Utvärdering Partnerskap Alnarp Sammanställning av enkätundersökning till medlemmar Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Omvärld Alnarp juni 2015 Lena Johnson
Utvärdering av Partnerskap Alnarp Bakgrund Partnerskap Alnarp startade för drygt tio år sedan och under denna tid har en utvärdering av mer omfattande slag genomförts under ledning av Mårten Carlsson (2008). Styrgruppen inom Partnerskapet har uttryckt önskemål om att det görs ytterligare en utvärdering av verksamheten. Denna utvärdering ska avspegla vad medlemmarna anser om Partnerskap Alnarp och inom vilka områden det finns möjlighet till förbättringar. I november 2014 fattade styrgruppen beslut om att en utvärdering ska genomföras. Syfte Syftet är att utarbeta en enkät som vänder sig till medlemmarna och som mäter nöjdhetsgrad vad gäller samverkan med Partnerskap Alnarp, hur informationsflödet fungerar samt hur attraktiva utvecklings- och forskningsprojekten är för medlemmarna. Enkäten är utformad så att den kan användas vid mer än ett tillfälle. Tanken är att den ska skickas ut med jämna mellanrum framöver. På detta sätt blir det möjligt att mäta förändringar över tiden. Mål Målet är att presentera en sammanställning som visar vad medlemmarna anser om Partnerskapet. Utvärderingen ska också vara ett underlag för en diskussion om vilka förbättringsområden som finns och vilka åtgärder som bör vidtas för att samverkan mellan medlemsföretag och Partnerskapet ska kunna bli ännu bättre. Genomförande Enkäten vänder sig till de som är medlemmar inom Partnerskap Alnarp. Den skickades ut elektroniskt i april 2015 till samtliga ledamöter i ämnesgrupperna inom Partnerskapet, exkluderat de som är anställda vid SLU, samt till de som är utsedda som kontaktpersoner vid medlemsföretagen. Enkäten återfinns i bilaga 1. Totalt skickades den ut till 142 personer. Utskicket gjordes med mail den 9 april 2015 med två upprepade påminnelser vilket skedde den 16 och den 22 april, Resultat Totalt har 73 personer besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 51 %. Av de som svarat har 85 % sin huvudsakliga verksamhet i Skåne. Nedan presenteras frågorna och svaren från enkäten, huvudsakligen i form av diagram. För fråga 2, 3, 5 och 6 är det medelvärdet som presenteras ovanför staplarna. För fråga 1 och 7 är det antal svar som redovisas ovanför staplarna. 1
1. Vilken/vilka ämnesområden ligger närmast din verksamhet? Besvarad av: 73/73 1. Växtproduktion/ livsmedel 2. Animalieproduktion 3. Biobaserade industriråvaror 4. Frukt och grönt 5. Marknad och management 6. Svensk Potatisforskning 7. Annat 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Vilken/vilka ämnesområden ligger närmast din verksamhet? 35 22 14 15 19 10 11 1 2 3 4 5 6 7 Svarsalternativ 1-6 är de samma som indelningen i ämnesgrupper är inom Partnerskapet. Flertalet av medlemsföretagen har sin huvudsakliga verksamhet inom växtodlingsområdet. Respondenterna hade här möjlighet att markera mer än ett ämnesområde vilket gör att antalet markeringar är 126 stycken fördelat på 73 medlemmar. 2. Vilka aktiviteter inom Partnerskapet är mest värdefulla för din verksamhet? Möjligheten att: Besvarad av 72 /73 1=ej värdefullt 5=mycket värdefullt 2
Vilka aktiviteter är mest värdefulla för din verksamhet? 3,94 3,96 3,53 2,71 3,94 3,71 5 4 3 2 1 0 Svaren visar att aktiviteterna driva/initiera forsknings- och utvecklingsprojekt, delta i seminarium/workshops samt att ta del av forskningsresultat är mycket värdefulla för medlemmarna. Det är mindre värdefullt att delta i mentorsprogram eller att få problem belysta med hjälp av examensarbeten. Intresset för att driva och initiera forsknings- och utvecklingsprojekt är högt vilket är positivt eftersom det är en av de bärande verksamheterna inom Partnerskapet. Intresset för att delta i de seminarier som Partnerskapet har arrangerat har varit stort under de senaste åren. Undersökningen bekräftar att seminarier