EXAMENSARBETE 27:14 HV Kartläggning av tetracykliner distribuerade till nötkreatur under Hanna Burlin Lindkvist Eva Johansson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Medicinsk vetenskap 27:14 HV - ISSN: 144-5516 - ISRN: LTU-HV-EX--7/14--SE
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Receptarieprogrammet Examensarbete lp 3 27 Kartläggning av tetracykliner distribuerade till nötkreatur under Survey of tetracyclins distributed to cattle during Hanna Burlin Lindkvist Eva Johansson Handledare: Staffan Castensson, docent Stab Forskning och Utveckling, Apoteket AB
Innehållsförteckning sidan 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 5 2.1 Antibiotika i miljön 5 2.1.1. Allmänt 5 2.1.2 Veterinärmedicinska läkemedel 5 2.2 Antibiotika och djur 7 2.2.1 Nötkreatur 7 2.2.1.1 Hälsa 7 2.2.1.2 Sjukdomar 7 2.2.2 Antibiotika till djur 8 2.2.2.1 Läkemedel i foder 8 2.2.2.2 Antibiotika i foder 9 2.3 Tetracykliner 9 2.3.1 Bakgrund 9 2.3.2 Verkningsmekanismer 11 2.3.3 Biverkningar 12 2.3.4 Miljö 12 2.3.5 Licenspreparat 13 2.4 Antibiotikaresistens 13 2.4.1 Bakgrund 13 2.4.2 Utveckling 13 2.4.3 Resistens mot tetracykliner 14 3. Syfte 15 4. Metod 15 5. Resultat 16 5.1 Distribution av oxitetracyklin per län 16 5.2 Antal nötkreatur per län 17 5.3 Mängd oxitetracyklin per nötdjur 18 5.4 Distribution av licensläkemedel 2 5.5 Oxitetracyklin till nötkreatur och andra djurslag 2 5.6 Tetracykliner distribuerade till alla djur 21 6. Diskussion 22 7. Slutsats 25 8. Tackord 26 9. Referenser 27 1. Bilagor 29 2
1. Sammanfattning Ofta hamnar antibiotika som använts till djur direkt i miljön. Tetracykliner utsöndras i aktiv form och kan därmed påverka miljön i hög grad. Mängder av antibiotika används vid gruppbehandlingar av djur. I Sverige är dock förbrukningen betydligt mer begränsad än i övriga EU. Terapeutisk behandling mot infektionssjukdomar är det aktuella. Profylaktisk behandling används mycket sällan. I dag finns det ca 1,6 miljoner nötkreatur i Sverige. Det blir färre, men större företag. Medelbesättningen har 63,5 djur. Med en ökning av antal nötkreatur i besättningen kan hälsoläget hos nötkreaturen försämras. Bra miljö och god skötsel kan bli en svår balansgång när besättningen blivit större. På 25 år har användningen av antibiotika till djur i Sverige minskat stadigt. Från att det år 198 förbrukades så mycket som ca 41 ton aktiv substans, har det de senaste åren minskat till ca 16 ton. Den största delen av antibiotikan ges till enskilda djur. Vid gruppbehandlingar blandas antibiotikan i djurens foder eller vatten. Förbrukningen av antibiotika som blandas i foder har också sjunkit. 4 5 ton användes under 1986 och var användningen ca 8 kg aktiv substans. 1986 förbjöds tillväxtfrämjande medel i Sverige. Den stora mängden antibiotika som använts och som fortfarande förbrukas har lett till resistensutveckling. I dag finns antibiotikaresistens beskriven för alla sorters antibiotika. Oxitetracyklin är det enda tetracyklinpreparatet med indikation för nöt. Tetracykliner är ett bredspektrumantibiotika och har lång ekoskugga. De bryts ned relativt snabbt av UV-ljus och är tämligen vattenlösliga. Studier visar dock att tetracykliner binder starkt till jord och är stabila i jord och sediment. 3
Syftet med detta arbete var att kartlägga/presentera mängden tetracykliner som distribuerats till nöt under åren och, för att försöka avgöra vart i Sverige det största utsläppet till miljön fanns. Apotekets statistik för försäljning av tetracykliner distribuerade till nöt användes. Statistiska centralbyråns uppgifter om antal nötkreatur i landet, fördelat på kommuner, hjälpte till att skapa en uppfattning om hur uppdelningen såg ut. Jämförelsen mellan åren och visade att en del län haft en uppgång i sin användning av tetracykliner till nöt, däribland Västra Götalands, Östergötlands, Södermanlands, Gotlands och Uppsala län. Detta trots att det inte var någon större förändring i antalet nötkreatur i dessa län under den aktuella tidsperioden. Resultatet visar vidare att Skåne län låg i topp för användning av störst mängd oxitetracyklin/totalt antal nötdjur under och under delades första plats med Västra Götalands län. Skåne län hade dock minskat sin förbrukning av oxitetracyklin från till. Län som ökade sin användning är bl a Västra Götalands, Östergötlands och Södermanlands län. Även Västernorrlands och Uppsala län ökade med flera hundra procent. Dock var det inte så stor mängd i antal kilon. 18 % av totala mängden oxitetracyklin till alla djur, distribuerades till nötkreatur under. År var det 2 % av totala mängden oxitetracyklin som användes till nötkreatur. Däremot så var ca 5 % av alla tetracykliner som distribuerades till alla djur licensläkemedel. Tyvärr var det svårt att dra några slutsatser om licenspreparaten, då dessa inte används bara till nötkreatur utan även till andra djurslag. Det som gick att fastställa var att 7,8 % för och 8,8 % för, av all tetracyklindistribution gick till nöt i form av oxitetracyklin. Sökord: antibiotika, tetracykliner, nötkreatur, miljöpåverkan Keywords: antibiotics, tetracyclins, cattle, influence of environment 4
