom Solvit Sverige från privatpersoner och företag, vilket är en marginell minskning av antalet anmälningar i jämförelse med år 2010. Av dessa gällde 67 ärenden hinder i Sverige och 69 ärenden hinder i andra EU- eller EES-länder. I årets Solvit-rapport presenteras ärenden som belyser olika typer av frågor som handlagts inom nätverket under år 2011. Ärendena är uppdelade på fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Bland årets ärenden finns exempel där Solvit har hjälpt företag och personer att få snabba och pragmatiska lösningar på sina problem. Om ett ärende inte lösts inom Solvit behöver en anmälan inte vara förgäves. De ärenden som inkommer riktar uppmärksamhet på problem som kan kräva förändringar av lagstiftningen. Kommerskollegium har möjlighet att arbeta vidare med problemet efter att Solvit uttömt sina möjligheter att agera i ärendet. Slutligen har kommissionen insyn i Solvit-centrens ärenden och kan på eget initiativ inleda formella överträdelseprocesser mot medlemsländerna, vilket innebär att det kan bli EU-domstolen som till slut avgör ärendet. Den fria rörligheten är inte heller absolut. I vissa fall får myndigheter hindra den fria rörligheten, för att EU-rätten ger utrymme för det, t.ex. för att skydda viktiga intressen, såsom hälsa, miljö eller säkerhet. Flera situationer som Solvit analyserar visar att myndigheten har gjort rätt. Även om problemet inte har löst sig för företaget eller privatpersonen, har Solvits analys då bidragit till att klargöra rättsläget. I denna sammanställning beskrivs ett antal av Solvits ärenden från 2011, där det också framgår vilka effekter ett agerande från Solvit kan få i verkligheten. 1

Fri rörlighet för varor Företag som handlar internationellt vittnar ofta om handelshinder som de stöter på. Kommerskollegium har under 2011 genomfört informationsinsatser med fokus på företag för att sprida kunskap om Solvit. Antalet ärenden på varuområdet har ökat under år 2011. Ett agerande från Solvit kan få olika utgångar. I det ärende som presenteras nedan avseende märkning av klistermärken, lyckades Solvit få den portugisiska myndigheten att gå emot sin nationella lagstiftning. Solvits utredning visade att den portugisiska lagstiftningen stod i strid med EU-rätten. Den portugisiska myndigheten ändrade sitt beslut och valde därmed att åsidosätta sin egen lagstiftning till förmån för EU-rätten. När det gäller fallet om momsombud i Norge har Solvits inblandning lett till att problematiken har tagits upp inom det norska regeringskansliet. Förhoppningen är att detta ska leda till en ändring av lagstiftningen. Portugisisk lagstiftning förbjöd utländska klistermärken Solvit Sverige blev kontaktat av ett svenskt företag som sålde klistermärken till ett fyrtiotal länder. Klistermärkena såldes även i Portugal tills de blev beslagtagna av en portugisisk myndighet. Anledningen var att all märkning på sådana produkter, enligt portugisisk lag, skulle vara på portugisiska. Klistermärkena, som var tillverkade i Kina, var testade och godkända enligt en europeisk standard som stämmer överens med EU-rätten. Denna standard kräver att ett antal varningsmarkeringar trycks på det språk som talas i det land där produkten ska säljas. Sådana varningsmarkeringar fanns på de aktuella klistermärkena. En medlemsstat får enligt EU-rätten kräva att varningar anges på det språk som talas i det land där produkten ska säljas. En medlemsstat får sedan i princip inte ställa mer långtgående krav. Den portugisiska myndighetens krav, det vill säga att all märkning - inte bara varningarna - skulle anges på portugisiska, stred därför mot EU-rätten. Efter påtryckningar från Solvit beslöt den portugisiska myndigheten att åsidosätta den portugisiska lagstiftningen på området och istället tillämpa EUrättens bestämmelser. Det svenska företaget fick tillbaka sina produkter och kunde återuppta försäljningen i Portugal. Utländska företag tvungna att ha momsombud i Norge Ett svenskt företag sålde varor via internet inom Europa. I Norge ställde en myndighet krav på att företaget skulle ha ett så kallat momsombud i landet. Ett momsombud ansvarar för att sända säljdokument såsom kvitton, fakturor och övriga dokument, till köparen. Det finns en möjlighet till 2

