Gemensam inspektion. Uppföljande granskning av brottsutredningar avseende våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år

Gemensam inspektion Uppföljande granskning av brottsutredningar avseende våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år Polismyndigheten Dalarna Åklagarkammaren i Falun Polismyndigheten i Gävleborgs län Åklagarkammaren i Gävle Polismyndigheten i Västra Götaland 1:a åklagarkammaren i Göteborg Polismyndigheten i Södermanlands län Åklagarkammaren i Nyköping Mars 2007 RPS/ÅM 1/07

RAPPORT 2 (44) INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 1 INLEDNING... 7 1.1 UPPDRAGET...7 1.2 INSPEKTERADE POLISMYNDIGHETER OCH ÅKLAGARKAMMARE...7 1.3 INSPEKTIONSGRUPPEN...8 1.4 URVAL... 8 1.5 METOD...8 2 BAKGRUND... 9 2.1 ALLMÄNT...9 3 STYRDOKUMENT M.M...10 3.1 REGLERINGSBREV...10 3.2 ÅKLAGARMYNDIGHETENS VERKSAMHETSPLAN...10 3.3 POLISENS PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...11 3.4 UTREDNINGAR M.M....11 4 VISSA KONKRETA ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS MED ANLEDNING AV RAPPORTEN I APRIL 2005...11 5 GRANSKNINGEN...12 5.1 SAMMANFATTNING AV ANTAL GRANSKADE ÄRENDEN OCH BESLUT...13 5.2 POLISMYNDIGHETEN DALARNA OCH ÅKLAGARKAMMAREN I FALUN...14 5.2.1 Organisation m.m. vid Polismyndigheten Dalarna...14 5.2.2 Organisation m.m. vid Åklagarkammaren i Falun...14 5.2.3 Kort om de granskade ärendena (FALUN)...15 5.3 POLISMYNDIGHETEN I GÄVLEBORGS LÄN OCH ÅKLAGARKAMMAREN I GÄVL E...17 5.3.1 Organisation m.m. vid Polismyndigheten i Gävleborgs län...17 5.3.2 Organisation m.m. vid Åklagarkammaren i Gävle...17 5.3.3 Kort om de granskade ärendena (GÄVLE)...18 5.4 POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND OCH 1:A ÅKLAGARKAMMAREN I GÖTEBORG...21 5.4.1 Organisation m.m. vid Polismyndigheten i Västra Götaland...21 5.4.2 Organisation m.m. vid 1: a åklagarkammaren i Göteborg...21 5.4.3 Kort om de granskade ärendena (GÖTEBORG)...21 5.5 POLISMYNDIGHETEN I SÖDERMANLANDS LÄN OCH ÅKLAGARKAMMAREN I NYKÖPING...24 5.5.1 Organisation m.m. vid Polismyndigheten i Södermanlands län...24 5.5.2 Organisation m.m. vid Åklagarkammaren i Nyköping...24 5.5.3 Kort om de granskade ärendena (NYKÖPING)...24 6 SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER OCH SYNPUNKTER...27 6.1 ALLMÄNT...27 6.2 ANMÄLNINGSTILLFÄLLET...27 6.3 INLEDANDE AV FÖRUNDERSÖKNING...29 6.4 ÅKLAGARINTRÄDE...30 6.5 DIREKTIV...31 6.6 INITIALA ÅTGÄRDER/REELLA TVÅNGSMEDEL/KRIMINALTEKNISK UNDERSÖKNING...32 6.7 FÖRUNDERSÖKNINGSÅTGÄRDER/MÅLSÄGANDEN...33 6.7.1 Målsägandebiträde...33 6.7.2 Läkarundersökning av målsäganden och droganalys...35 6.7.3 Målsägandeförhör...37 6.8 FÖRUNDERSÖKNINGSÅTGÄRDER/MISSTÄNKT...38

RAPPORT 3 (44) 6.8.1 Tvångsmedel...39 6.8.2 Förhör med den misstänkte...40 6.9 FÖRUNDERSÖKNINGSÅTGÄRDER/ VITTNEN...41 6.10 BESLUT...42 6.10.1 Nedläggningsbeslut...42 6.10.2 Åtal...43 6.11 HANDLÄGGNINGSTIDEN...44 6.12 ÖVERPRÖVNING TILL FÖLJD AV GRANSKNINGEN...44 Bilagor Bilaga 1 Rikspolisstyrelsens och Riksåklagarens beslut med direktiv för uppföljande granskning av brottsutredningar avseende våldtäkt. Bilaga 2 Mallen för granskningen. Bilaga 3 Beslut fattade av åklagare våldtäkt mot person 15 år eller äldre. Antal beslut, 2002 2006. Bilaga 4 Beslut fattade av åklagare våldtäkt mot person 15 år eller äldre. Procentuell fördelning, 2002 2006. Bilaga 5 Lagföringsandel vid olika typer av brott, 2002 2006. Bilaga 6 Till polisen inkomna våldtäktsärenden åren 2004, 2005 och 2006. Bilaga 7 Förordnande av målsägandebiträde i våldsärenden.

RAPPORT 4 (44) Sammanfattning Vid denna inspektion har sammanlagt 74 ärenden granskats. Ärendena har handlagts vid Polismyndigheten Dalarna och Åklagarkammaren i Falun, Polismyndigheten i Gävleborgs län och Åklagarkammaren i Gävle, Polismyndigheten i Västra Götaland och 1: a åklagarkammaren i Göteborg samt Polismyndigheten i Södermanlands län och Åklaga r- kammaren i Nyköping. Sammanfattningsvis redovisas följande iakttagelser och synpunkter: Vid denna granskning - liksom vid den föregående - har ett antal ärenden av mycket hög kvalitet iakttagits. Det har konstaterats att anmälan nu i fler ärenden har gjorts inom 1 dygn från händelsen, vilket har gett bättre förutsättningar att säkra bevisning av olika slag. Initiala åtgärder/reella tvångsmedel har i ett antal ärenden genomförts väl. Särskilt kan lyftas fram brottsplatsundersökningar av god kvalitet. Andelen förordnanden av målsägandebiträden har sedan inspektionen 2004/05 ökat betydligt. Vid den föregående granskningen hade målsägandebiträde förordnats i 29 % av de åklagarledda ärendena. Målsägandebiträde har förordnats i 65 % av de nu granskade ärendena. När målsägandebiträde förordnats har denna i cirka hälften av ärendena varit närvarande vid förhör med målsäganden. En betydande ökning av antalet personella tvångsmedel beträffande den misstänkte har skett. I ett mindre antal ärenden har förhör inte hållits med den misstänkte. I merparten av dessa ärenden har förundersökningen lagts ned då det saknats anledning anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. I en del fall har den misstänkte inte kunnat identifieras. En förbättring i förhållande till föregående granskning har således skett, vilket kan ses som en effekt av uppmaningen att man i dessa ärenden skall vända på alla stenar. Andelen åtal har ökat i förhållande till föregående granskning. Sedan den förra granskningen har beslutsmallarna för nedläggningsbeslut utökats i åklagarmyndighetens brottmålsdiarium,

