Riskbruk, missbruk och beroende bland barn, unga och unga vuxna så här vänder vi utvecklingen! Socialchefsdagarna Umeå 26 september 2019
Wicked issues elaka, infernaliska och komplexa frågor 1. De är områden med ständiga misslyckande: försök att lösa problemen har haft begränsad verkan. 2. Det finns bland berörda aktörer djupgående meningsskiljaktigheter kring hur frågan bör hanteras. 3. De kan inte avgränsas, de har förgreningar i olika riktningar. 4. De kan inte lösas en gång för alla, frågorna kommer att finnas kvar. Det går inte att avgöra när man lyckats. 5. De är komplexa, vilket bl.a. innebär att det är omöjligt att helt förutsäga hur utvecklingen blir.
Utvecklingen inom området Synen på missbruk och beroende har förändrats över tid Tillgång till och användning av kunskaps- och evidensbaserade metoder har ökat Tydligare inslag av harm reduction Brister i samverkan och samordning Oklar ansvarsfördelning båda huvudmännen har ett ansvar
Alkohol- och narkotikasituationen Alkoholkonsumtionen bland yngre har minskat sedan mitten av 2000-talet Narkotikabruk vanligare bland män än kvinnor, vanligast i de yngre åldersgrupperna (16-29 år) Cannabis vanligaste olagliga drog som används Tillgången till nya psykoaktiva substanser s.k. nätdroger har ökat snabbt Användandet har samband med andra droger t.ex. cannabis Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige bland de högsta i Europa
Beskrivning av målgruppen Minskning av frivillig institutionsvård samtidigt som vi sett en ökning av vård enligt LVM. Andelen klienter med tungt missbruk och annan psykisk ohälsa har ökat inom socialtjänstens missbruksvård Ökning av sluten psykiatrisk vård för missbruksrelaterade orsaker. Många av de som vårdats enligt LVM har tidigare också vårdats inom psykiatrin. Missbruksrelaterade diagnoser vanlig orsak till vård enligt LPT.
Missbruk och beroende en prioriterad fråga för SKL Inriktningsmål för kongressperioden 2016-2019: # 73: SKL ska verka för att kommunernas och landstingens missbruks- och beroendevård präglas av förbättrad samverkan, samordning och ansvarsfördelning. Priofråga 2017-2019: Styrelsen har beslutat att missbruk och beroende ska bli en av SKLs prioriterade frågor 2017-2019 En handlingsplan för missbruk och beroende är framtagen och beslutades av styrelsen den 14 december 2018.
SKL:s handlingsplan mot missbruk och beroende Består av en beslutsdel och två kunskapsunderlag 1. Handlingsplan mot missbruk och beroende tidig upptäckt, stöd och behandling för personer 13-29 år 2. Missbruk och beroende 13-29 år så här vänder vi utvecklingen 3. Nya psykoaktiva substanser det vi kallar nätdroger SKL webb; Missbruk och beroende >>
Handlingsplanens syfte Utgöra underlag för att stödja ett kunskapsbaserat utvecklingsarbete med fokus på bättre samverkan och samordning mellan huvudmännen, tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän och tydliggöra gränssnittet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, samt tydliggöra behovet av åtgärder för att minska missbruket bland unga. Fokus på de största utvecklingsbehoven. Framtagande föregåtts av ett brett förankringsarbete.
