Avelsprogram för SWB Svenska Varmblodiga Ridhästen

Relevanta dokument
Sto & Unghästreglemente

Sto & Unghästreglemente

Övergripande Avelsmål. Avelsmål Exteriör. Avelsmål Hälsa. Avelsmål Hoppning (75%) Varför har vi. egentligen unghästtester?

PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION

PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION

PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION

Plan och riktlinjer för Föreningen Ölandshästens verksamhet som stamboks- och registerhållande förening för Ölandshästen.

Stamboksreglemente för morganhästar i Sverige. Gäller fr.o.m

Svenska New Forestföreningens. Avelsprogram

Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan cm förekommer.

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION

Plan och riktlinjer. Hästdjur för Avel och Produktion. Svenska Hästavelsförbundet

Plan och riktlinjer. Hästdjur för Avel och Produktion. Svenska Hästavelsförbundet

Utdrag ur Sto & Unghästreglemente

Storeglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION

Sto & Unghästreglemente

Sto & Unghästreglemente 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB

L 109. officiella tidning. Europeiska unionens. Lagstiftning. Icke-lagstiftningsakter. sextionde årgången 26 april 2017.

Svenska New Forestföreningens PLAN OCH RIKTLINJER. för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer i Sverige

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Avelsprogram. Shire. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

PLAN & RIKTLINJER FÖR SVENSKA CONNEMARASÄLLSKAPET (SCS) Antagna av SCS styrelse 2014-xx-xx. Godkända av Statens Jordbruksverk 2014-xx-xx

Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel oktober 2017.

Sto- & Unghästreglemente

Plan- och riktlinjer för ASHR:s verksamhet som avelsorganisation i Sverige

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den

Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel mars 2016.

Avelsprogram. Dartmoorponny. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Avelsprogram. Haflinger. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 juli 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Avelsplan för gotlandsruss

STOREGLEMENTE 2011 Svenska Connemara Sällskapet

A. RASBESKRIVNING Enligt Internationale Shagya-Araber Gesellschaft ISG:s Rahmen-Zuchtbuchordnung RZBO.

SSS är dotterstambok till Shetland Pony Stud-Book Society (SPSBS) i Perth, Skottland, vilken är moderstambok.

Svenska New Forest Föreningens PLAN OCH RIKTLINJER. för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer i Sverige

Svenska Russavelsföreningen

Svenskfött föl registrerat födelseåret/senast sex månader efter födelsedatum - beroende på vilket som infaller senast.

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ARDENNERHÄSTENS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION FÖR ARDENNERHÄSTAR I SVERIGE

Sto- & Unghästreglemente

Svenska New Forestföreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Beslutat av SNFs styrelse

Plan och riktlinjer. Registrerade Hästdjur. Svenska Hästavelsförbundet Antagna av SH:s styrelse och Jordbruksverket

Konsekvensutredning. A Allmänt. Klicka eller tryck här för att ange text.

Svenska New Forest Föreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Antaget av SNF s styrelse

1 INLEDNING - FÖRUTSÄTTNINGAR 3 3 AVELSPROGRAM OCH AVELSFRAMSTEG 7 4 AVELSPLANENS VIKTIGASTE BESTÅNDSDELAR 10 5 RASENS BENÄMNING 10

Genetiska analyser av olika indikatorer på hållbarhet hos svenska ridhästar Bakgrund

Egen undersökning 6 Material och metoder 6 Resultat 6

Protokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga 2, Hästpass, avelsorganisationer och registerförande föreningar Version 1.0

AVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR

Nu är det alltså fritt fram att anmäla hingsten till bruksprov/avelsvärdering som för en tre-årig hingst börjar med ett bruksprov.

Avelsprogram. Clydesdale. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

Avelsplan för svensk varmblodsavel Innehållsförteckning

Svenska Russavelsföreningen

BRUKSPROVSVINNARE DRESSYR 2005

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga 1, Hästpass, djurhållare Version 1.1

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION samt avelsreglemente

Hingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från SWB. Fastställt den 12/ av ASVH Service AB.