RAPPORT 5 (44) Brådis. I de fall då de i mallarna angivna närmare motiveringarna använts torde därför nedläggningsbesluten nu vara mer lättförståeliga. I ärendena är tiden från anmälan till åklagarinträde ungefär densamma som vid den förra granskningen. Det är angeläget att denna tid inte onödigtvis fördröjs. Åklagaren bör skyndsamt ges möjlighet att överväga tvångsåtgärder och att göra bedömningar beträffande brottsrubriceringar som kan vara juridiskt komplicerade i dessa ärenden. I ett antal ärenden har åklagarens direktiv för utredningen inte dokumenterats. ationen har betydelse för handläggares och förundersökningsledares möjligheter att ha kontroll över vilka åtgärder som skall vidtas och att dessa utförs. ationen har även betydelse vid en efterföljande granskning. Denna dokumentation bör stramas upp. Förfarandet vid information till målsäganden om målsägandebiträde samt dokumentationen beträffande den information som getts och målsägandens inställning i frågan har skiftat. Det har i många ärenden inte kunnat utläsas när åklagaren underrättats om resultatet. Dessa rutiner bör för en rationell hantering bli bättre och mer enhetliga. I närmare 75 % av de ärenden där anmälan gjorts inom 10 dagar från brottstillfället har läkarundersökning av målsäganden skett. I en del fall har resultatet av denna inte dokumenterats i akten. Det är ur kvalitetssynpunkt angeläget att så sker. Videoinspelning av förhör med målsägande har skett i ungefär samma utsträckning som vid den förra granskningen. Mot bakgrund av det stora värdet som en dokumentation genom videoupptagning har bör detta ske i betydligt större omfattning. Även vid denna granskning har inspektionsgruppen bedömt att fler förhör med den skäligen misstänkte borde ha varit mer ifrågasättande. Merparten av förhören med den misstänkte har dokumenterats i form av s.k. konceptförhör 1. Förhör med den misstänkte bör i ökad utsträckning dokumenteras genom i vart fall bandupptagning av den misstänktes egna uppgifter (dialogförhör) 2. Ärendenas kvalitet kan härigenom öka. 1 Se fotnot sid. 16 2 Se fotnot sid. 16

RAPPORT 6 (44) Företrädare för polis och åklagare har för inspektionsgruppen framhållit värdet av den fördjupade samverkan som utvecklats bl.a. i ärenden av aktuellt slag.

RAPPORT 7 (44) 1 Inledning Rikspolisstyrelsen (RPS) och Riksåklagaren (RÅ)/Åklagarmyndigheten (ÅM) har sedan år 2000 genomfört gemensamma inspektioner inom ett antal verksamhetsområden. Syftet med inspektionerna har varit att fö r- djupa kontrollen av kvaliteten i vissa typer av brottsutredningar och att följa upp hur samarbetet mellan de båda organisationerna fungerar vid handläggningen av enskilda ärenden. Under 2004/05 genomfördes en sådan inspektion avseende brottsutredningar rörande våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år. Huvudsyftet med inspektionen var att analysera om kvalitet och handläggningsrutiner i utredningarna uppfyller de krav som kan ställas och att upptäcka eventuella brister m.m. Inspektionen resulterade i en rapport i april 2005: Gemensam inspektion Granskning av brottsutredningar avseende våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år (RPS/ÅM 1/05, VKA 128-4473/04 respektive ÅM 2005/0123 ). Rapporten sändes ut till samtliga polismyndigheter och åklagarkammare för de åtgärder som rapporten föranleder. Till rapporten hade fogats en skrivelse från rikspolischefen och vice riksåklagaren, i vilken särskilt framhölls att man i våldtäktsutredningar skall vända på alla stenar. Det vill säga att en förundersökning bör bedrivas så att den resulterar i ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt för förundersökningsledaren att ta ställning till vid beslut om åtal skall väckas eller om förundersökningen skall läggas ned. 1.1 Uppdraget RPS och ÅM beslutade den 22 augusti 2006 om en uppföljande gemensam och samtidig inspektion av brottsutredningar avseende våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år, bilaga 1. Huvudsyftet med inspektionen var att särskilt belysa de konkreta åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten 2005 och hur dessa åtgärder påverkat utredningsarbetet. 1.2 Inspekterade polismyndigheter och åklagarkammare Inspektionen har genomförts genom besök på Polismyndigheten Dalarna och Åklagarkammaren i Falun, Polismyndigheten i Gävleborgs län och Åklagarkammaren i Gävle, Polismyndigheten i Västra Götaland och 1: a åklagarkammaren i Göteborg samt Polismyndigheten i Söderma n- lands län och Åklagarkammaren i Nyköping. Inspektionen skulle omfatta cirka 80 ärenden.

RAPPORT 8 (44) 1.3 Inspektionsgruppen Inspektionen har genomförts av två inspektionsgrupper, utsedda av RPS respektive ÅM. RPS:s inspektionsgrupp har letts av länspolismästaren Seppo Wuori, Polismyndigheten i Norrbotten, med kommissarien vid Polismyndigheten i Skåne Kaicy Nordin, kriminalinspektören vid Polismyndigheten i Stockholms län Karina Lundström samt kriminalinspektören vid Polismyndigheten i Västra Götaland Harriet Persson som inspektionsdeltagare. Harriet Persson deltog inte i inspektionen i Göteborg. Den av ÅM utsedda inspektionsgruppen har letts av vice överåklagaren Birgitta Fernqvist, Utvecklingscentrum Göteborg, och har i övrigt bestått av kammaråklagaren Anna Mårtensson, Åklagarkammaren i Jönköping, samt kammaråklagaren Jenny Olovsson, 3:e åklagarkammaren i Malmö. Polisgruppen och åklagargruppen benämns här inspektionsgruppen. 1.4 Urval Mot bakgrund av att granskningen skulle avse en gemensam och samtidig uppföljande inspektion beslutades att denna skulle omfatta ärenden i vilka åklagare varit förundersökningsledare. Det beslutades att ärenden vid fyra polismyndigheter och åklagarkammare i landet skulle granskas och att en av myndigheterna och en av kamrarna skulle ha ingått i granskningen 2004/05. Inför inspektionen hämtades från åklagarmyndighetens brottmålsdiarium registrerade brottsmisstankar avseende våldtäkt och grov våldtäkt, inomhus/utomhus, begångna mot person 15 år eller äldre. Vidare skulle ärendena ha registrerats och avslutats under tiden fr.o.m. den 1 juni 2005 t.o.m. den 31 juni 2006. Cirka 20 ärenden från varje kammare togs slumpmässigt ut för granskning. 1.5 Metod Varje utvald polismyndighet och åklagarkammare hade inför inspektionstillfällena anmodats att ta fram allt material hänförligt till de ärenden som skulle granskas. Även andra handlingar av betydelse för ha n- teringen av våldtäktsärenden av aktuellt slag skulle finnas tillgängliga. En mall för granskningen av de enskilda ärendena framställdes. Mallen bifogas, bilaga 2.