43 förslag som riktar sig till: Kommuner och regioner, SKL, Staten
Resultat av kartläggningen hösten och vintern 2017/2018 De viktigaste frågorna att hantera enligt förankringsarbetet Individen i fokus Utgå från individens behov Brukar-/patientinflytande Tillgänglighet Jämlikt Anhörig/närståendeperspektiv - familjeperspektiv Bollande mellan instanser Ansvar Pengar Juridik Systematisk uppföljning Individnivå Verksamhetsnivå Lokal nivå Regional nivå Nationell nivå Samsjuklighet Missbruk/beroende kopplat till: Psykisk ohälsa generellt Fysisk funktionsnedsättning Personer som omfattas av LSS Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD till exempel) Omsätta forskning till praktik Implementeringsstöd Följsamhet till riktlinjer Synsätt Stigmatisering Objekt subjekt Vård straff Sjukdom socialt problem Olika kulturer kommun landsting Skolan som gemensam arena Fånga upp - för nästan alla barn/unga går i skolan Elevhälsan! Samarbete med andra andra aktörer kan koppla till skolan Slutförd utbildning = skyddsfaktor Stärka samarbetet mellan och inom huvudmännen Samverkansöverenskommelser Samordnad individuell plan (SIP) Kompetensutveckling Risk- och skyddsfaktorer Tidig upptäckt Beroendelära Gemensamt Team och mottagningar Nämnder Avtalssamverkan Ekonomi Juridik Viktiga aktörer för tidig upptäckt Skola Ungdomsmottagning BUP Primärvård Polis Föreningsliv Föräldrar med flera Samordning och samverkan mellan olika aktörer Samtidiga insatser Enkla kontaktvägar
Fem budskap
Innebörd av några förslag Utveckla samarbete och samverkan Överenskommelser Samordnad individuell plan (SIP) Integrerade verksamheter och arbetsformer Tidiga och samordnade insatser Kompetensutveckling Tydliggörande av ansvarsfördelning Jämlikhet, stigma och tillgänglighet begreppet missbruk, utvärdering av narkotikastrafflagstiftningen
Länk till Sveriges Riksdag https://www.svt.se/nyheter/granskning/19941990
Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen Kartlägga förekomsten Beskriva hur samverkan fungerar idag och ge förslag på förbättringar Beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslagen Länk till uppdraget
Ansvarsfördelningen missbruk och beroende Båda huvudmännen ska kunna erbjuda psykosocial behandling enligt Regeringen Gränssnittet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst? Lagstöd saknas för att kommunen ska kunna ge hälso- och sjukvårdsinsatser i öppna verksamheter och HVB Juridiskt blir det en konflikt HSL SoL SKL delar inte Socialstyrelsens tolkning av ansvarsfördelningen Psykosocial Psykosocial och psykologisk behandling behandling
Oklar ansvarsfördelning Konsekvenser: Att vårdbehoven bedöms utifrån olika principer och insatser ges enligt olika lagstiftningar beroende på var i landet en person med missbruks- och beroendeproblematik är bosatt, en risk att kommuner utför hälso- och sjukvårdsinsatser utan att lagstöd finns i hälso- och sjukvårdslagen och i strid mot kommunallagens (2017:725) grundläggande bestämmelser om kommunernas och landstingens befogenheter, samt en risk, om huvudmännen gör olika tolkningar, att det gemensamma ansvaret innebär att ingen av huvudmännen tar ansvar för vissa delar av vården med hänvisning till den andra huvudmannen.
Viktiga samhällsaktörer för tidig upptäckt Skolan Polisen Föreningsliv, fritidsgårdar och fältarbetare Föräldrar och syskon Mödrahälsovård och barn hälsovård Socialtjänsten Hälso- och sjukvården
Barn och unga en utsatt grupp Drygt 50 % av eleverna som lever eller har levt i en familj med missbruk rapporterade att de har upplevt våld mot en förälder jämfört med 10 % av de elever som inte lever eller har levt i en familj med missbruk. Drygt 77 % av eleverna, som lever eller har levt i en familj med missbruk rapporterar att de har blivit utsatta för någon form av barnmisshandel jämfört med 26 % av de elever som inte lever eller har levt i en familj med missbruk. Från Våld löser inget sammanfattning av en nationell kartläggning om våld mot barn, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2017
Alkohol risk våld och utsatthet Riskbruk av alkohol är vanligare bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt fysiskt våld under sin barndom. 24 % av kvinnor som varit utsatta för allvarligt fysiskt våld under sin barndom har ett riskbruk i vuxen ålder, jämfört med 17 % av de som inte hade utsatts 30 % av män som varit utsatta för allvarligt fysiskt våld under sin barndom har ett riskbruk i vuxen ålder, jämfört med 20 % av de som inte hade utsatts Från Nationellt centrum för kvinnofrid Våld och hälsa En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa, 2014
Tiden läker inte alla sår Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Vuxen Beteendeproblem Familjeproblem Låg skolmotivation Låga skolprestationer Disciplinproblem Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Låg skolmotivation Låga skolprestationer Kriminalitet Alkoholdrickande Droger Skolk Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Kriminalitet Alkoholdrickande Droger Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Dödlighet Saknar socialt nätverk
Mellan stolarna Källa: SVT Länk till hemsidan Hur många Sanne har vi i Sverige? Tillsammans med Sanne och andra kan vi i regioner/kommuner fixa det!