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nro 79/05

HEMLÄXAN redovisas vid workshop (på mail och ett ex på papper)

Stamboksreglemente för angloarabiska hästar i Sverige

Sveriges Shetlandssällskaps STOREGLEMENTE Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar

Protokoll vid bedömning av HOPPNING. Kat.nr. Reg. Bedömn.plats: År Klass

FNH:s STOREGLEMENTE 30 ALLMÄNT

Svenska Tinkerhästsällskapet. Plan och Riktlinjer

Hingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från SWB. Fastställt den 12/ av ASVH Service AB.

Avelsföreningen för specialhästraser Bedömningsprotokoll Reviderade

Svenska Connemarasällskapets PLAN OCH RIKTLINJER. för verksamhet som avelsorganisation för. connemaraponnyer i Sverige

PLAN & RIKTLINJER FÖR SVENSKA ANGLOARABFÖRENINGEN SOM AVELS-, STAMBOKS- & REGISTERFÖRANDE FÖRENING FÖR ANGLOARABISKA HÄSTAR

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVERIGES SHETLANDSSÄLLSKAPS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION FÖR SHETLANDSPONNYER I SVERIGE

Plan och riktlinjer för Svensk Galopps verksamhet som avelsorganisation

Behörighetskrav för domare inom SWB

Swedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång

Plan och riktlinjer. Registrerade Hästdjur. Svenska Hästavelsförbundet

BILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING

Avelsprogram. Shagya-arab. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

BRUKSPROVSVINNARE 2010 HOPPNING

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204).

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL

FNH utfärdar med utgångspunkt från Plan- och Riktlinjer, Reglemente rörande avelsvärdering av ston och bedömning av Nordsvensk Brukshästras.

Plan och riktlinjer. Registrerade Hästdjur. Svenska Hästavelsförbundet

Plan och riktlinjer. Registrerade Hästdjur. Svenska Hästavelsförbundet

Unghästtest 2018 Gävleborgs Hästavelsförening

Förändringar i SWBs bedömningsregelverk. Unghästtest Ridhästtest Fölbedömning Exteriörbedömning av ston

Plan och riktlinjer för Svenska Welshponny & Cobföreningen 2014

3-årstest 12 april 2013 Kungsgården i Flyinge. Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus

Program & Deltagarmeddelande Kvalitetsbedömning (SWB) Kvalitetsbedömning & 3-årstest ponny samt fölbedömning (SWB)

Avelsplan för svenska ardennerhästen

Hos avelsdjuren ska de hanliga och honliga könskaraktärerna vara väl utvecklade och skattas högt.

Reglemente för unghästbedömningar

Svenska Russavelsföreningen

HINGSTREGLEMENTE 2014

Plan och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapet (SCS) Antaget av SCS styrelse

1. Vi bestämmer oss för vad vi vill "producera". 2. Vi analyserar våra ston Vad har stoet för interiörvärden? a. Hur är lynnet (hennes karaktär)?

Yttrande över Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter om hästdjur som används till avel och om identitetshandlingar för hästdjur

Effekten av att använda olika informationskällor vid skattning av hingstars avelsindex inom SWB

ASHR:s avelsvärderingsreglemente för hingstar i avel inklusive rasvisa bestämmelser

Svenska Russavelsföreningen

Transkript:

Avelsprogram för SWB Svenska Varmblodiga Ridhästen 2019-05-28 ASVH Service AB EFTER STYRELSEBESLUT2019-05-28

Sidan 1 2019-05-28 AVELSPROGRAM SWB 2 1.1 Om rasen SWB 2 1.1.1 Rasens benämning 2 1.1.2 Geografiskt verksamhetsområde 2 1.1.3 Avelsmål 2 1.1.4 Antal djur 3 1.2 System för avelsvärdering 3 1.2.1 System för datainsamling och datalagring 3 1.3 Registrering 3 1.3.1 Identifiering och Grundregistrering 3 1.3.2 Kloner 4 1.3.3 Tilläggsregistrering 4 1.3.3.1 Identifiering 4 1.3.3.2 Begärda handlingar 4 1.3.4 Utfärdande av härstamningsbevis för sädesvätska och embryon 5 1.4 Stambok 5 1.4.1 Stambokens indelning 5 1.4.1.1 Grundstambok 5 1.4.1.2 Stambokens Bilaga 6 1.4.1.3 Principer för byte av avdelning i grundstambok och bilaga 6 1.4.1.4 Beslut om stambokföring och registrering 6 1.4.2 Avelsplan 7 1