undantag från den norska regeln, men det svenska företaget beviljades inte detta. Företaget protesterade mot beslutet eftersom det ansåg att kravet utgjorde ett kostsamt administrativt hinder. Dessutom ansåg företaget att det fanns en risk för att kunderna fick ett konstigt intryck av företagets verksamhet och upplevde det som osäkert att handla av dem. Istället för att ha ett momsombud ville företaget själv skicka säljdokumenten till kunderna. Solvit Sverige påtalade för Solvit Norge att den norska lagstiftningen kunde utgöra ett hinder mot den fria rörligheten då utländska företag inte fritt kan sälja varor och tjänster i Norge. Solvit Norge var redan medvetna om problematiken. Kravet på momsombud är ett återkommande klagomål. Därför tog Solvit Norge upp en dialog med det ansvariga departementet. Solvit Sverige hoppas därmed på en ändring och kommer att fortsätta följa utvecklingen i frågan. Lastbilschaufför bötfälld för transport av avfall En polsk lastbilschaufför transporterade pappersoch wellpappavfall från Sverige till Tyskland via Polen. I Polen blev chauffören stoppad och bötfälld eftersom chauffören saknade ett godkännande från polska myndigheter att utföra transporten. Det finns EU-rättsliga krav på vilka dokument man måste ha för att genomföra en internationell transport. Chauffören hade visat upp dessa dokument såsom registreringsbevis för fordonet, pass, kopia på papper om internationell transport, och ett dokument angående internationell skeppning av avfallet som krävs enligt en EU-förordning om transport av avfall. Företaget ansåg att de hade lämnat all nödvändig dokumentation för att få transportera godset vidare till mottagaren i Tyskland. EU-reglerna på området visade sig dock lämna öppet för medlemsländerna att bestämma vilka dokument som krävs för att utföra transporter av avfall inom ett EU-land. Solvit gjorde därför bedömningen att den polska myndigheten hade agerat rätt eftersom det intyg som chauffören saknade, och bötfälldes för, var ett krav enligt nationell rätt, som inte omfattades av EU-rätten. Detta är ett exempel på ärende där Solvits analys hjälpte till att klargöra rättsläget genom att påvisa gränsen mellan nationell rätt och EU-rätt. Problem att registrera bilar inom EU Olika typer av problem med fordonsregistrering är en återkommande fråga för Solvit. Ett ärende rörde fordonsregistrering i Polen. En person som bodde i Sverige men ofta arbetade i Polen ville, men fick inte, registrera sin bil i Polen. Bilregistrering är till viss del reglerad i EU-rätten. Den slår fast att om en person vistas mer än 185 dagar i ett EU-land så har personen rätt att registrera sin bil i det landet. Det är dock tillåtet för medlemsstaterna att ha regler som tillåter registrering av bilar trots att ägaren vistas kortare tid än de 185 dagar som krävs enligt EU-direktivet. Polen har dock valt att inte ha en egen tidsgräns, utan följer EU-direktivet. I det aktuella fallet vistades personen inte de 185 dagar per år som krävs och registrering av bilen i Polen kunde därför inte ske. Solvits agerande i det här fallet hjälpte till att klargöra rättsläget för klienten. 3