RAPPORT 9 (44) Vid granskningen har en representant från polisgruppen och en från åklagargruppen gått igenom varje ärende enligt den upprättade mallen. Därefter har ärendena föredragits i inspektionsgruppen och där analyserats och bedömts mot bakgrund av uppdraget. De slutsatser som gruppen kommit fram till har varit enhälliga. Synpunkterna som redovisas i denna rapport är inspektionsgruppens gemensamma. Vid inspektionstillfällena har företrädare för respektive polismyndighet och åklagarkammare intervjuats om verksamhetens organisation och om deras samverkan när det gäller aktuella brott. 2 Bakgrund 2.1 Allmänt Våldtäktsbrott är ofta svårutredda. Orsakerna till detta är flera. Det finns sällan vittnen som varit närvarande vid själva övergreppet. Målsäga n- dens och den misstänktes uppgifter är ofta motstridiga, dvs. ord står mot ord. Teknisk bevisning och stödbevisning har ofta avgörande betydelse i ärendena. Detta innebär att det är angeläget att en polisanmälan görs så skyndsamt som möjligt efter händelsen. Om anmälan dröjer, kan viktig bevisning gå förlorad. Målsägandens uppgifter är väsentliga för utredningens bedrivande och processen i domstol, varför det är av största vikt att målsäganden får ett professionellt bemötande och kan känna sig trygg under förhören som hålls och i övrigt under hela processen. Mot bakgrund av bevisläget i dessa utredningar är det angeläget att man vänder på alla stenar och får fram ett fullgott beslutsunderlag. Den som är skäligen misstänkt bör därför höras. Uppgifter som lämnas vid förhöret kan vara sådana att de leder utredningen framåt. Med hänsyn till den betydelse som såväl målsägandens som den tilltalades uppgifter har är det särskilt viktigt att de förhör som hålls med dem dokumenteras på ett optimalt sätt, dvs. att videoupptagning sker eller att i vart fall en ljudinspelning av förhörspersonens egna uppgifter görs. Fördelningen av antalet åklagarbeslut i riket gällande aktuell brottskategori samt andelen lagföring och andelen övriga beslut av åklagare i dessa ärenden framgår av bilaga 3 respektive bilaga 4. En ökning av andelen åtal har successivt skett de senaste åren. I sammanhanget bör beaktas att det finns anmälningar om våldtäkt där målsäganden upplever att hon eller han blivit kränkt, men det anmälda förfarandet inte utgör brott. Ärendena skrivs då ofta av med den motiveringen att det saknas anled-

RAPPORT 10 (44) ning anta att brott förövats. Det förekommer också anmälningar utan grund. I bilaga 5 redovisas en jämförelse mellan lagföringsandelen avseende våldtäkt mot vuxna och ett antal övriga brottskategorier. I bilaga 6 redovisas antalet till polisen under 2004-2006 inkomna ärenden avseende våldtäkt. 3 Styrdokument m.m. 3.1 Regleringsbrev Enligt regleringsbreven för budgetåren 2005 och 2006 avseende Åklagarmyndigheten skall brottsutredningsverksamheten och lagföringen bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet. Fler brott skall leda till lagföring. Åklagarmyndigheten skall genom fortsatt verksamhetsutveckling säkerställa att åklagarnas brottsbekämpning effektiviseras främst när det gäller bl.a. vålds- och sexualbrott, särskilt brott mot kvinnor och barn. I regleringsbrevet för Polisen år 2005 anges att vålds- och sexualbrott mot kvinnor skall vara särskilt prioriterade områden för Polisen. Enligt regleringsbrevet för Polisen år 2006 skall Polisen höja kvaliteten och effektiviteten på brottsutredningsverksamheten och klara upp fler brott. 3.2 Åklagarmyndighetens verksamhetsplan I Åklagarmyndighetens verksamhetsplan för 2005 anges samma krav på åklagarnas brottsbekämpning som i regleringsbrevet för samma år. I verksamhetsplanen för 2006 anges att åklagarkamrarna skall vidta de åtgärder som föreslås i Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens Granskningsrapport i april 2005, RPS/ÅM 1/05. De vidtagna åtgärderna och de påvisbara resultaten av dessa skall redovisas i kamrarnas årsrapporter. En sammanställning av kamrarnas redovisning framgår av Åklagarmyndighetens årsrapport för 2006.

RAPPORT 11 (44) 3.3 Polisens planeringsförutsättningar Enligt Polisens planeringsförutsättningar för 2006 2008 skall Polisens förmåga att uppdaga fler brott samt binda fler gärningsmän till brott avsevärt förbättras på ett sådant sätt att det leder till ökad lagföring. 3.4 Utredningar m.m. Utredningen om målsägandebiträde har i januari 2007 överlämnat betänkandet Målsägandebiträdet Ett aktivt stöd i rättsprocessen (SOU 2007:6). I betänkandet föreslås förändringar i lagen om målsägandebiträde (1988:609), lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, 23 kap. rättegångsbalken (RB), förundersökningskungörelsen (1947:948), förordningen (1997:408) om målsägandebiträde samt förordningen (1999:998) om särskild företrädare för barn. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg startade under hösten 2006 ett projekt gällande bevisvärdering i våldtäktsmål. Under våren 2007 skall granskas ett stort antal domar som meddelats efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trätt i kraft den 1 april 2005. Syftet är att kartlägga vilken bevisvärdering domstolarna gör i sexualbrottmål. Avsikten är bl.a. att undersöka vilken bevisning som krävts för att bifalla åtalet respektive vilken bevisning som inte ansetts tillräcklig för fällande dom. Projektet skall redovisas i form av en rättspromemoria i maj 2007. 4 Vissa konkreta åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten i april 2005 Den 1 juni 2005 anordnade Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg, och Rikspolisstyrelsen en hearing med anledning av rapporten, RPS/ÅM 1/05. Vid hearingen deltog representanter från rättsväsendet samt företrädare för brottsoffer- och kvinnojourer, Utredningen om målsägandebiträde, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Polishögskolan, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Barnens rätt i samhället (BRIS) med flera. I december 2005 genomfördes mot bakgrund av rapporten och hearingen ett gemensamt seminarium för åklagare och polis. Vid seminariet behandlades granskningsresultatet och frågor som kommit upp vid he a- ringen. I den vidareutbildning avseende övergrepp mot kvinnor som Åklaga r- myndigheten anordnar för åklagare tas de iakttagelser som dokumenterats i rapporten upp. Man arbetar aktivt under utbildningen med de kvalitetshöjande förslag som redovisas i rapporten.

