Fågelinventering Västra Bäckbyskogen

Datum 2017-01-31 Rapport Bäckbyskogen Västerås Stad EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se e-post info@enviroplanning.se

Rapportuppgifter Titel Version 1 Datum 2017-01-31 Uppdragsgivare Uppdragsnummer 2022-01 Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Bäckbyskogen, Västerås Stad Västerås stad Tekniska kontoret Kerstin Isaksson 2022-01-Rapport Anna Dahlén, biolog och Mattias Larsson, biolog EnviroPlanning AB Stefan Pettersson Anna Dahlén I (III)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Västerås Stad Ver 1 Sammanfattning Med en ökad förtätning av Västerås stad blir medborgarnas möjlighet till rekreation och friluftsliv allt viktigare. En stor del av de natur- och kulturmiljöer som finns i Västerås kommun är beroende av kontinuerlig skötsel vilket kräver kunskap om varje enskilt områdes förutsättningar. EnviroPlanning AB har som en del av kunskapsuppbyggandet fått i uppdrag av Tekniska kontoret i Västerås stad att genomföra en inventering av fågelfaunan i den tätortsnära skogen Västra Bäckbyskogen. En punkt- och linjeinventering genomfördes i skogen med fokus på att identifiera revirhävdande fågelarter samt att lokalisera reviren. Även icke revirhävdande arter har noterats för att få en så heltäckande bild som möjligt av fågelfaunan i skogen. Resultatet visar att Västra Bäckbyskogen utgör en viktig miljö för ett flertal häckande och rastande fågelarter men med potential att bli bättre. Området karaktäriseras i sina östra delar av en blockrik miljö med en relativt tät och flerskiktad blandskog och i de västra delarna av en glesare barrskog. Totalt observerades 34 fågelarter i skogen och av dessa observerades revirhävdande beteende hos19 arter i skogen. Inom en 100 meters radie av de sex fasta inventeringspunkterna registrerades i genomsnitt 6,8 revir. Resultatet och upplevelsen från inventeringen tyder på att vägarna runt Västra Bäckbyskogen har en negativ effekt på fåglarna vilket kan åtgärdas genom att anlägga en tätare buskoch trädridå mot intilliggande vägar. De östra delarna av skogen bör lämnas att fritt utvecklas och den västra delen kräver ytterligare skötsel. Åtgärder i de västra delarna är att öka mängden stående död ved och att spara ett tätare buskskikt av sly och buskar för att gynna markhäckande fågelarter. II (III)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Västerås Stad Ver 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Uppdraget... 1 1.2 Tidigare inventeringar... 2 2 Metodik... 3 2.1 Fältinventering... 3 2.2 Analys... 5 3 Beskrivning av inventeringsområdet... 6 4 Resultat fågelinventering... 7 4.1 Sammanfattande resultat... 7 4.2 Resultat vid inventeringspunkterna och skötselförslag... 18 5 Slutsatser och skötselförslag... 30 Referenser... 32 Bilagor A Bilaga 4 Prioriterade fågelarter III (III)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 1 Inledning Invånarna i Västerås stad blir fler och det finns ett stort behov av att förtäta kommunens tätorter. I och i anslutning till Västerås finns flera betydelsefulla grönområden. Tekniska kontoret vid Västerås stad förvaltar sju naturreservat, ett kulturreservat och nio stadsdelsskogar; Bäckbyskogen, Hamreskogen, Malmabergsskogen, Mälarparken, Rocklundaskogen, Råbyskogen, Rönnbyskogen, och Vedboskogen. Inom tätorten finns även ytterligare tätortsnära skogar som ännu inte fått statusen stadsdelsskog. I den Grönstrukturplan som fastställdes 2004 lyftes värdet av stadsdelsskogarna fram och större sammanhängande områden med skog av hög ålder pekades ut som särskilt viktiga kärnområden för biologisk mångfald (Västerås Stad 2004). Det finns ett stort behov av att skydda och vårda denna natur och samtidigt öka medborgarnas möjligheter till rekreation, naturupplevelser och friluftsliv. I samband med kraven på att mark ska upplåtas till exploatering har det blivit nödvändigt att ta fram aktuell kunskap om vilka värden som finns i kommunens stadsnära gröna områden. 