A pub 8/1997 rd - RP 37/1997 rd Arbetspolitiska utskottets betänkande 8/1997 rd Regeringens proposition med förslag till lag om stödjande av långtidsarbetslösas frivilliga studier och ändring av 6 lagen om studiestöd Inledning Remiss Riksdagen remitterade den 15 april 1997 regeringens proposition 37/1997 rd till arbetspolitiska utskottet för beredning. Kulturutskottet har i enlighet med riksdagens beslut gett utlåtande i ärendet (KuUU 5/1997 rd). Utlåtandet ingår som bilaga till detta betänkande. sakkunniga Utskottet har hört ministern Liisa Jaakonsaari, konsultativa tjänstemannen Raila Kangasperko, överinspektören Pasi lärvinen och överinspektören Tuija Leminen vid arbetsministeriet, konsultativa tjänstemannen Leena Koskinen och undervisningsrådet Marita Savola vid undervisningsministeriet, äldre regeringssekreteraren Hannu Hakkola vid social- och hälsovårdsministeriet, regeringssekreteraren Erik Strömberg vid statens arbetsmarknadsverk, chefen för utkomststödsärenden Elise Kivimäki och biträdande direktören Heikki Ravantti vid Folkpensionsanstalten, byråföreståndaren Vuokko Marttila vid Jyväskylä arbetskrafts byrå, rektorn Juha Vaso vid Lahtis yrkesutbildningscenter för vuxna, sakkunniga Eija Johansson vid Finlands Kommunförbund, överinspektören J orma Falola vid Kommunala arbetsmarknadsverket, utbildnings- och arbetskraftspolitiske sekreteraren Heikki Liede vid Akava, arbetskraftspolitiske ombudsmannen Martti Huttunen vid Servicearbetsgivarna, direktören Martti Pallari vid F öretagarna i Finland, direktören Kari Purhonen vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, ombudet Leila Kurki vid Tjänstemannacentralorganisationen FTFC, kassaföreståndaren Seppo Niininen vid Arbetslöshetskassornas Samorganisation, vice ordföranden Anja Luoma vid Työttömien Valtakunnallinen Yhteistoimintajärjestö TVY, direktören Tuulikki Petäjäniemi, landshövdingen Kalevi Kivistö och docenten Kari Vähätalo. Utskottet har dessutom fått ett skriftligt utlåtande från Finlands Fackförbunds Centralorganisation. Regeringens proposition I propositionen föreslås en lag om stödjande av långtidsarbetslösas frivilliga studier. Det nya systemet ger de långtidsarbetslösa bättre ekonomiska möjligheter att delta i en längre, frivillig utbildning som främjar yrkesfårdigheterna. Förslaget är den första fasen i ett system som går ut på att på vissa villkor ge personer som länge varit med i arbetslivet en möjlighet att få en bättre ekonomisk trygghet vid vuxenstudier än tidigare. Den föreslagna lagen gäller långtidsarbetslösa som inleder sina studier under läsåret 1997-1998. Utbildningsstödet för långtidsarbetslösa har karaktären av ett separat program för viss tid. Det kommer att ge den information som behövs för den fortsatta beredningen. I propositionen föreslås att en långtidsarbetslös, som arbetat på arbetsmarknaden i lönearbete eller som företagare i minst 12 år, skall ha rätt till en förmån på samma nivå som utkomstskyddet för arbetslösa eller arbetsmarknadsstödet under den tid den arbetslöse deltar i frivillig utbildning som främjar yrkesfårdigheterna. Arbetshistorien kommer att granskas för de 18 år som föregår den tidpunkt då utbildningen inleds. Utbildningen skall ske på heltid, leda till examen och omfatta minst 20 studieveckor. Det skall bli möjligt att fortsätta studier för lägre eller högre högskoleexamen som avbrutits före arbetslösheten. Vidare skall det vara möjligt att fullgöra grundskolans lärokurs eller slutföra gymnasiets lärokurs, om de avbrutna studierna utgör ett hinder för sysselsättning eller deltagande i yrkesutbildning. Ock- 270379
2 A pub 8/1997 rd- RP 37/1997 rd så yrkesinriktad tilläggsutbildning omfattande minst 30 studieveckor samt specialiseringsstudier av motsvarande omfattning vid yrkeshögskolor och universitet skall berättiga till stöd. Stöd kan betalas ut i högst två år, dock längst till slutet av 1999. Det är Folkpensionsanstalten och de i lagen om arbetslöshetskassor avsedda arbetslöshetskassorna som beviljar och betalar ut förmånerna, som i sin helhet finansieras med statliga medel. För att främja permanent sysselsättning skall arbetsförvaltningen bereda sig på att vid behov med sysselsättningsstöd erbjuda den som saknar yrkesinriktad utbildning men har avlagt en yrkesinriktad grundexamen möjlighet till arbete. Regeringen föreslår samtidigt att de ändringar som föranleds av propositionen görs i lagen om studiestöd. I statsbudgeten för 1997 har det under socialoch hälsovårdsministeriets huvudtitel anslagits 300 miljoner mark för betalning av förmåner och under undervisningsministeriets huvudtitel 337 miljoner mark för finansiering av utbildningsplatser. Lagarna avses träda i kraft den l augusti 1997. De skall tillämpas på utbildning som börjar efter att lagarna trätt i kraft och senast den 31 juli 1998. Utskottets ställningstaganden Allmän motivering A v de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet förordar lagförslaget i propositionen med följande anmärkningar och ändringsförslag. Den föreslagna lagen kommer att vara en temporär lag som skall bidra till att skaffa fram information för att utveckla stödet till vuxenutbildning för personer som länge varit med i arbetslivet. Målgruppen är långtidsarbetslösa som behöver grundläggande eller kompletterande yrkesutbildning. A v de långtidsarbetslösa saknar 68 % grundläggande yrkesutbildning, och speciellt bland medelålders och äldre personer är utbildningsnivån låg. Det nuvarande systemet med utkomstskydd för arbetslösa och utbildningsstöd främjar inte på bästa möjliga sätt de arbetslösas benägenhet att utbilda sig. Den arbetslösas ekonomiska situation kan försämras om han deltar i frivillig utbildning. Yrkesutbildningssystemet bör ge motivation till studier och även främja frivillig utbildning. Systemet blir mer lockande om det i ekonomiskt avseende blir allt lönsammare att delta i olika utbildningsformer och möjligheterna att få arbete efter utbildningen förbättras. Fasta kontakter mellan utbildningen och arbetslivet leder förmodligen till att lågutbildade blir mer benägna att delta i utbildning. Lagarnaavsesträda ikraftden l augusti 1997. För att de mål som ställs upp i propositionen skall nås måste informationen om utbildningsstödet vara effektiv. Myndigheterna måste förbättra läroanstalternas möjligheter att snabbt sedan lagen trätt i kraft erbjuda stödberättigande utbildning och komplettera antagningen av