bättre än gummibåtar

RAPPORT 7 2015 bättre än gummibåtar Säkrare flyktvägar in i Europa SIRIN KARA

Rapporten är framtagen tillsammans med Olof Palmes internationella center ISBN 978-91-88224-02-6 Tankesmedjan Tiden 2015 Text: Sirin Kara Grafisk form: Kim Ingesson

RAPPORT NR 7 TIDEN BULLETPOINTS PÅ 5 MINUTER BÄTTRE ÄN GUMMIBÅTAR Säkrare flyktvägar in i Europa Europa tar emot en mycket liten del av världens flyktingar. Långt ifrån alla flyktingar kommer till EU. 86 procent av alla flyktingar i världen lever i fattiga grannländer. Sverige tar emot 0,2 procent av jordens 59,5 miljoner flyktingar. Turkiet har blivit det land med störst flyktingpopulation. De har tagit emot sju gånger fler syriska flyktingar än vad hela Europa har gjort tillsammans. I Libanon är en av fem invånare syrisk flykting. Sid 18 20. Länder har en skyldighet att rädda människor till havs. Havsrätten är ett starkt uttryck för den allmänna skyldigheten att rädda människor i sjönöd. Kuststater har ett särskilt ansvar i att upprätthålla en effektiv sjöräddningstjänst. Sid 28. Italien skjuter ansvaret för sjöräddning till EU-nivå. Operation Mare Nostrum (Operation Medelhavet) initierades av Italiens regering efter den uppmärksammade båtkatastrofen utanför den italienska ön Lampedusa den 11 oktober 2013. Insatsen lades dock ned i november 2014. EU ville inte stötta Mare Nostrum ekonomiskt och Italien menade att de tagit på sig ett för stort ansvar. EU:s svar på att operationen lades ner blev Frontexinsatsen Triton. Insatsens budget är bara en tredjedel av Mare Nostrums. Sid 29. Flyktingantalet fortsätter att öka trots att vägarna blivit farligare och gränskontroller skärpts. Risken att dö som båtflykting på Medelhavet har blivit 53 gånger större jämfört med när Mare Nostrum fortfarande var operativ. 623 118 immigranter och flyktingar kom till EU illegalt mellan år 1998 och 2013. Bara under 2014 beräknas en tredjedel av dessa, närmare 219 000 människor, ha riskerat sina liv i odugliga båtar på Medelhavet. Sid 20. Frågorna kring båtflyktingar och gränskontroll är aktuell på många fler ställen. Världen består av flera dödliga hav och Medelhavet bara är ett av dem. Risken att dö som båtflykting på Stilla havet år 2012 var en på arton. Man uppskattar att mer än 8 000 flyktingar har lämnats åt sitt öde i Bengaliska viken. Tankesmedjan tiden 2015

Den mänskliga rättigheten att söka asyl omöjliggörs. FN:s flyktingkonvention utgör grunden för skyddet av flyktingar. Skyldigheten uttrycks specifikt i artikel 33 och innebär att inget land ska utvisa eller avvisa en flykting mot dennes vilja, på något sätt, till ett område där han eller hon fruktar för sitt liv eller sin frihet. Skyldigheten gäller emellertid bara i förhållande till personer som befinner sig innanför mottagarlandets gränser. Flyktingar stoppas av diverse olika direktiv från att kunna söka asyl. Rapporten tar upp viseringsregler, ökade resurser till gräns kontroller och transportöransvar som några av dessa direktiv. Sid 25. EU:s skärpta gränskontroller brottsförklarar flyktingar. Bristen på alternativa vägar in i EU tvingar flyktingar att använda olagliga vägar. Flyktingar stämplas som kriminella genom den väg de tvingas att söka asyl på. EU svarar på det växande flyktingantalet med frihetsberövande åtgärder och ökad militarisering av sina gränser. De som ursprungligen var människor på flykt, det vill säga offer, blir genom EU:s restriktiva flyktingpolitik ett säkerhetsproblem, det vill säga brottslingar. Sid 32. Rapporten redogör för sex alternativa vägar. Dessa är: UNHCRS:s program för vidarebosättning, även kallad Kvotflyktingssystemet flyktingar i flyktingläger vidareplaceras i ett annat mottagarland. Utbildningsstipendier för studenter studenter med flyktingstatus får utbildning i ett annat land. Familjeåterförening utökade möjligheter för släkt och familj att återförenas i mottagarlandet. Arbetskraftsinvandring utökade möjligheter för de som inte har flyktingstatus, och som trots detta försöker ta sig in i EU, att komma in via arbetskraftsinvandring. Asylaviseringar flyktingar får möjlighet att söka asyl på ambassad. Privata sponsorer privata organisationer och individer finansierar en eller flera flyktingar. Sid 37 47. Lagliga vägar finns. Det är den politiska viljan som saknas. Sverige tog emot mer än dubbelt så många kvotflyktingar än vad som var bestämt, år 1999. 16 medlemsstater i EU har någon gång haft en plan för att utfärda humanitära visum. Sid 38, 44. Rapporten föreslår tio rekommendationer för alternativa vägar in i EU. En av dessa är att se över transportöransvaret. På så vis kan man öppna upp för lagliga vägar och göra det möjligt för flyktingar att köpa en enkel flygbiljett. Sid 51.

RAPPORT 7 2015 bättre än gummibåtar Säkrare flyktvägar in i Europa

innehåll Tiden bulletpoints 3 Innehåll 7 Sammanfattning 9 Inledning 11 Definitioner 13 Hur ser dagens flyktingkris ut? 17 Flyktingar och migration ett globalt fenomen 17 Vilka riskerar sina liv på Medelhavet? 18 Flyktvägar över världens hav 20 Att söka asyl en mänsklig rättighet som omöjliggörs 25 Rätten att räddas till havs en allmän skyldighet 28 Flyktingar från offer till brottslingar 32 Politisk förändring sker tack vare allmänna förvaltningsdomstolar 35 Flyktingkrisen en skyldighet att hjälpa till 37 UNHCR:s program för vidarebosättning (Kvotflyktingssystemet) 37 Utbildningsstipendium för flyktingar 39 Familjeåterförening 41 Arbetskraftsinvandring 42 Asylaviseringar 44 Privata sponsorer 46 Avslutning: Ett EU som tar ansvar och där Sverige kan visa vägen 49 10 rekommendationer för alternativa vägar in i EU 51 Referenser 53