RAPPORT 12 (44) Som nämnts ovan ålades åklagarkamrarna att i sina årsrapporter för 2006 redovisa de åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Sedan rapporten sänts ut till polismyndigheterna skrev rikspolischefen ett personligt brev till varje länspolismästare i vilket han underströk vikten av att de iakttagelser som redovisas i rapporten togs om hand i den dagliga utredningsverksamheten. Rikspolisstyrelsens dåvarande tillsynsenhet har också genomfört en enkät till samtliga polismyndigheter i vilken efterfrågades vilka konkreta åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Under år 2006 har Rikspolisstyrelsen anordnat ett antal interaktiva teaterföreställningar på temat Våldtäkt och brott med hedersrelaterade motiv. 5 Granskningen Redovisningen nedan angående organisation m.m. vid de aktuella polismyndigheterna och åklagarkamrarna avser tiden för inspektionsgruppens besök på respektive ort under hösten 2006. Besöken ägde rum i Falun den 10-14 september, i Gävle den 25-28 september, i Göteborg den 9-12 oktober och i Nyköping den 30 oktober- 2 november 2006. Den genomförda granskningen baseras på de tillgängliga handlingarna i akterna och diarieblad. Några intervjuer med handläggarna i ärendena har inte ingått i granskningen, varför fler åtgärder kan ha vidtagits än vad som framgått av dokumenten. Några av de akter som granskats har troligen inte varit helt kompletta. Detta förhållande har dock enligt inspektionsgruppens bedömning inte haft någon avgörande betydelse för resultatet av granskningen. Betänkandet Målsägandebiträdet Ett aktivt stöd i rättsprocessen (SOU 2007:6) som överlämnades i januari 2007 har ännu inte varit föremål för remissbehandling. Inspektionsgruppens synpunkter - i de delar de berör frågor kring förordnande av målsägandebiträde - skall därför inte ses som yttrande över betänkandet.

RAPPORT 13 (44) 5.1 Sammanfattning av antal granskade ärenden och beslut Falun Gävle Göteborg Nyköping Summa Granskade ärenden 18 18 16 20 72 Granskade FU 18 19 17 20 74 FU ej inledd - - - - - Beslut att inleda FU inom 17 17 11 18 63 ett dygn polisbeslut 16 11 12 16 55 åklagarbeslut 1 6 2 2 11 Oklart huruvida polis eller åklagare inlett FU 1 2 3 2 8 Mt häktad 6 4 (varav 1 Mt för våldtäkter mot två måls ä- gande) FU = Förundersökning Mt = Mis stänkt Mä = Målsägande 4 6 (+ 1 Mt på ungdomshem) Lagföring/åtal 5 6 3 7 21 Lagföring/dom (tom 16 februari 2007) 3 fällande domar avseende våldtäkt/grov våldtäkt och 1 fällande dom för sexuellt tvång både i tingsrätt och i hovrätt, 1 fällande dom i tingsrätt avseende våldtäkt ännu inte avgjort i hovrätt 3 fällande domar i både tingsrätt och hovrättavseende våldtäkt, 1 frikännande dom i tingsrätt men fällande dom i hovrätt avseende våldtäkt, 2 frikännande domar i tingsrätt som inte överklagats 1 fällande dom för misshandel, 1 fällande dom i tingsrätt och hovrätt avseende våldtäkt, 1 frikännande dom i tingsrätten som inte överklagats 2 fällande domar i både tingsrätt och hovrätt avseende våldtäkt, 2 fällande domar i tingsrätt för våldtäkt som inte överklagats, 1 fällande dom för sexuellt tvång som inte överklagats, 1 fällande dom för bl.a. våldtäkt där överklagandet återkallats, 1 fällande dom i tingsrätt avseende våldtäkt men ändrad i hovrätt till våldtäkt mot barn Överprövningsärenden - - - - - Nedlagda FU 13 13 13 12 51 brott kan ej styrkas 7 11 11 7 36 ej anledning antaga att 6 2 1 3 12 brott som hör under gärningsman okänd - - 1 2 3 Beslut om ej åtal - - 1-1 Beslut saknas - - - 1 1 20 (+1) Förhör med Mt ej genomfört 7-2 4 13 gärningsman okänd 1-1 3 5 Förhör med Mä ej genomfört - - - - - Målsägandebiträde har förordnats 46 (+2) 9 11 13 (+1 där biträde redan tidigare varit förordnat) 13 (+1 där biträde redan tidigare varit förordnat)

RAPPORT 14 (44) 5.2 Polismyndigheten Dalarna och Åklagarkammaren i Falun 5.2.1 Organisation m.m. vid Polismyndigheten Dalarna Vid polismyndigheten finns en kriminaljour med ansvar för brottssamordningen. Kriminalavdelningen har verksamhet på sex orter i länet. Våldtäkter utreds av kriminalavdelningen. Myndigheten har sex samordningsområden med närpolischefer, som också handlägger utredningar om våldtäkt. En familjevåldsenhet vid kriminalavdelningen kommer att inrättas. Med anledning av den förra rapporten har två kommissarier med uppdrag att se över balanssituationen vid myndigheten även fått i uppdrag att granska våldtäktsutredningarna vid myndigheten. Granskningen redovisades i en rapport den 6 oktober 2005. 5.2.2 Organisation m.m. vid Åklagarkammaren i Falun Ärenden gällande våldtäkt mot vuxna, 15 år eller däröver, handläggs i första hand av specialiståklagarna på kammaren. Två av specialiståklagarna har särskild kompetens när det gäller brott mot barn men de handlägger även våldtäkt mot vuxna. Rapporten Granskning av brottsutredningar avseende våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år har diskuterats vid två åklagarmöten inom kammaren. Chefsåklagaren bevakar också i möjligaste mån att målsägandebiträde förordnas skyndsamt. Innehållet i rapporten har även diskuterats med länspolismästaren. Då har särskilt betonats att man i dessa utredningar skall vända på alla stenar och öka antalet videoförhör. Överläggningar pågår med polisen bl.a. angående handläggningen av överfallsvåldtäkter för att öka kvaliteten på dessa ärenden. I samband med möten med polisens utredningschefer har frågan om tidiga förordnanden av målsägandebiträden tagits upp vid flera tillfällen. Chefsåklagaren och familjevåldsspecialisten har planerat möte med chefen för den nya familjevåldsenheten vid polismyndigheten.