studerande. Enligt regeringens proposition berättigar allmänbildande utbildning i regel inte till utbildningsstöd. I sitt utlåtande behandlar kulturutskottet ingående allmänbildande utbildning som främjar sysselsättning och anser att avsaknaden av allmänbildande grundutbildning är en av de viktigaste orsakerna tilllångvarig eller upprepad arbetslöshet. Allmänbildande studier och utbildning som främjar yrkesfärdigheter kompletterar varandra och är absoluta förutsättningar för yrkesskicklighet och de kan därför inte klart separeras från varandra. När utbildningens innehåll planeras är det skäl att beakta att nära kontakter mellan utbildningen och arbetslivet uppenbarligen ökar lågutbildade personers benägenhet att delta i utbildningen. Med stöd av kulturutskottets utlåtande förutsätter arbetspolitiska utskottet att regeringen utreder möjligheterna att låta allmänbildande studier berättiga till utkomstskydd vid vuxenstudier och samtidigt ser till att utvecklingsutbudet utvecklas så att det uppkommer högklassig utbildning omfattande minst 20 studieveckor och att den allmänbildande utbildning som främjar sysselsättningen ges i form av yrkesinriktad utbildning och inlärning av nya saker. Detaljmotivering 4.Förutsättningar för att få stöd. I 4 2m om. 2 punkten i propositionens lagförslag uppställs det som krav för stöd att den sökande när han inleder sin utbildning är långtidsarbetslös på det sätt som avses i sysselsättningslagen (27511987) och i de bestämmelser som utfårdats med stöd av den.
A pub 8/1997 rd- RP 37/1997 rd 3 Den definition av långtidsarbetslös som ingår i sysselsättningsförordningen (130/1993) har visat sig vara inexakt och ger rum för tolkning, varför bestämmelsen tillämpats oenhetligt. Speciellt det faktum att granskningsperioden inte slagits fast och frågan om hur den skalljämställas på grund av arbetslöshetens totala längd är problematiska. Utskottet föreslår att 2 mom. 2 punkten ändras så att med långtidsarbetslös enligt denna lag avses en person som under de senaste två åren i sammanlagt 12 månader varit arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå. Enligt 2 mom. 3 punkten är det en förutsättning för stöd att den berörde under sammanlagt minst 12 av de omedelbart föregående 18 åren har tjänat in sådan grundpension som avses i 8 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller annan med den jämförbar pension. Enligt pensionslagarna hänförs tiden för moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet till arbetshistorien under vissa förutsättningar. Avsikten med den 18 år långa granskningsperioden är att rätten till utbildningsstöd inte i alltför hög grad skall kringskäras av att den berörde utnyttjat sin rätt till familjepolitiska ledigheter eller av annan orsak varit borta från arbetsmarknaden. Utskottet anser att villkoren för stöd på denna punkt är alltför stränga. I de flesta fall är det modern som stannar hemma för att sköta barnet och av den orsaken försämrar den föreslagna bestämmelsen jämställdheten mellan könen. Utskottet föreslår att 4 kompletteras med ett nytt 3 mom. som skall främja jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet. Enligt bestämmelsen förlängs den i 2 mom. 3 punkten avsedda granskningsperioden på 18 år med den tid under vilken moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) har betalts ut till någon av barnets föräldrar eller alternativt specialvårdspenning för den tid under vilken den berörde har tjänat in pension som avses i 2 mom. 3 punkten. 5. Utbildning somfrämjar yrkesfärdigheterna. Som utbildning som främjar yrkesfärdigheterna betraktas enligt 5 l mom. 3 punkten utbildning som leder till att avbrutna högskolestudier slutförs och högskoleexamen avläggs. Med hänvisning till kulturutskottets utlåtande konstaterar arbetspolitiska utskottet att bestämmelsen förutsätter att en högre eller lägre högskoleexamen, som inte fullbordats, avläggs. Stöd kan inte beviljas den som någon gång tidigare godkänts för studier för lägre högskoleexamen och avslutat dessa studier men nu önskar avlägga en högre högskoleexamen. Det är då inte fråga om att slutföra avbrutna, stödberättigande studier. I paragrafens 3 m om. föreslås en bestämmelse om under vilka förutsättningar kompletterande yrkesutbildning samt undervisning såväl vid yrkeshögskolor som universitet betraktas som utbildning som främjar yrkesfärdigheter. I propositionen förutsätts att kompletterande yrkesutbildning omfattar minst 30 studieveckor. Här krävs att utbildningen skall omfatta 10 studieveckor fler än vid utbildning enligt paragrafens l mom. Minimikravet 30 studieveckor i fråga om tilläggsutbildningen går uppenbarligen ut på att förlänga den genomsnittliga utbildningstiden och inrikta utbildningsstödet på långtidsarbetslösa som saknar grundläggande yrkesutbildning. Regeringens förslag skiljer sig från det förslag utredarna från Utbildningsförsäkringen lagt fram när det gäller studieveckorna för tilläggsutbildning. Kulturutskottet anser i sitt utlåtande att kravet på tilläggsutbildning omfattande minst 30 studieveckor inte är lämpligt från utbildningspolitisk synpunkt. Också många av de sakkunniga som arbetspolitiska utskottet hört har ansett det föreslagna antalet studieveckor vara alltför stort. Den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, som kompletterar en redan förvärvad yrkeskunskap, kan slutföras i snabbare takt än den grundläggande utbildningen. Vanligen har yrkesinriktad utbildning enkom för vuxna omfattat perioder om minst 20 studieveckor eller ungefår en termin, vilket innebär att läroanstalterna har haft svårigheter med att snabbt ordna nya kurser. Det föreslagna kravet på 30 studieveckor begränsar utbudet av utbildning som berättigar till utbildningsstöd och minskar antalet stödberättigade. Utskottet menar att det inte är skäl att göra det alltför svårt för långtidsarbetslösa som behöver yrkesinriktad tilläggsutbildning att ge sig i kast med studier. En sänkning av minimiantalet studieveckor för yrkesinriktad tilläggsutbildning leder troligen till att antalet stödberättigade ökar något. Regeringen räknar med att totalt cirka 8 000 personer kommer att ansöka om utbildningsstöd. Ett flertal sakkunniga anser att siffran är alltför hög. Villkoren för utbildningsstödet kan enligt utskottet mildras i fråga om yrkesinriktad tilläggsutbildning utan att kalkylen i propositionen över personer som söker sig till utbildning överskrids.