och workshops är mycket värdefulla för medlemmarna. Möjligheten att delta i en ämnesgrupp värderas också högt vilket betyder att dessa möten, som oftast sker två gånger per år, är av stor betydelse för att medlemmarna ska vara nöjda. Fyra av respondenterna valde att skriva en kommentar i samband med denna fråga. Nedan redovisas fritextsvaren. Tre av svaren berör möjligheten till att belysa problemställningar med hjälp av examensarbeten. Vi borde utnyttja exjobb ännu mer för att göra små utredningar. Kontakten kring ex jobb kunde vara mer strukturerad. Vi kör nu två men ingen förmedlad via PA. Partnerskapet är ett bra nätverk, även för mentorskapen, de direkta (lantmästare) dog ut men forskar student mentoringen (via Plantlink) fungerar utmärkt. FoU-projekt: inom Tillväxt Trädgård är mer öppna för att finansiera andra än SLUs anställda. Där räcker det att SLUare, i en del projekt, är med till en mindre del. Som forskare innebär PAs princip att kräva att det mesta ska gå till Alnarpsforskare vilket minskar mitt engagemang. Bra att det är lätt och obyråkratiskt att få pengar till examensarbeten. 3
3. Hur uppfattar du att det som erbjuds från Partnerskap Alnarp fungerar? Möjligheten att; Besvarad av 72/ 73 1=inte alls bra 5=mycket bra 5 4 3 2 1 0 3,67 Hur uppfattar du det som erbjuds? 4,18 3,66 3,83 3,16 3,17 Den aktivitet som bedöms fungera bäst är seminarier/workshops, medelvärde över fyra (4,18). Examensarbeten och mentorsprogram har lägst bedömning. Medelvärdet för dessa är drygt tre (3,16) vilket är en genomsnittlig bedömning som motsvarar varken bra eller dåligt. Fem av respondenterna valde att skriva en kommentar i samband med denna fråga. Nedan redovisas fritextsvaren: Inte mycket pengar att fördela till forsknings- och utvecklingsprojekt. Ex workshops initieras, men ibland med stor bredd. Där är vi kanske redan, men sedan att gå ett steg vidare. Det är där svårigheten kommer och där man kanske redan är innan workshopen. Viktigt att finns plan/intention för hur ämnena ska följas upp, så det kan bli något resultat i långa loppet som är till nytta för näringen. Har försökt initiera arbete kring odlingssystem. Deltagande i ämnesgrupp från egen sida varit bristfälligt, men väl organiserat annars. Medfinansieringskravet är ett hinder. Man måste ha direktkontakt med personal/forskare för att dra verklig nytta av partnerskapet. Men förhoppningsvis så kan man få mer inblick i vem man ska kontakta i olika frågor. 4
Fråga 2 och 3. Vilka aktiviteter inom Partnerskapet är mest värdefulla för din verksamhet? Hur uppfattar du att det som erbjuds från Partnerskap Alnarp fungerar? Nedan presenteras resultatet från fråga 2 och 3 i samma diagram. Fråga 2: Vilka aktiviteter inom Partnerskapet är mest värdefulla för din verksamhet? (blå stapel) Fråga 3: Hur uppfattar du att det som erbjuds från Partnerskap Alnarp fungerar? (röd stapel) Hur värdefullt jämfört med hur det fungerar Hur värdefullt Hur bra det fungerar 3,94 3,96 4,18 3,67 3,53 3,16 3,17 2,71 3,94 3,66 3,71 3,83 Diagrammet visar hur värdefulla aktiviteterna är (röda staplar) jämfört med hur man bedömer att det fungerar (blå staplar). I princip finns det en utvecklingspotential om den röda stapeln är lägre än den blå stapeln. Vi kan här se att det finns en utvecklingspotential för att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt, att lösa problem med hjälp av examensarbete samt att ta del av forskningsresultat. När det gäller seminarier/workshops och att delta i ämnesgruppsmöten så handlar det mer om att fortsätta på den inslagna banan. Mentorsprogrammet verkar inte fungera tillfredsställande men denna aktivitet bedöms inte som så värdefull för medlemmarna. 5