RAPPORT 15 (44) 5.2.3 Kort om de granskade ärendena (FALUN) Vid Åklagarkammaren i Falun var 20 ärenden uttagna för granskning. Två av dessa uppfyllde inte granskningskriterierna, varför endast 18 ärenden har granskats. Endast en misstänkt har funnits i vart och ett av de granskade ärendena. Det kan noteras att det fanns indikationer på att det vid granskningen saknats visst material i akterna. I tio av ärendena har anmälan gjorts samma dygn som den anmälda händelsen inträffat, i fyra ärenden 2-10 dagar efter händelsen, i ett ärende 11 dagar-1 månad efter händelsen, i två ärenden 1-3 månader efter händelsen och i ett ärende mer än 3 månader efter händelsen. Förundersökning har inletts av polis i 16 ärenden och av åklagare i ett ärende. I ett ärende är det oklart vem som inlett förundersökning och när detta skett. I ärendet har våldtäkt tillkommit som brottsmisstanke under pågående förundersökning beträffande andra brott mot samma målsägande. I övriga fall har förundersökning inletts inom ett dygn efter det att anmälan gjorts. I ett ärende har polisen angivit att förundersökning inletts genom tvångsmedel i form av kroppsbesiktning av må lsäganden. Åklagarinträde har skett samma dygn som anmälan i tio ärenden, 2-10 dagar efter anmälan i sju ärenden och i ett ärende mer än 3 månader efter anmälan. Det sistnämnda ärendet har av polisen initialt rubricerats som sexuellt ofredande. När åklagarinträde skett har ärendet rubricerats om till våldtäkt och kompletterande utredningsåtgärder har begärts. Dom har meddelats för sexuellt tvång. I elva av ärendena har brottsplatsen inte på något sätt dokumenterats i utredningen. Det har i elva av ärendena dokumenterats att målsäganden fått information om målsägandebiträde. I övriga ärenden är det oklart om och när sådan information lämnats. I de fall det gått att genom dokumentation fastställa när information lämnats har det skett i relativt snar anslutning till anmälan. I tolv av ärendena har målsäganden begärt målsägandebiträde. Uppgifter om när åklagaren informerats om målsägandens önskemål saknas i merparten av ärendena. Målsägandebiträde har förordnats i nio ärenden. I vart fall i fem ärenden har målsäganden uttryckt önskemål om biträde, utan att anmälan härom gjorts till tingsrätten. I ett av dessa har förundersökningen lagts ned 2 dagar efter anmälan på den grunden att det numera saknas anledning anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats.

RAPPORT 16 (44) I sex ärenden har förordnandet skett inom 1 vecka från brottsanmälan, i två inom ytterligare 1 vecka och i ett har det tagit 8 månader från anmälningstillfället. I sju ärenden har det varit möjligt för målsägandebiträdet att medverka vid något förhör, såtillvida att förhör har hållits efter det att målsäga n- debiträdet förordnats. I tre av dessa ärenden har målsägandebiträdet medverkat vid fö rhör. Målsäganden har läkarundersökts i någon form i elva ärenden, event u- ellt tolv. I tre ärenden har skriftligt utlåtande/journalanteckning inhä m- tats. I sex ärenden har det framgått att målsäganden lämnat sitt samtycke till att hämta in journaler. Det finns uppgifter om att Rape-kit 3 använts eller att prover tagits för droganalys beträffande målsäganden i fyra ärenden. I ett av dessa finns redovisning av resultatet. I fem ärenden finns uppgift om funktionshinder hos målsäga nden. Målsäganden har hörts i samtliga ärenden. I fem ärenden har förhör med målsäganden dokumenterats på video/i dialogform 4. I övriga ärenden har förhören dokumenterats i s.k. konceptförhör 5. Tio misstänkta har varit föremål för anhållande. Sex av dem har häktats. I ett ärende där den misstänkte häktats har förundersökningen lagts ned. Den misstänkte har varit häktad i samtliga ärenden där åtal väckts. I fem ärenden har den misstänkte varit föremål för kroppsbesiktning, varav i två enbart för eftersökande av DNA-spår. Droganalys har inhämtats i tre ärenden beträffande den misstänkte. I sju ärenden har någon misstänkt inte hörts. I sex av dessa har förundersökningen lagts ned med motiveringen att det numera saknas anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. I det återstående var den misstänkte inte identifierad. I ett ärende har förhör med misstänkt dokumenterats i dialogform. I övriga fall har förhören dokumenterats i s.k. konceptförhör. I tre ärenden finns uppgift om funktionshinder hos misstänkt. 3 Undersökningsutrustning av engångstyp med provtagningsinstrument 4 Vanligtvis avses bild- och/eller ljudupptagning vid förhör 5 Löpande anteckningar vid ett förhör

RAPPORT 17 (44) Förundersökningen har lagts ned i 13 ärenden. Beslutsmotiveringen har i sju fall varit att brott inte kan styrkas och i sex fall att det numera saknas anledning anta att brott som hör under allmänt åtal förekommit. Andra beslutsmotiveringar än de som finns inlagda i åklagarmyndighetens brottmålsdiarium har inte iakttagits. Det har inte i något fall funnits dokumentation i akten om att målsäganden underrättats om beslutet på annat sätt än genom en skriftlig underrättelse. I fem ärenden har åtal väckts. Inget åtal har ogillats. I ett fall har tingsrätten dock bedömt gärningen som sexuellt tvång. Samtliga fem tingsrättsdomar har överklagats av den misstänkte. I fyra fall har hovrätten gjort samma bedömning som tingsrätten. Ett av målen är per den 16 februari 2007 ännu inte avgjort. I ett ärende har frågan om besöksförbud prövats. Förundersökningen har i det ärendet lagts ned med motiveringen att det numera saknas anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats och avslagsbeslut angående besöksförbud har i samband därmed meddelats av åklagaren. Inte i något fall har överprövning begärts. I nio fall har handläggningstiden (fram till beslut om nedläggning av förundersökning alternativt åtalsbeslut) understigit 1 månad, i åtta fall har den uppgått till 1-4½ månader och i ett fall har den uppgått till 9 månader. 5.3 Polismyndigheten i Gävleborgs län och Åklagarkammaren i Gävle 5.3.1 Organisation m.m. vid Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten har en operativ verksamhet inom vilken finns ordnings-, kriminal-, närpolis- och underrättelseavdelning. En familjevåldsrotel har bildats. 5.3.2 Organisation m.m. vid Åklagarkammaren i Gävle I syfte att skapa bättre förutsättningar för såväl ett tidigt åklagarinträde som ett aktivt förundersökningsledarskap i ärenden som rör våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn, har den grupp åklagare, som handlägger dessa ärenden väsentligt utökats. I gruppen ingår vice chefsåklagaren och kammarspecialisten, vilka handlägger de mest komplicerade ärendena. Inom gruppen har ärenden som rör våld och sexuella övergrepp mot barn koncentrerats till fem särskilt utpekade åklagare.