4 A pub 8/1997 rd - RP 37/1997 rd På ovan anförda grunder föreslår utskottet att 3 mom. ändras så att minimiantalet studieveckor för yrkesinriktad tilläggsutbildning skall vara 20 och inte 30 studieveckor. 11. Läroanstaltens skyldighet att lämna uppgifter. Enligt l m om. är en läroanstalt skyldig att utan dröjsmål underrätta den som betalar stödet om att utbildningen har avslutats eller avbrutits. För att garantera att informationsutbyte faktiskt sker föreslår utskottet att bestämmelsen kompletteras och att läroanstalten också bör underrätta arbetskraftsbyrån om att utbildningen har avslutats eller avbrutits. Förslag till beslut Med stöd av det ovan anförda foreslår arbetspolitiska utskottet vördsamt att det andra lagförslaget godkänns utan ändringar och att det första lagförslaget i övrigt godkänns utan ändringar men 4, 5 och 11 med följande lydelse: 4 Allmänna förutsättningar för erhållande av stöd (l mom. som i RP) F ömtsättningar för erhållande av stöd är dessutom att sökanden när utbildningen inleds är (l punkten som i RP), 2) en långtidsarbetslös som under de senaste 24 månaderna i sammanlagt 12 månader varit arbetslös arbetssökande vid en arbetskrafts byrå, (3 punkten som i RP) De 18 år som avses i 2 mom. 3 punktenförlängs med den tid under vilken sökanden har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) för en tid under vilken han inte har intjänat sådan pension som avses i 2 mo m. 3 punkten. (Nytt 3 mom.) ( 4 m om. som 3 m om. i RP) 5 Utbildning som främjar yrkesfärdigheterna (l och 2 mom. som i RP) Som utbildning som främjar yrkesfärdigheterna betraktas också sådan tilläggsutbildning som omfattar minst 20 studieveckor och som avses i lagen om finansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning (1138/1996) samt specialiseringsstudier av motsvarande omfattning som ordnas vid yrkeshögskolor och universitet. 11 Läroanstaltens skyldighet att lämna uppgifter En läroanstalt skall utan dröjsmål underrätta den som betalar stödet och arbetskraftsbyrån om att utbildningen har avslutats eller avbrutits. studeranden skall innan betalaren och arbetskraftsbyrån underrättas ges tillfälle att inkomma med en utredning i saken. (2 mom. som i RP) Helsingfors den 9 juni 1997 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Reijo Lindroos /sd, vice ordföranden Armas Komi /cent, medlemmarna Tuula Haatainen /sd, Anne Huotari /vänst, Kari Kantalainen /saml (delvis), Kyösti Karjula/cent (delvis), Hannu Kemppainen /cent (delvis), Anne Knaapi /saml (delvis), Kalevi Lamminen /saml (delvis), Heikki Rinne/sd, Outi Siimes/saml (delvis), Raimo Tiilikainen /sv, Maija-Liisa Veteläinen /cent (delvis), Marja-Leena Viljamaa /sd och Jorma Vokkolainen /vänst samt suppleanterna Tauno Pehkonen /fkf (delvis) och Eila Rimmi /vän st.
A pub 8/1997 rd- RP 37/1997 rd 5 Reservation En bristfällig eller föråldrad utbildning är i många fall en bidragande orsak tilllångtidsarbetslöshet Det här är ett problem som accentueras bland medelålders och gamla långtidsarbetslösa. I internationell jämförelse lägger Finland ned stora summor på utbildning men uppenbarligen utan önskad effekt på vissa punkter. Bland annat utbudet av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning är stort och anlitas flitigt men har inte påverkat sysselsättningen i nämnvärd grad. Därför är ambitionen att höja utbildningsnivån riktig och motiverad. Det är också bra att de frivilliga studierna lyfts fram, eftersom de sannolikt leder till bättre resultat än en utbildning där de studerande saknar motivation eller som bara tjänar som instrument för att exempelvis trygga ett fortsatt arbetslöshetsstöd. Arbetspolitiska utskottets resonemang stannar dock enligt vår mening halvvägs och uttrycks i alltför försiktiga ordalag. För att vårt land skall få bukt med det svåraste problemet, massarbetslösheten, bör det finns mod att ta till radikalare reformer. Utgående från förslagen om en revidering av vuxenutbildning har vi för avsikt att lägga fram vissa synpunkter på det som hänt på fronten på senare tider. Vi hade velat att utskottet hade fäst större avseende vid det samband som råder mellan arbetslöshetsskydd och utbildningsstöd. Det har enligt vår åsikt inte poängterats tillräckligt mycket att frivilligt deltagande i utbildning ofta leder till att den arbetslöse får försämrad ekonomi. Vi menar att det tvärtom bör vara ekonomiskt mer lönsamt att aktivt utveckla sina yrkesfärdigheter än att enbart leva på arbetslöshetsstöd. För att situationen skall kunna rättas till krävs det att hela arbetslöshetsskyddet och utbildningsstöden tas upp till granskning i sin helhet och att rätten till och finansieringen av förmånerna samtidigt utreds. Det behövs inte bara en attitydförändring utan också stora omstruktureringar för att vi skall komma upp ur det djupa massarbetslöshetsträsket. Helsingfors den 9 juni 1997 Armas Komi /cent Vi anser också att det bör utredas om de rätt stora differenserna i utkomststöden under utbildningstiden är motiverade med beaktande av att utbildningen kan vara densamma och leda till samma behörighet. Läget går stick i stäv mot principen om likställdhet för medborgarna. Likställdhetstprincipen hade också motiverat en korrigering av det missförhållande som nu drabbar föräldrar som vårdat sina barn hemma med hemvårdsstöd och därmed får sin yrkeskarriär förkortad. Det är mycket beklagligt att detta problem, som bland annat kulturutskottet enhälligt lyft fram, inte undanröjs. Vi anser att arbetsministeriets utredning och kalkyler inte är ett fullgott skäl att förvägra föräldrar som skött sina barn hemma deras jämlika rätt att delta i frivillig utbildning, med beaktande av att deras inkomsttrygghet dessutom ligger under andra samhällsgruppers nivå. När rätten till utbildning slås fast kommer nu den tid som en förälder stannar hemma och sköter barn med hemvårdsstöd inte att inkluderas i yrkesanamnesen, något som är helt oförenligt med jämställdheten mellan könen. Utskottet och riksdagen bör påskynda utredningen av de frågor vi tagit upp i reservationen och ålägga regeringen att ta fram ett övergripande förslag som sporrar människor till studier och att utveckla sig själva och därmed förbättrar möjligheterna att få arbete. Med stöd av det ovan sagda föreslår vi att riksdagen godkänner följande uttalande när den antar lagförslagen: Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste tar itu med att bereda en proposition medförslag till totalrevidering av systemen för arbetslöshetsskydd samt studie- och utbildningsstöd så att systemet i sin helhet sporrar tillfrivilliga studier och utveckling av yrkesfärdigheter samt förbättrar chanserna till sysselsättning. Hannu Kemppainen /cent