Sammanfattning Båtvägen till Europa har blivit en av de farligaste flyktvägarna i världen. Medan EU:s medlemsstater fortsätter att militarisera sina gränser, minskar möjligheten att plockas upp till havs och genom samarbete med länder som Turkiet flyttar gränskontrollerna längre bort från EU-länders faktiska gränser. Den stabila ökningen av antalet människor som väljer att ta vägen över Medelhavet, trots ökad risk för att dö, visar tydligt att EU:s nuvarande gränsbevakning inte fungerar. Människor på flykt ifrån krig, tortyr och fattigdom kommer fortsättningsvis att riskera sina liv i hopp om att nå säkrare mark. Rätten att söka asyl har minskat. Till den grad att enbart de med minst fara för sina liv och minst risk för att utsättas för tortyr och förföljelse på laglig väg kan resa in i ett annat land. EU:s restriktiva flyktingpolitik försvagar inte bara asylrätten utan också rätten att fly. Bristen på lagliga vägar för flyktingar gör att de i stället tvingas till andra, mer olagliga vägar, vilket skapar osäkerhet kring deras flyktingstatus och huruvida de bara är illegala invandrare som försöker utnyttja andra länders välfärdssystem. Flyktingar blir därför kriminaliserade genom den väg de tvingas söka asyl på och EU svarar med att öka säkerheten. Mot bakgrund av detta presenterar därför denna rapport gångbara lösningar på situationen i Medelhavet. Syftet med rapporten är att komma med argument och förslag på lagliga vägar in i EU. Sex konkreta förslag på alternativa vägar in i EU presenteras. Dessa är: FN:s program för vidarebosättning, utbildningsstipendium, familjeåterförening, arbetskraftsinvandring, humanitära visum och privata sponsorer. Därutöver föreslås även andra verktyg som kan underlätta flyktingars inresa och asyl ansökan. Ett sådant är att EU, på kort och medellång sikt, fortsätter göra sitt bästa i att rädda de människor som riskerar sina liv på Medelhavet. På lång sikt föreslår rapporten att Sverige och EU, genom sin position som globala aktörer, aktivt verkar för att lösa de konflikter som gör att människor tvingas lämna sina hem. 9

10

Inledning Under loppet av en vecka, i april 2015, omkom omkring 1 200 människor på flykt, i Medelhavet. I bara en av dessa fartygsolyckor miste mer än 850 personer livet. Många av passagerarna befann sig under däck utan möjlighet att komma ut, endast 28 personer överlevde. 1 Att EU inte har tillräcklig kontroll vid sina gränser blir allt mer tydligt. Omkring 219 000 flyende människor tog båtvägen till Europa under 2014. Av dessa tog 65 procent vägen via Libyen. 2 Förenta nationernas flyktingorgan UNHCR beräknar att mer än 620 000 asylansökningar gjordes i något EU-land under år 2014. 3 Närmare hälften av dessa, 284 000, gjordes i Sverige och Tyskland. 4 År 2014 dog mer än 3000 flyktingar på Medelhavet och omkring 160 000 människor plockades upp av den italienska kustbevakningen, Operation Mare Nostrum, OMN. 5 Risken att dö som båtflykting på Medelhavet var då en på 50. Efter att den italienska regeringen i november 2014 bestämde sig för att avsluta OMN blev dödsrisken 53 gånger större och under de första tre månaderna 2015 dog en av tjugotre människor som försökte ta sig med båt över Medelhavet till Europa. Enligt Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser, även kallad Frontex 6, har antalet människor som tar flyktvägen över Medelhavet ökat dramatiskt under 2015. Frontex senaste rapport visar att antalet båtflyktingar från Egypten till Grekland under första kvartalet 2015 var tre gånger så många jämfört med samma period år 2014. Antalet båtflyktingar som tog vägen via Libyen var under april 2015 det högsta antalet som någonsin har uppmätts. Detta trots 1 Amnesty International (2015b) 2 Amnesty International (2015a) 3 OHCHR, A/HRC/29/36 4 Europaportalen, 21 juli 2015. 5 OHCHR, A/HRC/29/36 6 Frontex är EU:s säkerhetsmyndighet för de yttre gränserna. Myndigheten är baserad i Polen och svarar för samordningen av de nationella gränsbevakningsväsendenas verksamheter för att säkerställa skyddet vid EU:s gränser till icke-medlemsländer. Källa: Frontex 11

att den italienska kustbevakningen hade avslutat Operation Mare Nostrum och möjligheten att plockas upp till havs hade minskat. 7 Flyktingkatastrofen i Medelhavet har av flera benämnts som en skam för Europa. I april år 2015 kom Amnesty International ut med rapporten Europe s sinking shame. 8 Samtidigt gick Internationella federationen för mänskliga rättigheter, FIDH, ut med ett öppet brev till Europarådet där de bad om ett slut på detta, End Europes s shame. 9 Flera nyhetsbyråer som The Guardian, Reuters och Europost har därefter tagit efter och vid flera tillfällen använt sig av liknande rubriker. Trots skammen visar EU:s demokratiska församlingar liten vilja att ändra på dagens system. Att antalet människor som väljer att ta vägen över Medelhavet ökat, trots den höga dödsrisken, visar tydligt på att EU:s nuvarande åtgärder inte är tillräckliga. De risker som flyktingar och migranter är beredda att ta för att nå säkrare mark visar att skärpta gränskontroller inte fungerar, som ett avskräckande medel, när desperata människor flyr från krig, tortyr och fattigdom. Kort efter katastrofen i april 2015 kallades EU:s regerings- och statschefer till ett flertal krismöten. Både Italien och Grekland betonade vikten av ökade resurser till respektive kustbevakning och De risker som flyktingar en jämnare fördelning av flyktingar och migranter inom och migranter är beredda EU. Grekland tyckte att det var viktigare för EU att ha en att ta för att nå säkrare mer aktiv roll i internationella konflikter som de i Syrien, mark bevisar att skärpta Irak och Libyen, vilka majoriteten av flyktingarna kommer gränskontroller inte fungerar som ett avskräckan- ifrån. I likhet med Grekland vidhöll Tyskland att EU borde se till problemets orsak, att mer resurser till räddningsoperationer snarare uppmuntrar till att fler tar den farliga de medel när desperata människor flyr från krig, vägen över Medelhavet. Länder som Italien, Frankrike, tortyr och fattigdom. Storbritannien och Polen förtydligade vikten av att hindra människosmugglare, vilka i dag möjliggör att flyktingar kan ta sig över Medelhavet. 10 I maj 2015 bestämde EU-ländernas försvarsministrar sig för att inrätta en ny operation, EU Navfor Med för att motverka människosmuggling på Medelhavet. Man inväntar nu beslut från FN:s säkerhetsråd för att få att använda militära medel för att bekämpa människosmuggling på Medelhavet. 11 Enligt Sverige är den högst prioriterade åtgärden, både på kort och medellång sikt, de livräddande insatserna. Sverige har sedan tidigare skickat räddningsbåtar till Medelhavet och är berett att fortsätta med det. Vidare betonar regeringen den interna EU-solidariteten; att migrationspolitiken inom EU bör utvecklas på ett sätt som innebär en jämnare fördelning av antalet asylsökande inom EU,där alla medlemsländer tar sitt ansvar. Slutligen ser man gärna en utredning från 7 Frontex (2015b) 8 Amnesty International (2015a) 9 FIDH, 22 april 2015. 10 BBC, 23 april 2015. 11 UNHCR (2015b) 12