RAPPORT 18 (44) Samverkan med polisens länsövergripande familjevåldsrotel fungerar väl och rutiner har skapats för att säkerställa en fortlöpande återkoppling till polisen. Avstämning och uppföljning sker med viss regelbundenhet med företrädare för polisledningen. Diskussioner förs med polisen angående utökad användning av digitalkameror vid bl.a. husrannsakan och dokumentation av skador på målsäganden. Det förs även dialog med polisen angående ökad användning av videoinspelning vid förhör. Rapporten Granskning av brottsutredningar avseende våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år har diskuterats på kammaren. Åklagarna har också med anledning av rapporten i omgångar genomfört utbildningar för poliser och då särskilt för de poliser som utför förstahandsåtgärder. Ytterligare utbildning är aktuell avseende förordnanden av målsägandebiträde och besöksförbud. Åklagarna försöker att i möjligaste mån kontakta målsäganden och informera om åklagarens roll som förundersökningsledare. Åklagarna har ambitionen att vara med vid förhör i komplicerade ärenden. Det finns flera s.k. vittnesstöd i länet, vilka bl.a. hjälper målsägande att komma till förhandlingar. 5.3.3 Kort om de granskade ärendena (GÄVLE) Vid Åklagarkammaren i Gävle var 20 ärenden uttagna för granskning. Två av dessa uppfyllde inte granskningskriterierna, varför endast 18 ärenden valdes. Ett av dessa 18 har innehållit två olika anmälningar om våldtäkt. Redovisningen nedan utgår därför från 19 ärenden. Akterna har framstått som kompletta. I åtta av ärendena har anmälan gjorts samma dygn som den anmälda händelsen inträffat (eller sista händelsen inträffat), i sju ärenden 2 10 dagar efter händelsen, i ett ärende 11 dagar 1 månad efter händelsen, i ett ärende 3 månader efter händelsen och i två mer än 3 månader efter händelsen. Förundersökning har inletts av polis i elva ärenden, av åklagare i sex och i två är det oklart av vem. I 17 ärenden har förundersökning inletts inom ett dygn från det att anmälan gjorts och i två ärenden är det oklart när detta skett. I ett ärende har polis beslutat om inledande av förundersökning dagen efter att åklagare gjort det. Åklagarinträde har skett samma dygn som anmälan i 17 ärenden och i två ärenden 1-3 månader efter.

RAPPORT 19 (44) I 14 av ärendena har brottsplatsen inte på något sätt dokumenterats. I ett av dessa ärenden fanns direktiv från åklagaren om en sådan dokumentation. Det har i sju av ärendena dokumenterats att målsäganden fått information om målsägandebiträde. I övriga ärenden är det oklart om och när sådan information lämnats. Där det gått att genom dokumentation fastställa när information lämnats så har detta skett i samband med anmälan. I åtta ärenden framgår det att målsäganden begärt målsägandebiträde. Uppgifter om när åklagaren informerats om målsägandens önskemål om målsägandebiträde saknas i merparten av ärendena. Målsägandebiträde har förordnats i elva ärenden. I två ärenden har må l- säganden vid anmälan framfört önskemål om biträde utan att anmälan om detta gjorts till tingsrätten. I det ena av dessa lades förundersökningen ned efter fem dagar och i det andra skulle målsäganden återkomma med namn på önskat målsägandebiträde. I nära anslutning till att målsäganden lämnade denna uppgift lades förundersökningen ned. I åtta ärenden har förordnandet skett inom 1 vecka från brottsanmälan, i ett ärende inom ytterligare 1 vecka och i två ärenden har det skett 1,5-2 månader från anmälan. I fem eller möjligen sex ärenden har det varit möjligt för målsägandebiträdet att medverka vid något förhör, såtillvida att förhör har hållits efter det att målsägandebiträdet förordnats. I två ärenden har målsägandebiträdet medverkat vid förhör. Målsäganden har läkarundersökts i någon form i sex ärenden, eventuellt i tio. I fem av dessa har skriftligt utlåtande/journalanteckning inhämtats. I nio av de nitton fallen har det framgått i akten att målsäganden lämnat samtycke till att inhämta journalutdrag. I ett ärende har droganalys genomförts beträffande målsäganden. I fyra ärenden har Rape-kit använts. I två av dessa fem ärenden framgår resultat av droganalys av handlingarna i ärendet. I ett ärende finns uppgift om funktionshinder hos målsäganden i form av visst begåvningshandikapp, vilket föranlett att yttrande hämtats in från Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Målsäganden har hörts i samtliga ärenden. I fem ärenden har förhör med målsäganden dokumenterats på video och/eller i dialogform. I övriga ärenden har förhören dokumenterats i s.k. konceptförhör.

RAPPORT 20 (44) I tio ärenden har den misstänkte varit föremål för anhållande. I fyra av dessa har därefter häktning skett. En av de misstänkta häktades för två fall av våldtäkt. I de ärenden den misstänkte häktats har åtal väckts. I ett femte ärende där åtal väckts hade den misstänkte varit anhållen. I 13 ärenden har den misstänkte varit föremål för kroppsbesiktning. I ett av ärendena har DNA-träff medfört att åtal kunnat väckas. I ett ärende synes beslut om kroppsbesiktning inte ha genomförts. Droganalys beträffande den misstänkte har inhämtats i tre ärenden. I samtliga ärenden har den misstänkte hörts. I ett ärende har förhör med den misstänkte dokumenterats i dialogform. I övriga ärenden har förhören dokumenterats i s.k. konceptfö rhör. I två ärenden finns uppgift om funktionshinder hos den misstänkte, vilket sedermera föranlett domstol att närmare utreda förhållandet. Förundersökningen har lagts ned i 13 ärenden. Beslutsmotiveringen har i elva ärenden varit att brott inte kan styrkas och i två att det numera saknas anledning anta att brott som hör under allmänt åtal förekommit. I fyra av de fall där brott inte kunde styrkas var beslutsmotiveringen att uppsåt inte kunde styrkas. Andra beslutsmotiveringar än de som finns inlagda i åklagarmyndighetens brottmålsdiarium har inte iakttagits. Det har i akterna inte funnits dokumentation om att målsäganden underrättats om beslutet på annat sätt än genom en skriftlig underrättelse. I sex ärenden har åtal väckts för våldtäkt. I tre av dessa meddelades fällande domar i såväl tingsrätten som hovrätten. Tre åtal har ogillats i tingsrätten. En dom överklagades av åklagaren och åtalet bifölls i hovrätten. I fyra ärenden har frågan om besöksförbud prövats i anledning av våldtäkt. I två fall har besöksförbud utfärdats och i två har ansökan avslagits. I det ena där avslag meddelats lades förundersökningen ned p.g.a. bristande uppsåt, medan det andra ledde till åtal. Inte i något ärende har överprövning begärts. I 13 ärenden har handläggningstiden (fram till beslut om nedläggning av förundersökning alternativt åtalsbeslut) understigit 1 månad. I sex ärenden har den uppgått till 1 4 månader.

