Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka Daniel Persson,

Relevanta dokument
I korta drag. EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket 2004

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas minska 2005

I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen JO 45 SM 0903

($$²(NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ (NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Lägre produktionsvärde och kostnader i jordbruket 2016

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Svagt förbättrat resultat för jordbruket 2015

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Plus för animalieproduktionen och minus för växtodlingen i jordbrukets ekonomi 2013

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Oförändrat resultat för jordbruket 2016

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket. Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Värdet av produktionen ökade 2011 men kostnaderna tynger resultatet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet ökar mellan Daniel Persson,

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

Produktionsvärdet i jordbruket steg något Driftsöverskottet oförändrat. Tomas Eriksson,

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat värde i vegetabilie- och animalieproduktionen. Minskade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Minskat produktionsvärde i jordbruket Ökade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket ökade med 10 % Bästa ekonomiska resultatet på 10 år

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2004

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2003

KVALITETSDEKLARATION EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2014 JO0205

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2010 JO0904

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2013

Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

EAA- Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2016

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

Figur A. Antal nötkreatur i december

Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket Daniel Persson, statistik@sjv.se

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

KVALITETSDEKLARATION EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

,NRUWDGUDJ $QLPDOLHSURGXNWLRQ JO 48 SM nQDGVVWDWLVWLN². Animal products Monthly Statistics 2002:4

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Stabil utveckling av antalet djur

Slakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Slakten av svin minskade under januari - juli 2005

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

JO 48 SM Animal products Monthly Statistics 2001:11

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Års- och månadsstatistik :10. Ökad slakt av svin under januari - oktober 2004

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Referensår 2013 JO0205

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

10 Jordbrukets ekonomi

10 Jordbrukets ekonomi

Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018

JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

10 Jordbrukets ekonomi

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

Medelarealen fortsätter att öka

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

10 Jordbrukets ekonomi

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Jordbruksekonomiska undersökningen Preliminära resultat i jordbruket för år 2015

11 Ekologisk produktion

Kraftig ökning av slakten av nötkreatur och gris

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

I korta drag. Jordbruksekonomiska undersökningen Preliminära uppgifter JO 40 SM Sämre resultat för både växtodlings- och mjölkföretag

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Transkript:

JO 45 SM 0701 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Preliminär utveckling för 2005-2006 Economic Accounts for Agriculture second estimates for 2006 I korta drag Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka 2006 Värdet av produktionen av jordbruksvaror i löpande priser beräknas öka med 0,4 % år 2006 jämfört med år 2005. Vegetabilieproduktionen ökar med 1,1 % medan animalieproduktionen är oförändrad. Sedan den första prognosen för år 2006 har vegetabilieproduktionen ökat med 5,5 procentenheter medan animalieproduktionen är oförändrad. Främst beror detta på att nya skattningar för spannmål givit en något högre totalskörd, samt att priserna för spannmål preliminärt ökat jämfört med den första prognosen för år 2006. Den totala spannmålsskörden minskade preliminärt med 17 % år 2006 jämfört med år 2005. Skörden är 21 % lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. Skördeminskningen beror både på lägre skörd per hektar och på att arealen minskat. Det låga skördeutbytet är till stor del en effekt av det torra vädret under sommaren, medan den minskade arealen främst bedöms vara en effekt av EU:s nya jordbruksreform. Priserna beräknas preliminärt öka med 24 % under år 2006. Den totala skörden av raps och rybs beräknas öka med 13 % jämfört med år 2005. Det är en ökning på 36 % jämfört med de fem senaste årens genomsnitt. Ökningen beror främst på att oljeväxter odlas på större arealer. Priserna på oljeväxter ökar preliminärt med omkring 13 % år 2006 jämfört med år 2005. Den totala skörden av potatis minskar preliminärt år 2006. Minskningen beror både på att den odlade arealen minskat och att arealskördarna för år 2006 var låga. Den preliminära arealen för matpotatis är den lägsta areal som redovisats. Priset för potatis ökar preliminärt med nästan 45 % år 2006 jämfört med år 2005. De genomsnittliga avräkningspriserna för nöt har preliminärt ökat med drygt 8 % under år 2006. Priserna för svin och fjäderfä är preliminärt nära nog oförändrade. Slakten av nöt ökade, slakten av svin minskade och slakten av fjäderfä var preliminärt oförändrad under år 2006. Daniel Persson, 036-15 50 39 statistik@sjv.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 7 februari 2007. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