Fri rörlighet för personer Majoriteten av Solvits ärenden avser fri rörlighet för personer. Till störst del avser ärendena socialförsäkring, men många handlar även om att hjälpa personer att få sin yrkeskvalifikation erkänd i ett annat EU-land. Det innebär att exempelvis läkare, arkitekter och barnmorskor ska kunna utöva sitt yrke i ett annat EU-land. Problemen rör ofta så kallade reglerade yrken. Att ett yrke är reglerat innebär att staten kräver bestämda kvalifikationer, som exempelvis kan uttryckas i nationell lagstiftning, för att en person ska få arbeta inom yrket. Vad som är ett reglerat respektive oreglerat yrke skiljer sig åt i EU:s medlemsländer och det kan därför vara komplicerat för en myndighet att bedöma och erkänna en utländsk yrkeskvalifikation. I slutet av år 2011 föreslog Europeiska kommissionen att det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet, som reglerar medlemsländernas erkännande av yrkeskvalifikationer, ska moderniseras. Förändringar på området för yrkeskvalifikationer är därmed att vänta. En annan fråga som rör personers fria rörlighet och som Solvit ofta stöter på, är vilka rättigheter icke-eu-medborgare, som är familjemedlemmar till EU-medborgare, har. EU-rätten ger nämligen familjemedlemmar till EU-medborgare vissa rättigheter. Normalt sett måste dock EU-medborgaren ha utnyttjat sin fria rörlighet för att familjemedlemmar ska kunna hävda sina rättigheter. Med fri rörlighet menas exempelvis att man handlat från ett annat EU-land eller fysiskt förflyttat sig för att studera eller arbeta i ett annat EU-land. Vad som avses med att utnyttja sin fria rörlighet kan dock leda till problem. I sammanställningen nedan återges ett sådant exempel. Den enskilda fråga som under året genererat flest anmälningar är EU-medborgares, och dess familjemedlemmars, möjlighet att få svenska personnummer. Ett nej till personnummer kan vara mycket besvärligt i Sverige, eftersom man då exempelvis inte kan öppna ett bankkonto eller på ett enkelt sätt starta eget företag. Solvit har valt att göra en särskild satsning på dessa ärenden och har som målsättning att utreda denna problematik under år 2012. Svårt med fri rörlighet för franska och svenska läkare En fransk läkare med specialistexamen kontaktade Solvit då han inte fått sin franska läkarlegitimation erkänd fullt ut i Sverige. Den franska läkaren uppfyllde kraven för specialisttjänstgöring som specificeras i EU-reglerna. Enligt Socialstyrelsen, som är den myndighet som prövar utländska läkarlegitimationer i Sverige, uppfyllde dock inte den franska läkaren kraven för specialisttjänstgöring i Sverige. Socialstyrelsens hänvisade till att de svenska reglerna kräver ytterligare tre års tjänstgöringstid för att den utländska specialistexamen ska kunna erkännas i Sverige. Solvit Frankrike ansåg att det stred mot EU:s regler att ha egna regler för specialisttjänstgöring utöver dem i EU-rätten. Solvit Sverige kontaktade Socialstyrelsen som svarade att de inte kunde ändra sitt beslut innan kontakt tagits med Socialdepartementet som ansvarar för den specifika lagstiftningen. Socialdepartementet informerade att Europeiska kommissionen ifrågasatt de svenska reglerna och bett Sverige motivera hur de överensstämmer med EUrätten. Till följd av kommissionens ingripande kommer de svenska reglerna troligen att ändras. Reglerna förväntas träda i kraft i juli år 2012. Ytterligare en läkare, i detta fall en svensk medborgare, ville periodvis arbeta som specialistläkare i Frankrike. Den organisation som erkänner läkarlegitimationer i Frankrike hade sagt att man måste vara skriven i Frankrike för att få en fransk läkarlegitimation. Solvit Sverige kontaktade Solvit Frankrike för att reda ut vad som gäller i fransk lag. Det visade sig att det finns en skyldighet att vara folkbokförd i Frankrike om man vill arbeta som läkare i landet under en längre tid. Om man, som i det aktuella fallet, bara vill arbeta i landet periodvis så finns det ingen skyldighet att vara folkbokförd där. Det fanns därför inget hinder för den svenske medborgaren att utöva läkaryrket i Frankrike utan det var organisationen som inte hade tagit hänsyn till hur länge läkaren tänkte arbeta i landet, och därför lämnat fel uppgifter. Solvit tydliggjorde därmed rättsläget för den svenske läkaren som nu fick möjlighet att arbeta i Frankrike. 4