EU-kommissionens sida och ett förslag på tre realistiska alternativ för fler lagliga vägar in i EU. 12 Mot bakgrund av detta avser denna rapport att kartlägga och presentera relevanta lösningar på situationen i Medelhavet. Ord som solidaritet och sammanhållning har sällan räckt till och vi ser nu en ökad militarisering av EU:s gränser. Rapporten redogör för några av de lagliga vägar som kan vara tänkbara lösningar, den problematiserar inte runt deras eventuella för- eller nackdelar. Den avser inte heller att redogöra för en lösning på hela migrationsfrågan som sådan, utan endast att diskutera det som av EU benämns som illegal migration vid EU-medlemsstaternas gränser. Rapporten är indelad i två kapitel. Det första kapitlet ger en beskrivning av flyktingsituationen i dag, vilka som försöker ta sig till Europa, vilka vägar som finns och hur nuvarande regelverk för flyktingar ser ut. I kapitel två presenteras sex konkreta förslag på alternativa vägar in i EU. Den avslutas med en slutdiskussion och rekommendationer. Definitioner Innan rapporten kommer till de viktigaste delarna om flyktingar och lagliga vägar, är vissa förtydliganden kring definitioner i sin ordning. Det mest relevanta: Vad är en asylsökande? Vilka är flyktingar? Vilka är migranter? Enligt artikel 1 i FN:s flyktingkonvention är en flykting en person som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk samhörighet, och som befinner sig utanför det land vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet. 13 Definitionen avser därför inte alla som på grund av denna fruktan är fördrivna från sina hem, utan enbart de som passerat en landgräns. De som förblir inom landets gränser kallas för Vad är en asylsökande? internflyktingar (Internally Displaced People). Även om Vilka är flyktingar? orsaken till flykten är densamma, kvarstår internflyktingar Vilka är migranter? fortfarande under skyddet av sin egen regering även om regeringen skulle kunna vara orsaken till deras flykt. UNHCR beskriver därför internflyktingar som den mest utsatta flyktinggruppen. Deras ursprungliga ansvarsområde omfattar inte uttryckligen internflyktingar men på grund av organisationens sakkunskaper, har de under många år även skyddat och bistått miljoner av internflyktingar. UNHCR:s siffror på antalet flyktingar i världen innefattar därför även de som lever som internflyktingar. 14 Vidare definieras en asylsökande som en person som tar sig till Sverige och 12 Regeringskansliet, Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 15 16 juni 2015, Rådspromemoria 2015-06-04 13 Förenta Nationernas generalförsamling, Flyktingkonventionen (Convention Relating to the Status of Refugees), 28 juli 1951, United Nations Treaty Series, vol. 189, Artikel 1 14 UNHCR, Internally Displaced People, On the run in their own land 13

ansöker om skydd (asyl) i Sverige, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. 15 Alla asylsökande är inte flyktingar, men alla flyktingar är per definition asylsökande, även om en liten del av världens flyktingar aktivt söker asyl. Sedan september 2013 får exempelvis alla syriska flyktingar i Sverige asyl, det vill säga uppehållstillstånd. 16 Flyktingar som fått uppehållstillstånd i ett land räknas som flyktingar fram till den dag de blir medborgare i det nya landet. UNHCR:s siffror om antalet flyktingar i världen inkluderar därför även de som fått uppehållstillstånd. 17 En migrant är en person som av andra orsaker än de som omnämns i flyktingdefinitionen frivilligt lämnar sitt hemland för att bosätta sig någon annanstans. Motivet kan variera. Om hen exempelvis lämnar sitt hemland uteslutande av ekonomiska skäl är hen att betrakta som ekonomisk migrant. 18 I diskussionen kring migranter och flyktingar brukar man därför göra skillnad på påtvingad migration (flyktingar) och frivillig migration. Försök har gjorts att bredda definitionen av vem som är flykting då en tydlig distinktion mellan vad som är påtvingad och frivillig migration sägs vara svår. Ekonomiska migranter kan på samma sätt som flyktingar falla offer för politiskt förtryck. Ekonomiska migranter kan därför sägas vara lika mycket offer för politiskt förtryck, som flyktingar. Denna rapport kommer att definiera alla människor som väljer att ta farliga vägar som flyktingar. 15 Migrationsverket, hämtad 14 sep 2015. 16 Aftonbladet, 3 sep 2013. 17 Artikel 1C i 1951 års flyktingkonvention 18 UNHCR (1996), paragraf 62. 14

15

Last year Europe had about 600,000 asylum requests. This corresponds more-or-less to 1 per 1000 of the European Union population. Now, think about an island with 1000 people, and if one person comes to that island, we cannot say that the island has not the capacity to absorb that person. Förenta Nationernas flyktingkommissarie António Guterres 16

HUR SER dagens flyktingkris UT? Flyktingar och migration ett globalt fenomen Människor rör på sig, från krig, förtryck och naturkatastrofer. Vanligen innebär det att lämna kvar sina nära och kära, men ibland förflyttar man sig för att det inte finns någon kvar. Vissa åker i hopp om att hitta ett bättre liv, ett arbete, en utbildning och en bättre tillvaro, medan andra åker för att förenas med vänner och familj. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB utvandrade 51 237 svenskar till andra länder år 2014. 126 966 människor valde samma år att invandra till Sverige. 19 17 procent av dem som invandrade under 2014 hade tidigare bott i Sverige, så kallade återinvandrare. Denna grupp utgör vanligtvis den största gruppen av migranter som varje år kommer till Sverige. 20 EU:s befolkning ökade i genomsnitt med 1,7 miljoner invånare per år mellan åren 2004 och 2008, mycket tack vare antalet immigranter som kom till EU. Länder som Spanien, Storbritannien, Tyskland och Italien hade tillsammans med länder som Polen, Rumänien, Bulgarien och Baltikum (Estland, Lettland och Litauen) flest antal immigranter under 2008. Samtidigt hade dessa länder nästan lika många emigranter. År 2008 hade Tyskland, tillsammans med länder som Polen, Rumänien, Bulgarien och Baltikum (Estland, Lettland och Litauen), ett negativt netto i termer av immigranter och emigranter. År 2008 beräknades att emigrationen jämfört med året innan hade ökat med 13 procent. 21 Den 1 januari 2013 var EU:s befolkning 504,6 miljoner, en ökning på med 1,1 miljon från året innan. Antalet immigranter till EU var 3 624 862, medan samma siffra för emigranter låg på 2 951 913. 22 Än en gång hade länder som Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Bulgarien ett negativt netto i termer av migranter. Samtidigt som Tyskland, Storbritannien och Italien hade ett positivt netto. Både immigrationen och emigrationen inom, till och från EU ökade från 2012 till 2013. Emigrationen ökade mer än dubbelt så mycket som immigrationen, 4,6 respektive 2 procent. 23 19 SCB 20 SCB (2015:106) 21 Eurostat (2011) 22 Notera: Med immigration menas även EU-medborgare som väljer att flytta till ett annat EU-land och inte enbart de som kommer utifrån EU. Detsamma gäller emigranter. 23 Eurostat. 17