Sidan 2 2019-05-28 AVELSPROGRAM SWB 1.1 Om rasen SWB 1.1.1 Rasens benämning SWB, som står för Swedish Warmblood (Svenskt Varmblod) är den officiella benämningen på hästar av rasen Svensk Varmblodig Ridhäst, tillhöriga Riksstambok för Svenska Varmblodiga Hästen eller som registrerats i något av SWBs register. SWB är också den internationellt erkända förkortningen av rasens namn antagen av World Breeding Federation for Sport Horses (WBFSH). 1.1.2 Geografiskt verksamhetsområde SWBs avelsprogram, inklusive avelsvärderande aktiviteter, genomförs i Sverige. För den som bedriver avelsverksamhet i annat land och vill grundregistrera sin häst i SWB går det bra, förutsatt att hästen uppfyller de härstamningsmässiga kraven för Grundstamboken eller någon av bilagorna. 1.1.3 Avelsmål Det övergripande avelsmålet för SWB-hästen är: En ädel, korrekt och hållbar varmblodshäst, som genom sitt prestationsinriktade temperament, sin ridbarhet, goda rörelser och/eller hoppförmåga är internationellt konkurrenskraftig. Denna formulering anger vad målet är som helhet för rasen. SWB-hästen har många användningsområden, förutom för dressyr, hoppning och fälttävlan också för körning, ridskolebruk och som ren fritidhäst. De mer preciserade avelsmålen för SWB-hästarna är följande: Exteriör: En varmblodshäst som är byggd för att naturligt bära sig i rätt form under ryttare och ha lätt för att utföra det arbete vi begär av den. Den ska vara lätt, välproportionerlig, gärna högställd och långlinjerad, ha ett vackert uttrycksfullt huvud, ha en väl ansatt hals, välutvecklad manke, liggande bog och något sluttande kors, en stark rygg med bra sadelläge samt korrekta extremiteter med hovar av god kvalitet. Önskvärd storlek på hingstar 165-172 cm och på ston 164-170 cm. Dressyr: SWB-dressyrhästen ska röra sig i uppförsbacke med harmoni, lätthet, elasticitet, spänst, takt och schwung med ett gott påskjut och bärighet i alla gångarter. Hästen ska vara vacker att se i rörelse, ha en naturlig förmåga till samling såväl som längning, vara samarbetsvillig och ha en hög ridbarhet samt vara känslig, reaktionssnabb och avspänd. Hoppning: SWB-hopphästen skall, vad avser hoppning, vara hinderklok, hoppvillig, ha stor kapacitet och god taxeringsförmåga, ha en bra fram- och bakbensteknik samt en god ryggverkan i språnget. Den skall vidare ha en hög ridbarhet samt en balanserad och lätt reglerbar galopp. Hopphästen skall i språnget kunna stampa av med kraft, vara elastisk, reaktionssnabb samt vara modig och samtidigt rädd om sig. Fälttävlan: SWB-fälttävlanshästen ska vara en kombination av avelsmålen för hoppning och dressyr och dessutom modig, uthållig, tålig och ha en vägvinnande och reglerbar galopp samt vara av en lätt typ. Hälsa och Hållbarhet: SWB-hästen ska vara en frisk och hållbar häst som är fri från defekter som kan nedärvas eller som påverkar hästens användbarhet eller välbefinnande negativt. SWB-hästen ska i övrigt kännetecknas av att ha en god fruktsamhet och vara tidigt utvecklad. 2