Make till britt nekad visum till Sverige En brittisk medborgare skulle åka på semester till Sverige med sin tunisiske make. Maken som sökte visum med grund i sin hustrus EU-medborgarskap, fick avslag. Det var svenska ambassaden i Rabat, Marocko, som hade ansvar för att utfärda visumet. Ambassaden hade gjort bedömningen att det är först när en EU-medborgare fysiskt förflyttar sig inom EU som EU-reglerna om fri rörlighet för personer kan bli aktuella och därmed göra det möjligt för den tunisiske maken att få ett visum. Solvit Sverige kom fram till att EU-reglerna om fri rörlighet gäller när en EU-medborgare inte bara flyttar mellan medlemsstater utan också reser och ansöker om visum för att göra detta. Om ett EUland kräver ett visum har en medföljande familjemedlem rätt att, i en situation som den aktuella, få ett visum. Efter Solvits inblandning ändrade sig ambassaden och beslutade att utfärda visumet. Risk för dubbla arbetsgivaravgifter En svensk arbetsgivare vände sig till Solvit Sverige för att få hjälp att fastställa försäkringstillhörighet, det vill säga i vilket land arbetsgivaren skulle betala arbetsgivaravgift, för tyska anställda som han anlitat. Arbetsgivaren behövde fastställa försäkringstillhörighet för att han annars riskerade att få betala arbetsgivaravgifter i både Sverige och Tyskland. Solvit Sverige kontaktade Solvit Tyskland som kunde hjälpa arbetsgivaren att hitta den rätta försäkringsgivaren i Tyskland. Denne kunde i sin tur intyga försäkringstillhörigheten. Makan till utsänd arbetstagare utförsäkrades från Försäkringskassan En svensk medborgare blev utsänd av sin arbetsgivare till Frankrike för att arbeta under två års tid. Han flyttade dit tillsammans med sin fru. Enligt de EU-regler som gäller för utsända arbetare skulle den aktuella arbetaren omfattas av hemlandets trygghetssystem, i detta fall Sveriges, under två år. I ett lands trygghetssystem kan ingå sjukvård, föräldrapenning och sjukpenning. Ett år efter flytten skrev den svenska försäkringskassan ut arbetarens fru från den svenska försäkringskassan och frun omfattades därmed inte av något lands trygghetssystem. Försäkringskassan ansåg nämligen att den utsända arbetstagarens familjemedlem inte hade samma rättigheter som den utsända arbetaren och att hon därför bara kunde tillhöra det svenska systemet ett år (istället för de två år som gäller för den utsända arbetaren). Att ha olika regler för en utsänd person och dennes familjemedlemmar skulle verka hindrande för en arbetstagare som vill förflytta sig över ländernas gränser. Franska försäkringskassan, liksom Solvit, ansåg därför att personens fru borde ha samma rättigheter som sin make och fortsätta att tillhöra det svenska systemet. Solvit Sverige och Solvit Frankrike förde diskussioner med sina respektive myndigheter som stod 5

fast vid sina bedömningar om i vilket lands försäkringskassa frun skulle vara inskriven. Solvit Frankrike lyckades dock få ut ett tillfälligt franskt sjukförsäkringskort under tiden familjen bor i Frankrike. Situationen löste sig därmed för familjen. Solvit delar dock fortfarande inte den svenska försäkringskassans bedömning av försäkringstillhörighet och har meddelat myndigheten detta. Tyska psykologer fick problem på grund av tryckfel i lagtext En tysk psykolog ville arbeta i Sverige. Socialstyrelsen är den myndighet som erkänner legitimationer för utländska psykologer som vill verka i Sverige. Som villkor för att bevilja den tyske psykologens legitimation ställde Socialstyrelsen som krav att psykologen hade viss arbetslivserfarenhet. Den tyske psykologen hade inte detta och vände sig därför till Solvit för att se om detta krav stämde överens med EU-rätten. Normalt sett ska EU-länderna erkänna EUmedborgares yrkeskompetenser och därmed bevilja EU-medborgaren tillträde till sitt yrke. Under vissa förutsättningar får dock ett EU-land ställa krav på arbetslivserfarenhet för att en person ska få utöva yrket. En sådan förutsättning är när ett