Enligt en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har antalet migranter i OECD-länderna från och med år 2000 ökat från 75 miljoner till ungefär 100 miljoner. De största ursprungsländerna är Kina, Mexiko, Storbritannien och Indien. Det betyder nödvändigtvis inte att immigrationen i sig har ökat. Andelen utrikesfödda som kommer till exempelvis Storbritannien, Spanien och Italien har År 2013 översteg siffran enligt OECD tvärtom minskat med 12 respektive 22 och på antalet människor som 19 procent sedan 2012. Även om USA fortfarande räknas tvingats lämna sina hem som OECD:s största land i termer av immigranter (över 50 miljoner. en miljon) minskade andelen även där (ungefär 3 procent). I stället har länder som Tyskland och Sverige fått fler immigranter. Trenden fortsätter, från 2008 har andelen immigranter till EU, från länder utanför dess gränser, minskat med cirka 12 procent. I länder som Australien och Kanada, som i större utsträckning karaktäriseras av att ha en mer kontrollerad invandring, har antalet immigranter successivt gått upp. 24 Att flytta mellan länder, av olika orsaker, har blivit allt vanligare i vår globaliserade värld. Under de tre senaste åren har vi dessutom fått den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. År 2013 översteg siffran på antalet människor som tvingats lämna sina hem 50 miljoner. 25 I juni 2015 låg denna siffra på över 59,5 miljoner. En ökning med 8,2 procent. 26 Den största anledningen till detta är att över femton konflikthärdar, i världen, startat eller flammat upp igen. 27 Vilka riskerar sina liv på Medelhavet? Konflikten i Syrien, som nu är inne på sitt femte år, har blivit kallad världens största humanitära katastrof i modern tid. 28 Hittills har UNHCR registrerat över fyra miljoner flyktingar utanför Syrien, en siffra som enligt deras prognoser kommer att stiga till cirka fem miljoner i slutet av året. 29 Utöver det beräknas mer än 7,6 miljoner människor i dagsläget vara internflyktingar. 30 95 procent av de flyktingar som är utanför Syrien befinner sig i grannländer som Turkiet (1 805 255), Irak (251 499), Libanon (1 172 753) och Jordanien (629 128). Varken Libanon eller Jordanien har skrivit under flyktingkonventionen. De har numera stängt sina gränser för syriska flyktingar. I Libanon är var femte invånare syrisk flykting. 31 Hälften av de som tvingats fly är barn under 18 år. 32 Av de 625 000 flyktingar som sökte asyl i EU år 2014 var en femtedel syrier, det vill 24 OECD (2014) 25 Amnesty International (2015b) 26 UNHCR (2015f) 27 UNHCR (2015a) 28 UNHCR (2014c) 29 UNHCR, Syrian Regional Refugee Response 30 Internal Displacement monitoring Center 31 UNHCR, Syrian Regional Refugee Response 32 Mercy Corps 18

säga 123 000. Sverige och Tyskland har tillsammans tagit emot mer än hälften av dessa. 33 Totalt har, mellan juni 2011 och april 2015, 311 349 syrier sökt asyl i Europa. Enbart Turkiet har tagit emot sju gånger fler syriska flyktingar än vad hela Europa har gjort sammanlagt. EU:s medlemsstater EU:s medlemsstater brister inte enbart i sitt ansvar för flyktingmottagandet, det råder även brist på humanitär hjälp i brister inte enbart i sitt ansvar för flyktingmottagandet, det råder även flyktinglägren. Endast 31 procent av UNHCR:s begärda budget för syriska flyktingar i flyktingläger under 2015 har hittills brist på humanitär hjälp betalats ut. 34 i flyktinglägen. Krig och fattigdom råder även i andra delar av världen. Av världens tio största konflikter, beräknat på antalet flyktingar, utspelar sig fem i Afrika, söder om Sahara (Somalia, Sudan, Södra Sudan, Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken). I Kenya finns sedan 1991 världens största flyktingläger: Dadaab, där majoriteten av de 463 000 flyktingar som tagit skydd där är av somaliskt ursprung. 35 Totalt beräknas 1,1 miljoner somalier vara flyktingar i grannländerna Kenya, Etiopien och Jemen och mer än 1,3 miljoner beräknas vara internflyktingar. Därmed utgör den somaliska befolkningen världens tredje största flyktinggrupp. 36 Konflikten i Södra Sudan visar även hur komplex och paradoxal flyktingkrisen i Afrika är. Efter konflikten som blossade upp i december 2013, beräknas mer än en halv miljon människor ha blivit flyktingar och majoriteten befinner sig nu i Etiopien, Sudan, Kenya och Uganda. Södra Sudan är ett land som människor flyr ifrån, men också ett land som många flyr till. I landet bor mer än 220 000 flyktingar. 37 Många flyktingar härstammar från Eritrea, som är beläget söder om Sahara. Landet har under en längre period styrts av en auktoritär stat, där militären haft, och fortfarande har, absolut makt. Enligt organisationen Freedom House toppar landet, varje år, listan på de länder med sämst miljö för media, journalister och yttrandefrihet. 38 För många eritreaner är ett liv inom landets gränser därför inte längre ett alternativ. Av landets sex miljoner invånare flyr, enligt UNHCR, 5 000 människor varje månad. 39 En annan oroshärd är den tre decennier långa konflikten i Afghanistan. Afghaner utgör världens andra största flyktinggrupp och var fram till kriget i Syrien bröt ut, den största. Enligt UNHCR finns det ungefär 2,7 miljoner afghanska flyktingar, majoriteten lever i grannländerna Pakistan (1,6 miljoner) och Iran (950 000). 40 33 Eurostat (2015/53) 34 UNHCR, Syrian Regional Refugee Response 35 UNHCR (2012) 36 UNHCR (2015e) 37 Amnesty International (2015b) 38 Freedom House 39 UNHCR (2014b) 40 UNHCR (2015e) 19

