Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Relevanta dokument
PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Plan R Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter

Plan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete

Plan R Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Tillskottsbevattning till höstvete

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

FÄLTKORT 2003 OS A018

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

PM för höstsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Nyheter och uppdateringar i Försökshandboken 2019

Nordic Field Trial System Version:

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2017 Uppdaterat

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

Nordic Field Trial System Version:

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Graderingshjälp 2017 Norrlandslänen

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012

Nordic Field Trial System Version:

Nordic Field Trial System Version:

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2019 Uppdaterat

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Sveakonferensen januari 2015

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Uddevallakonferensen 2015

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Sortprovning i olika vallarter

Samodling av majs och åkerböna

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Frö- och Oljeväxtodlarna

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Transkript:

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0101. Sortförsök med tidig, medelsen och sen rödklöver. Version 2018-04-09n och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Variabelkoder angivna för det gamla systemet frågetecken betyder skördenummer Nyheter 2018: GPS-punkt vid ruta 1. Förtydligande vårgraderingar vall 3. Botaniskt stadium kan anges med decimal! Allmänt om graderingar 1. Vid gradering efter 0-100 procentskala används i intervallet 10-90 normalt inte större upplösning än 5 eller 10 procentenheter. I intervallen 0-10 och 90-100 bör man ange värdet på en procentenhet när. Vid gradering av skadegörare kan det vid mycket små angrepp vara motiverat att gradera på en tiondedel när. 2. Vid gradering 0-100 betyder vanligtvis 0 att det som graderas, inte alls förekommer och 100 att det förekommer fullt ut. 3. Vid gradering av skador av olika slag anges hur stor andel av en given blad- eller stjälkyta som är skadad/angripen 4. Gradering av botanisk sammansättning och ogräsförekomst i procentandelar är svår och kräver god erfarenhet. Det är t.ex. lätt att överskatta andelen bredbladiga, högvuxna och lågvuxna växter och underskatta andelen gräs i ett blandbestånd. Procentandelen skall hänföras till vikten i torkad form. Var försiktig att dra ned en art vid gradering eftersom ögat luras av att andelen icke sådda arter kan se större ut än vad den är och några % påverkar andelen ren gröda mycket vid omräkningen som sedan görs. 5. Vid gradering av planttäthet är 0=inget bestånd av insådda arter i alla rader över hela rutan, 100=fullt bestånd av insådda arter i alla rader över hela rutan. Endast luckor i raden drar ned planttätheten. Ett lite glesare bestånd, men utan luckor, anges till 100 %. Ett övervintrat bestånd av rörsvingel har inte lika tätt med skott som ett övervintrat bestånd av engelskt rajgräs, men båda skall få 100 % i graderingen. 6. Vid redovisning av graderingsvärdena ska alltid datum anges. ANLÄGGNINGSÅRET Vid anläggningen 2018 används databasen NFTS och därför skall data för dessa försök läggas in i den basen. Koderna gäller det gamla systemet. Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Ange GPS-punkt så nära ruta 1 som möjligt. Rutstorlek: Brutto 20-25 m 2, netto minst 14 m 2 Jordprov: Gödsling: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ärnevi 63, 755 97 Uppsala. Analys skall ske av jordens textur (jordart), mullhalt, ph, P-AL och K-AL. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Vid sådd utan skyddssäd ges ingen kvävegödsling.

Mätare: SW Vicky är mätare vid anläggning 2018. Antal block: Sådd: Tre Sådd i skyddsgröda (vårkorn) eller enligt gängse rutiner vid försöksplatsen. Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Vallfrö: Tillhandahålls av sortägarna Utsädesmängd: Se särskild utskickad utsädeslista Rutfördelning OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Radavstånd: Normalt 12,5 cm Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast, vid behov vältas före och efter sådden. Ogräsbekämpning: Ogräsbekämpning med kemiska medel bör som regel alltid utföras. Följ gällande rekommendationer enligt Jordbruksverket för bekämpning i insådd med baljväxter. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA.SF) - rutvis Gradering av liggsäd i 0-100 procent (100 när grödan står rätt upp) (LOD) - rutvis På hösten Gradering av vallbeståndets planttäthet i 0-100 procent av fullt bestånd i rader (se Allmänt om graderingar) (PL.SF) rutvis. Graderas efter tillväxtens slut för att bedöma beståndets ingång på hösten. Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således inte vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. Fältkort: Fältkort och listor laddas ner från Fältforsks hemsida eller via hemsidan från NFTS, länk här. Viktig information kan läggas som bilagor i NFTS. Graderingsdata skall läggas in i NFTS. Fakturering Om R6-försök skickas fakturan till: SLU Fakturamottagning, Box 7090, 750 07 Uppsala. Ange referens 500MHG. Skicka också komplett fakturaunderlag direkt till magnus.halling@slu.se. 2