2. Inledning 2.1 Antibiotika i miljön 2.1.1 Allmänt Användningen av syntetiska antibiotika idag leder till att en stor mängd kommer ut i miljön. I och med att antibiotika är biotillgängliga och flera av dem är svåra att bryta ned kan de utöva biologisk effekt i miljön under lång tid. I Sverige är den dominerande gruppen penicilliner. De hör till den sorts antibiotika som inte är så lätt att bryta ned. Det innebär att dessa kan utöva verkan i miljön under lång tid. Tetracykliner används till stor del inom veterinärmedicin och de bryts ned ganska snabbt av UV-ljus. Makrolider och kinolonderivat, som främst har sin användning inom humanmedicin är svåra att bryta ned. Ca 1 ton, av de totalt 8 ton antibiotika som används i Sverige varje år, kan bedömas som mer svårnedbrytbara ämnen (1). 2.1.2 Veterinärmedicinska läkemedel Infektionssjukdomar drabbar ibland flertalet djur i samma besättning och när djuren behandlas kan det ske under många dagar i följd. Detta leder till att stora mängder antibiotika förbrukas. I Sverige är dock förbrukningen mycket begränsad i jämförelse med flera andra länder i EU. Här används antibiotika aldrig i annat syfte än för att bekämpa infektionssjukdomar och då handlar det om terapeutisk behandling. Profylaktisk behandling används sällan för att förhindra uppkomst av sjukdom (2). Antibiotika är selektivt toxiska för bakterier utan att påverka andra typer av organismer eller celler. Känsliga bakteriearter i miljön kan därför påverkas i de fall aktiva substanser finns i gödsel från djur. Denna påverkan antas vara försumbar, då olika bakteriearter är olika känsliga och den mikrobiella miljön i jord och vatten ständigt ändras. 5
För ett antal antibiotika har en miljöriskbedömning gjorts. Exemplet Terramycin vet, som administreras i foder eller vatten och kan komma att användas i stora kvantiteter i fall där ett sjukdomsutbrott omfattar många djur. I Läkemedelsverkets rapport från 24 står det: Terramycin vet innehåller oxitetracyklin. Beräkningar enligt riktlinjen visar att koncentrationen i jord överskrider gränsvärdet 1 mikrog/kg jord om mer än 5 % av kalvarna i en besättning behandlas varje år. Data visar att oxitetracyklin inte är toxiskt för jordlevande organismer (i koncentrationer upp till 1 mg/kg), undantaget bakterier (2). Miljöeffekten av veterinärmedicinska läkemedel skiljer sig från humanläkemedel genom att de ofta hamnar direkt i miljön. De passerar inte några reningsanläggningar efter de haft sin verkan i djurens kroppar. Dessa läkemedel kan också hamna på åkermark, efter att ha lagrats i en gödelshanteringsanläggning. Via spill kan även veterinära läkemedel som ges via foder eller hälls/sprayas direkt på djuret, hamna i miljön (3). Flöde av antibiotika, veterinärmedicinska läkemedel på höger sida (2). 6
2.2 Antibiotika och djur 2.2.1 Nötkreatur I Sverige finns ca 1,6 miljoner nötkreatur. Dessa är fördelade på besättningar med köttkor, mjölkkor och specialiserad kalvuppfödning. Under lång tid har antalet mjölkkor i Sverige minskat, men under ökade de något. Det blir färre antal mjölkbesättningar men storleken på besättningarna ökar (4). Antalet företag med nötdjur minskar, 23 fanns 27 95, 24 fanns 27 626, fanns 26 179 och fanns 25 54. På fyra år har företagen minskat med drygt 1 % varav drygt 4 % mellan och. Nötdjuren minskade med,8 % mellan och, detta gör att djurbesättningen/företag ökar. Genomsnittsbesättningen var 61,2 djur (162859/26179 = 61,2) och har den genomsnittliga besättningen ökat till 63,5 djur (15949/2554 = 63,5)(5). 2.2.1.1 Hälsa De svenska nötkreaturen har en god hälsa, sett ur ett internationellt perspektiv. Vanliga sjukdomar i andra länder förekommer sporadiskt eller inte alls i Sverige. I och med att besättningarnas storlek ökar kan också hälsoläget hos nötkreaturen försämras. Sjukdomar som är smittsamma, sprider sig lättare i stora besättningar. Med en ökad produktion kan en bra miljö och god skötsel vara svårare att uppnå. Utbrott av diarré och lunginflammation hos kalvar i stora grupper är ett exempel på detta (4). 2.2.1.2 Sjukdomar Nötkreatur har ett brett sjukdomspanorama. Sjukdomarna som drabbar djuren är beroende av kön, ålder, utfodring, dräktighets- och laktationsstatus. 7
Perioden runt kalvningen domineras av produktionssjukdomar och rubbningar i ämnesomsättningen. Spädkalvar drabbas främst av infektiösa sjukdomar (4). 2.2.2 Antibiotika till djur I Sverige får antibiotika endast användas till djur efter förskrivning av veterinär. Ett omfattande regelverk omgärdar användningen för att förhindra att livsmedel från djur innehåller läkemedelsrester. Regelverket är även till för att förhindra onödig användning som leder till ett högt selektionstryck som medför ökad risk för utveckling och spridning av resistensanlag (4). Användningen av antibiotika till djur i Sverige har stadigt minskat under senare år. 198 användes ca 41 ton aktiv substans till djur. 16 år senare, 1996 var förbrukningen ungefär hälften, 2,6. År 2 användes cirka 17,1 ton aktiv substans. Mellan åren 23 har den totala förbrukningen av antibiotika inom veterinärmedicin legat runt 16 ton. Den största delen av den använda mängden ges för behandling till enskilda djur. En mindre del används för gruppbehandling, ca 16 %. När sådana behandlingar tillämpas blandas antibiotika i foder eller vatten (4). 2.2.2.1 Läkemedel i foder För att en enskild lantbrukare eller ett foderföretag ska få blanda läkemedel i foder krävs dels att en veterinär förskriver det aktuella läkemedlet samt att de ovanstående har tillstånd från Jordbruksverket. De godkända fodertillverkarna har tillstånd att blanda i läkemedel utan recept, men fodret får då inte lämna tillverkaren utan ett recept (6). 8