Sidan 3 2019-05-28 Temperament: Den svenska varmblodshästen ska vara lätthanterlig, avspänd, arbetsvillig och ha ett gott lynne. Temperamentet ska i övrigt kännetecknas av mod, samarbetsvilja och lyhördhet. Genom att eftersträva ovan nämnda egenskaper är syftet att många svenska varmblodshästar kunna vara internationellt konkurrenskraftiga i olika discipliner, samtidigt som andra hästar inom rasen kan vara lämpliga för uppgifter på lägre nivåer och i varierande verksamheter. 1.1.4 Antal djur Svensk varmblodsavel baseras på 3000-5000 årligen betäckta ston. Till dessa används årligen 200-250 hingstar inklusive importerad sperma från hingstar i utlandet och som avelsvärderats av ASVH Service AB med beaktande av i utlandet erhållna resultat. 1.2 System för avelsvärdering ASVH Service AB utför avelsvärdering opartiskt och i enlighet med aktuella och väl beprövade metoder samt med bästa möjliga säkerhet och effektivitet. Syftet med avelsvärderingen är att ge möjligheter till urval av avelsdjur utifrån SWBs uppsatta avelsmål. Reglerna för avelsvärdering fastslås årligen i SWBs Hingstreglemente (bilaga 1) och SWBs Sto- och Unghästreglemente (bilaga 2). Avelsvärderingen består av härstamningsvärdering, individprövning och i förekommande fall avkommebedömning. Individprövningen består av en bedömning av hästens hälsotillstånd, exteriör och prestationer. Hästar som avelsvärderats tilldelas en avelsvärdesklass på grundval av individ och/eller avkommeprövning. Avelsvärdesklassen kan tidsbegränsas, samt ändras. Hästens avelsvärdeklass publiceras på www.blup.se. Avelsvärden (index) beräknas årligen för hingstar och ston i samarbete med Institutionen för Husdjursgenetik vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Mer information om avelsindexen och om vilka djur som får officiella index finns på www.swb.org/avelsindex/. 1.2.1 System för datainsamling och datalagring Data som används för avelsvärdering, registrering och hästpassutfärdande samlas in, lagras och publiceras i ASVH Service ABs databas. Data hämtas även från Språngrulla, ASVH Service ABs system för språngrullehantering, registrering och passutfärdande, avelsvärderingar, avelsvärderingsgrundande bedömningar (t.ex. och unghästbedömningar) och från officiella tävlingar. Tävlingar och bedömningar arrangerade och sanktionerade av föreningar anslutna till SWB och Svenska Ridsportförbundet är officiella. Databasen och Språngrulla är skapad i samarbete med företaget Equipe AB. Databasen innehåller, förutom de uppgifter som behövs för att bedriva avelsprogrammet, minst de uppgifter som krävs enligt artikel 38 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 gällande bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2099/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). ASVH Service AB arrangerar årligen ett bruksprov för hingstar. Årligen arrangeras även unghästbedömningar, fölbedömningar samt exteriörbedömning av ston i samarbete med SWBs regionala föreningar för att hästägare ska kunna få sin häst bedömd oavsett var i Sverige man bor. 1.3 Registrering 1.3.1 Identifiering och Grundregistrering Vid grundregistrering av häst används blanketten Registreringsansökan som kan skrivas ut från sprangrulla.se. På denna ska samtliga uppgifter fyllas i angående fölets identitet. 3

Sidan 4 2019-05-28 Från och med fölårgång 2006 ska alla hästar som registreras av ASVH Service AB DNA-typas och om möjligt härstamningskontrolleras med hjälp av DNA-analys samt chipmärkas. Chip ska överensstämma med standarden ISO 11784 och fungera med FDX-, FDX-B- eller HDX-teknik. Chip ska kunna avläsas med en avläsare som överensstämmer med standarden ISO 11785 vid ett avläsningsavstånd på minst 12 cm. Identifikationen utförs av Svenska Hästavelsförbundets (SHs) godkända ID-kontrollanter. Samtliga hästar skall före införande i grundstambok eller register signalementsbeskrivas av en godkänd IDkontrollant. SH håller lista över godkända ID-kontrollanter aktuell. ID-kontrollanten utför en signalementsbeskrivning av fölet där särskilda kännetecken antecknas på registreringsunderlaget samt ritar in tecken och virvlar. ID-kontrollanten skall samtidigt ha tillgång till aktuell registreringsansökan. ID-kontrollanten skall ta behövliga prover för härstamningskontroll. Underlag för registrering av häst sänds in av uppfödaren/hästhållaren till ASVH Service AB:s kansli och diarieförs av Registrator. Som uppfödare räknas i normalfallet den/de personer som vid hästens födelse står som ägare till hästens moder. 1.3.2 Kloner ASVH Service AB registrerar inte kloner. Däremot kan ASVH Service AB registrera avkommor till hingstkloner, förutsatt att klonen uppfyller samma hälsomässiga och prestationsmässiga krav som alla andra hingstar vars avkommor kan registreras av ASVH Service AB. Hingstklonen (fadern) skall följaktligen vara godkänd för avel i någon stambok för varmblodiga ridhästar med typ och prestation som samstämmer med avelsmålen för SWB. Motivering till beslutet finns att läsa på http://swb.org/kloner-och-kloners-avkommor/. 1.3.3 Tilläggsregistrering Registrerade hästdjur som förs in i Sverige och ska stanna i landet mer än 90 dagar samt hästdjur som stadigvarande finns i landet men som grundregistrerats och fått hästpass utfärdat i annan medlemsstat ska tilläggsregistreras hos en lämplig svensk avelsorganisation för rasen i fråga enligt artikel 27.2 i EU-kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller avseende metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). Ansökan om tilläggsregistrering ska ske inom 30 dagar från det att hästdjuret förts in landet eller fått hästpass utfärdat i ett annat land. Vid tilläggsregistreringen registreras minst de uppgifter som anges i artikel 38.1 i EU-kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller avseende metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). 1.3.3.1 Identifiering Hästens identitet ska styrkas genom att en av SH godkänd ID-kontrollant eller veterinär läser av chip och kontrollerar hästens signalementsbeskrivning i hästpasset. Identitetskontrollen ska antecknas på avsedd plats i hästpasset (avsnitt VI) och ske i anslutning till ansökan om tilläggsregistrering. 1.3.3.2 Begärda handlingar För tilläggsregistrering krävs att en komplett ifylld ansökningsblankett i original och hästpasset i original skickas in till ASVH Service AB samt att hästen är identifierad enligt punkt 1.3.3.1. 4