VALLÅREN (vall 3 bara beståndsgradering) Liggtid: Skötsel på våren: 3 vallår (vall 3 bara beståndsgraderingar) Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Mätare: Anläggning 2015-2017 var SW Vicky medelsen mätare och anläggning 2015 var Titus tidig mätare. SW Vicky är den styrande mätaren vid olika åtgärder. Antal block: Tre Observationer och graderingar: OBS även om samma siffra för led/rutor måste alla värden läggas in i NFTS INTE bara ett värde för hela försöket På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA.SS) rutvis Ange som notering i NFTS typ av utvintringsskador i vall 3 Gradering av beståndets planttäthet i 0-100 procent av fullt bestånd i rader (se Allmänt om graderingar) (PL.SS) rutvis. Graderas precis när tillväxten kommit igång för att bedöma beståndets övervintring. OBS i vall 3 gradera ytterligare en gång när tillväxten varit igång ett par veckor (ca mitten maj) och det är tydligt vilka plantor som är livskraftiga. Mätarens höjd i cm vid andra vårgraderingen vall 3 läggs in i grundbehandlingar NFTS Före första skörd: Datum för begynnande knoppning antecknas (EPD?.BGN) ledvis. OBS Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (enligt skala 1-7 i slutet av detta PM) för varje sort, heltalssiffra eller med en decimal (se bilaga) (G?.LE för baljväxter) - ledvis Uppskattning av 0-100 procenten insådd art (se Allmänt om graderingar och botanisk sammansättning) (LE?.EPW för baljväxter Klöver % i NFTS) rutvis Stråstyrka 0-100 för varje sort (100 när grödan står rätt upp) (STS?) ledvis Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur i 0-100 procent (DIS?) rutvis Ange om möjligt vilken sjukdom eller skadedjur det gäller. På hösten: Gradering av beståndets planttäthet i 0-100 procent av fullt bestånd i raderna (se Allmänt om graderingar) (PL.SF) rutvis. Graderas efter tillväxtens slut för att bedöma beståndets ingång på hösten. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (PL.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. 3

Gödsling: P och K tillföres årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha.. vid befarad brist av K innan vintern så läggs en giva efter sista skörd på 30 kg K. Till klöver ges inget N. Skörd: Antal skördar: Rödklöver 3 per år. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Första skörden när mätaren i timotejförsöket är i axgång (stadium 4 = minst halva axet synlig på minst hälften av skotten). Mätare framgår av PM för timotej. Finns inget sortförsök av timotej i närheten, titta på timotej i andra försök/odlingar. Andra skörden: 10-20 juli Tredje skörden: 1-10 september OBS Vid första skörd, skörda rödklöver senast en vecka efter begynnande axgång för timotej även om rödklövern inte hunnit uppnå aktuellt stadium (begynnande knoppning = 3). Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms med 0,1 kg noggrannhet och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Stubbhöjd ca 8 cm. Provtagning: Vid analys. Prov för ts-bestämning som också skall användas för kemisk analys i skörd 1 i vall 1 enligt särskild beställning: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Om plastpåsar med hål utnyttjas måste de läggas i en tät plastpåse. Proven vägs (helst med 1 g noggrannhet) och vikten antecknas. För platser med Haldrup med provtagare tas ett prov om ca 1 kg ut med den. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ärnevi 63, 755 97 Uppsala om så överenskommet. Beställ fraktsedel av Agrilab och ange deras kundnummer till posten så står de för frakten. Samordna helst frakten (samla ihop från flera försök och flera skördar) vid större mängder beställ bur på 3 m 3 av Posten. Agrilab hämtar preliminärt vid platserna i Linköping, Jönköping, Kalmar, Örebro och Västerås. Finns det andra lokala överenskommelser om var tsanalyser skall utföras så följs dessa, t.ex. att utföraren gör ts-analysen. OBS skicka ts-prover till Agri Lab AB för NIR-skanning för skörd 1 vall 1 i R6-försöken enligt särskild utskickad lista. Proven torkas till 60 C i minst 24 h i skörd 1 vall 1 om kemisk analys. I övrigt i ca 110 C i 3 h eller 60 C i minst 24 h för bestämning av ts halten (DM?). OBS vikten på en tom plastpåse måste dras bort både från grönvikten och den torkade vikten när ts-halten bestäms. Rutvis kemisk analys i skörd 1 vall 1 genomförs säsongen 2018 i R6-försöken. Proven kastas därefter för övriga skördar. 4

Fältkort och etiketter: Fältkort och listor laddas ner från Fältforsks hemsida eller via hemsidan från NFTS, länk här. Färdigskrivna etiketter skickas till utföraren. Viktig information kan läggas som bilagor i NFTS. Graderingsdata skall läggas in i NFTS. Fakturering Om R6-försök skickas fakturan till: SLU Fakturamottagning, Box 7090, 750 07 Uppsala. Ange referens 500MHG. Skicka också komplett fakturaunderlag direkt till magnus.halling@slu.se. Logg versioner 2018 5

Bilaga: Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier 2018-04-09 Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges i första hand med en heltalssiffra. Om det bedöms öka säkerheten kan en decimal anges. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor per m 2 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor 6