1.1 Uppdraget För att hänsyn ska kunna tas till skyddsvärda miljöer och arter krävs dokumenterad kännedom om var de finns samt i vilket tillstånd de befinner sig. Denna kunskapsuppbyggnad är en viktig bas i Västerås stads arbete med natur-, kulturoch friluftslivsfrågor. En stor del av de natur- och kulturmiljöer som finns i Västerås kommun är beroende av kontinuerlig skötsel och i vissa fall skydd för att inte värden ska gå förlorade. Samtliga vilt förekommande fågelarter i Sverige omfattas av skydd enligt EU:s fågeldirektiv. Fågeldirektivet är implementerat i svensk lagstiftning via artskyddsförordningen och alla Sveriges cirka 250 fågelarter är fridlysta. En lista med prioriterade fågelarter inom skogen finns framtagen som en bilaga till 7 kap. 19 och 33a i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen SKSFS 2011:7. Listan består av arter vars nationella bevarandestatus är sådan att särskilda hänsyn kan vara aktuell i samband med skogsbruksåtgärder. Några av arterna i listan återfinns även i Västerås stads skogar (bilaga A). Fågelinventeringar utgör idag en viktig del av miljöövervakningen i landet, bland annat genom projektet Svensk Fågeltaxering (http://www.fageltaxering.lu.se/). 1 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Fåglar är särskilt väl lämpade som indikatorer på tillståndet i naturen av flera skäl. Bland annat svarar många fågelarter ofta snabbt på förändringar i miljön. Vidare är fåglar relativt lätta att artbestämma och inventera. Västerås stad har därför beslutat att ta fram ett kunskapsunderlag angående tillståndet för fågelfaunan i kommunens stadsnära grönområden. EnviroPlanning AB fick i uppdrag att under 2016 att genomföra fågelinventeringar i de tätortsnära skogarna Bäckbyskogen, Västra Bäckbyskogen, Råbyskogen, Södra och Norra Skälbyskogen. I denna rapport redovisas inventeringen för Västra Bäckbyskogen som genomfördes under våren 2016 (figur 1). Figur 1. Översiktskarta över Västra Bäckbyskogen som ingår i 2016 års inventering av fåglar. 1.2 Tidigare inventeringar Västra Bäckbyskogen är ej tidigare inventerad avseende fåglar. 2 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 2 Metodik 2.1 Fältinventering Metoden är standardiserad och följer i princip metoden för svensk häckfågeltaxering där man kombinerar punkt och linjetaxering (http://www.fageltaxering.lu.se/). Inventeringen i Västra Bäckbyskogen genomfördes längs fyra transekter som lagts i nord-sydlig riktning genom skogen. Avståndet mellan varje transekt var cirka 200 meter. Längs transekterna placerades sex fasta punkter med cirka 200 meters mellanrum (figur 2). Figur 2. Västra Bäckbyskogen med utmarkerade inventeringspunkter vid fågelinventeringen 2016. Metoden bygger på att man stannar och räknar sjungande och observerade fåglar under femminutersperioder vid de fasta punkterna (punkttaxering), samt att man även räknar och noterar fåglar under förflyttningen mellan dessa fasta punkter (linjetaxering). 