2.2.2.2 Antibiotika i foder Vissa antibakteriella läkemedel, antibiotika och kemoterapeutika, kan i låga doser stimulera tillväxt hos djuren. 1986 förbjöds inblandning av tillväxtfrämjande medel i Sverige. Inom EU ska dessa medel ha upphört att användas i slutet av. Användningen har sedan 1986 minskat markant. Då användes 4-5 ton i foder. 1994 var användningen nere i 14 ton och 24 handlade det om ca 8 kg och låg det kvar på ungefär samma nivå. Av dessa var totalt 15,4 kg (aktiv substans) tetracykliner (6). 2.3 Tetracykliner 2.3.1 Bakgrund Tetracykliner är en antibiotikatyp som har sitt ursprung från jordorganismer. I FASS finns fyra tetracyklinpreparat, varav Oxitetracyklin och Doxycyklin finns i FASS VET. Oxitetracyklin är det enda tetracyklinpreparatet med indikation för nöt (3). Tetracyklin, ursprungligen isolerad från Streptomyces viridifaciens Oxitetracyklin, ursprungligen isolerad från Streptomyces rimosus, har en hydroxygrupp istället för en vätegrupp i tetracyklinets tredje ring 9
Lymecyklin Doxycyklin Av oxitetracyklin finns dessa läkemedel med indikation för nöt: QJ1A A6 Engemycin vet. Injektionsvätska. Är verksamt mot aeroba och anaeroba grampositiva och gramnegativa bakterier samt mot mycoplasma och chlamydia. Vid in vitro-försök har oxitetracyklin även haft effekt på ehrlichia. Absorptionsgrad: Vid angivna doseringar uppnås maximal serumkoncentration efter en till två timmar. Verksam terapeutisk nivå (>1 μg) upprätthålls under ca ett dygn vid normaldosering och ca två dygn vid prolongerande dosering. Halveringstiden är hos nötkreatur 11 timmar, kalvar 9 timmar, suggor 9 timmar och får 4 timmar. Bindning till serumproteiner uppgår till ca 5 %. De högsta koncentrationerna erhålls i njure, lever, mjälte och lunga. Oxytetracyklin utsöndras i faeces, urin och mjölk. QJ1A A6 Terramycin vet. Oralt pulver. Är verksamt mot aeroba och anaeroba grampositiva och gramnegativa bakterier samt mot mycoplasma, rickettsia och chlamydia. Detta ges endast till kalv och lämpar sig bra för flockbehandling vid ex. luftvägsinfektioner och tarminflammation. Absorptionen från magtarmkanalen är ca 6 % med vissa djurslagsvariationer. Halveringstiden för elimination är 4 1 timmar hos nöt. Efter administrering i mjölknäring av 5 mg oxitetracyklin per kg kroppsvikt till fastande kalvar erhölls maximal serum-koncentration av 5 µg/ml efter 9 timmar. Har kalvarna tillgång till kraftfoder minskar serumkoncentrationen. Bindning till serumproteiner uppgår till ca 5 %. Oxitetracyklin passerar blodhjärnbarriären i mindre grad. Oxitetracyklin utsöndras i aktiv form i feces (via gallan), i urin och i mjölk. 1
QJ1A A6 Terramycin vet. Uteritorium, tablett. Är verksamt mot aeroba och anaeroba grampositiva och gramnegativa bakterier samt mot mycoplasma, rickettsia och chlamydia. Ges för akuta infektioner i livmodern t ex metrit eller vid kvarbliven efterbörd hos nöt, svin och får. Terramycin vet. uteritorier är skumbildande och sönderfaller vanligen inom 1-15 minuter, varigenom risken för utstötning minskas. Oxitetracyklin resorberas och kan påvisas i plasma och mjölk i ca 24 timmar. Vid intrauterin behandling med 2 tabletter (1, g oxitetracyklin) når man en koncentration i mjölk från friska djur av,3-1,2 mikrogram oxitetracyklin/ml. Oxitetracyklin utsöndras i aktiv form i faeces, urin och mjölk. QJ1A A6 Tetroxy prolongatum vet, Injektionsvätska. Är verksamt mot aeroba och anaeroba grampositiva och gramnegativa bakterier samt mot mycoplasma, rickettsia och chlamydia. Indikationer för nöt är luftvägsinfektioner, klövspaltsinflammation, pink-eye och betesfeber. Oxitetracyklin fördelas till de flesta kroppsvävnader, de högsta koncentrationerna erhålls i njure, lever, mjälte och lunga.endast små mängder passerar blod-hjärnbarriären. Proteinbindningsgraden är ungefär 5 %. Substansen utsöndras i aktiv form i urin, faeces och mjölk. Plasmahalveringstiden är beräknad till 37 timmar hos nöt och terapeutiska koncentrationer upprätthålls under ca 8 timmar. Faktorer av betydelse för behandlat djur - frisättningen av oxitetracyklin från injektionsstället är fördröjd, terapeutisk plasmakoncentration upprätthålls under 2-3 dygn efter en dos av 2 mg/kg kroppsvikt. Povidon och N-metylpyrrolidon åstadkommer en fördröjd frisättning av oxitetracyklin från injektionsstället (3). 2.3.2 Verkningsmekanismer Tetracykliner verkar bakteriostatiskt genom att reversibelt hämma bakteriers proteinsyntes via bindning till bakteriers 7S ribosomer. Ett bindningsställe med hög tetracyklinaffinitet har identifierats på bakterieribosomernas 3Sunderenhet. De hämmar även eukaryota cellers 8S-ribosomer. 11
Den exakta mekanismen för hur tetracykliner interagerar med bakteriers ribosomer är inte känd. Tetracyklinerna är lika vad gäller den antibakteriella effekten men skiljer sig från varandra ur farmakokinetisk synpunkt (7). 2.3.3 Biverkningar Gastro-intestinala biverkningar kan förekomma. Snabb intravenös injektion på nötkreatur kan leda till chock. Risk för emaljhypoplasi och missfärgning kan uppträda vid behandling av djur under den tid deras tänder mineraliseras. Lokala reaktioner på injektionsstället kan i vissa fall noteras. Försiktighet skall iakttas vid behandling av djur med nedsatt njurfunktion. Bildar svårlösliga kelatföreningar med Ca 2+ och Fe 2+, vilket gör att absorptionen försvåras om intaget av dessa sammanfaller med antibiotikaintaget (3). 2.3.4 Miljö Tetracykliner är ett bredspektrumantibiotika med lång ekoskugga, vilket innebär att det är flera bakterier som är känsliga för tetracykliner och att en större andel av bakteriefloran påverkas, både i kroppen och i den yttre miljön. Tetracykliner metaboliseras inte av kroppen utan utsöndras oförändrade. Inaktiverande enzymsystem saknas i stort sett helt, vilket innebär en spridning av aktivt tetracyklin direkt ut i miljön (8). Tetracykliner bryts ned ganska snabbt av UV-ljus och är relativt vattenlösliga men studier visar att tetracykliner binder starkt till jord och är förvånansvärt stabila i jord och sediment. Studier presenterade av Boxall et al. (24) visar halveringstider mellan 9 och 4 dygn, med ett medelvärde på 1 dygn, men även rapporter om ingen nedbrytning alls. Det finns risk för ackumulering i jord med återkommande gödsling med kontaminerad gödsel (9). 12