Sidan 5 2019-05-28 1.3.4 Utfärdande av härstamningsbevis för sädesvätska och embryon ASVH Service AB kan delegera utfärdande av härstamningsbevis för sperma eller embryo till godkända EU stationer i Sverige. SWB meddelar Jordbruksverket i förekommande fall. Härstamningsbevisen utfärdas i enlighet med EU-kommissionens genomförandeförordning 2017/717 av den 10 april 2017 om fastställande av bestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 vad gäller förlagor till härstamningsbevis för avelsdjur och avelsmaterial från dem. De delar som utgörs av härstamningsbevis och uppgifter om donatordjuren ska vara förifylld av ASVH Service AB, medan de delar som utgörs av uppgifter om sädesvätska eller embryo fylls i av EU-stationen. 1.4 Stambok 1.4.1 Stambokens indelning Samtliga hästar som registreras av ASVH Service AB kommer automatiskt att hamna i SWBs Stambok. Stamboken består av ett huvudavsnitt och en bilaga. Hästens härstamning och meriter avgör om och i vilken del av stambokens huvudavsnitt eller bilaga den ska införas. I bilagan införs hästar med ofullständig/ej godkänd härstamning. Även bilagan är indelad i olika avdelningar (avdelning I-III). Hästens härstamning avgör i vilken del av stambokens bilaga den ska införas. En hästs avkommor kan avancera uppåt i stambokens huvudavsnitt och bilaga, beroende på meriter och härstamning. Vid registrering av föl/häst som tidigare inte är registrerad någon annan stans, måste härstamningen verifieras med hjälp av DNA-analys. I normalfallet ska hästar registreras och införas i stambokens huvudavsnitt eller bilaga som föl innan det avvänts från sin moder. Hästar kan dock registreras även efter detta om särskilda skäl föreligger. Häst från annan stambok införs i det avsnitt i stamboken för vilket den uppfyller kriterierna, med hänsyn till härstamning, meriter, utländsk registreringshandling och ev. avelsvärderingsbevis. 1.4.1.1 Grundstambok Avdelning I Häst fallen efter SWB-licensierad hingst och undan SWB-registrerat sto med SWB-licensierade hingstar i två led bakåt i härstamningen/undan sto av varmblodig ridhästras med typ och prestation som samstämmer med avelsmålen för SWB och som av SWB bedöms likvärdig med övriga hästar intagna i Grundstambok avd. I, baserat på härstamning och prestationer. Alternativt häst som inte är grundregistrerad som SWB men som är av varmblodig ridhästras med typ och prestation som samstämmer med avelsmålen för SWB och som av SWB bedöms likvärdig med övriga hästar intagna i Grundstambok avd. I, baserat på härstamning och prestationer. Hästar som grundregistreras i SWBs Grundstambok avd. I får automatiskt tillägget (SWB) till namnet. Raskod för renrasig häst d.v.s. 04 (grönt papper - löpnummer fr.o.m. 1001.) Avdelning II Häst fallen efter SWB-licensierad hingst, men som p.g.a. mödernet ej uppfyller härstamningskraven för Grundstambok avd. I. Dock är morfar och mormorsfar av varmblodig ridhästras med typ och prestation som samstämmer med avelsmålen för SWB. Raskod för renrasig häst d.v.s. 04 (vitt papper - löpnummer fr.o.m. 6001) 5