3 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Vid punkterna räknades alla observerade fåglar under fem minuter. Vid punkttaxeringen utfördes räkningen från själva punkten (oberoende av vad som noterats på linjen). Före räkning noterades vilken punkt som besöktes, klockslag, väderlek och vindhastighet. Under själva räkningen noterades alla individer som sågs eller hördes med; artnamn, avstånd från inventeringspunkten (i klasser), hur observationen gjordes (via sång, via lockläte, eller via synobservation eller om den lockades fram av inventeraren), samt fågelns kön (i det fall detta gick att avgöra). Vid varje punkt har även biotopen beskrivits med foto, andel av olika trädslag, buskskiktets täthet samt ålder på träd. All data för respektive punkt noterades i en fältblankett. Dubbelräkning av samma individer från olika punkter undveks så långt det var möjligt. Om exempelvis inventeraren ansåg att det var samma fågel, t.ex. en avlägsen gök, trana eller spillkråka, som hördes från mer än en punkt räknades fågeln endast vid den första punkten. Vid promenaden mellan punkterna har hörda och observerade fåglar registrerats på en surfplatta av märket SONY med programmet Collector kopplat till ESRIs ArcGIS online. Den bästa tiden under året att inventera sjungande fåglar är i början av häckningssäsongen från april-juni. Inventeringen genomfördes vid klart och stilla väder den 13 och 23 april samt den 23 och 26 maj mellan klockan 04.00och 09.00 av Anna Dahlén EnviroPlanning AB. Ingen häckningsinventering av ugglor genomfördes under deras parningstid februari-mars. 4 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 2.2 Analys En fullständig revirkartering har inte gjorts i Västra Bäckbyskogen eftersom det är en mer tidskrävande metod. Sjungande revirhävdande hannar har registrerats vid varje inventeringspunkt samt längs transekterna vid samtliga fyra inventeringstillfällen. Eftersom riktning och avstånd från inventeringspunkterna noterats har det varit möjligt att få en relativt god uppfattning om var revirhävdande hannar suttit och sjungit. Uppvaktande, parningar, bobyggande och matning av ungar vid bon har även registrerats. Samtliga dessa observationer har legat till grund för att avgöra vid vilken punkt reviren har legat. Om en hanne registrerats vid endast ett tillfälle av de fyra har denna inte tagits upp som revirhävdande hanne utan endast som övrig observerad fågel. Observationer av fåglar under promenader längs transekter har lagts till den punkt som observationen varit inom. Reviren har karterats inom en radie på cirka 100 meter från respektive punkt enligt figur 3. Figur 3. Cirklar runt varje inventeringspunkt med cirka 200 meter Ø inom vilka revirhävdande fågelindivider har karterats. 5 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Det linjära sambandet mellan antal arter, individer eller revir och avstånd till närmsta väg testades med Pearson Correlation test i programvaran IBM SPSS Statistics 24. Kartorna framställdes i Q-GIS version 2.6.0-Brighton. 3 Beskrivning av inventeringsområdet Västra Bäckbyskogen är en cirka 20 hektar stor skog som ligger i Västerås västra delar och är omgärdad av trafikerade vägar och bostadsområden. Bäckbyvägen delar upp skogen i två delar. I den västra delen består i huvudsak av barrskog med lövinslag runt ett kärr som kallas Löpers kärr. I öster är terrängen storblockig och här återfinns talrikt med senvuxen ek och hassel, gamla hålaspar, granar samt rikligt med död ved. Skogens östra del uppfyller mer än väl kriterierna för en nyckelbiotop, men har inte inventerats av Skogsstyrelsen. En eftersökning på artportalen (www.artportalen.se) 2017-01-15 visade endast en observation från Västra Bäckbyskogen; större hackspett (september 2015). 