2.3.5 Licenspreparat När det gäller tetracykliner i form av licensläkemedel, så finns ett läkemedel med indikation för kalv, det är klortetracyklin (clortetraciclina pulver). Sedan finns doxycyklin (Hipradoxi-P) och klortetracyklinhydroklorid (Aureusup vet)(1). 2.4 Antibiotikaresistens 2.4.1 Bakgrund Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklat motståndskraft mot antibiotikans effekter. Naturligt förekommande mikroorganismer, som svampar och bakterier, har varit ursprunget till flertalet av de antibiotika som utvecklats för klinisk användning. I det naturliga samspelet mellan mikroorganismer har det i miljontals år förekommit resistensmekanismer mot dessa medel (11). Människan har sedan rubbat denna balans genom att använda stora mängder antibiotika för infektionsbehandling inom human- och veterinärmedicin samt för andra syften, exempelvis för att öka tillväxten hos livsmedelsproducerande djur. Därför är det viktigt att se antibiotikaresistens i ett vidsträckt ekologiskt perspektiv. Resistens kan sprida sig mellan olika typer av bakterier, mellan olika ekologiska system och mellan djurslag. Idag finns antibiotikaresistens beskriven mot alla kända antibiotika (11). 2.4.2 Utveckling Utvecklingen av resistens sker genom en förändring i bakteriens arvsmassa. Den kan vara av två olika typer. Den kan höra till bakteriens centrala arvsmassa, kromosomerna. Då följer resistensen främst arten/stammen i påföljande generationer. 13
Resistensen kan också vara knuten till anlag som finns i plasmider. Plasmider är små extrakromosomala beståndsdelar som innehåller olika arvsanlag. Dessa element kan överföras mellan olika stammar av bakterier, inom samma art och mellan olika arter. När resistensanlaget sitter på en plasmid, kan det därmed överföras mellan skilda arter av bakterier på mycket kort tid om ett selektivt tryck för det förekommer. Överföringsrisken beror också på resistensgenens placering i organismens genom (1, 4). Överföring av gener som finns i plasmider sker i betydligt större utsträckning än utbyte av DNA-element från bakteriens kromosom. Detta beror på att bakterier saknar sexuell förökning (1). Det faktum att antibiotikaresistens kan överföras från en mikroorganism till en annan, oberoende av dessas släktskap, kan i sig påverka den naturliga mikroflorans sammansättning, spridning och funktion (1). Bakterier med anlag för resistens gynnas då antibiotika används, i och med att ett selektionstryck utövas. Känsliga bakterier blir därmed färre i förhållande till de resistenta. På grund av detta ska antibiotika endast användas vid väl motiverade tillfällen (4). 2.4.3 Resistens mot tetracykliner Enligt SVARM- (Svensk Veterinär Antibiotikaresistens Monitorering) rapporten från kan en ökning av resistens hos Escherichia coli mot bl a tetracykliner ses. Prover togs 1992-22, 24 samt. Ökningen anses vara stor. Rapporten visar även att det finns viss resistens hos Staphylococcus aureus mot tetracykliner (12). 14
3. Syfte Presentera mängd av tetracykliner, i kg aktiv substans, distribuerad till nöt. Ta reda på om det finns skillnader i olika län/delar av landet för att se var det största utsläppet i miljön finns. 4. Material och metod Med statistik från Apotekets försäljning av oxitetracyklin distribuerad till nötdjur, och uppgift om antal nötdjur från Jordbruksenheten på Statistiska Centralbyrån, har kartläggningen om hur distribueringen av oxitetracykliner, mätt i gram förändrats i olika kommuner och län från till. För licensläkemedel har jämförelse gjorts mellan och, med uppgifter hämtade från Apoteket AB. Autofilter i Excel har använts för att kartlägga varje kommuns distribution av oxitetracyklin för både och, datan har bearbetats i bokstavsordning, så att ingen kommun skulle komma bort i hanteringen, endast kommuner som haft distribution av oxitetracyklin registrerades. En del kommuner har haft distribution under men ej under och vice versa, men genom att kontrollera den totala mängden för varje år så kan man se att alla kommuner kommit med. För att räkna ut den totala mängden för varje år användes autosumma i Excel. Kommunernas distribution av oxitetracyklin har sedan registrerats manuellt i SCB:s register om antal nötdjur/kommun/län. För fanns endast uppgift om nötdjur/län, därför fördelades kommunerna in länsvis och distributionen jämfördes länsvis mellan och. Licensläkemedlens siffror har förts in manuellt efter uppgift via telefon och e- mail med Apoteket AB (1,13). Licensläkemedlens siffror gäller för hela landet. 15