Statens Jordbruksverk 2 JO 45 SM 0701 Invägningen av mjölk minskade preliminärt något under år 2006. Priset på mjölk minskade marginellt under år 2006. Prognos för inkomstutvecklingen 2005-2006 Värdet av jordbrukssektorns produktion av varor och tjänster till baspriser ökar preliminärt med 0,7 % mellan år 2005 och 2006. Vegetabilieproduktionen ökar med 1,1 % medan animalieproduktionen ökar med 0,2 %. För vegetabilier minskar spannmål medan industrigrödor, grönsaker och potatis ökar. För animalier ökar nöt, får och getter samt ägg. Övriga animaliegrenar minskar. Jordbrukets faktorinkomst beräknas öka med 0,9 %. Faktorinkomsten beräknas som summan av produktionsvärdet och direktersättningar minus kostnader för insatsförbrukning och kapitalförslitning. Både produktionsvärdet och direktersättningar beräknas öka. Kostnaderna för insatsförbrukning beräknas öka marginellt, medan kostnaderna för kapitalförslitning beräknas öka något under år 2006. Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning över inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för 2005 samt förändringar till 2006 i volym, pris och värde uttryckt som index. Under februari planerar Eurostat att redovisa prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan 2005 och 2006. Indikator A, dvs. förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som normalt används vid jämförelser mellan medlemsländerna. Med antaganden om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (-1,3 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med 1,7 %, kommer indikator A för Sverige att visa en uppgång med 0,5 %. Denna beräkning är mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Statens Jordbruksverk 3 JO 45 SM 0701 Innehåll Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Produktionsvärde och kostnader inom jordbrukssektorn 2005 samt preliminär utveckling för 2005-2006, index 2005=100 4 Fakta om statistiken 5 Detta omfattar statistiken 5 Definitioner och förklaringar 6 Så görs statistiken 6 Statistikens tillförlitlighet 6 Bra att veta 6 Annan statistik 7 Elektronisk publicering 7 In English 8 Summary 8 List of tables 8 List of terms 9

Statens Jordbruksverk 4 JO 45 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Produktionsvärde och kostnader inom jordbrukssektorn 2005 samt preliminär utveckling för 2005-2006, index 2005=100 1. Agricultural output, intermediate consumption and other costs 2005 and a second estimate for 2006, index 2005=100 Kod EAA Värde 2005 Volymindex Prisindex Värdeindex 01 Spannmål (inkl.utsäde) 4 227 73,3 124,1 90,9 02 Industrigrödor 1 522 124,7 84,5 105,4 03 Foderväxter 4 757 94,3 104,0 98,0 04 Köks- och plantskoleväxter 2 683 101,1 109,9 111,0 05 Potatis 1 102 85,2 144,0 122,7 06 Frukt och bär 436 105,4 94,9 100,0 09 Andra växter och vegetabiliska produkter 41 110,1 90,8 100,0 10 Vegetabilieproduktion (01 till 09) 14 840 92,4 109,4 101,1 11 Djur 9 126 96,6 105,3 101,7 12 Animaliska produkter 10 913 97,2 101,7 98,9 13 Animalieproduktion (11+12) 20 039 96,9 103,4 100,2 14 Produktion av jordbruksvaror (10+13) 34 879 95,0 105,9 100,6 15 Produktion av jordbrukstjänster 2 169 99,4 102,6 102,0 16 Jordbrukets produktion (14+15) 37 048 95,2 105,7 100,6 17 Sekundära icke-jordbruksaktiviteter 2 395 102,9 99,1 102,0 18 Jordbrukssektorns produktion (16+17) 39 443 95,7 105,2 100,7 19 Total insatsförbrukning 29 233 97,5 102,6 100,1 20 Förädlingsvärde brutto till baspris (18-19) 10 210 90,5 113,3 102,6 21 Kapitalförslitning 7 102 99,3 104,1 103,3 22 Förädlingsvärde netto till baspris (20-21) 3 108 70,6 142,9 100,9 23 Löner och kollektiva avgifter 3 066.. 98,0 25 Övriga produktionssubventioner 8 357.. 100,9 26 Faktorinkomst (22+25) 11 465.. 100,9 27 Driftsöverskott netto (22-23+25) 8 399.. 101,9 28 Arrende- och hyreskostnader 2 045.. 98,0 29 Räntekostnader 2 605.. 101,0 30 Ränteintäkter 510.. 92,9 31 Företagsinkomst netto (27-28-29+30) 4 259.. 103,3 40 Total arbetsinsats (1000 årsverken) 75,9.. 98,7 Prisförändring BNP.. 101,7. Anm. Volym- och prisindex beräknas inte för posterna med kod 23-40