RAPPORT 21 (44) 5.4 Polismyndigheten i Västra Götaland och 1:a åklagarkammaren i Göteborg 5.4.1 Organisation m.m. vid Polismyndigheten i Västra Götaland Polismyndigheten är indelad i fyra polisområden, som i sin tur är indelade i närpolisområden. Länsordningspolisen och länskriminalpolisen är de två länsavdelningarna. Huvuddelen av de ärenden som inspektionen omfattar har handlagts inom länskriminalpolisen, utredningsroteln. Några ärenden har handlagts vid närpolisområde. 5.4.2 Organisation m.m. vid 1: a åklagarkammaren i Göteborg En ny arbetsordning för kammaren infördes den 1 april 2005. Enligt arbetsordningen handläggs våldtäktsärenden av en grupp om fyra erfarna åklagare. Rapporten från april 2005 har behandlats på åklagarmöte inom kammaren. Man har då särskilt tagit upp vikten av förordnande av målsägandebiträde, skriftliga direktiv, användande av tvångsmedel och samtycke till att inhämta läkarintyg mot bakgrund av att annan rubricering än våldtäkt kan bli aktuell. Vice chefsåklagaren har i kontakt med spaningsroteln påtalat vikten av att ärenden lottas in till åklagare även om det inte finns någon skäligen misstänkt person; allt i syfte att säkerställa att målsägandebiträde förordnas i sådana ärenden. 5.4.3 Kort om de granskade ärendena (GÖTEBORG) Vid 1:a åklagarkammaren i Göteborg var 17 ärenden uttagna för granskning. Ett av dessa uppfyllde inte granskningskriterierna, varför endast 16 ärenden valdes. Ett av dessa 16 har innehållit två olika anmälningar om våldtäkt. På grund av detta har i praktiken 17 ärenden granskats. Akterna i Göteborg har framstått som kompletta. I sex av ärendena har anmälan gjorts samma dygn som den anmälda händelsen inträffat, i fyra 2-10 dagar efter händelsen, i ett cirka 1 månad efter händelsen, i två 1-3 månader efter händelsen och i fyra mer än 3 månader efter händelsen. Förundersökning har inletts av polis i de flesta ärendena. I ett antal ärenden är det oklart vem som inlett förundersökning. I dessa finns sinsemellan oförenliga uppgifter om vem som beslutat eller så saknas upp-

RAPPORT 22 (44) giften. Förundersökning har, i de ärenden det gått att fastställa när den inletts, i merparten av ärendena inletts inom 1 dygn efter det att anmälan gjorts. Åklagarinträde har skett samma dygn som anmälan i sex fall, 2-10 dagar efter anmälan i sju fall, 11 dagar-1 månad efter anmälan i tre fall och cirka 2 månader efter anmälan i ett fall. I tio av ärendena har brottsplatsen inte på något sätt dokumenterats i utredningen. I ett antal ärenden har brottsplatsen utförligt undersökts och dokumenterats med fotografier och beskrivningar. Det har i fem ärenden dokumenterats att målsäganden fått information om målsägandebiträde. I ett ärende har det varit obehövligt att informera då målsäganden redan haft målsägandebiträde. I övriga är det oklart om sådan information lämnats. I de ärenden det gått att genom dokumentation fastställa när information lämnats har det skett i anslutning till anmälan. I tolv ärenden, utöver det där målsäganden redan hade målsägandebiträde, har målsäganden begärt målsägandebiträde. Uppgifter om när åklagaren informerats om målsägandens önskemål saknas i merparten av ärendena. Målsägandebiträde har förordnats i 13 ärenden. I ett fanns redan målsägandebiträde förordnat. I ett av de ärenden där målsäganden önskat biträde har anmälan om önskemålet inte gjorts till tingsrätten. I två ärenden har förordnandet skett inom 1 vecka från brottsanmälan, i fem ärenden inom ytterligare 1 vecka, i två ärenden inom 1 månad och i fyra ärenden inom 1-3 månader från anmälan. Det har varit möjligt för målsägandebiträdet att medverka vid något förhör i elva, eventuellt tolv, ärenden, såtillvida att förhör har hållits efter det att målsägandebiträdet förordnats. Målsägandebiträdet har medverkat vid förhör i fem ärenden. Målsäganden har läkarundersökts i någon form i nio ärenden, eventuellt i elva. Skriftligt utlåtande/journalanteckning har inhämtats i nio ärenden. I elva ärenden har det framgått att målsäganden lämnat sitt samtycke att inhämta journaler. I sju ärenden finns uppgift om att Rape-kit använts. I ett ärende är analysresultatet dokumenterat. Målsäganden har hörts i samtliga ärenden. I sju ärenden har förhör med målsäganden dokumenterats på video/i dialogform. I övriga fall har förhören dokumenterats i s.k. konceptfö r- hör.

RAPPORT 23 (44) I sju ärenden har anhållande förekommit. I fyra ärenden har misstänkt varit häktad. Förundersökningen har lagts ned i ett av de ärenden där den misstänkte varit häktad. I samtliga ärenden där åtal väckts har den misstänkte varit häktad. I sju ärenden har den misstänkte varit föremål för kroppsbesiktning, varav i ett endast för DNA-prov. Droganalys har inhämtats i två ärenden beträffande den misstänkte. I två ärenden har någon misstänkt inte hörts. I ett av dessa var den misstänkte inte identifierad. I sex ärenden har förhör med misstänkt dokumenterats i dialogform. I övriga ärenden har förhören dokumenterats i s.k. konceptförhör. I ett ärende finns en notering om att misstänkt lider av funktionshinder. Förundersökningen har i elva ärenden lagts ned med motiveringen att brott inte kan styrkas. I ett ärende har förundersökningen slutförts och åklagaren har därefter beslutat att inte åtala med motiveringen att brott inte kan styrkas. I ett ärende har förundersökningen lagts ned på grund av att det saknas anledning anta att brott förövats och i ett då gärningsmannen varit okänd. Inte i något ärende har det funnits dokumentation i akten om att målsäganden underrättats om beslutet på annat sätt än genom en central underrättelse enligt de mallar som finns upptagna i åklagarmyndighetens brottmålsdiarium. Tre åtal har väckts, varvid gärningarna rubricerats som våldtäkt. Ett mål där åtalet ogillats av tingsrätten har inte överklagats. I ett mål har den tilltalade dömts men brottet har rubricerat som misshandel. Målet öve r- klagades men överklagandet återkallades. I ett mål har den tilltalade dömts i såväl tingsrätten som hovrätten för våldtäkt. I sex ärenden har frågan om besöksförbud prövats. I tre har ansökan bifallits. I ett av dessa har avslag meddelats när förlängning begärts. I de två övriga ärendena där ansökan bifallits har åtal väckts för andra brott än våldtäkt. Tre ansökningar har avslagits. I de ärenden avslag meddelats har förundersökningen avseende våldtäkt lagts ned med motiveringen att brott inte kan styrkas. Inte i något ärende har överprövning begärts. I två ärenden har handläggningstiden (fram till beslut om nedläggning av förundersökning alternativt åtalsbeslut) understigit 1 månad, i tolv ärenden har den uppgått till 1-6 månader och i tre ärenden har den varit 6-9 månader.