6 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 4 Resultat fågelinventering 4.1 Sammanfattande resultat Totalt observerades 34 arter i Västra Bäckbyskogen under inventeringen (tabell 1). En stor del av dessa finns i skogen året runt. Vissa kommer dit under våren för att häcka eller rastar på väg till andra häckningsplatser. För 19 av de 34 arterna har det observerats revirhävdande beteende. Tabell 1. Observerade arter i Västra Bäckbyskogen 2016, totalt samt uppdelat på april och maj. (VU=rödlistekategori sårbar. * =prioriterade fågelarter enligt Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen, se bilaga A.) Arter April Maj Revirhävdande Björktrast X Blåmes X X X Bofink X X X Dubbeltrast X Grå flugsnappare X Grönfink X X X Grönsiska X Grönsångare X X X Gärdsmyg X X X Järnsparv * X X X Koltrast X X X Kråka X Kungsfågel (VU) * X X X Lövsångare X X X Nötskrika X X Nötväcka X X X Ringduva X X Rödhake X X X Stare (VU) * X X X Större hackspett X X X Svarthätta X X X Svartmes * X Svartvit flugsnappare X X X Talgoxe X X X Taltrast X X X 7 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Arter April Maj Revirhävdande Trädgårdssångare X X Trädkrypare X Trädpiplärka X X X Törnsångare X Totalt 24 25 19 De arter som inte noterades hävda revir var: björktrast, dubbeltrast, grå flugsnappare, grönsiska, kråka, nötskrika, ringduva, svartmes, trädkrypare och törnsångare. 8 (32)

Antal revir Antal arter Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 I genomsnitt hade varje punkt 16,2 arter (figur 4). Punkt 1 hade lägst artantal med nio arter. Punkt 6 uppvisar högst artantal med 20 arter. 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 Punkt Figur 4. Stapeldiagrammet visar antalet observerade fågelarter vid varje inventeringspunkt i Västra Bäckbyskogen vid inventeringen i april och maj 2016. I genomsnitt hade varje punkt 6,8 revir. Punkt 1 hade likt artantalet också minst antal revir med fyra stycken. Punkterna 4 och 5 hade flest med nio revir vardera (figur 5). 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 Punkt Figur 5. Stapeldiagrammet visar antalet fågelrevir vid varje inventeringspunkt i Västra Bäckbyskogen vid inventeringen i april och maj 2016. 9 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Punkter med fler arter än medelantalet per punkt har gemensamt att de ligger långt från E18. Punkterna 4, 5 och 6 där det observerats flest antal arter ligger långt från intilliggande vägar men relativt nära bostadsområde. Omvänt ligger de punkter med minst antal arter per punkt nära intilliggande vägar (figur 6). Figur 6. Översiktskarta över det inventerade området med besökta punkter. Storleken på respektive punkt är beroende av antalet arter. Stor punkt=fler arter, liten punkt=färre arter. 10 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Antalet revir per punkt visar likt artantalet ett ökat antal per punkt längre från intilliggande vägar. Punkter med få revir ligger relativt nära vägar och punkter med fler revir ligger längre från vägar (figur 7). Figur 7. Översiktskarta över det inventerade området med besökta punkter. Storleken på respektive punkt är beroende av antalet observerade revir. Stor punkt=fler arter, liten punkt=färre arter. 11 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Vid statistisk analys av korrelationen mellan punktens avstånd från närmsta väg och antal observerade revir upptäcktes en relativt tydlig korrelation, Pearson korrelation = 0,807, p = 0,052 (2-sidigt). Det vill säga ju närmare vägen desto färre noterade revir. Figur 8. Diagram med förhållandet mellan antalet observerade revir per punkt och punktens avstånd till närmsta väg. 12 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Revirhävdande arter vid inventeringspunkter Ett urval av arter och deras revir har gjorts på följande kartor för att illustrera var i Västra Bäckbyskogen som dessa finns. Buffrade punkter med observerade revir är markerade med grön cirkel (figur 9 15). För beskrivning av varje enskild punkt se vidare stycke 4.2. Figur 9. Bofink. 13 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Figur 10. Rödhake. Figur 11. Kungsfågel. 14 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Figur 12. Lövsångare. Figur 13. Större hackspett. 