Mer än 86 procent av världens flyktingar lever i dag i vad som kallas utvecklingsländer. Länder som Turkiet, Iran, Etiopien och Kenya. Vanligen befinner man sig på gränsen till sitt eget land eller i närområden. Hoppet om att kriget snart skall ta slut och hjälporganisationers insatser är det som får människor att orka stanna kvar i flyktinglägen. De som i dag står vid Europas portar är de som inte står ut längre, som är villiga att glömma och börja om på nytt. Att människor som redan är på flykt väljer att fly igen är inte så konstigt med tanke på omständigheterna. 623 118 immigranter och flyktingar kom till EU illegalt mellan 1998 och 2013. 41 Enbart under 2014 beräknas det ha kommit omkring 620 000 asylsökande. 219 000 flyktingar och migranter kom via Medelhavet till EU. Under denna period och de tre första månaderna av 2015 utgjorde syrierna en tredjedel av dem som riskerade sina liv på Medelhavet. Eritreaner och afghaner utgjorde tillsammans en tredjedel. 42 Flyktvägar över världens hav I debatten kring båtflyktingar, lyfts Medelhavet fram som ett unikt exempel när det gäller illegala vägar. Europeiska politiker och media diskuterar vanligen EU:s gränser som de enda gränser flyktingar vill ta sig över, vilket naturligtvis inte stämmer. I en artikel från The Guardian, talar UKIP:s (United Kindom Independence Party, [invandrarkritiskt och nationalliberalt parti]) ledare Nigel Farage om miljontals flyktingar...an unlimited number of people crossing over. och...waves of millions of people... som försöker att ta sig in i EU. 43 I en annan artikel i The Washington Post, talas det om en global våg; a global surge, av flyktingar som tar sig till EU. 44 Många av EU:s ledare och politiker tenderar att se mellan fingrarna när migration debatteras i en bredare kontext. Att flyktingar bestiger flera hinder innan båtresan diskuteras därför i mindre utsträckning. Även det faktum att båtflyktingar finns i andra delar av världen och att migrationen ofta är begränsad till närområden. Exempelvis blir båtvägen för en person som flyr från Syrien till Europa förhållandevis kort, på samma sätt som vägen till USA blir kortare för en person som flyr från Colombia jämfört med att ta sig till Europa. Världen består av flera dödliga hav, Medelhavet är endast ett av dem. Bengaliska viken och Andamansjön Båtkatastroferna i Bengaliska viken och i Andamansjön beskrivs av UNHCR som flytande kistor, floating coffins. 45 Migranterna består till stor del av burmeser, eller mer specifikt, en muslimsk minoritetsgrupp som kallas för rohingyas. 41 Amnesty International (2014) 42 Amnesty International (2015a) 43 The Guardian, 29 april 2015. 44 The Washington post, 20 april 2015. 45 The Independent, 17 maj 2015. 20

Rohingyafolket beskrivs som världens mest förtryckta minoritet. De erkänns inte som en del av den buddistiska staten Burma och många sägs leva under slavliknande förhållanden. I takt med en allt osäkrare tillvaro i Burma har folket börjat leta upp nya närområden att fly till. Resan till havs har blivit en utväg för att fly från slaveri, fattigdom, diskriminering och svält. 46 International Organization for Migration, IOM, beskriver Burma som ett land med komplexa migrationsströmmar. Mer än 10 procent av befolkningen migrerar. För många har ökade löner och ökad efterfrågan på lågutbildad arbetskraft i grannländer utgjort en pull-faktor som gör att många väljer att emigrera. Migrationen till grannländerna Thailand och Malaysia utgör mer än tre miljoner människor. Utöver det har arbetskraftsinvandringen till Gulfländerna ökat kraftigt. 47 I fallet båtflyktingar, organiseras resan av människosmugglare och börjar vanligtvis i Bangladesh eller Burma med sikte på Indonesien, Malaysia och Thailand. Resan tar normalt sett några veckor, men blir i många fall blivit längre. En orsak är att flyktingar tas som gisslan i syfte att utpressa deras familjer på pengar. I ett försök att minska människohandeln har thailändska myndigheter lanserat ett flertal kampanjer mot smugglarna, vilket tvingat flyktingbåtar att ta långa omvägar. Myndigheter har avvisat båtar som kommit i hamn med syfte att minska människosmugglingen ytterligare. I dessa fall har migranterna i stället blivit offer då förövarna övergett fartygen. Handhavandet har tagits efter av både Malaysia och Indonesien, vilket har De som har räddats inneburit att flyktingar som tvingats stanna på de överlastade vittnar om våldtäkter på fartygen i månader har riskerat att dö av svält, brist på vatten kvinnor, barnmisshandel och sjukdomar. 48 Enligt IOM beräknas totalt 8 000 människor och män som kastas i från Burma och Bangladesh vara lämnade åt sitt öde. 49 Vidare beräknar UNHCR att över 88 000 flyktingar och migranter, havet. varav 25 000 bara i år, tagit den farliga vägen sedan 2014. Mer än 1 000 beräknas ha dött av svält och nästan lika många på grund av tortyr. De som har räddats vittnar om våldtäkter på kvinnor, barnmisshandel och män som kastas i havet. 50 Sydostasien och Stilla havet Samtidigt som burmeser och bengaler flyr båtvägen till Indonesien, flyr andra människor båtvägen från samma land till ett annat, nämligen Australien. År 2012 beräknades ungefär 7300 flyktingar och migranter ha tagit sjövägen till Australien. Sannolikheten att dö som båtflykting på havet mellan Sydostasien och Australien var då en på arton. 51 Året efter var siffran på antalet flyktingar 46 BBC, 12 maj 2015. 47 International Organisation for Migration, 24 aug 2014. 48 Sveriges Television, 15 maj 2015. 49 BBC, 18 maj 2015. 50 UNHCR (2015d) 51 Australian Border Deaths Database 21