6 ApUB 8/1997 rd- RP 37/1997 rd KULTURUTsKOTTET Utlåtande 5/1997 rd Regeringens proposition 37/1997 rd Bilaga Till Arbetspolitiska utskottet Inledning Remiss Riksdagen remitterade den 15 april 1997 regeringens proposition 37/1997 rd med förslag till lag om stödjande av långtidsarbetslösas frivilliga studier och ändring av 6 lagen om studiestöd till arbetspolitiska utskottet och bestämde samtidigt att kulturutskottet skall ge utlåtande i ärendet till arbetspolitiska utskottet. sakkunniga Utskottet har hört konsultative tjänstemannen Raila Kangasperko och överinspektören Pasi Järvinen vid arbetsministeriet, konsultative tjänstemannen Leena Koskinen och undervisningsrådet Marita Savola vid undervisningsministeriet, äldre regeringssekreteraren Hannu Hakkola vid social- och hälsovårdsministeriet, direktören Tuulikki Petäjäniemi och landshövdingen Kalevi Kivistö, som utrett frågan om utbi1dningsgaranti, överdirektören Timo Lähdesmäki vid Utbi1dningsstyrelsen, ordföranden för vuxenutbildningsrådet Petri Pohjonen som samtidigt representerade Ammatillisten Aikuiskoulutuskeskusten Liitto, distriktsinspektören Kai Kaski vid Vasa läns arbetskraftsdistrikt, byråchefen Ritva Mäkinen vid Åbo arbetskraftsbyrå, överinspektören Timo Jokiperä vid Arbetskraftspolitiska delegationen, forskaren Tea Lantto vid Vasa universitet, direktören Markku Leppäalho vid Fortbildningscentralen vid Tammerfors universitet, rektorn Martti Santasale vid Tampereen ammatillinen aikuiskoulutuskeskus, rektorn Markku Kantonen vid Itä-Uudenmaan ammatillinen aikuiskoulutuskeskus, arbetskrafts- och utbildningspolitiske sekreteraren Jari-Pekka Jyrkänne vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation, ombudet Leila Kurki vid Tjänstemannacentralorganisationen FTFC, utbildnings- och arbetskraftspolitiske sekreteraren Heikki Liede vid Akava, utbildningspolitiske ombudet Heikki Suomalainen vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, utbildningspolitiska ombudet Paula Kilpeläinen vid Servicearbetsgivarna, direktören Martti Pallari vid Företagarna i Finland, experten Johan Hahkala vid Finlands Kommunförbund, ordföranden Ville Marjomäki och generalsekreteraren Heikki Sederlöf vid Finlands F olkhögskolförening, vice ordföranden An ja Luoma vid Työttömien Valtakunnallinen Yhteistoimintajärjestö ry, ordföranden för Omaehtoisen Työllistymisen Tuki ry Jukka Mäkelä och professorn Kari Vähätalo. Propositionen Regeringen föreslår att en lag om stödjande av långtidsarbetslösas frivilliga studier skall stiftas. Det föreslagna systemet skapar bättre ekonomiska möjligheter för långtidsarbetslösa att delta i en längre, frivillig utbildning som främjar deras yrkesfårdigheter och förbättrar deras möjligheter att återvända till arbetsmarknaden. Förslaget är den första fasen i ett tredelat system som syftar till att ge bättre utkomstskydd vid vuxenstudier. I den andra fasen, år 1998, skall de arbetslösas rätt att under den frivilliga utbildningen få utkomstskydd på samma nivå som arbetslöshetsdagpenningen på vissa villkor, som har att göra med arbetshistoria, arbetslöshetens varaktighet och faststållandet av utkomstskyddet, utvidgas till att gälla också andra arbetslösa än långtidsarbetslösa (stöd till arbetslösa för frivillig utbildning). I den tredje fasen, år 1998, skall reformen utsträckas också till dem som är studielediga från sitt arbete. Utkomstskyddet når emellertid då inte upp till nivån på arbetslöshetsdagpenningen (vuxenutbildningsstöd). Utbildningsstödet för långtidsarbetslösa är ett fristående tidsbestämt program som ger information bland annat om de arbetslösas utbildningsbenägenhet, vilket behövs för den fortsatta beredningen. Stödet kan utbetalas under högst två år. Det kan emellertid utbetalas högst till slutet av 1999. När det gäller de fortsatta åtgärderna för att utveckla utkomstskyddet inom vuxenut-
A pub 8/1997 rd- RP 37/1997 rd 7 bildningen kommer bland annat principerna för finansieringen och avgränsningarna i fråga om utbildningens innehåll att avgöras separat. Regeringen föreslår att långtidsarbetslösa som har deltagit i arbetslivet som löntagare eller företagare i minst 12 år skall ha rätt till en förmån på samma nivå som utkomstskyddet för arbetslösa eller arbetsmarknadsstödet under den tid de deltar i frivillig utbildning som främjar yrkesfårdigheterna. Arbetsbistorian för de sista 18 åren före utbildningen granskas. Utbildningen skall ske på heltid, leda till examen och omfatta minst 20 studieveck or. studier för lägre eller högre högskoleexamen som avbrutits före arbetslösheten kan återupptas. Grundskolans eller gymnasiets lärokurs kan läsas in om det behövs för sysselsättning eller deltagande i yrkesutbildning. Också yrkesinriktad tilläggsutbildning som omfattar minst 30 studieveckor och specialiseringsstudier av motsvarande omfattning vid yrkeshögskolor och universitet berättigar till stöd. Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna enligt lagen om arbetslöshetskassor sköter beviljandet och utbetalningen av förmånerna. I syfte att främja permanent sysselsättning skall arbetsförvaltningen vara redo att, om det behövs, använda sysselsättningsstöd för att erbjuda personer som saknar yrkesinriktad utbildning men har avlagt yrkesinriktad grundexamen möjlighet till arbete. Förmånen finansieras i sin helhet med statsmedel. I statsbudgeten för 1997 har under socialoch hälsovårdsministeriets huvudtitel anslagits 300 miljoner mark for betalning av formån er och under undervisningsministeriets huvudtitel 337 miljoner mark för finansiering av utbildningsplatser. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den l augusti 1997. De kan tillämpas på utbildning som inleds efter att lagen har trätt i kraft och senast den 31 juli 1998. Motivering Utskottets ställningstaganden Allmänt. A v de orsaker som nämns i propositionen och med stöd av erhållen utredning tillstyrker kulturutskottet lagförslagen i propositionen men med följande anmärkningar. De allt snabbare förändringarna inom arbetslivet kräver att människorna anpassar sig till ständigt nya arbetsuppgifter, till och med till yrkesbyte flera gånger under sin karriär. Svårast är det i nuläget för dem som inte har kunnat hålla sig kvar på arbetsmarknaden i teknologins och ekonomins snabba svängningar. Dessa arbetslösa står snabbt inför hotet att deras yrkesskicklighet rostar. Deras kunskaper och fårdigheter blir föråldrade och glöms bort när de inte används. Som arbetslösa har de inte möjlighet att delta i den inlärning som ständigt pågår i arbetslivet och dess dagliga förändringar. Utslagningen från arbetslivet och den rostande yrkesskicklighet som den medför kan hos den arbetslösa leda till en smygande allmän osäkerhet om han duger på arbetsmarknaden och vidare till att han förlorar sin självkänsla och passiveras. Det säkraste sättet att undvika dessa problem är utbildning som har nära kontakt med utvecklingen inom arbetslivet, som upprätthåller och utvecklar inte bara yrkesskickligheten utan också den psykiska aktiviteten och vitaliteten och som man kan söka sig till på eget initiativ. Trots att den ökade arbetslösheten har lett till en kraftigt utvidgad arbetskraftsutbildning är det bara drygt 50 procent av de sökande som får möjlighet att delta i utbildningen. Den grundläggande yrkesutbildningen utgör något över l O procent av arbetskraftsutbildningen. I det nuvarande sysselsättningsläget och på den föränderliga arbetsmarknaden står utbildningsbakgrunden i direkt förhållande till risken att bli arbetslös och arbetslöshetens varaktighet. Bland alla arbetslösa arbetssökande saknar 55 procent yrkesinriktad grundutbildning, bland dem som har varit arbetslösa över ett år i sträck saknas den hos 68 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsutbildningen är rätt kort- 4,1 månader och av dem som genomgått den är det endast cirka 20 procent som får arbete. Detta har lett till motivationsproblem. Resultaten av utbildningen har inte heller varit bästa möjliga, fastän den arbetslöse har kunnat delta i utbildning inom flera områden. En arbetslös som deltar i utbildning som han själv valt går dessutom miste om sitt utkomstskydd eftersom utbildningen, om den sker på heltid, gör att han inte står till arbetsmarknadens förfogande. När systemet med utkomstskydd för arbetslösa skapades, utgick man från att arbetslöshetsperioderna i regel var korta och att de arbetslösa använde dem till att aktivt söka arbete. Bestämmelserna om att de arbetslösa skulle stå till arbetsmarknadens förfogande är därför synnerligen stränga och uteslöt bland annat studier på heltid. I denna situation erbjuds den arbetslöse
8 ApUB 8/1997 rd - RP 37/1997 rd vuxenstudiepenning i stället för utkomstskydd för arbetslösa, vilket sänker nivån på hans utkomstskydd till ungefår hälften av nivån på det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Detta gör att det passiva och passiverande utkomstskyddet för arbetslösa väljs i stället för det aktiva och aktiverande utbildningsalternativet. De författningar som har utarbetats för en helt annorlunda, snabbt övergående arbetslöshetsperiod har sålunda under den rådande massarbetslösheten skapat ett stelbent system som gynnar passivitet. Det som ur utkomstskyddssynpunkt främst hindrar de arbetslösa från att delta i frivillig yrkesutbildning är den låga nivån på de förmåner som betalas under utbildningen jämfört med nivån på utkomstskyddet för arbetslösa. Kulturutskottet har i flera sammanhang påpekat detta och påskyndat åtgärder för att samordna utkomstskyddet för arbetslösa och studiestödet (bland annat KuUU 3/1993 rd). Åtgärder har i synnerhet krävts för att öka utbildnings benägenheten. I dagens läge fokuseras samhällets ekonomiska stöd i alltför hög grad på det passiva utkomstskyddet i stället för på försök att förbättra de aktiva sysselsättningsmöjligheterna. Förhållandet mellan förmånsnivåerna och villkoren för att bli delaktiga av dem har allt oftare lett till situationer där de arbetslösa funnit att deras utkomstskydd försvagas på grund av att de deltagit i verksamhet som förbättrar deras kompetens på arbetsmarknaden. Detta uppmuntrar inte till utbildning. En utväg för den som vill ha utbildning är att söka sig till arbetskraftsutbildning. Myndigheterna fattar då det slutliga beslutet om deltagande, inte den som skall få utbildningen. Det är speciellt viktigt att motivera långtidsarbetslösa att förbättra sin yrkesskicklighet och att trygga deras utkomst under utbildningstiden. Också enligt principen om livslångt lärande måste de arbetslösa få ökade möjligheter att utbilda sig. Bakom betoningen av livslångt lärande ligger synsättet att internationaliseringen, den ekonomiska integrationen, den teknologiska utvecklingen, den förändrade näringslivs- och yrkesstrukturen och den kraftiga utvidgningen av informationsarbetet leder till att kompetensnivån och de mänskliga resurserna får en allt viktigare roll med tanke på nationella möjligheter att klara sig, företagens ställning i konkurrensen och de enskilda människornas möjligheter. Att arbetslösheten är hög och att det blir allt svårare att förutse den framtida utvecklingen höjer också kraven på yrkesskicklighet. Sambandet