5. Resultat 5.1 Distribution av oxitetracyklin per län Kartläggning av oxitetracyklindistributionens omfattning till nötdjur för varje kommun under och, se bilaga 1:1-1:11 (13). Endast kommuner som har haft distribution av oxitetracyklin visas. Antalet nötdjur har kartlagts för varje län (5). Dessa kartläggningar är det utgångsmaterial som användes till underlag för de olika resultaten för varje län där resultaten presenteras i bilaga 2 samt diagram 1 och 2. Alla län 4 35 3 25 Gram 2 15 1 5 Skåne Län Västra Götalands Län Jönköpings Län Östergötlands Län Kalmar Län Hallands Län Södermanlands Län Kronobergs Län Dalarnas Län Örebro Län Värmlands Län Gotlands Län Gävleborgs Län Västmanlands Län Blekinge Län Uppsala Län Stockholms Län Västerbottens Län Jämtlands Län Västernorrlands Län Norrbottens Län Diagram 1. Total distribution av oxitetracyklin/län till nötdjur i Sverige och. 16
5.2 Antal nötkreatur per län Antal nötdjur fördelade i län 3 25 2 antal 15 1 5 Västra Götalands Län Skåne Län Kalmar Län Jönköpings Län Östergötlands Län Hallands Län Kronobergs Län Gotlands Län Värmlands Län Södermanlands Län Uppsala Län Västerbottens Län Gävleborgs Län Örebro Län Dalarnas Län Jämtlands Län Västernorrlands Län Blekinge Län Västmanlands Län Stockholms Län Norrbottens Län Digram 2. Fördelning av totalt antal nötdjur/län i Sverige och. Den totala distributionen av oxitetracyklin uppgick till 118 882 gram (119 kg) och totala antalet nötdjur till 1 62 859. var den totala distrubutionen oxitetracyklin 129 5 gram (13 kg) och det totala antalet nötdjur var 1 59 49. (se bilaga 2) 17
5.3 Mängd oxitetracyklin per nötdjur,18,16,14,12,1,8,6,4,2 - Skåne Län Västra Götalands Län Jönköpings Län Östergötlands Län Kalmar Län Hallands Län Södermanlands Län Kronobergs Län Dalarnas Län Örebro Län Värmlands Län Gotlands Län Gävleborgs Län Västmanlands Län Blekinge Län Uppsala Län Stockholms Län Västerbottens Län Jämtlands Län Västernorrlands Län Norrbottens Län SVERIGE TOTALT Diagram 3: Total mängd oxitetracyklin i gram/nötdjur under och. Skåne, Västra Götaland, Jönköping och Östergötlands län har den högsta mängden oxitetracyklin/nötdjur för och Södermanland, Skåne, Västra Götaland och Östergötlands län har den högsta mängden för. Den totala mängden för landet har ökat från till. var den totala distributionen av oxitetracyklin,74 g/nötdjur (118 882 g/1 62 859 nötdjur =,74 g/nötdjur) och så har den totala distributionen av oxitetracyklin ökat till,81 g/nötdjur (129 5 g/1 59 49 nötdjur =,81 g/nötdjur). Det ger en procentuell förändring från till på ca: 9 %, se tabell 1. 18
Län Mängd Procent Mängd Procent Förändring oxitetracyklin av totala oxitetracyklin av totala i procent i gram mängden i gram mängden från - Skåne Län 37442 31 % 3192 25 % -15 % Västra Götalands Län 294 24 % 3155 24 % 9 % Jönköpings Län 1144 1 % 1195 9 % 4 % Östergötlands Län 146 9 % 141 11 % 35 % Kalmar Län 936 8 % 946 7 % 1 % Hallands Län 367 3 % 363 3 % -1 % Södermanlands Län 311 3 % 755 6 % 143 % Kronobergs Län 242 2 % 243 2 % >1 % Dalarnas Län 182 2 % 144 1 % -21 % Örebro Län 174 1 % 26 2 % 18 % Värmlands Län 173 1 % 133 1 % -23 % Gotlands Län 145 1 % 3 2 % 17 % Gävleborgs Län 17 1 % 133 1 % 24 % Västmanlands Län 99 1 % 131 1 % 32 % Blekinge Län 93 1 % 75 1 % -19 % Uppsala Län 57 >1 % 23 2 % 34 % Stockholms Län 5 >1 % 25 >1 % -5 % Västerbottens Län 46 >1 % 92 1 % 1 % Jämtlands Län 31 >1 % 61 >1 % 97 % Västernorrlands Län 3 >1 % 158 1 % 427 % Norrbottens Län 7 >1 % 3 >1 % -57 % SVERIGE TOTALT 118882 1 % 1295 1 % 9 % Tabell 1: Län som ökat respektive minskat sin distribution i procent av oxitetracykliner till nötdjur från. Det faktum att totala antalet nötdjur minskar med,8 % (12 45) nötdjur så har ändå den totala distributionen oxitetracyklin till nöt ökat med totalt 9 % för. 19
5.4 Distribution av licensläkemedel Djurslag Substansnamn Substans i kg Substans i kg (handelsnamn) Nötdjur + Klortetracyklin andra djurslag (Clortetracicclina pulv.) 692 653 Doxycyklin Andra djurslag (Hipradoxi-P) 125,1 117,4 Klortetracyklinhydroklorid Andra djurslag (Aureosup vet.) 23,5 Totalt 817,1 793,9 Tabell 2: Översikt över distributionen av alla licensläkemedel för alla djur. Av licensläkemedel, så utgör klortetracyklin (clortetracicclina pulver) med bland annat indikation för nötdjur, en betydande andel, 692 kg utav totalt 817,1 kg för och 653 kg utav totalt 793,9 kg för. Hur stor del utav det som distribueras till nöt går inte att se i något register, utan bara den totala mängden. Mängden licensläkemedel har minskat med 23,2 kg från till. Översiktlig beskrivning av antal förpackningar och förpackningsstorlekar och procentuell inblandning av substans, se bilaga 3. 5.5 Oxitetracyklin till nötkreatur och andra djurslag Tetracykliner distribuerade från Mängd aktiv substans i gram Mängd aktiv substans i gram FASS VET, ATC-kod QJ1AA Oxitetracyklin 674 88 641 254 Doxycyklin 36 969 41 487 Totalt 711 777 682 741 Tabell 3: Totala mängden godkända tetracykliner (ATC-kod QJ1AA) distribuerade till alla djurslag, under och. Licensläkemedlen är inte godkända i Sverige och har därmed inte räknats med i tabellen. Mängden av godkända tetracykliner distribuerade från ATC-kod QJ1AA har minskat med ca 29 kg från till. 2
Oxitetracyklin i kg Till nötdjur 118,9 129,5 Till alla djurslag 674,8 641,3 Blir i % till nötdjur 18 % 2 % Tabell 4: Oxitetracyklin till nötdjur och andra djurslag under och Oxitetracyklin distribuerat till nöt utgjorde 18 % under och 2 % under av all oxitetracyklindistribuering. 5.6 Tetracykliner distribuerade till alla djur Alla tetracykliner distribuerade Total mängd Total mängd till alla djur mätt i kg, mätt i kg, Oxitetracyklin 674,8 641,3 Doxycyklin 37 41,5 Licensläkemedel (alla) 817,1 793,9 Totalt 1528,9 1476,7 Tabell 5: Tetracykliner distribuerade till alla djurslag under och. Visar totala distributionen av tetracykliner från ATC-kod QJ1AA, både godkända tetracykliner och tetracykliner i form av licensläkemedel till djur, under och. Med godkända tetracykliner avses oxitetracyklin (Engemycin) (Terramycin) (Tetroxy prolongatum) och doxycyklin (Pulmodox). Med licensläkemedel avses klortetracyklin (clortetraciclina pulver), doxycyklin (Hipradoxi-P) och klortetracyklinhydroklorid (Aureusup vet). 21