Källa: Myndigheten för vårdanalys,(pm 2016:1) Exempel på aktörer som en person med missbruk möter
Om utskrivning från slutenvården komplexa situationer Länk till skriften
Idealet möter verkligheten I den bästa av världar Brukarens bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Professionalism Utveckling Ökad effektivitet I verkligheten Organisationens intresse Personliga intressen Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar
Utveckling av samarbetsöverenskommelser Länsövergripande + lokala = helhet Ta med barn och unga Brukarinflytande och delaktighet Primärvården viktig aktör Process- eller utvecklingsledare som samordnare Plan för att hantera konflikter och tvister mellan olika aktörer Förankring på ALLA nivåer
Inbokade länsdialoger 2019-2020 Örebro 19/6 Skåne 3/9 Dalarna 10/9 Norrbotten 16/9 Sörmland 8/10 Västerbotten 10/10 Västra Götaland 14/10 Jönköping 15/10 Västmanland 16/10 Uppsala 7/11 Värmland 15/11 Jämtland Härjedalen 5/12 Halland 5/2-2020 På G Gotland Kronoberg Kalmar Blekinge Västernorrland Gävleborg
Syftet med länsdialog Att göra en regional Handlingsplan och tillsammans aktivt ta ett steg framåt i arbetet med missbruk.
Exemplet Dalarna Styrdokument Länsövergripande överenskommelse om samverkan inom missbruk- och beroendevården Slutrapport Unga/unga vuxna Vårdprogram för missbruk- och beroendevården m.m. 2019-09-10
Länsövergripande + lokala = helhet 2019-09-10
Gemensamma utvecklingsområden i ÖK Kompetensutveckling avseende psykosocial behandling Barn<18 år och unga vuxna Äldre Utveckla/implementera behandlingsmetoder för personer med olika kognitiva svårigheter Tillnyktringsplatser (TN) Gemensam landsting- socialtjänst enhet i beroendevården Integrerade mottagningar Beroendeenheter Riskbruk/ missbruk inom primärvården Dopning Samarbetet mellan Socialtjänst, BUP och Vuxenpsykiatrin behöver utvecklas för att förbättra vården gällande unga med missbruk och beroende Hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver förstärkt kunskap om män och kvinnors olika utgångspunkter och behov av insatser 2019-09-10
De skriftliga lokala överenskommelserna bör innehålla Gemensamma mål: Ett klargörande av den lokala ansvarsfördelningen mellan kommunens och landstingets verksamheter för förebyggande verksamhet, tidiga insatser, vård och behandling- avseende personer som skadligt bruk/missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar.
Punktlista med bör innehålla: Rutiner för utformandet av samordnande individuella planer (SIP) En beskrivning hur de berörda barnen uppmärksammas och ansvaret för dessa barn En plan för gemensam kunskapsutveckling inom området En struktur för införandet av nya metoder/insatser En plan för systematisk uppföljning/utvärdering inom området Rutiner för samverkan på både chefs- och handläggarnivå - Rutiner för brukarmedverkan Samverkan med övriga aktörer Rutiner vid tvångsinsatser enligt LVM, LVU, LOB Insatser för särskilda grupper som ska uppmärksammas Rutiner för avvikelser och eventuella tvister kring ansvarsfrågor
Exemplet Kalix CM-teamet Integrerad öppenvårdsverksamhet samlokaliserade Kalix Kommun Socialförvaltningen Region Norrbotten Fyra Case Manager två personal från varje huvudman, Psykiatriker kopplad till teamet.
Exemplet Skåne Skånesamverkan Mot Droger Regional Samverkansgrupp Psykiatri Missbruksutskottet LVMtransportgrupp Regionala samverkansgrupper för missbruks- och beroendefrågor i Skåne
Centralt Samverkansorgan Tjänstemannaberedning till Centralt Samverkansorgan Regional Samverkansgrupp Psykiatri Missbruksutskott Utskott Maria Mottagningar M.fl.
Missbruksutskottet Kommunförbundet Skåne och Region Skåne sammankallande Representanter från kommuner, psykiatri, brukarorganisationer Fyra gånger per år Samverkansfrågor
Tidiga insats/stöd till ungdomar familjer vid missbruk Utbildning av upptäckare Skolan elevhälsa, lärare Föräldrar Vid upptäckt 5 samtal omgående bistånd öppenvårdsinsats
Samverkan kan jämföras med kärlek och äktenskap Olika synsätt och värderingar ska integreras istället för att motverka varandra Vilja att komma överens Gemensam målsättning Gemensamt ansvarstagande Tolerans och respekt
några äktenskapliga råd! Identifiera problemgenererande faktorer och hinder Undanröj (t.ex. okunskap, missförstånd) Parera (t.ex. tydliga instruktioner, mandat) Lev med dem (t.ex. respektera olika bilder, olika synsätt) Gilla läget!
Kontakt Mikael Malm, samordnare 08-452 78 31 mikael.malm@skl.se @MikaelMalm1 Zophia Mellgren, samordnare 08-452 79 53 zophia.mellgren@skl.se @ZophiaMellgren SKL webb; Missbruk och beroende >> Psykisk hälsa