mellan utbildningssystemen och industrins produktivitet och konkurrenskraft är starkt. Finland har valt utvecklingen av ett kompetenssamhälle till sin strategi. Utbildningens betydelse accentueras och målet är att höja hela befolkningens utbildningsnivå., Allt större satsningar på utbildning, både frivillig utbildning och yrkesutbildning för vuxna, kommer att krävas av samhället för att de arbetslösa skall ha möjlighet att återvända till arbetslivet. Detta framgår också av bland annat OECDs och EUs bedömningar av behoven att utveckla utbildningen så att den stödjer utvecklingen på arbetsmarknaden. Att aktivera de arbetslösa med hjälp av utbildning, arbetserfarenhet och inlärning i arbetet är ett viktigt mål i de länder där man har försökt utveckla utbildningssystemen. En nära kontakt med arbetslivet har setts som ett medel att locka också dem som inte är motiverade att söka sig till en traditionell form av utbildning vid en läroanstalt. Vikt har också lagts vid utbildningen av arbetsplatsutbildare. Ett annat gemensamt drag är försöken att skräddarsy individuella utbildningsprogram för dem som deltar i utbildningen. Läroanstalterna förväntas ha allt större resurser att erbjuda studerandena ledning, tutorverksamhet och mentorverksamhet och att utarbeta individuella undervisningsprogram och att ha beredskap att genomföra programmen på ett smidigt sätt. Ett tredje drag är att utveckla systemet i form av allmänna stödsystem för vuxenutbildning, där även de som arbetar utgör en målgrupp. Härigenom höjs å ena sidan utbildningsnivån hos dem som arbetar och å andra sidan får företagen en reserv som kan användas när sysselsättningsmöjligheterna ökar. Samtidigt bryts den onda cirkeln av passivitet hos de arbetslösa. Utskottet anser att målen och principerna för förslaget är goda. Nytt och viktigt i förslaget är framför allt principen om självvald utbildning. Härigenom får de arbetslösa möjlighet att självständigt väga för och emot och göra upp planer för sin utbildning. Detta kommer att höja utbildningsmotivationen. Principen om jämlikhet följs i och med att stödet kan ges både åt arbetslösa som får inkomstrelaterat utkomststöd och åt arbetslösa som får grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd. Principen om livslångt lärande iakttas genom att människor som uppnått vuxen ålder och som sannolikt blivit arbetslösa åtminstone delvis till följd av att deras yrkesskicklighet föråldrats eller att de saknar tillräckliga yrkesfårdigheter får möjlighet att förkovra sina kunska-
A pub 8/1997 rd - RP 37/1997 rd 9 per och fårdigheter på ett sådant sätt att utkomstskyddets ringa storlek inte utgör ett praktiskt hinder för deras studier. Arbetet har ständigt blivit och blir alltjämt mera krävande bland annat till följd av den teknologiska utvecklingen och de nya arbetssätt som den öppna marknaden för med sig. Förmåga till goda mänskliga relationer och växelverkan, språkkunskaper och ADBfårdigheter är så gott som oumbärliga i det praktiska arbetslivet. Det går inte längre att ge utbildning för en enda uppgift utan det gäller att utveckla yrkes- och inlärningsfårdigheterna så att arbetstagaren kan möta de ständiga förändringarna i arbetslivet. Utskottet framhåller att utbildningsstödet för långtidsarbetslösa är tidsbestämt. När systemet införs kommer det att ge information som är nödvändig bland annat för att mäta de arbetslösas utbildningsbenägenhel Utbildningsutbudet. Utbildningens struktur, utbildningsutbudet och examenssystemen har utvecklats så att de svarar mot förändringarna i arbetslivet och utbildningsbehovet hos vuxna i enlighet med den plan för utvecklande av utbildningen av forskningen som statsrådet fattade beslut om den 21 december 1995. Avsikten är att en fjärdedel av utbudet på den allmänbildande utbildning, yrkesutbildning och utbildning på högskolenivå som leder till examen och som ges efter grundskolan skall inriktas på grundutbildning och omskolning för vuxna. Utbudet på tilläggsutbildning för vuxna och annan motsvarande utbildning som kompletterar examenssystemet har utvidgats och tyngdpunkten lagts på långvarig fortbildning. Avsnitt med praktik och inlärning i arbetet har fogats till examina och rådgivning för att underlätta placeringen i arbetslivet ges inte längre bara vid universiteten utan också vid yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter. Den alltmer omfattande grundutbildningen poängterar vuxenutbildningens roll som en utbildningsform som på ett lyhört och smidigt sätt reagerar på förändringarna i arbetslivet och samhället och på medborgarnas bildningsbehov. Utskottet betonar utbildningens innehåll och examensinriktning och det nära samarbetet med näringslivet när utbildningen anordnas. Ur innehållslig synpunkt är det viktigt att binda samman arbete och utveckling. Också internationellt sett är detta en viktig princip framför allt inom vuxenutbildningen. De långtidsarbetslösa förlorar under den tid arbetslösheten varar sin möjlighet att lära sig nya saker i arbetslivet som ständigt utvecklas. Det är viktigt för dem att genast få tillämpa sina teore- tiska kunskaper i praktiken och att få bli en del a v en arbetsgrupp, ett team, eller en cell på en arbetsplats där de i praktiken kommer i beröring med kunder, olika arbetskamrater och olika yrken samt en målinriktad verksamhet. Utbildningen borde organiseras så att arbete och teori går in i varann i så stor utsträckning som möjligt. Inte bara den arbetspraktik som ingår i studierna utan också en del av utbildningen kunde sannolikt äga rum i företag eller i allmänhet på arbetsplatser. Enligt propositionen uppgår det totala utbudet av nybörjarplatser inom den utbildning som leder till en examen och som lämpar sig för vuxna till cirka 20 000 platser år 1997. Av dessa finns l O 000 platser inom utbildning för yrkes- eller specialyrkesexamen, 5 500 inom utbildning som leder till examen vid yrkeshögskola och 3 000 inom utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen och examen på institutnivå. Inom utbildning som leder tilllägre eller högre högskoleexamen finns 3 000 platser. l 000 platser står till förfogande för studier som syftar till fullgjord lärokurs för grundskolan eller gymnasiet. Dessutom styrs uppskattningsvis 5 000-6 000 nybörjarplatser avsedda för unga till vuxna varje år. Med beaktande av utbildningsbakgrunden hos målgruppen, dvs. de långtidsarbetslösa, och de prioritetsområden som utifrån den fastställts för utbildningen samt tidtabellsfrågorna kan cirka lo 000 av de nybörjarplatser för vuxna som leder till eller utgör förberedelse för en examen beräknas lämpa sig för de långtidsarbetslösas utbildningsbehov. Av det totala utbudet på tillläggsutbildning för vuxna, specialiseringsstudier och annan långvarig utbildning ger cirka 2 400 platser en utbildning som omfattar minst 30 studieveckor och som man kan söka sig till om förslaget går igenom. Genom att, när det behövs, rikta in utbildningsutbudet och utarbeta nya, skräddarsydda utbildningsformer fås utbudet att motsvara efterfrågan på utbildning hos de långtidsarbetslösa. Kulturutskottet anser att propositionen inte i tillräcklig usträckning betonar läroanstalternas roll och behov att utveckla sin utbildning i samband med den frivilliga utbildningen. Utskottet finner det viktigt att läroanstalternas utbildning för långtidsarbetslösa beaktar de arbetslösas och näringslivets behov. Utbildningsförvaltningens, läroanstalternas och arbetsförvaltningens informationstjänster och rådgivning måste effektiviseras. Utskottet anser att varje långtidsarbetslös som har rätt till utbildning måste få information om den möjlighet till studier som lagen medför. 2 270379
10 A pub 8/1997 rd - RP 37/1997 rd För att verkställigheten skalllyckas krävs det att programmet noggrant följs upp och möjligheterna till specialåtgärder uppehålls, eftersom också andra vuxengrupper har rätt att söka sig till lämplig utbildning. Det är av ytterst stor vikt att personliga studieplaner görs upp vid läroanstalterna tillsammans med de studerande eller de som har för avsikt att börja studera. Arbetskraftsmyndigheterna bör å sin sida ställa upp med tillräcklig och allsidig information och rådgivning. Allmännaförutsättningar för att få stöd. Förutsättningen för att en person skall få utbildningsstöd är att han när han påbörjar utbildningen är registrerad som arbetslös arbetssökande i en arbetskraftsbyrå och att han är långtidsarbetslös. Med en långtidsarbetslös avses en person som varit registrerad som arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå tolv månader i ett sträck. En annan allmän förutsättning för att få stöd är att personen i fråga har arbetat på arbetsmarknaden sammanlagt 12 år under de sista 18 åren före utbildningen. Tanken bakom 18-årsperioden var att också de som emellanåt varit borta från arbetslivet skall kunna få stöd. Kulturutskottet påpekar att den tid som använts för vård av barn i hemmet räknas in i arbetshistorien endast i den mån den berättigar till moderskaps- eller föräldraledighet. Utskottet anser att det måste utredas om de som har skött sina barn hemma kommer att förlora på systemet. Utbildning som främjar yrkesfärdigheter. Utskottet finner det viktigt att propositionen understryker betydelsen av utbildning som uttryckligen främjar yrkesfårdigheter. Till den utbildning som berättigar till utbildningsstöd för långtidsarbetslösa räknas en utbildning som omfattar minst 20 studieveckor och sker på heltid. Utbildningen ordnas av offentligt kontrollerade läroanstaler och leder till yrkesinriktad grundexamen, examen på institutnivå eller yrkeshögskoleexamen eller förbereder för yrkesexamen, specialyrkesexamen eller yrkesinriktad grundexamen som avläggs genom en fristående examen oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats. Långtidsarbetslösa som på heltid återupptar tidigare avbrutna studier som leder till samma lägre eller högre högskoleexamen som då de tidigare studerade är också berättigade till utbildningsstöd. Enligt stadgandet kan utbildningsstödet beviljas sådana som till exempel avlagt kandidatexamen i de humanistiska vetenskaperna enligt de gamla examensfordringarna och som nu fortsätter studierna för att avlägga högre högskoleexamen inom samma område. Det viktigaste kriteriet är att de tidigare har godkänts till att avlägga högre högskoleexamen. Däremot kan stödet inte beviljas dem som till exempel avlagt vicenotarie- eller socionomexamen och nu vill fortsätta sina studier för att avlägga någon högre högskoleexamen. I ett sådant fall är det inte fråga om att fortsätta avbrutna studier, eftersom dessa personer tidigare har godkänts till att avlägga en lägre högskoleexamen. Kulturutskottet anser att arbetspolitiska utskottet bör uttala sig om saken i motiveringen till betänkandet. Till studier som berättigar till utbildningsstöd för långtidsarbetslösa räknas även studier för att läsa in grundskolans lärokurs eller slutföra tidigare påbörjade gymnasiestudier, om avsaknaden av sådan allmänbildande utbildning utgör ett hinder för sysselsättnings- eller yrkesutbildning. studierna skall vara tillräckligt omfattande och ske på heltid. Utbildningsbehovet fastställs i den sysselsättningsplan enligt 17 sysselsättningslagen som arbetskraftsbyrån har gjort upp tillsammans med sin klient. Utskottet betonar samarbetet mellan undervisnings-, social- och andra myndigheter. De som utredde utbildningsgarantin föreslog att också allmänbildande studier skall stödjas då de utgör förutsättning för yrkesstudier. F örslaget har tagits in i propositionen dock med den begränsningen att gyronasiestudier stöds endast under förutsättning att de tidigare har blivit avbrutna. Begränsningen utesluter möjligheten att med hjälp av stödet studera vidare till en högre utbildningsnivå i sådana fall där slutförda gyronasiestudier eller delar av dem krävs för att delta i yrkesstudier. Motsvarande begränsning gäller också högskolestudier. En akademiskt utbildad arbetslös kan inte få stöd för att avlägga en annan högskoleexamen, om det inte är fråga om avbrutna studier. Det är ofta svårt att exakt ange vad som skall betraktas som utbildning som främjar yrkesfårdigheter. Att en arbetslös fördjupar sin tidigare uppnådda yrkesskicklighet eller avlägger en grundläggande examen utgör inte nödvändigtvis någon garanti för att han skall kunna sysselsättas på nytt. Det vore ytterst viktigt att lotsa in de arbetslösa på en utbildning som ger dem beredskap att arbeta inom de områden som väntas växa i framtiden. Utbildningen får inte bara skjuta de arbetslösas problem ett litet stycke framåt. När lagen stiftas måste man särskilt se till att den inte uppmuntrar till en ökning av utbildningsutbudet bara för att hålla de arbetslösa utanför