Den totala mängden distribuerade tetracykliner har minskat med 52,2 kg från till. Utav all tetracyklindistribution till alla djur så utgör licensläkemedlen över 5 % ( 54 %, 55 %). Eller mätt i kg för, 817,1 kg och för, 793,9 kg. Detta kan då jämföras med distributionen av godkända tetracykliner, som tillsammans uppgick till 711,8 kg för och 682,7 kg för. Oxitetracyklin till nöt utgjorde under, 7,8 % av den totala distributionen tetracykliner (118,9/1528,9*1=7,8 %). Under var siffran 8,8 % (129,5/1476,7*1=8,8 %). 6. Diskussion I resultatet kan man se att den största delen av nötkreaturen i Sverige finns i Västra Götalands län och Skåne län. Som det också syns i diagrammet över den totala användningen av oxitetracyklin så ligger dessa län i topp både och (diagram 1, 2) Vidare har Skåne län haft en minskad användning (15 %) av oxitetracyklin, trots en smärre minskning av antalet nötdjur. Västra Götaland har en liten ökning av antal djur, men också en ökning av förbrukningen av oxitetracyklin (9 %). Östergötland har ingen större förändring i antal djur, men desto större är användningen av tetracykliner, ökningen är ca 3,6 kg, det vill säga 35 % från år till år. Andra län som ökat sin användning av oxitetracyklin trots minskad eller ingen större förändring av antalet nötkreatur är: Södermanlands län, Jönköpings län, Gotlands län, Uppsala län, Västerbottens län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Gävleborgs län, Örebro län, Västermanlands län (diagram 1, 2, tabell 1). Västernorrland hade från år till år en ökning på över 4 %. I gram är det dock inte lika mycket som det låter, då handlar det om 128 g, ungefär 1,3 kg. Likaså Uppsala tycks ha en stor ökning, 34 %, i gram är det dock 173 g, ungefär 1,7 kg (tabell 1). 22
Skåne län har ju, som tidigare nämnt, en minskning av sin förbrukning av oxitetracyklin från till. Det är ändå ett av de län som ligger i topp när man ser till mängd oxitetracyklin/nötkreatur. En majoritet av länen har ökat sin förbrukning av oxitetracyklin/nötkreatur (diagram 3). Under studieperioden fanns fyra särskilda djurapotek; Eskilstuna, Trollhättan, Lund och Uppsala. Dessa framskymtar också i vårt resultat. Södermanland (Eskilstuna), Västra Götaland (Trollhättan) och Uppsala län har ökat sin förbrukning av oxitetracyklin mellan och. Några av dem har även högsta använda mängd oxitetracyklin/nötkreatur. Användningen per djur visar dock inte den lokala situationen utan förbrukningen sker i andra delar av landet. Det föreligger därmed en viss felprocent i dessa län och den har vi inte kunnat beräkna. Av all mängd oxitetracyklin distribuerat till alla djur så utgjorde den totala delen oxitetracyklin till nötkreatur 18 % under och 2 % under. Av alla tetracykliner, inklusive licensläkemedel, utgjorde oxitetracyklin till nöt 7,8 % under och under var siffran 8,8 %. Det totala antalet nötdjur minskade med,8 % (12 45) nötdjur för, men ändå har den totala distributionen oxitetracyklin till nöt ökat med totalt 9 %. En förklaring kan vara att antalet nötdjur/företag har ökat och därmed blir det en ökad smittspridning. Licenspreparaten används i stor utsträckning. En större mängd läkemedel på licens används till alla djur (tabell 2). Klortetracyklin utgör mer än 8 % av alla licensläkemedel som distribueras. Hur stor del utav det som distribueras till nöt går inte att se i något register, då dessa läkemedel även har indikation för bl a svin och fjäderfä, därför har hela mängden tagits med i beräkning. Därmed kan inga slutsatser angående licenspreparat dras. För att kunna göra det skulle alla livsmedelsproducerade djur (nöt, svin, fjäderfä) behöva tas med i beräkningarna (tabell 2). 23
Vad man kan fråga sig angående licenspreparaten är varför dessa inte är godkända, när de används i så stor utsträckning? Uppenbart är alltså att det är en viss ökning av användningen av tetracykliner till nöt. Det kan till viss del ha sin förklaring i det som tidigare nämns om att storleken på besättningarna ökar. Fler djur inom samma besättning ökar ofta sjukdomstrycket. Behövs det då en behandling av hela besättningen så ökar också mängden läkemedel relativt mycket. Vad som inte framkommer i statistiken är vilken indikation dessa läkemedel hade. Detta kunde ha varit intressant att veta för att ta reda på hur stor del av tetracyklinerna som används till en viss sjukdom. Eftersom det handlar om ett bredspektrumantibiotikum så kanske det skulle ha funnits andra alternativ. Ett antibiotikum som tetracykliner metaboliseras inte i kroppen utan utsöndras oförändrat, vilket ger stor miljöpåverkan. Det är svårt att skatta hur stor miljöpåverkan tetracykliner till just nötkreatur har. Som redovisats i resultatet är det ändå inte en så stor del av preparaten som används till nötkreatur. Mängden som distribueras till svin och fjäderfä samt resterande djurslag avgör även de hur miljön påverkas. Hur den fördelningen ser ut vet vi inte. Användningen av licensläkemedel spelar en mycket större roll än vad man kan föreställa sig. I och med det skulle det vara önskvärt att veta hur stor mängd som går till vilket djurslag. Då skulle det i mycket större utsträckning gå att ta reda på var det största utsläppet till miljön finns. Vad som framkommer i och med denna studie är att Västra Götalands län och Skåne län är de län som har flest antal nötkreatur och förbrukar störst mängd av de procent oxitetracyklin som går till nötkreatur. Hur påverkar det miljön i dessa län? Studier som gjorts vad det blir för miljökonsekvenser av användning av tetracykliner, visar skilda resultat. Ser man exempelvis på Läkemedelsverkets rapport från 24, där det har beräknats att om 5 % av kalvarna i en besättning behandlas varje år, så överskrider koncentrationen i jord (av oxitetracyklin) 1μg/kg jord, vilket är ett gränsvärde. 24