och migranter som tagit sig över havet till Australien nästan tre gånger så hög, närmare 20 000. 52 Trots den höga dödsrisken avskräcktes inte människor på flykt från att ta den farliga båtvägen till Australien. Enligt UNHCR mottog Australien ungefär 24 300 asylansökningar under 2013, vilket gjorde landet till det åttonde största i väst när det gäller antalet asylansökningar. Majoriteten av de som färdas över Stilla havet är flyktingar från Afghanistan, Iran, Pakistan och Sri Lanka. 53 Australiens migrationspolitik ändrades drastiskt efter en båtolycka år 2013 med 65 flyktingar och migranter från Sri Lanka. Efter olyckan inledde den australiska regeringen Operation Sovereign Borders. Asylsökande som kommit med båt till Australien får inte längre Trots den höga dödsrisken avskräcktes inte söka asyl i landet. I stället transporteras asylsökande och migranter till det land de ursprungligen kommit ifrån eller människor på flykt från till flyktingläger i grannländer som Papa Nya Guinea och att ta den farliga båtvägen Nauru. De flyktingar som fått sin asylansökan prövad och till Australien. godkänts som genuina flyktingar har i stället för Australien blivit hänvisade till vidarebosättning i Papa Nya Guinea. 54 Den australiska regeringen har även tecknat avtal med länder som Kambodja, där landet fått australiskt bistånd med motkravet att ta emot flyktingar och migranter som först anlänt till Australien. 55 Vidare har det rapporterats om att australiska myndigheter har betalat människosmugglare på flyktingbåtarna för att transportera flyktingar tillbaka till det land de senast kom ifrån. Detta regelverk kallas push-backs. Människosmugglarna har kunnat ta ut stora summor från både flyktingar och australiska myndigheter. 56 År 2014 låg antalet asylsökande, som tagit båtvägen till Australien, därför på noll. Att den australiska regeringen har kunnat behålla sin flyktingpolitik är tack vare toleranta grannländer. Australiens bogseringar av flyktingbåtar ut på internationellt vatten står sannolikt i strid med havsrättens bestämmelser om hur staters lagar regleras på internationellt vatten. Push-backs som verkställs inom Indonesiens territorium kan innebära att Indonesiens suveränitet har kränkts. En viktig orsak till varför Australiens åtgärder har varit verkningsfulla är de stora summor som landet spenderar på gränskontroller. I en artikel i The Guardian beräknas regeringen att ha lagt nästan 8 miljarder dollar, det vill säga ungefär 70 miljarder kronor 57, på flyktingläger och liknande åtgärder sedan 2007. Totalt beräknas varje flykting som skickas till ett flyktingläger kosta staten 343 000 dollar, vilket motsvarar ungefär tre miljoner kronor. Om EU hade infört liknande åtgärder för varje flykting som kommit via Medelhavet år 2014, hade det 52 UNHCR (2013c) 53 BBC, 4 dec 2014. 54 CNN, 25 april 2015. 55 Asylum Seeker Resource Center 56 The Guardian, 14 juni 2015. 57 1 dollar = 8.7 SEK, Hämtad 5 aug 2015. Källa: Valuta.se 22

kostat EU ungefär 500 miljarder kronor. Detta motsvarar 500 gånger mer än vad Frontex budget låg på år 2014. 58 Gränsen mellan Mexiko och USA Gränsen mellan Mexiko och USA har under flera decennier fungerat som en viktig plats för flyktingströmmar. Under flera år utgjordes den av människor med mexikanskt ursprung. I dag är det vanligare att migranter från El Salvador, Honduras och Guatemala tar vägen via Mexiko till USA. UNHCR beräknar att ungefär 70 procent av alla asylsökande i USA kommer från just dessa länder År 2013 fängslade mexikanska myndigheter närmare 90 000 flyktingar från andra länder som försökte ta sig över Mexiko till USA. 59 Gränsen är en av de mest bevakade i hela världen. The Migration Policy Institute beräknar att USA år 2012 spenderat omkring 18 miljarder dollar, 156 miljarder kronor på sin gränskontroll. Sammanlagt beräknas USA ha lagt ut mer än 220 miljarder dollar sedan år 2003. 60 Dessa summor kan jämföras med EU:s och Frontex budget för år 2015 som uppgår till 115 miljoner euro vilket är en ökning med 15 miljoner 61 62 euro från året innan. På senare år har antalet migranter och flyktingar som dött på vägen ökat. Enligt The Migration Policy Institute är detta en direkt effekt av ökade gränskontroller, där de flesta som väljer att passera gränsen står inför ett antal dödliga risker. De kvävs i lastutrymmen, drunknar i bevattningskanaler eller floder, dör i trafikolyckor eller fryser ihjäl. Enligt USA:s egna databaser har sedan år 1998 omkring 6 000 människor hittats döda på amerikansk mark efter att de passerat gränsen. 63 Sahara Ett annan dödlig väg är världens största öken, Sahara. Den vägen tar människor vars mål är att finna arbete och stanna i länder som Tunisien, Algeriet, Egypten och Libyen. I många av fallen utgör vägen över Sahara en del av det större målet, ett bättre liv i Europa. De farliga vägar migranter tvingas ta över Sahara har uppmärksammats alltmer på internationell nivå. FN har exempelvis tillsatt en övervakningsgrupp som utreder människosmuggling och trafficking av personer med eritreanskt och somaliskt ursprung. I mars 2012 uppmärksammade EU situationen i Sinai, den gräns mellan Egypten och Israel som många eritreaner försöker att ta sig över. På vägen mellan Eritrea och Egypten är människosmuggling vanligt. I de flesta fall är det flyktingars enda möjlighet att ta sig genom öknen. I rapporter från 58 CNN, 25 april 2015. 59 International Organisation for Migration (2014a) s. 49 60 The Migration Policy Institute (2013) s. 16 61 Frontex (2015a) 62 Jämförelsen gäller enbart Frontex egen budget och inte det som varje EU medlemsstat själv spenderar på gränsövervakning. 63 International Organisation for Migration (2014a) s. 54 23

EU framgår det att smugglare och andra militanta grupper håller flyktingar som gisslan i tortyrläger i syfte att kräva deras anhöriga på lösensummor. 64 Totalt beräknar IOM att ungefär 2 000 flyktingar mellan år 1998 och 2013 mist sina liv när de passerat Sahara. Mörkertalet är dock stort och det råder brist på kunskap om hur många som verkligen får sätta livet till. 65 I en intervju med Amnesty International beskriver en överlevare från ett av skeppsbrotten på Medelhavet sin resa till Libyen. Den började i Gambia och fortsatte till Senegal, där han arbetade i några månader. Han reste sedan vidare till Bamako i Mali och arbetade där i några månader. Därefter betalade han smugglare för att ta sig över till Burkina Faso och Niger, för att till slut komma till Libyen. Situationen i Libyen har under en kort period blivit vad statsvetare och andra forskare kallar för a failed state, det vill säga en kollapsad stat där människosmugglare och andra grupper kan operera fritt. Många migranter vittnar om att situationen i Libyen inte alls är som de hoppades och de flyr vidare av rädsla. De som kan åker tillbaka hem, medan de som inte kan återvända, väljer att ta sig över Medelhavet. Vägen via Medelhavet är i många fall billigare (1 000 66 67 dinars) än vägen hem (2 500 dinars). Familjen Wahid Hasan Yousef Wahid och hans fru Manal Hashash flydde med båt från Libyen tillsammans med sina fyra döttrar Randa, 10, Sherihan, 8, Nurhan, 6, och Kristina, 2. Bara han själv och hustrun överlevde. I en intervju med Amnesty International beskriver Hasan Yousef hur han fram till kriget i Syrien hade arbetat i över femton år som läkare i Libyen. Hans liv påverkades markant när kriget i Syrien, mellan kurdiska och islamistiska grupper, började trappas upp. Som syrisk medborgare med kurdisk härkomst anklagades han för att indirekt ha stöttat den syriska regimen. Han mottog dagligen hot och vid ett tillfälle misshandlades han grovt. Efter att, tillsammans med sin familj, ha försökt ta sig in i Egypten (vars gränser vid den tidpunkten var stängda för syrier) och nekats visum till länder som Tunisien och Malta, bestämde han sig för, att med hjälp av smugglare, ta sig och sin familj över Medelhavet. Hans historia beskriver inte bara Libyen som ett transitland, utan även att många migranter färdas till Libyen på samma grunder som de väljer att ta sig till Europa; sökandet efter ett bättre liv. Situationen i Libyen har blivit allt svårare. För många är sista utvägen båtfärden till Europa.* *Amnesty International (2014) s. 47 64 UNHCR (2013a) 65 International Organisation for Migration (2014a) 66 Amnesty International (2014) s. 21 22 67 2 500 Libysk Dinar = 15 019 SEK, Hämtad 21 sep 2015. Källa: Bloomberg.com 24