A pub 8/1997 rd- RP 37/1997 rd 11 arbetslöshetssiffrorna. Det viktiga är att utbildningen uttryckligen utgår från efterfrågan på arbetsmarknaden och de långtidsarbetslösas egna planer. Kulturutskottet lägger därför särskild vikt vid hur vuxenutbildningen i allmänhet och den utbildning som är avsedd för arbetslösa i synnerhet planeras. Utskottet har med oro märkt att de anslag som i denna massarbetslöshetens tid har anslagits för utbildning inte alltid används på ett välplanerat och ändamålsenligt sätt. Eftersom staten har anslagit betydande belopp för utbildningen och eftersom utbildningsutbudet är brokigt och splittrat anser utskottet det nödvändigt med en övergripande planering av utbildningen för arbetslösa. Undervisningsministeriet ansvarar för detta. Dessutom anser utskottet det nödvändigt att regeringen riktar en del av anslagen till särskilda försöks- och utvecklingsprojekt, där smidigheten i den frivilliga utbildningen kan utnyttjas till fullo. Målgruppen för projekten är framför allt lite äldre långtidsarbetslösa med stor arbetserfarenhet och/eller yrkesinriktad utbildning på högskolenivå inom ett yrkesområde som har försvunnit eller håller på att försvinna till följd av förändringarna i arbetslivet. Dessa människor behöver långvarig, skräddarsydd omskolning för att kunna utföra nya arbetsuppgifter där deras tidigare arbete kan vara till stor nytta både för dem själva och för samhället i allmänhet. Tilläggsutbildningens längd Enligt 5 3 mom. betraktas också sådan tilläggsutbildning för vuxna som omfattar minst 30 studieveckor och specialiseringsstudier av motsvarande omfattning som ordnas vid universitet och yrkeshögskolor som utbildning som främjar yrkesfärdigheterna hos långtidsarbetslösa och berättigar till utbildningsstöd. De som utredde utbildningsgarantin föreslog att maximilängden på den utbildning för långtidsarbetslösa som berättigar till utbildningsstöd skulle vara minst 20 studieveck or. Propositionen avviker alltså från utredarnas förslag. Kulturutskottet anser att kravet på tilläggsutbildning som omfattar minst 30 studieveckor inte är lämpligt ur utbildningspolitisk synpunkt. Utskottet menar att detta kunde utan grund begränsa de långtidsarbetslösas möjligheter att delta i frivillig utbildning för att främja sysselsättningen i synnerhet i sådana fall där de har en föråldrad eller för arbetsmarknaden annars olämplig yrkesutbildning. Förslaget är inte heller konsekvent i och med att 20 studieveckor föreslås som minimiomfattning för studier som leder till examen. Kulturutskottet anser det därför nödvändigt att arbetspolitiska utskottet utreder möjligheterna att ändra förutsättningen i 5 3 mom. i det första lagförslaget i propositionen till minst 20 studieveck or. Allmänbildande utbildning som främjar sysselsättningen. Lagförslaget innehåller ingen allmän regel om att allmänbildande studier skall berättiga till utbildningsstöd. Utskottet påpekar emellertid att avsaknaden av allmänbildande grundutbildning är en av de viktigaste orsakerna till långvarig eller upprepad arbetslöshet. Utskottet anser det därför positivt att propositionen ger möjlighet att läsa in grundskolans lärokurs eller slutföra gymnasiets lärokurs. Gränsen mellan allmänbildande studier och utbildning som främjar yrkesfärdigheter är emellertid ofta flytande. I många fall är de ämnen som betraktas som allmänbildande studier oundgängliga för ett arbete. Dessutom ger de ökat självförtroende och positiva inlärningserfarenheter. Sådana är till exempel utbildning där man får lära sig att ta kontroll över sitt liv, utbildning som utvecklar förmågan till växelverkan, språkstudier och informationsteknik. Dessutom ökar möjligheten att frivilligt välja allmänbildande studier rent allmänt studiemotivationen och utbildningen sporrar människor till företagsamhet och förbättrar därigenom livskvaliteten och ställningen för arbetslösa i vissa fall till och med i högre grad än om de går på en kort yrkesinriktad kurs. Kulturutskottetförutsätter därför att regeringen utreder möjligheterna för att allmänbildande studier skall berättiga till utkomstskydd vid vuxenstudier och samtidigt ser till att utbildningsutbudet utvecklas så att det kommer att finnas högklassig utbildning som omfattar minst 20 studieveckor och inom vilken den allmänbildande utbildning som främjar sysselsättningen tar form av en yrkesinriktad utbildning och inlärning av nya saker. Utlåtande Med stöd av vad som anförs ovan föreslår kulturutskottet vördsamt att arbetspolitiska utskottet bör beakta det som sägs i detta utlåtande. Helsingfors den 23 maj 1997
12 ApUB 8/1997 rd - RP 37/1997 rd I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Kirsti Ala-Harja /saml, vice ordföranden Jukka Gustafsson /sd, medlemmarna Jouko Jääskeläinen /fkf (delvis), Ossi Kortenieroi /cent, Jaakko Laakso /vänst (delvis), Reino Laine /vänst, Markku Markkula /saml, Arja Ojala /sd, KaleviOlin /sd (delvis), Aino Subola /cent, Säde Tahvanainen /sd, Hannu Takkula /cent (delvis), Irja Tulonen /saml, Ulla-Maj Wideroos /sv (delvis) samt suppleanterna Liisa Hyssälä/cent (delvis) och Helena Vartiainen /sd (delvis).