RAPPORT 24 (44) 5.5 Polismyndigheten i Södermanlands län och Åklagarkammaren i Nyköping 5.5.1 Organisation m.m. vid Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten är indelad i en länskriminalavdelning och en närpolisavdelning. Länskriminalavdelningen har bl.a. två rotlar för grova brott, i Nyköping och Eskilstuna. Merparten av de granskade ärendena har handlagts vid polisens rotel för grova brott i Nyköping. 5.5.2 Organisation m.m. vid Åklagarkammaren i Nyköping Det är fyra åklagare - specialister - på kammaren som är huvudansvariga för handläggningen av våldtäktsärenden. Dessa åklagare har tät kontakt med polisens utredare. Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens granskningsrapport från 2005 angående våldtäktsärenden har diskuterats såväl inom kammaren som med polisen. Man har särskilt uppmärksammat vikten av att åstadkomma en bra kvalitet på bl.a. förstahandsåtgärder genom att om möjligt hålla videoförhör med målsäganden och fotodokumentera brottsplatsen. Vidare har man uppmärksammat att det är angeläget med ett tidigt förordnande av målsägandebiträde och att det i utredningarna vänds på alla stenar. Tvångsmedel används där så är möjligt. Polisens händelserapporter kommer ofta till användning i utredningarna. Utbildningsinsatser gällande sexualbrott och besöksförbud har geno m- förts tillsammans med polisen. 5.5.3 Kort om de granskade ärendena (NYKÖPING) Vid Åklagarkammaren i Nyköping har 20 ärenden granskats. Akterna har framstått som kompletta förutom att något enstaka förhör saknats. I tolv ärenden har anmälan gjorts samma dygn som den anmälda händelsen inträffat, i två ärenden 2 10 dagar efter händelsen, i två ärenden 1 3 månader efter händelsen och i fyra ärenden mer än 3 månader efter händelsen. Förundersökning har inletts av polis i 16 ärenden, av åklagare i två ärenden och i två ärenden är det oklart vem som inlett förundersökning.

RAPPORT 25 (44) I 18 ärenden har förundersökning inletts inom 1 dygn från det anmälan gjorts och i två ärenden är det oklart när detta skett. Åklagarinträde har skett samma dygn som anmälan gjorts i tolv ärenden, i sju ärenden 2 10 dagar efter anmälningstillfället och i ett ärende drygt 3 månader efter anmälningstillfället. I tio av ärendena har brottsplatsen inte på något sätt dokumenterats. Det har i sex av ärendena dokumenterats att målsäganden fått information om målsägandebiträde. I ett ärende var det obehövligt då målsägandebiträde redan var förordnat. I övriga ärenden är det oklart om sådan information lämnats. I de ärenden det gått att genom dokumentation fastställa när information lämnats så har det skett i samband med anmälan eller högst två dagar därefter. I tolv av ärendena framgår det att målsäganden har begärt målsägandebiträde. Uppgifter om när åklagaren informerats om målsägandens önskemål om målsägandebiträde saknas i merparten av ärendena. Målsägandebiträde har förordnats i 13 ärenden. I vart fall i tre ärenden har målsäganden uttryckt önskemål om biträde utan att anmälan därom gjorts till tingsrätten. I ett av dessa ärenden har förundersökningen lagts ned efter 1 vecka och i ett ärende efter 2 veckor. I ett har förundersökningen lagts ned efter drygt 3 veckor då det inte fanns anledning anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. I nio ärenden har förordnande skett inom 1 vecka från brottsanmälan, i två ärenden inom ytterligare 1 vecka och i två ärenden har det tagit 3,5-5 månader från anmälningstillfället. I ett av de sistnämnda ärendena har åklagaren givit direktiv till polisen att kontrollera vissa uppgifter innan framställningen gjordes till tingsrätten. I tio ärenden har det varit möjligt för målsägandebiträdet att medverka vid något förhör, såtillvida att förhör har hållits efter det att målsäga n- debiträdet förordnats. I fyra av ärendena har målsägandebiträdet medverkat vid förhör. Målsäganden har läkarundersökts i någon form i 14 ärenden. I samtliga ärenden har utlåtande/journalanteckning inhämtats. I sex ärenden har det framgått i akten att målsäganden lämnat samtycke till undersökningen. I ett ärende har droganalys genomförts beträffande målsäganden. I tio ärenden har Rape-kit använts. I fem av dessa totalt elva ärenden framgår resultat av droganalys av handlingarna i målet. I tre ärenden finns uppgift om funktionshinder hos målsäganden. I ett fall har detta lett till att intyg från Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, hämtats in.

RAPPORT 26 (44) Målsäganden har hörts i samtliga ärenden. Förhör med målsäganden har dokumenterats på video och/eller i dialogform i tio ärenden. I övriga ärenden har förhören dokumenterats i s.k. konceptförhör. Tio misstänkta har varit föremål för anhållande. Av dessa har sex häktats (dock i ett av fallen inte för våldtäkt). I ett ärende flyttades den misstänkte till särskilt ungdomshem. Förundersökningen har lagts ned i ett av de ärenden där misstänkt varit häktad. Den misstänkte har varit häktad i fem av sju ärenden där åtal väckts. I ett av ärendena där åtal väckts hade den misstänkte varit anhållen. I sju ärenden har den misstänkte varit föremål för kroppsbesiktning. Droganalys har inhämtats i ett ärende beträffande den misstänkte. I fyra ärenden har någon misstänkt inte hörts. I tre av dessa var den misstänkte inte identifierad. I det fjärde ärendet var målsäganden psykiskt sjuk och förundersökningen lades ner på grund av att det inte fanns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal förövats. I två ärenden har förhör med den misstänkte dokumenterats på video och/eller i dialogform. I övriga ärenden har förhören dokumenterats i s.k. konceptförhör. I fyra ärenden finns uppgift om funktionshinder hos den misstänkte. I tre ärenden har detta sedermera föranlett domstol att närmare utreda förhållandet. Förundersökningen har lagts ned i tolv ärenden. Beslutsmotiveringen har i sju ärenden varit att brott inte kan styrkas, i tre ärenden att det numera saknas anledning anta att brott som hör under allmänt åtal förekommit och i två ärenden att det inte kan styrkas vem som var gärningsman. I ett ärende hade beslut inte fattats i den delen som avsåg våldtäkt efter att målsäganden fyllt 15 år. I två ärenden har beslutsmotiveringen individualiserats. I ett ärende har åklagaren gett direktiv till polisen att ta kontakt med målsäganden och förbereda henne på beslutet. I övrigt har andra beslutsmotiveringar än de som finns inlagda i brottmålsdiariet inte iakttagits. I sju ärenden har åtal väckts för våldtäkt. Tingsrätten har bifallit åtalet i sex fall och i ett dömt för sexuellt tvång. Fyra av domarna för våldtäkt har överklagats. Den i tingsrätten dömde återkallade i ett mål sitt överklagande. Hovrätten ändrade i ett mål rubriceringen från våldtäkt till våldtäkt mot barn. I ett mål fastställde hovrätten domen i den del som avsåg våldtäkt och i ett mål fastställde hovrätten tingsrättens dom.