yrke inte är reglerat i det land där personen fått sin yrkeskvalifikation (i detta fall Tyskland). Då det tyska psykologyrket är oreglerat ställde därför Socialstyrelsen krav på arbetslivserfarenhet för att den tyske psykologen skulle kunna arbeta i Sverige. När Solvit tittade på ärendet så upptäcktes ett tryckfel i den svenska versionen av EU-direktivet. Tryckfelet bestod i att den svenska översättningen av EU-regleringen inte hänvisade till vad som avses med reglerad utbildning. EU-rätten tillåter nämligen inte att man ställer krav på arbetslivserfarenhet när den utbildning, i detta fall inte yrket, som den sökande har anses reglerad enligt EU-rätten. En bedömning av om den tyske psykologens utbildning kunde anses vara reglerad måste därför göras av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen bestämde sig med anledning av Solvits påpekande att ompröva den tyska psykologens ansökan och har nu beslutat att bevilja psykologen legitimation. Sambo till EU-medborgare blev nekad uppehållsrätt En polsk medborgare flyttade till Sverige. Hon träffade en iransk man (student med studentvisum i Sverige) och de blev sambor i Sverige. Sambon ansökte om uppehållsrätt med grund i sin partners EU-medborgarskap. Ansökan avslogs. En EU-medborgares partner omfattas normalt inte av begreppet familjemedlem enligt EU-reglerna om fri rörlighet för personer, utan det är make, maka och barn som omfattas. Det finns inte heller någon motsvarighet till begreppet sambo i direktivet. En partner skulle dock kunna omfattas av direktivet om partnern och unionsmedborgaren har ett varaktigt förhållande ( varaktigt vederbörligen bestyrkt förhållande på juridiska). I Sverige är det Migrationsverket som bedömer förhållandet. Migrationsverket ansåg inte att förhållandet kunde anses som varaktigt då paret inte hade bott ihop tillräckligt länge. Sambon nekades därför uppehållsrätt. Solvit Sverige ansåg att Migrationsverket hade tolkat regelverket korrekt. Svensk undersköterska fick inte arbeta i Belgien En person med en svensk undersköterskeutbildning ville arbeta i Belgien. Den ansvariga myndigheten i Belgien avslog ansökan om erkännande av den svenska undersköterskeutbildningen eftersom den svenska utbildningen skiljde sig för mycket från den belgiska utbildningen. Om en utbildning skiljer sig för mycket från ett annat EU-lands utbildning för att kunna erkännas ska det under särskilda förutsättningar finnas en möjlighet för en person att komplettera sin utbildning på de områden där kompetens saknas. I Belgien fanns vid tidpunkten för anmälan inte något system för sådan kompletteringsutbildning. Solvit kontaktade kommissionen som var väl bekant med problemet och därmed övervägde att dra Belgien inför EU-domstolen. Kommissionen bad att få använda personen som vänt sig till Solvit som exempel. Kontaktuppgifterna skickades till kommissionen, efter samtycke från undersköterskan. Detta är ett exempel där Solvits utredning kan hjälpa till att underbygga kommissionens utredning av ett överträdelseärende som förhoppningsvis leder till att utländska undersköterskor kan arbeta i Belgien. 6

Fri rörlighet för kapital Ärenden som rör hinder för fri rörlighet för kapital har ökat något. Problem med överföring av pensioner har utgjort den proportionellt största delen av området under år 2011. Svenskar blev nekade banköverföring av pensioner från Belgien till Sverige Solvit har mottagit flera ärenden som rör utbetalning av pensioner från andra länder. Tre ärenden rör Belgien. Klagomålen har gällt att pensionären får sina utbetalningar via en check, istället för direkt in på ett svenskt bankkonto. Om pensionen i sig inte är så hög så kan det bli så att en stor del av pensionen slukas av en uttagsavgift från banken. Att neka pensionsutbetalning till ett bankkonto i ett annat EU-land står i strid med EU-regler gällande betaltjänster på den inre marknaden. Det är inte första gången Solvit Sverige hanterar ärenden avseende pensioner från Belgien. I de tidigare ärendena har Solvit lyckats få till lösningar från fall till fall, genom att ta en diskussion med den belgiska pensionsmyndigheten. Så har det också gått till i årets ärenden. Under året har dock en belgisk lag trätt i kraft som ska lösa problemet. Förhoppningen är att samtliga personer som arbetat i Belgien nu kan få sin pension överförd till sina utländska konton utan problem. 7