Eftersom undersökningar, inklusive denna rapport, visar att besättningarna blir större så kan det innebära att fler än 5 % av kalvarna i en besättning måste behandlas, då passeras gränsvärdet med betydligt större marginal. Enligt rapporten från Läkemedelsverket visar dock data att oxitetracyklin inte är giftigt för jordlevande organismer i koncentrationer upp till 1 mg/kg, undantaget bakterier. Betesmarker till nötkreatur är i många fall desamma år efter år, även om flertalet lantbrukare vårdar sina betesmarker med bl a växelbete med andra djurslag, så förekommer det att samma djurslag betar på samma marker år efter år. Detta kan antas innebära att marken i det området utsätts för en relativt stor påfrestning, i och med att nötkreaturens gödsel går direkt ut i miljön. Ser man till studier som Boxall et al har presenterat, som visar att tetracykliner binder starkt till jord och är stabila i jord och sediment, så borde det innebära en stor påverkan på miljön i de områden där det betar stora mängder nötkreatur. Det finns dessutom risk för ackumulering i jord om gödsling sker med kontaminerad gödsel. Det sistnämnda gäller inte enbart betesmarker utan i högre grad odlingsmarker. 7. Slutsats Det enda som går att fastställa är att: 7,8 % för och 8,8 % för, av all tetracyklindistribution har gått till nöt i form av oxitetracyklin. Av de procenten står Västra Götalands län och Skåne län för den största mängden. Det går inte att fastställa var det största utsläppet av tetracykliner i Sverige finns genom att bara se på nötkreatur. Detta beror bland annat på att det är för liten del av ATC-kod QJ1AA i FASS VET. som går till nöt och att det för licensläkemedel inte finns specifierat vilket djurslag preparatet går till. Licensläkemedlen utgör mer än 5 % av all tetracyklindistribution och därmed skulle man behöva titta på alla djurslag som omfattas av indikation för de aktuella preparaten. 25
8. Tackord Vi vill tacka alla personer som på något sätt hjälpt oss att ta fram information för att vi skulle kunna genomföra detta examensarbete. Stort tack till: Staffan Castensson, vår handledare Dan Haupt, examinator LTU Kristina Odensvik, Apoteket AB Britt-Marie Ahlsén, Apoteket AB Kristina Greko, Statens veterinärmedicinska anstalt Majvor Murbeck-Andersson, Lärcentra i Älvsbyn Läkemedelsföretagen: Nordvacc Läkemedel, Novartis Animal Health, CEVA Vetpharma och Chem Vet. Läkemedelsdistributörerna: Kronans droghandel, Tamro Statistiska centralbyrån 26
9. Referenser 1. Apoteket AB (). Läkemedel och miljö. 2:a reviderade upplagan. 73-83. Stockholm: Apoteket AB. ISBN: 9185574546. 2. Läkemedelsverket (24). Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter - en utredningsrapport (elektronisk). 286 sidor. Pdf format. Tillgänglig: < http://www.lakemedelsverket.se/upload/om%2lv/publikationer/4824_mil jouppdraget-rapport.pdf > (27-2-8) 3. FASS Internetsida, www.fass.se (27-2-8) 4. Statens veterinärmedicinska anstalt. Internetsida: www.sva.se (27-2-8) 5. Statistiska centralbyrån (SCB), jordbruksenheten. 6. Jordbruksverket (). Jordbruksverkets foderkontroll (elektronisk). 93 sidor. Pdf-format. Tillgänglig: < http://www.jordbruksverket.se/download/18.14a4b61beff26534824/ra 6_15.pdf > (27-2-8) 7. Sköld, Ola (). Antibiotika och antibiotikaresistens. ISBN: 978914436212 8. Midtvedt, Tore & Norin, Elisabeth (1997) Antibiotika och ekologi. Malmö: Lövens läkemedel. ISBN: 91635777 9. SLU, () Hellström, Anna & Kreuger, Jenny. Litteraturstudie av veterinärmedicinska produkter inför screeningen. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. (SLU:s miljöanalys, rapport :23). 97 sidor. Pdfformat. Tillgänglig: < http://info1.ma.slu.se/ima/publikationer/internserie/-23.pdf > (27-3-1 27
1. Apoteket AB. Odensvik, Kristina. Muntlig information via telefon 27-3-8 11. Socialstyrelsen (2). Svensk handlingsplan mot antibiotikaresistens (elektronisk). Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: < http://www.sos.se/fulltext/-44/-44.htm > (27-2-6) 12. Statens veterinärmedicinska anstalt () SVARM (Svensk Veterinär Antibiotikaresistens Monitorering) rapporten (elektronisk). Uppsala: Statens veterinärmedicinska anstalt. 5 sidor. Pdf-format. Tillgänglig: < http://www.sva.se/pdf/svarm.pdf > (27-2-7) 13. Apoteket AB. Ahlsén Britt-Marie, via telefon och e-mail ett flertal gånger mars 27. 28
1. Bilagor Bilaga 1:1 Län med kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 13 kg. Västra Götalands läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 FALKÖPING SKÖVDE TROLLHÄTTAN TIBRO TIDAHOLM SKARA VÄNERSBORG TÖREBODA HJO TRANEMO VÅRGÅRDA ULRICEHAMN HERRLJUNGA MARK GÖTENE ALINGSÅS MELLERUD LIDKÖPING MARIESTAD PARTILLE KARLSBORG SVENLJUNGA ESSUNGA ORUST STENUNGSUND VARA GULLSPÅNG ÅMÅL BORÅS FÄRGELANDA LILLA EDET GRÄSTORP KUNGÄLV LERUM BENGTSFORS GÖTEBORG UDDEVALLA Skåne läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 TOMELILLA SJÖBO HÖRBY HÄSSLEHOLM ÄNGELHOLM ESLÖV KRISTIANSTAD SKURUP SIMRISHAMN SVALÖV HÖGANÄS ÖRKELLJUNGA KLIPPAN YSTAD LUND HÖÖR OSBY BÅSTAD BROMÖLLA ÖSTRA GÖINGE BJUV HELSINGBORG SVEDALA LANDSKRONA PERSTORP MALMÖ TRELLEBORG 29
