REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM INFRASTRUKTURPLANERING OCH -INVESTERINGAR PÅ ALLA STYRESNIVÅER: AKTUELLA UTMANINGAR, ERFARENHETER OCH MÖJLIGA LÖSNINGAR Varför ska jag besvara det här frågeformuläret? FRÅGEFORMULÄR Detta samråd genomförs av Regionkommittén (ReK) i samarbete med OECD. Om du fyller i frågeformuläret har du en unik möjlighet att på EU-nivå och internationell nivå föra fram de lokala och regionala myndigheternas synpunkter på de ar som de ställs inför vid investeringar. Resultatet av samrådet kommer att presenteras i olika internationella högnivåforum för beslutsfattare samt för institutioner, framför allt på EU-nivå, OECD och G20. Vem ska besvara frågeformuläret? Frågeformuläret bör besvaras av företrädare för lokala eller regionala myndigheter som ansvarar för planering, finansiering eller genomförande av investeringar (tjänstemän, politiker eller andra). Praktisk information: > Undersökningen pågår till den 29 maj 2015. > Det tar högst 15 20 minuter att besvara frågorna. > Du kan fylla i frågeformuläret på något av de officiella EU-språken. Bakgrund och sammanhang Lokala och regionala myndigheter stod för mer än två tredjedelar av de totala offentliga investeringarna i EU under 2013. Det blir dock allt svårare för dem att finansiera infrastrukturprojekt med hänsyn till de rådande budgetåtstramningarna. Med tanke på de enorma infrastrukturbehoven är det viktigt att öka förståelsen av vilka ar de ställs inför och dra lärdom av god praxis. Frågeformuläret bygger på de viktigaste frågorna i OECD:s rekommendation om effektiva offentliga investeringar på alla styresnivåer (Recommendation of the Council on Effective Public Investment Across Levels of Government) som antogs av OECD under 2014 och stöds av Regionkommittén (läs mer på OECD:s webbplats: http://www.oecd.org/effectivepublic-investment-toolkit/). RESULTATEN FRÅN UNDERSÖKNINGEN Resultaten från undersökningen kommer att läggas fram i juni 2015 av OECD och Regionkommittén i en sammanfattande rapport som skickas ut till alla deltagare. Resultaten kommer också att bidra till ReK:s övervakningsverksamhet och politiska verksamhet i samband med starten för de europeiska struktur- och investeringsfondernas operativa program för 2014 2020 (det elfte tematiska målet om administrativ kapacitet), genomförandet av Junckers investeringsplan och den pågående översynen av Europa 2020- strategin. Under 2015 kommer verksamheten att omfatta politiska debatter och utbyte av god praxis, bland annat särskilda workshoppar. Resultaten från denna verksamhet kommer att sammanfattas i ReK:s sjätte övervakningsrapport om Europa 2020-strategin (oktober 2015). Konfidentiell behandling Alla individuella svar på kryssfrågorna kommer att behandlas konfidentiellt. COR-2015-01125-00-01-WEB-TRA (EN) 1/8 SV

Kontakt För ytterligare information, kontakta europe2020@cor.europa.eu. Uppgifter om respondenten Förnamn: Efternamn: E-postadress: Organisation: Befattning: Land: COR-2015-01125-00-01-WEB-TRA (EN) 2/8

Respondentens bakgrund 1. Ange om du svarar på detta frågeformulär på uppdrag av En region (region, provins, Land, delstat, en Nuts 1- eller Nuts 2-region eller liknande) En mellanliggande nivå (i länder med tre nivåer under den nationella förvaltningen: departement, provins, distrikt, etc.) En kommun med mindre än 50 000 invånare En kommun med mellan 50 000 och 500 000 invånare En kommun med mer än 500 000 invånare Annat (t.ex. interkommunala eller interregionala samarbetsstrukturer) Tendenser för infrastrukturinvesteringar i din kommun/region 2. Har de totala utgifterna för offentliga investeringar ökat eller minskat i din kommun/region sedan 2010? Välj ett svar. a) Utgifterna för offentliga investeringar har i princip inte ändrats b) Utgifterna för offentliga investeringar har minskat med 0 10 % c) Utgifterna för offentliga investeringar har minskat med mer än 10 % d) Utgifterna för offentliga investeringar har ökat med 0 10 % e) Utgifterna för offentliga investeringar har ökat med mer än 10 % f) Ej tillämpligt 3. Finns det i din kommun eller region finansieringsgap inom följande områden (dvs. otillräckliga finansiella medel för att genomföra investeringen eller underhålla infrastrukturen)? [Oberoende av orsaken till finansieringsgapen, t.ex. brist på investeringsstöd, egna resurser, upplåning m.m.] Ja, det finns finansieringsgap när det gäller att bygga ny infrastruktur i min kommun/region. Ja, det finns finansieringsgap när det gäller att underhålla och förvalta befintlig infrastruktur i min kommun/region. Nej, det finns inga finansieringsgap. Om ja, vilka sektorer påverkas mest av finansieringsgapen i din kommun/region? Kollektivtrafik Vägar Boende och samhälle Infrastruktur för rekreation och kulturella ändamål Administrativa byggnader Utbildningsinfrastruktur Infrastruktur för ekonomisk utveckling Vattendistribution Avfall och sanitet (avloppsvatten) Energi (inbegripet el) Infrastruktur för hälso- och sjukvård COR-2015-01125-00-01-WEB-TRA (EN) 3/8