Fri rörlighet för tjänster Tjänstedirektivet, som ska underlätta för företag som vill sälja tjänster inom EU, har gällt i medlemsstaterna i över två år. Samtidigt har antalet Solvitanmälningar på tjänsteområdet minskat. För att klargöra om EU:s regler på tjänsteområdet är tillräckliga eller om nya åtgärder krävs avser kommissionen att under år 2012 genomföra specifika sektorstudier på tjänsteområdet. Syftet med dessa sektorstudier är att få en uppfattning om hur regelverket kring tjänster i de olika EU-länderna fungerar i praktiken. Branschcertifikat ett problem för utländska VVS-arbetare Solvit blev kontaktat av ett litauiskt företag som ville sälja VVS-tjänster i Sverige. Det litauiska företaget hade fått information från en organisation i Sverige som utvecklar och förvaltar branschregler inom VVS-branschen, att de måste ha ett specifikt branschcertifikat för att få sälja sina tjänster i Sverige. Utländska VVS-arbetare kan få detta certifikat genom att skriva ett prov för att visa att de har tillräcklig kunskap. Detta prov finns dock enbart på svenska. VVS-arbetare är ett oreglerat yrke i Sverige och omfattas därför inte av EU-reglerna om erkännande av yrkeskvalifikationer. Det finns därför inte heller några obligatoriska certifikat som arbetaren enligt lag måste ha för att få tillhandahålla VVStjänster i Sverige. Däremot så krävs ändå denna typ av certifikat många gånger av den som köper en VVS-tjänst. Solvit Sverige vet att detta är ett problem för många utländska aktörer generellt i byggbranschen, och har därför tagit initiativ till diskussioner med branschorganisationer för att få en bild av problematiken. Solvit Sverige har haft liknande ärenden i byggbranschen, där de instanser som erbjuder denna typ av certifiering inte heller är offentliga organ. Solvit har analyserat EU-domstolens praxis för att få svar på om privaträttsliga organ omfattas av EU-rätten. EU-domstolen har slagit fast att privata aktörer, med eller utan en så kallat kollektivt reglerande roll (skulle exempelvis kunna vara fackföreningar), och som hindrar fri rörlighet för arbetstagare, omfattas av EU-rätten. I de mål som prövats av EU-domstolen har det dock rört sig om hinder som i princip omöjliggjort deltagande från utländska aktörer. I det konkreta fallet har kravet på branschcertifikat utgjort ett hinder för det litauiska VVSföretaget. För att kunna dra paralleller till de tidigare domarna från EU-domstolen skulle det behöva utredas om dessa certifikat i princip omöjliggör ett deltagande från utländska aktörer på VVSmarknaden. Solvit Sverige avser att titta närmare på denna fråga under år 2012. 8

Solvit Solvit är ett informellt problemlösningsnätverk som initierades av Europeiska kommissionen år 2002 i syfte att undanröja hinder mot den fria rörligheten inom EU. Det finns ett Solvitcenter i varje EU-land samt i Norge, Island och Liechtenstein. Till Solvit kan ett företag eller en privatperson vända sig om man stöter på ett hinder på den inre marknaden orsakat av en myndighet. Tjänsten är avgiftsfri för anmälaren och Solvit arbetar för att lösa hindret inom tio veckor. Det svenska Solvit-centret finns vid Kommerskollegium och nås på telefonnummer 08-690 48 00, via e-post solvit@kommers.se och via hemsidan www.solvit.se. Anmälan av hinder ska göras genom att fylla i ett formulär som återfinns på www.solvit.eu.

2012 02 Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59 E-mail registrator@kommers.se www.kommers.se