I alla dessa fall spelar smugglare och människohandlare en viktig roll. FN:s kontor för narkotikabrott och förebyggande av brott, UNODC, beskriver att resor inom Asien kan kosta från ett par hundra dollar till mer än 10 000 dollar. Mexikaner som tar sig över gränsen till USA kan få betala uppemot 3 500 dollar. Kostnaden för att ta sig över Medelhavet varierar beroende på födelseland. Afrikaner får betala omkring 1 000 dollar. Av den anledningen brukar de få sitta längst ner i båten. Syrier som anses komma från ett relativt förmöget land kan få betala uppemot 2 500 dollar. 68 Att söka asyl en mänsklig rättighet som omöjliggörs I efterdyningarna av andra världskriget bildades FN:s flyktingorgan, UNHCR, med syfte att hjälpa de människor som på grund av krig och fattigdom flytt sina hem. Flyktingkonventionen från 1951, tillsammans med protokollet som tillkom 1967, utgör i dag en viktig grundsten i det internationella skyddet av flyktingar. Flyktingkonventionen baseras på tre grundläggande principer: Icke-diskriminerings-, icke-bestraffnings- och non-refoulement-principen 69 Som nämnts i inledningen beskriver artikel 1 i konventionen en flykting som en person som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk samhörighet, och som befinner sig utanför det land vari han är medborgare och som på tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet. 70 Vidare beskriver artikel 14 (1) i Förenta Nationernas allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna att envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse. 71 Det vill säga söka asyl. I jämförelse med exempelvis artikel 3: Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet och artikel 6: Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening. 72 kan rätten att söka asyl tyckas vara något begränsad. Stater prövar oftast bara asylansökningar som görs av personer som befinner sig inom deras territorium. Att vem som helst kan komma in i ett land kan sägas undanröja doktrinen om staters suveränitet, det vill säga statens rätt att få bestämma över sitt territorium och sina gränser. Därför inför länder som Sverige andra lagar och regler än de i flyktingkonventionen, som reglerar vilka som tar sig in inom landets gränser. Ett exempel är att medborgare från andra länder måste söka visum för att få tillträde till en annan stats territorium. 73 För dem med flyktingstatus, det vill 68 UNODC 69 Att inget land ska utvisa eller avvisa ( refouler ) en flykting mot dennes vilja, på något sätt, till ett område där han eller hon fruktar för sitt liv eller sin frihet. 70 Flyktingkonvention, Artikel 1 71 Förenta Nationernas generalförsamling, Allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna, 10 dec 1948, 217 A(III), Artikel 14. 72 Ibid. Artikel 3 och 6. 73 Undantag finns. Som en del av Schengensamarbetet behöver medborgare av ett EU-land inte ansöka om visum till andra EU-länder. För mer information: EU kommissionen, Europa Utan gränser, Schengenområdet. 25

säga de personer som uppfyller flyktingkonventionens definition, är ett visum sällan möjligt. Enligt viseringskodexen, artikel 32 (1b), får ansökan om visum avslås om det föreligger rimliga tvivel om sökandens avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. 74 Ju större behov du har av skydd desto svårare är det att på laglig väg komma in i EU och Sverige. I samband med EU:s utvidgning och en gemensam asylpolitik inom EU, tillkom även direktivet om transportöransvaret (2001/51/EG). 75 Syftet är att förmå transportbolag att kontrollera de resandes handlingar. Saknar en person pass eller tillstånd kan detta innebära mycket höga bötesbelopp för transportbolagen. I Sverige får transportbolaget stå för kostnaderna för återresan för den person som rest in utan pass eller giltigt tillstånd, enligt utlänningslagen 9 kap. 2. Transportbolagen har på så vis fått indirekt myndighetsansvar och bestämmer vilka som får och inte får transporteras med deras bolag. Då flyktingar inte beviljas visum kan de inte visa upp de handlingar transportbolagen kräver och alltså inte släppas ombord. Att flyktingar väljer att använda sig av, och betala enorma summor till, människosmugglare i stället för en enkel flygbiljett är ett resultat av transportöransvaret. Rätten att söka asyl kan tyckas vara en stor paradox. Det är en mänsklig rättighet att få söka asyl, men mycket görs för att hindra människor på flykt från att kunna utnyttja den rätten. Flyktingar måste använda sig av farliga vägar för att utnyttja denna rättighet. Av de som år 2014 reste över Medelhavet var 43 procent flyktingar enligt artikel 1 i flyktingkonventionen och berättigade asyl enligt artikel 14 (1) i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Syrier och eritreaner svarade för 46 procent av de som nådde Italien med båt år 2014. 76 Då FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna inte är bindande, menar många att rätten att söka asyl, så som den står i förklaringen om de mänskliga rättigheterna, inte heller är av bindande karaktär. Rätten att söka asyl uttrycks varken i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, ICCPR, 77 eller i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ICESCR. 78 Ett lands skyldighet ligger snarare i att upprätthålla det som står i FN:s flyktingkonvention och att utreda en persons ansökan, en följd av non-refoulement-principen, artikel 33 i flyktingkonventionen (principen återfinns även i artikel 3, Europakonventionen) 79, för att säkerställa att ingen skickas tillbaka till förföljelse. 80 Principen är absolut och så grundläggande att inga reservationer 74 EU:s viseringskodex, Förordning (EG) nr 810/2009. 75 Rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985. 76 Amnesty International (2015b) 77 Förenta Nationernas generalförsamling, Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), 3 jan 1976, 2200A (XXI). 78 Förenta Nationernas generalförsamling, Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR), 23 mars 1976, 2200A (XXI) 79 Europarådet, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ECHR), 3 sep 1953, Artikel 3 80 Flyktingkonventionen, Artikel 33. 26