Finansiering av infrastrukturinvesteringar 4. Hur har finansieringskällorna ändrats för infrastrukturinvesteringar i din kommun/region sedan 2010? Finansieringskällorna för infrastrukturinvesteringar a) har ökat b) har i princip inte ändrats c) har minskat d) ingen åsikt EGNA INTÄKTER Lokala skatter och avgifter Användaravgifter Intäkter från fastigheter (t.ex. arealbaserade stöd) BIDRAG Bidrag/överföringar från högre styresnivåer Finansiering av bidragstyp från internationella organisationer (t.ex. EU-medel) UPPLÅNING Banklån Lån från multilaterala banker (Europeiska investeringsbanken) Finansmarknaderna (obligationer) DEN PRIVATA SEKTORNS FINANSIERING AV INFRASTRUKTUR 5. Vilka är de största arna vid den strategiska planeringen av infrastrukturinvesteringar i din kommun/region? Utmaningar a) är en stor b) är till viss del en c) är inte någon d) ingen åsikt Användning av förhandsbedömningar/analyser/verktyg (t.ex. lönsamhetsanalyser, miljökonsekvensbeskrivningar, territoriella konsekvensbedömningar m.m.) Sådana förhandsanalyser/bedömningar utförs, men resultaten används inte konsekvent i beslutsprocessen Sådana förhandsanalyser utförs, men man tar inte tillräckligt stor hänsyn till hela livscykeln för investeringen Det finns inga relevanta aktuella uppgifter på lokal/regional nivå som kan användas för att göra en tillförlitlig förhandsanalys Övergripande samordning med andra administrativa enheter (t.ex. kommunala och regionala enheter) Det saknas en gemensam investeringsstrategi med angränsande kommuner/regioner Det saknas incitament för samarbete mellan olika behörighetsområden (lokala/regionala myndigheter på samma nivå) COR-2015-01125-00-01-WEB-TRA (EN) 4/8

Utmaningar a) är en stor b) är till viss del en c) är inte någon d) ingen åsikt Samordning mellan olika sektorer (t.ex. transporter och bostäder, bredband, vatten och fysisk planering m.m.) Det finns ingen samordning mellan olika sektorer så att investeringsprojektens eventuella komplementaritet kan utnyttjas De lokala/regionala behoven skiljer sig från de som prioriteras på central nivå Vertikal samordning mellan nationell och lokal/regional nivå Kraven på medfinansiering på lokal/regional nivå för den centrala förvaltningens/eu:s program är för höga Det saknas politisk vilja/förvaltningskultur för att samarbeta mellan olika förvaltningsnivåer Det saknas långsiktiga strategier på central nivå, vilket påverkar planeringen av investeringar på lokal/regional nivå Allmänhetens delaktighet Otillräcklig eller bristfällig delaktighet från företrädare för det civila samhället, medborgare eller icke-statliga organisationer vid val av infrastrukturprojekt, vilket kan leda till problem som gäller acceptansen och stödet Genomförande och övervakning av investeringsprojekt 6. Vilka är de största arna när man på ett effektivt sätt ska genomföra och övervaka infrastrukturprojekt i din kommun/region? Utmaningar a) är en stor b) är till viss del en c) är inte någon d) ingen åsikt Kapacitet Det saknas tillräcklig sakkunskap internt för att utforma infrastrukturprojekt Det saknas långsiktig/strategisk planeringskapacitet Regelverk och administrativa förfaranden Upphandlingsförfarandena är mycket långdragna, vilket leder till stora förseningar i infrastrukturprojekten För omfattande administrativa förfaranden och byråkrati i samband med infrastrukturprojekt Flera olika kontaktpunkter (ingen enda kontaktpunkt) för administrativa förfaranden i samband med infrastruktur Utvärdering Det finns ett övervakningssystem, men det används för administrativa förfaranden snarare än som ett verktyg för planering och beslutsfattande Det saknas (efterhands)utvärderingar av effekterna COR-2015-01125-00-01-WEB-TRA (EN) 5/8