15 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Figur 14. Trädgårdssångare. Figur 15. Trädpiplärka. 16 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Figur 16. Stare 17 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 4.2 Resultat vid inventeringspunkterna och skötselförslag Samtliga koordinater anges i SWEREF 99 TM. Punkt nr 1 Koordinater 6608415, 582217 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Medelålders granskog i blockrik terräng med inslag av tall, björk, ek, rönn och asp. Buskskiktet är glest till tätt. Marken är täckt av bland annat mossa och fältskiktet domineras av blåbär. Området ligger i nära anslutning till E18 vilket bidrar till hög bullernivå. 4 revir med: bofink, gärdsmyg, rödhake och talgoxe Övriga observerade arter Blåmes, järnsparv, koltrast, kungsfågel (VU), lövsångare, nötväcka, ringduva och svarthätta. Skötselförslag Fri utveckling. Viktigt att spara undervegetation. Kartbild 18 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Figur 17. Biotop punkt 1. Figur 18. Biotop punkt 1. 19 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Punkt nr 2 Koordinater 6608215, 582220 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Medelålders barrblandskog med lika delar gran och tall samt inslag av björk, ek och lönn. Björken utgörs av sly. Buskskiktet är glest. I fältskiktet växer framförallt blåbär. 5 revir med: blåmes, bofink, kungsfågel (VU), rödhake och taltrast. Övriga observerade arter Grönfink, grönsiska, grönsångare, gärdsmyg, lövsångare, ringduva, större hackspett, svarthätta, talgoxe, trädkrypare och törnsångare. Skötselförslag Fri utveckling. Viktigt att para undervegetation. Kartbild 20 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Punkt nr 3 Koordinater 6608490, 582418 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Flerskiktat blandskog med lika delar tall och asp samt med inslag av gran, ek, rönn och sälg. Buskskiktet är glest till tätt och utgörs framförallt av lövsly. Fältskikt med blåbär och gräs. 7 revir med: bofink, gärdsmyg, rödhake, talgoxe, taltrast, trädgårdssångare och trädpiplärka. Övriga observerade arter Blåmes, grönsångare, koltrast, kråka, lövsångare, nötväcka och större hackspett. Skötselförslag Utveckla lövinslagen samt spara tallarna genom att röja en del gran och låta asparna bli gamla. Spara undervegetation av löv. Kartbild 22 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Punkt nr 4 Koordinater 6608290, 582421 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Blockrikt område med gles medelålders blandskog nära öppen gräsyta. Trädslagen utgörs till största delen av asp med inslag av gran, björk och ek. Buskskiktet är glest till tätt och i fältskiktet dominerar gräs. 9 revir med: bofink, grönfink, gärdsmyg, järnsparv, koltrast, nötväcka, rödhake, svartvit flugsnappare och talgoxe. Övriga observerade arter Blåmes, grönsångare, kungsfågel (VU), lövsångare, ringduva, svarthätta, taltrast, trädpiplärka och törnsångare. Skötselförslag Kantzoner och brynmiljöer är mycket viktiga att bevara och sköta med varsam gallring och röjning. Spara lövträd och röj gran. Kartbild 24 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Figur 23. Biotop punkt 4 Figur 24. Biotop punkt 4 25 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Punkt nr 5 Koordinater 6608492, 582618 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Tämligen orörd och fågelrik blandskog som domineras av ek och asp följt av gran, tall och rönn. Flertalet träd äldre än 100 år. Buskskiktet är glest till tätt. Området är blockrikt och förekomsten av död ved är relativt stor. I fältskiktet växer framförallt blåbär. 