eller undantag får göras av den. Det innebär att inget land ska utvisa eller avvisa ( refouler ) en flykting mot dennes vilja, på något sätt, till ett område där han eller hon fruktar för sitt liv eller sin frihet. Utredningsskyldigheten ligger således i att finna om detta stämmer för den asylsökande. Skyldigheten gäller emellertid bara i förhållande till personer som befinner sig inom statens territorium eller jurisdiktion. Att Australien väljer att skicka flyktingar till länder som Kambodja sägs därför inte strida mot rätten att få söka asyl, då flyktingar plockats upp på internationellt vatten och skickats till grannländer där de inte behöver frukta för sina liv. Australien har inte heller specifikt förbjudit någon från att söka asyl, utan närmast gjort det omöjligt att söka asyl. Landets agerande har fått mycket kritik och att detta kolliderar med andra mänskliga rättigheter borde verkligen diskuteras. Dock inte inom ramarna för denna rapport. 81 Danmarks förslag I oktober 2014 föreslog de danska partierna Liberal Alliance (LA) och Dansk Folkeparti att flyktingar som ansöker om asyl i Danmark ska skickas till läger, i dansk regi, utanför EU. Partierna föreslog ett läger i Asien, ett i Mellanöstern och ett i Afrika. Man förordade Kenya som mottagare av de afrikanska flyktingarna som kommit till Danmark. Förslaget hade ett stort stöd bland det danska folket och även andra partier i Danmark som såg det som ett alternativ.* Emellertid väckte det stor irritation hos människorättsorganisationer, vilka betonade att Danmark har ansvar för de flyktingar som kommer till landet. De kraftigaste reaktionerna kom från Kenya, som tyckte förslaget var både rasistiskt och kränkande. Enligt den kenyanska regeringen hade Danmark, med tanke på de 20 000 flyktingar som planerades anlända till landet det året, inget att beklaga sig över. Kenya beräknades då ha mer än 800 000 flyktingar i landet. I efterhand kan valet av Kenya sägas ha baserats på non-refoulement-principen, då landet i dag räknas som ett av de få i Afrika där flyktingar inte behöver frukta för sina liv, utstå tortyr eller förföljelse. * Danmarks Radio, 9 okt 2014. Att bogsera tillbaka båtflyktingar till det land de kommer ifrån, så kallade pushback(s), innebär risk att kränka andra staters suveränitet och är därmed inte lagligt. Pushbacks ses i det här avseendet som en möjlighet för stater och EU att utöka sina gränser till andra länder bortom de fysiska gränserna och därmed göra det ännu svårare för flyktingar att söka asyl. Slutligen kan principen om icke-bestraffning lyftas som ett argument för att flyktingar, trots staters suveränitet, viseringsregler och transportöransvar ska få tillträde till ett annat lands territorium. Flyktingkonventionen föreskriver, med förbehåll för vissa undantag, att flyktingar inte bör straffas för sin olagliga inresa eller vistelse i landet (artikel 31 i flyktingkonventionen). Flyktingkonventionen och de länder som skrivit under erkänner därmed att rätten att söka asyl kan kräva att flyktingar bryter mot reglerna om invandring. Därför står det 81 Ibid 27

bland annat i direktivet för transportöransvaret att straffansvaret faller bort om en person senare beviljas tillstånd. Regler om transportöransvar ska därför inte, som nu, utgöra ett hinder för skyddssökande att utnyttja sina grundläggande mänskliga rättigheter. 82 Rätten att räddas till havs en allmän skyldighet Havsrätten är en av folkrättens äldsta grenar. FN:s havsrättskonvention UNCLOS trädde i kraft 1994. Enligt artikel 98 ska varje stat kräva att befälhavaren på ett fartyg som för dess flagg, i den mån så är möjligt utan allvarlig fara för fartyget, dess besättning eller passagerare: (a) bistå varje person som anträffas på havet och befinner sig i sjönöd; (b) så snabbt som möjligt vidta åtgärder för att rädda personer som råkat i sjönöd, om han underrättats om deras behov av bistånd, i den mån sådana åtgärder skäligen kan förväntas av honom; (c) efter kollision bistå det andra fartyget, dess besättning och passagerare och, där så är möjligt, meddela det andra fartyget namnet på sitt eget fartyg, dess hemort samt närmaste hamn, som fartyget avser anlöpa. 83 Artikel 98 kompletteras av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS-konventionen). Där anges det att Befälhavaren på ett fartyg till sjöss som är i stånd att kunna tillhandahålla bistånd och att ta emot information från någon källa om personer i sjönöd, att med all hastighet är skyldig att fortsätta till deras hjälp (bilaga, kapitel V, regel 33 [1]). 84 1979 års internationella sjöräddningskonvention (SAR-konventionen) ålägger konventionsstaterna att se till att bistånd ges till alla som befinner sig i sjönöd oavsett de nödställdas nationalitet, status eller omständigheter under vilka de påträffas (bilaga, regel 2.1.10). 85 UNCLOS (artikel 98.2), SOLAS-konventionen (bilaga, kapitel V, regel 7) och SAR-konventionen (kapitel 3) kräver också att varje kuststat ska främja inrättandet, driften och upprätthållandet av en ändamålsenlig och effektiv sjöräddningstjänst för att trygga säkerheten på och över havet samt, när omständigheterna så kräver, för detta ändamål samarbeta med grannstaterna genom ömsesidiga regionala arrangemang. SOLAS- och SAR-konventionerna kräver vidare att den som har räddats till sjöss ska sättas i land och föras till en säker plats. Ansvaret för detta ligger på den stat inom vars sjöräddningsregion som personen räddades (SOLAS-konventionen, bilaga, kapitel V, regel 33[1 1]; SAR-konventionen, bilaga, regel 3.1.9). Sammanfattningsvis är de tre konventionerna ett starkt uttryck för den allmänna skyldigheten att rädda människor som befinner sig i sjönöd. SAR-konventionen definierar sjönöd ( distress at sea ) som en situation där 82 Flyktingkonventionen, Artikel 31. 83 Förenta Nationernas generalförsamling, Havsrättskonventionen, UNCLOS, 10 dec 1982, Artikel 98. 84 Förenta Nationernas generalförsamling, International Convention for the Safety of Life at Sea (SOLAS), 1 nov 1974, No. 18961, bilaga, kapitel V, regel 33 (1). 85 Förenta Nationernas generalförsamling, Sjöräddningskonventionen (International Convention on maritime search and rescue), 27 April 1979, bilaga, regel 2.1.10. 28