Bilaga 1:2 Län med kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 5 kg. Jönköpings läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 5 4 3 2 1 VETLANDA SÄVSJÖ NÄSSJÖ HABO JÖNKÖPING EKSJÖ VÄRNAMO GISLAVED TRANÅS ANEBY VAGGERYD MULLSJÖ Dalarnas läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 5 4 3 2 1 HEDEMORA ORSA FALUN GAGNEF RÄTTVIK AVESTA SÄTER BORLÄNGE SMEDJEBACKEN LEKSAND VANSBRO 3
Bilaga 1:3 Forts. kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 5 kg. Kalmar läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 5 4 3 2 1 MÖRBYLÅNGA BORGHOLM KALMAR NYBRO EMMABODA VÄSTERVIK HÖGSBY VIMMERBY MÖNSTERÅS TORSÅS HULTSFRED Östergötlands läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 5 4 3 2 1 MJÖLBY ÖDESHÖG NORRKÖPING LINKÖPING SÖDERKÖPING VALDEMARSVIK ÅTVIDABERG YDRE MOTALA KINDA FINSPÅNG VADSTENA BOXHOLM 31
Bilaga 1:4 Forts. kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 5 kg. Uppsala läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 5 4 3 2 1 ENKÖPING UPPSALA ÖSTHAMMAR TIERP Södermanlands läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 5 4 3 2 1 NYKÖPING KATRINEHOLM ESKILSTUNA VINGÅKER FLEN TROSA STRÄNGNÄS GNESTA 32
Bilaga 1:5 Forts. kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 5 kg. Hallands läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 5 4 3 2 1 LAHOLM VARBERG FALKENBERG HALMSTAD HYLTE KUNGSBACKA Västernorrlands läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 5 4 3 2 1 SOLLEFTEÅ ÖRNSKÖLDSVIK HÄRNÖSAND ÅNGE KRAMFORS 33
Bilaga 1:6 Forts. kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 5 kg. Gotlands läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 5 4 3 2 1 GOTLAND Län med kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 1 kg. Kronobergs läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 ALVESTA VÄXSJÖ UPPVIDINGE TINGSRYD LJUNGBY ÄLMHULT MARKARYD LESSEBO 34
Bilaga 1:7 Forts. kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 1 kg. Västmanlands läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 VÄSTERÅS KUNGSÖR SALA HEBY KÖPING ARBOGA HALLSTAHAMMAR SKINNSKATTEBERG Värmlands läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 EDA SÄFFLE ARVIKA KARLSTAD KRISTINEHAMN SUNNE KIL ÅRJÄNG GRUMS TORSBY 35
Bilaga 1:8 Forts. kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 1 kg. Örebro läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 ÖREBRO ASKERSUND HALLSBERG LINDESBERG LEKEBERG KARLSKOGA KUMLA NORA Jämtlands läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 ÖSTERSUND BERG STRÖMSUND KROKOM RAGUNDA 36
Bilaga 1:9 Forts. kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 1 kg. Gävleborgs läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 LJUSDAL HUDIKSVALL BOLLNÄS NORDANSTIG OCKELBO SANDVIKEN SÖDERHAMN OVANÅKER Stockholms läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 NORRTÄLJE VALLENTUNA UPPLANDS-BRO STOCKHOLM VÄRMDÖ BOTKYRKA NYNÄSHAMN TÄBY HANINGE 37
Bilaga 1:1 Forts. kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 1 kg. Norrbottens läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 ÖVERTORNEÅ LULEÅ HAPARANDA Blekinge läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 OLOFSTRÖM SÖLVESBORG RONNEBY KARLSKRONA KARLSHAMN 38
Bilaga 1:11 Forts. kommuner vars oxitetracyklindistribution är under 1 kg. Västerbottens läns distribution av oxitetracyklin till nöt mätt i kg 1,8,6,4,2 SKELLEFTEÅ ROBERTSFORS MALÅ VINDELN NORSJÖ UMEÅ VÄNNÄS NORDMALING SORSELE ÅSELE 39
Bilaga 2 Sammanställning av total mängd oxitetracyklin och nötdjur per län, samt mängd oxitetracyklin per nötdjur. Län Mängd Totalt Mängd Totalt Mängd Mängd oxitetracyklin antal oxitetracyklin antal oxitetracyklin oxitetracyklin i gram nötdjur i gram nötdjur i gram/nötdjur i gram/nötdjur Skåne Län 37442 225 676 3192 224181,166,142 Västra Götalands Län 294 268 75 3155 269459,18,117 Jönköpings Län 1144 132 629 1195 13 39,86,92 Östergötlands Län 146 115 748 141 115 729,9,122 Kalmar Län 936 148 618 946 146 577,63,65 Hallands Län 367 94 186 363 93 338,39,39 Södermanlands Län 311 51 481 755 5 35,6,15 Kronobergs Län 242 69 986 243 68 35,35,36 Dalarnas Län 182 36 722 144 36 241,5,4 Örebro Län 174 4 62 26 39 568,43,53 Värmlands Län 173 51 85 133 52 27,33,26 Gotlands Län 145 62 929 3 62 574,23,48 Gävleborgs Län 17 42 639 133 43 1,25,31 Västmanlands Län 99 25 215 131 24 815,39,53 Blekinge Län 93 3 241 75 29 719,31,25 Uppsala Län 57 47 17 23 46 626,12,49 Stockholms Län 5 23 46 25 23 147,22,11 Västerbottens Län 46 45 762 92 45 6,1,2 Jämtlands Län 31 34 68 61 33 681,9,18 Västernorrlands Län 3 33 914 158 34 29,9,46 Norrbottens Län 7 22 437 3 21 97,3,1 Sverige Totalt 118 882 1 62 859 129 5 1 59 49,74,81 4
Bilaga 3 Förpackningsstorlekar samt antal förpackningar och mängd aktiv substans för licensläkemedel. % inblandad Substansnamn Djurslag Förpacknings- Antal Substans Antal Substans substans (handelsnamn) storlek i kg, i kg, Klortetracyklin 2% (Clortetracicclina pulv.) kalv, svin, fjäderfä 5 kg 692 692 653 653 Doxycyklin 1% (Hipradoxi-P) svin, fjäderfä 1 kg 56 5,6 19 1,9 Doxycyklin 1% (Hipradoxi-P) svin, fjäderfä 5 kg 239 119,5 231 115,5 Klortetracyklinhydroklorid 1% (Aureosup vet.) svin 1 kg 22 22 Klortetracyklinhydroklorid 1% (Aureosup vet.) svin 5 kg 3 1,5 TOTALT 817,1 793,9 41