9 revir med: blåmes, bofink, grönsångare, gärdsmyg, nötväcka, stare (VU), större hackspett, svartvit flugsnappare och taltrast. Övriga observerade arter Grå flugsnappare, grönfink, koltrast, ringduva, rödhake, svarthätta, talgoxe och trädkrypare. Skötselförslag Fri utveckling. Kartbild 26 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Punkt nr 6 Koordinater 6608629, 582818 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Blockrikt område med medelålders blandskog som domineras av ek följt av lika delar gran, tall, björk, asp och hassel. Buskskiktet är glest till tätt och i fältskiktet växer framförallt liljekonvalj, bredbladigt gräs och ormbunksväxter. 7 revir med: blåmes, bofink, gärdsmyg, lövsångare, rödhake, stare (VU) och svarthätta. Övriga observerade arter Björktrast, dubbeltrast, grönfink, grönsångare, kungsfågel (VU), nötskrika, nötväcka, ringduva, större hackspett, svartmes, svartvit flugsnappare, talgoxe och taltrast. Skötselförslag Fri utveckling. Kartbild 28 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 5 Slutsatser och skötselförslag Västra Bäckbyskogen utgör en viktig miljö för ett flertal häckande och rastande fågelarter. Området erbjuder i sina östra delar en fin och mycket skyddsvärd blandskog med höga naturvärden. De västra delarna är av mer städad karaktär med tydliga spår av mänsklig påverkan. Antalet fågelarter och revir i området ligger ungefär på den nivån som man kan förvänta sig i en tätortsnära skog. Antalet arter och revir per punkt tenderar dock att öka med ökat avstånd från vägar, framförallt den större E18. Anledningen kan vara att fåglarna störs av den högre bullernivån som vägen medför. Det kan i viss mån också bero på att man vid inventering hör fåglarna bättre långt från vägen och på så sätt underskattar antalet nära vägen. Man har dock i tidigare studier påvisat att fåglarnas häckningsframgång påverkas negativt av intilliggande hårt trafikerade vägar och att det inte enbart beror på ökad ljudnivå. Andra bidragande orsaker och förklaringar är förlust av habitat, trafikmortalitet, störningar från ökat friluftsliv när området blir mer lättillgängligt, kanteffekter etc. som intilliggande vägar medför (Reijnen & Foppen 2006, Kociolek et al 2011). Resultatet och upplevelsen från fältbesöken tyder på att vägarna runt Västra Bäckbyskogen har en negativ effekt på fåglarna. Ett förslag för att minska bullerpåverkan på fågelfaunan och rekommendationer är att anlägga en tätare buskoch trädridå mot intilliggande vägar. Fördelen med ett naturligt bullerskydd är dels att det ger skydds- och levnadsmiljöer för många arter, dels och att det till skillnad från ett plank är möjligt att passera igenom. De östra delarna av skogen bör lämnas att fritt utvecklas och den västra delen kräver ytterligare skötsel. I de östra delarna häckar bland annat stare (VU) vilken är en art som är beroende av hålträd för sin häckning samt öppna gräsmarker för födosök vilka båda finns i området. Det är därför av vikt att omkringliggande gräsytor får finnas kvar samt att lämna skogen för fri utveckling. Hålträd gynnar även många andra fågelarter som t.ex. mesar, nötväcka och hackspettar. Den västra delen saknar död ved, har generellt ett glest buskskikt och består till stor del av en enda generation träd. För att gynna de arter som är beroende av död ved och ett tätare buskskikt måste mängden och mångfalden av död ved, sly och buskar öka i området. De äldre träden är av medelålder och har således lång tid kvar som stående levande träd. För att skynda på produktionen av död ved föreslår vi någon 30 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 typ av veteranisering, exempelvis ringbarkning av stam/grova grenar eller toppkapning. Vid veteransisering bör man sträva efter att välja de träd som inom en snar framtid var tänkta att tas bort. Utöver det bör buskar och sly lämnas för tillväxt under några år innan lättare röjning sker. 31 (32)