Statens Jordbruksverk 5 JO 45 SM 0701 Fakta om statistiken EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar över värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EUs statistikmyndighet Eurostat. Uppgifterna i EAA avser både värden och volymer (d.v.s. värden i fasta priser) på inkomstsidan och för vissa poster på utgiftssidan. Denna statistik regleras av EU. EAA avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom den nationella jordbrukssektorn och används bl.a. som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar av jordbrukssektorns förändringar. Tidigare gjordes i Sverige motsvarande beräkningar genom den s.k. sektorskalkylen. Detta omfattar statistiken EAA är ett räkenskapssystem för jordbruket som baseras på European System of Integrated Economic Accounts (ESA), ett redovisningssystem som följer FN:s rekommendationer för nationalräkenskaper. EAA följer principen att all jordbruksproduktion skall ingå och avsikten med kalkylen är att beräkna värdet av all produktion och alla kostnader för denna produktion för att kunna upprätta en resultaträkning. För detta finns en förteckning över de produktionsgrenar och andra aktiviteter som anses vara karakteristiska för jordbruket och som därför skall ingå i beräkningarna, oavsett på vilken typ av företag produktionen sker. EAA är en kalkyl för jordbrukssektorn men innefattar inte jordbrukarhushållens intäkter från annan verksamhet, såsom från skogsbruk eller anställning. I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som bedriver växtodling på friland (inkl. trädgårdsodling) eller under glas, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget privat bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäktseller kostnadsmässigt ur statistik synpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara ickejordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner. På vegetabilieområdet ska all produktion/skörd värdesättas, även skörd av sådana produkter som används som foder och som omsätts inom sektorn genom direkt försäljning till andra jordbruksföretag eller används på de jordbruk där de produceras. Samtidigt återkommer dessa produktionsdelar under kostnadssidan som kostnader för foder och påverkar därför inte nettoresultatet. På animalieområdet gäller att produktionsvärdet för husdjuren nötkreatur, svin och får inte enbart utgörs av slaktintäkter. För dessa djurslag beräknas produktionsvärdet på olika sätt för stamdjur och omsättningsdjur. För stamdjur utgörs produktionsvärdet av de värden som djuren har när inträde till stamdjursbeståndet sker. Detta gäller för mjölkkor, am- och dikor, suggor, galtar samt tackor. För omsättningsdjur är produktionsvärdet detsamma som slaktintäkten och värdet av förändringen av djurbeståndet mellan årets början och slut. I EAA redovisas produktionsvärden och kostnader både till producentpris och baspris. EAA till baspris innefattar såväl subventioner (direktutbetalningar) som avgifter och skatter på produkter eller produktion, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Vidare uppdelas subventioner/avgifter i produkt- respektive produktionsrelaterade subventioner/avgifter. Produktionsrelaterade subventioner/avgifter, såsom miljöstöd, redovisas under en särskild post.

Statens Jordbruksverk 6 JO 45 SM 0701 Definitioner och förklaringar De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser framkommer på följande sätt: + Värdet av vegetabilieproduktionen + Värdet av animalieproduktionen + Intäkter från jordbrukstjänster + Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter = Totalt produktionsvärde - Kostnader för insatsvaror och tjänster = Förädlingsvärde brutto till baspris - Kapitalförslitning = Förädlingsvärde netto till baspris + Övriga produktionssubventioner = Faktorinkomst - Löner och kollektiva avgifter = Driftsöverskott netto - Arrende- och hyreskostnader - Nettoräntekostnader = Företagsinkomst Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre s.k. inkomstindikatorer. Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt. Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke. Indikator C: Företagsinkomst. Så görs statistiken EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik och slaktstatistik. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen samt avskrivningskostnader för maskiner och redskap. Statistikens tillförlitlighet EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som bedöms i huvudsak ha god tillförlitlighet. På kostnadssidan finns tillförlitlig makrostatistik för endast ett fåtal poster, varför uppskattningar av de olika kostnadsslagen vanligen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från omkring 11 000 företag. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges. Statistiken avseende det senaste året baseras på en stor andel preliminära uppgifter och prognoser, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den har en hög grad av osäkerhet. Bra att veta -