Utmaningar a) är en stor b) är till viss del en c) är inte någon d) ingen åsikt Den privata sektorns deltagande Privata partner är inte så intresserade av offentlig-privata partnerskap Den rättsliga ramen/regelverket är problematisk vid offentligprivata partnerskap Tillgången till EU-finansiering gör att det saknas incitament för privata investeringar Ökad risk för mutor och korruption 7. Vilka är de senaste tendenserna i din kommun/region för den privata sektorns deltagande i infrastrukturinvesteringar (de senaste 10 15 åren) i din kommun/region? Typ av deltagande i infrastrukturprojekt ökande oförändrat minskande inget ingen åsikt Privata aktörer deltar genom traditionell upphandling Privata aktörer deltar genom delegerade strukturer, t.ex. koncessioner [om koncessionen innebär att den privata partnern betalar myndigheten för att förvalta en tillgång] Privata aktörer deltar i offentlig-privata partnerskap för att utforma, bygga, finansiera och/eller förvalta offentliga infrastrukturtillgångar Privata aktörer övertar ägandet och förvaltningen av tillgångar som tidigare ägts av den offentliga sektorn (avyttring) God praxis 8. Vilka förfaranden anser du har bidragit positivt till förvaltningen av infrastrukturinvesteringar i din kommun/region? Kryssa i allt som är tillämpligt. Förfaranden som har underlättat förvaltningen av investeringar Förenkling av upphandlingsförfaranden Mer gynnsamt regelverk för offentligprivata partnerskap/koncessioner Minskning av administrativa/lagstadgade krav Förbättrad planering på medellång sikt för infrastrukturinvesteringar Striktare urvalskriterier för investeringsprojekt Förbättrat samarbete med angränsande lokala myndigheter för att uppnå stordriftsfördelar Inrättande av en central samordningsenhet för infrastrukturplanering i din kommun/region a) i hög grad b) i viss mån c) har inte använts d) kan inte bedömas COR-2015-01125-00-01-WEB-TRA (EN) 6/8

Förfaranden som har underlättat förvaltningen av investeringar Berörda parter deltar i större utsträckning i ett tidigt skede vid stora infrastrukturprojekt Resultatövervakningsverktyg används för att utvärdera genomförandet av investeringen Bättre information och stöd från nationella myndigheter (utbildning, jämförande uppgifter m.m.) Externt stöd för utformning av projekt (ekonomiska instanser, konsultbyråer, experter m.m.) Andra, v.g. specificera a) i hög grad b) i viss mån c) har inte använts d) kan inte bedömas 9. Kan du uppskatta hur stor andel de offentliga investeringarna (mätt i fasta bruttoinvesteringar) utgör av de totala utgifterna (för din lokala/regionala myndighet)? [för senaste tillgängliga år] a) mindre än 5 % b) 5 10 % c) 10 15 % d) 15 20 % e) mer än 20 % f) ej tillämpligt 10. ÖPPEN FRÅGA: OECD kommer att lägga upp exempel på god och innovativ praxis för offentliga investeringar på lokal nivå på sin webbplats. ReK kommer också att offentliggöra valda exempel på god praxis i sin övervakningsrapport om Europa 2020-strategin och kanske även i andra dokument. Om du vill bidra till OECD:s databas med god praxis och ReK:s publikationer kan du ge ett exempel i rutan nedan (högst 10 15 rader, du kan också ange länkar till webbplatser, rapporter m.m.): Kryssa i rutan om du vill veta mer om OECD:s arbete med och fallstudier om kommuner/regioner i fråga om effektiva offentliga investeringar på alla styresnivåer: COR-2015-01125-00-01-WEB-TRA (EN) 7/8

Meddelande om behandling av personuppgifter Jag har tagit del av och ger mitt samtycke till de villkor enligt vilka mina uppgifter kommer att samlas in och behandlas. Jag för in mina uppgifter i en förteckning som avser ReK:s övervakningsplattform för Europa 2020-strategin. Förteckningen förvaltas av enhet E2 vid ReK:s sekretariat och kommer inte att offentliggöras. Uppgifterna samlas in och behandlas i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001. De personer som är upptagna i denna förteckning har rätt att få tillgång till sina personuppgifter samt att ändra oriktiga eller ofullständiga personuppgifter genom att skicka ett e- postmeddelande till europe2020@cor.europa.eu. Begäran kommer att behandlas så snart som möjligt, och senast inom 10 arbetsdagar. Eventuella frågor kring behandlingen av personuppgifterna kan ställas till den funktionella brevlådan europe2020@cor.europa.eu. Det är hit man i första hand ska rikta sina klagomål eller anmäla fel. Vid behov kan Regionkommitténs uppgiftsskyddsombud kontaktas på data.protection@cor.europa.eu och du har rätt att när som helst vända dig till Europeiska datatillsynsmannen på följande e-postadress: edps@edps.europa.eu. Observera att dina svar (utan kontaktuppgifter) kan komma att vidarebefordras till föredragandena för ReK och andra EU-institutioner samt till OECD i informationssyfte. Om du inte ger ditt tillstånd till detta, vänligen meddela oss. Jag accepterar villkoren. Ja/Nej COR-2015-01125-00-01-WEB-TRA (EN) 8/8 SV