Sidan 6 2019-05-28 Avdelning III Häst fallen efter SWB-licensierad hingst och undan moder som ej uppfyller härstamningsmässiga krav men som är införd i Riksstambok avd. II (t.o.m. 2012, därefter förs inga nya hästar in i Riksstambok, då begreppet togs bort fr.o.m. 2013). eller undan moder som inte uppfyller kraven på SWB-licensierade hingstar i två led bakåt i härstamningen, men har prestationer (fr.o.m. 2013): Ett av följande härstamnings- + prestationskrav ska uppfyllas för modern: Alternativ 1; Stoet skall ha känd fader och moder. En av dessa skall vara införd i Grundstambok avd. I. Antingen fader eller moder skall tillhöra varmblodig ridhästras, xx, ox eller x i tre led. Dessutom skall stoet ha placerat sig i Svår dressyr eller hoppning lägst 1.50 m eller 1-stjärnig internationell fälttävlan, alternativt ha minst två avkommor placerade i Svår dressyr eller hoppning lägst 1,50 m, eller 1- stjärnig internationell fälttävlan. Alternativ 2; Stoet skall vara efter SWB-licensierad hingst och känd morfader tillhörande varmblodig ridhästras, xx, ox eller x. Dessutom skall stoet ha placerat sig i Msv B dressyr eller 1.40 m hoppning avd A. Raskod 54 (gult papper - löpnummer fr.o.m. 1001). 1.4.1.2 Stambokens Bilaga Avdelning I Häst fallen efter ej godkänd avelsvärderad hingst (Avelsvärdesklass EJ och Kass), där språngrulla är löst hos ASVH Service AB eller ej avelsvärderad hingst, registrerad i Grundstambok avd. I för vilken språngrulla är löst hos ASVH Service AB. Fader och moder av varmblodig ridhästras med typ och prestation som samstämmer med avelsmålen för SWB och härstamning i enlighet med kraven för grundstambok avd. I. Fader, moder och avkomma måste vara DNA-testade. Raskod för renrasig häst d.v.s. 04 (grått papper - löpnummer fr.o.m. 8201). Avdelning II Häst (korsningshäst) fallen efter SWB-licensierad hingst, men där moderns härstamning/rastillhörighet ej berättigar till införande i SWB:s Huvudstambok. Raskod: 54 (grått papper - löpnummer fr.o.m. 9001). Avdelning III Övriga hästar av varmblodig ridhästtyp. Fram t.o.m. 2012 gällde att om härstamning kunde verifieras angavs sådan. I övrigt angavs härstamningen som okänd. Fr.o.m. 2013 registreras enbart hästar med känd och verifierbar härstamning. Födelseår måste kunna verifieras och anges. Raskod: 59 (grått papper - löpnummer fr.o.m. 9501) 1.4.1.3 Principer för byte av avdelning i grundstambok och bilaga En hästs avkommor kan avancera uppåt i stambokens huvudavsnitt och bilaga, beroende på meriter och härstamning. Se bilaga 1 i SWBs Sto- och Unghästreglemente (Bilaga 1), Klättra i SWBs Grundstambok och Bilaga. 1.4.1.4 Beslut om stambokföring och registrering Införande av häst i stambokens huvudavsnitt respektive bilaga beslutas och genomförs av Registrator i enlighet med dessa Plan- och Riktlinjer och med av ASVH Service AB antaget Hingstreglemente (bilaga 1) respektive av ASVH Service AB antaget Sto- och Unghästreglemente (bilaga 2) som grund. 6

Sidan 7 2019-05-28 1.4.2 Avelsplan Figur 1. Schematisk avelsplan för SWB som återspeglar situationen 2018. Siffrorna är ungefärliga. 7