Statens Jordbruksverk 7 JO 45 SM 0701 Annan statistik Denna statistik kan i första hand jämföras med motsvarande statistik för övriga EU-länder som publiceras av Eurostat. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Statens Jordbruksverk 8 JO 45 SM 0701 In English Summary The value of agricultural output is expected to increase by 0.4 % in 2006 compared with 2005. Crop output is expected to increase by 1.1 % while animal output is expected to be the same as last year. Since the last estimates for 2006, crop output has increased by 5.5 percentage points while animal output is about the same. The main cause is that new estimates for cereals have given a higher total output and that the prices for cereals have increased. The factor income of agriculture is expected to have increased by 0.9 %. The factor income is calculated as the sum of production value and direct subsidies minus the costs of intermediate consumption and fixed capital consumption. Both the production value and direct subsidies are expected to increase in 2006. The costs for intermediate consumption and the costs for fixed capital consumption are expected to increase in 2006. The total harvest of cereals decreased by 17 % in 2006 compared to 2005, according to preliminary figures. This is a decrease by 21 % compared to the average over the last five years. The decrease can be attributed both to a smaller area of cultivation and low crop yields. The low yields is to a large extent an effect of the dry weather during the summer, while the smaller area of cultivation mainly is the cause of the decoupling of farm subsidies. The prices of cereals are expected to increase by 24 % during 2006, according to preliminary figures. The harvest of oil seeds are expected to increase by 13 % in 2006 compared to 2005. This is an increase by 36 % compared to the average over the last five years. The increase can mainly be attributed to a larger area of cultivation. The prices of oil seeds is expected to increase by 13 % in 2006 compared to 2005, according to preliminary figures. The total harvest of potatoes is expected to decrease in 2006 according to preliminary figures. The decrease is both an effect of a smaller area of cultivation and that the yield per hectare was low. The total area of potatoes has never been this low. The prices of potatoes increases by about 45 % in 2006 compared to 2005 according to preliminary figures. The prices of cattle are expected to increase by roughly 8 % in 2006 according to preliminary figures. The prices of pigs and poultry are about he same as last year. The slaughtering of cattle increased, the slaughtering of pigs decreased and the slaughtering of poultry was about the same as last year. The quantity of milk delivered to wholesalers are expected to decrease somewhat in 2006 compared to 2005. The price of milk is expected to decrease marginally in 2006. List of tables Explanation of symbols 4 1. Agricultural output, intermediate consumption and other costs 2005 and a second estimate for 2006, index 2005=100 4

Statens Jordbruksverk 9 JO 45 SM 0701 List of terms andra/annan animalieproduktion animaliska produkter arbetsinsats arrende baspris BNP brutto djur driftsöverskott faktorinkomst foderväxter frukt och bär företagsinkomst förädlingsvärde hyreskostnader industrigrödor icke-jordbruksaktiviteter insatsförbrukning jordbrukets produktion jordbrukssektorn jordbrukstjänster jordbruksvaror kollektiva avgifter köksväxter löner netto plantskoleväxter potatis prisförändring produktion produktionssubventioner ränteintäkter räntekostnader sekundära spannmål vegetabilieproduktion vegetabiliska produkter volym värde växter årsverke övriga other animal output animal products labour input rent basic price GDP gross animals operating surplus/mixed income factor income forage plants fruits entrepreneurial income value added real estate rental charges industrial crops non-agricultural activities intermediate consumption agricultural output agricultural 'industry' agricultural services agricultural goods social security charges vegetables compensation of employees net horticultural products potatoes change in price production/output subsidies on production interest recieved interest paid secondary cereals crop output crop products volume value plants annual work unit other