Bäckbyskogen, Datum 2017-01-31 Referenser Artportalen (www.artportalen.se) eftersökning 2017-01-15 Kociolek A.V., A.P. Clevenger, C.C. ST Claire och D.S. Proppe. 2011. Effects of road networks on bird populations. Conservation Biology vol 25 (2): 241-249. Reijnen, R & Foppen, R. 2006. Impact of road traffic on breeding bird populations. Sid. 255-274 i The Ecology of Transportation: Managing Mobility for the Environment (red. Davenport J. & J.L. Davenport), Springer förlag, Dordrecht, Nederländerna. Svensk Fågeltaxering. Biologiska institutionen, Lunds universitet. http://www.fageltaxering.lu.se/ Västerås stad 2004. Grönstrukturplan för Västerås tätort. Rekreation Biologisk mångfald. Västerås Stad, Stadsbyggnadskontoret. September 2004. 32 (32)

Bilaga A Bilaga 4 Prioriterade fågelarter Samtliga i Sverige vilt förekommande fågelarter omfattas av skydd enligt EU:s fågeldirektiv (Rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar). Fågeldirektivet är implementerat i svensk lagstiftning via miljöbalken och artskyddsförordningen. I denna bilaga anges de prioriterade fågelarter som avses i 7 kap. 19 och 33a Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen SKSFS 2011:7. Prioriterade fågelarter är arter vars nationella och internationella bevarandestatus är sådan att särskilda bedömningar kan vara aktuella i samband med skogsbruksåtgärder. I kolumnen Kategori redovisas vilka urvalskriterier de olika arterna är listade utifrån. 1) nationellt hotad (RE, CR, EN, VU på rödlista 2015), 2) nationellt listad som Nära hotad (NT på rödlista 2015), 3) globalt rödlistad, 4) listad i fågeldirektivets bilaga 1, 5) minskning 50 % sedan 1980. Vetenskapligt namn Svenskt namn Kategori Gavia stellata smålom 2,4 Ciconia nigra svart stork 1,4 Cygnus cygnus sångsvan 4 Anser fabalis sädgås 2 Mergellus albellus salskrake 4 Pernis apivorus bivråk 2,4,5 Milvus milvus röd glada 3,4 Milvus migrans brun glada 1,4 Haliaeetus albicilla havsörn 2,4 Accipiter gentilis duvhök 2 Buteo lagopus fjällvråk 2,5 Aquila chrysaetos kungsörn 2,4 Pandion haliaetus fiskgjuse 4 Falco peregrinus pilgrimsfalk 2,4 Falco columbarius stenfalk 4 Lagopus lagopus dalripa 5 Tetrao urogallus tjäder 4 Bonasa bonasia järpe 4 Tetrao tetrix orre 4, 5 Grus grus trana 4 Columba oenas skogsduva 5 Surnia ulula hökuggla 4 Glaucidium passerinum sparvuggla 4 Strix nebulosa lappuggla 2,4 Strix uralensis slaguggla 4 Aegolius funereus pärluggla 4 Bubo bubo berguv 1,4 Caprimulgus europaeus nattskärra 4 Bilaga A, 1 (2)

Vetenskapligt namn Svenskt namn Kategori Apus apus tornsvala 1,5 Upupa epops härfågel 1,5 Jynx torquilla göktyta 5 Picus canus gråspett 4 Picus viridis gröngöling 2 Dryocopus martius spillkråka 2,4 Dendrocopos leucotos vitryggig hackspett 1,4,5 Dendrocopos medius mellanspett 1,4,5 Dendrocopos minor mindre hackspett 2 Picoides tridactylus tretåig hackspett 2,4 Lullula arborea trädlärka 4 Prunella modularis järnsparv 5 Luscinia luscinia näktergal 5 Tarsiger cyanurus blåstjärt 1 Saxicola rubetra buskskvätta 2 Phylloscopus lundsångare 2 trochiloides Regulus regulus kungsfågel 1,5 Regulus ignicapillus brandkronad kungsfågel 1 Ficedula parva mindre flugsnappare 4 Ficedula albicollis halsbandsflugsnappare 4 Periparus ater svartmes 5 Poecile palustris entita 5 Poecile montanus talltita 5 Poecile cinctus lappmes 1,5 Oriolus oriolus sommargylling 1 Lanius collurio törnskata 4 Nucifraga caryocatactes nötkråka 2,5 Sturnus vulgaris stare 1 Serinus serinus gulhämpling 1 Loxia curvirostra mindre korsnäbb 5 Carpodacus erythrinus rosenfink 1,5 Emberiza pusilla dvärgsparv 1 Emberiza hortulana ortolansparv 1,4,5 Emberiza citrinella gulsparv 1,5 Emberiza rustica videsparv 1,5 Emberiza schoeniclus sävsparv 1 Bilaga A, 2 (2)