4. Finns det några hinder för att vara engagerad i forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Partnerskapet? Besvarad av: 70 / 73 Finns det några hinder? Ja Nej 23% 77% Det är knappt en fjärdedel (23 %) av de som svarat som bedömer att det finns hinder för att vara engagerad i forsknings- och utvecklingsprojekt. De som svarade att det inte finns några hinder kom i enkätundersökningen automatiskt till fråga nummer sex. De som ansåg att det fanns hinder kom till fråga nummer fem. 5. Vilka hinder finns det? Besvarad av 14/69 1=instämmer helt 5=instämmer inte alls. Vilka hinder finns det? Brist på information 3,6 Kompetensen/ämnesområdet saknas i Alnarp 2,5 Tidsbrist hos forskarna 4,4 Tidsbrist i den egna organisationen 2,3 6
Frågan är konstruerad på så sätt att ett lågt medelvärde indikerar att det är ett hinder. Lägst medelvärde har tidsbrist i den egna organisationen, vilket är en faktor som ligger utanför Partnerskapets möjlighet att förändra. Brist på kompetens hos forskarna upplevs också som ett hinder för att bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt. De som besvarat enkäten upplever inte att forskarna har brist på tid för att engagera sig i projekt, vilket är positivt. Två av respondenterna valde att skriva en kommentar i samband med denna fråga. Nedan redovisas fritextsvaren: Ekonomi, vi satsar på andra områden än biobaserade råvaror för tillfället Brist på egna resurser som motfinansiering. 6. På vilket sätt skulle du vilja ta del av informationen från Partnerskapet i framtiden? Besvarad av 70 av 73 1=inte alls 5=i hög grad På vilket sätt skulle du vilja ta del av informationen från Partnerskapet i framtiden? Sociala medier 2,3 Personliga kontakter Faktablad och andra rapporter Nyhetsbrev Seminarier/workshops Webbplatsen 3,8 3,8 4,0 4,1 4,0 Respondenterna vill ta dela av informationen med hjälp av nyhetsbrev, seminarier/workshops samt webbplatsen. Faktablad, rapporter och personliga kontakter värderas också högt. Att ta del av information med hjälp av sociala medier är inte så intressant för de som besvarat enkäten. 7. Hur nöjd är du med Partnerskap Alnarp i sin helhet? Besvarad av: 70 / 73 1=inte alls nöjd 2=inte nöjd 3=varken nöjd eller missnöjd 4=nöjd 5=mycket nöjd 7
50 40 Hur nöjd är du med Partnerskap Alnarp i sin helhet? 44 30 20 10 0 0 1 15 1=inte alls nöjd 2=inte nöjd 3=varken nöjd eller missnöjd 4=nöjd 10 5=mycket nöjd Medelvärde=3,9 Nöjdhetsindex Fråga nr 7: Hur nöjd är du med Partnerskap Alnarp i sin helhet? Fråga nr 8: Hur väl överensstämmer Partnerskap Alnarp med dina förväntningar? Fråga nr 9: Hur väl överensstämmer samverkan med Partnerskap Alnarp med hur det skulle kunna fungera i "den bästa av världar"? Utifrån de tre ovanstående frågorna har ett nöjdhetsindex beräknats. Nöjdhetsindex för Partnerskap Alnarp är 68. Hur ska denna siffra tolkas med tanke på att det inte finns några tidigare undersökningar att jämföra med. Det man kan säga är att om alla svarade nöjd dvs 4 så skulle index vara 75. Om alla svarade mycket nöjd så skulle index vara 100. Om alla svarade varken nöjd eller missnöjd så skulle index vara 50. Index 68 ligger betydligt närmre svaret nöjd än svaret varken nöjd eller missnöjd. 10. Avslutningsvis; vilka goda råd skulle du vilja ge ledningen för Partnerskap Alnarp. Det är 31 av de 73 som besvarat enkäten, som valt att besvara denna fråga. De goda råden har här grupperats utifrån ämnesområdena allmänt om Partnerskapet, seminarier samt forskning. Goda råd som rör Partnerskapet allmänt Att fokusera på det man prioriterar mest - våga sätta ner foten man kan inte göra allt. Bra mix av erfarenhet och nytänk. 8
Tappa inte bort kärnverksamheten - kontakten mellan akademi och näringsliv - i jakten på fler aktiviteter. Fortsätt vara öppna, flexibla, innovativa och stimulera så många aktörer så möjligt att vara aktiva i sina input och behov. Alltid försöka komma framåt, Vara lyssnande, använd klokheten och få ihop det till förmågan att göra rätt saker i rätt tid. Fortsatt dialog med "marknaden", företag. Hela tiden vara nära marknaden/branschen och vara lyhörd för vad som är möjligt för Partnerskap Alnarp att leverera till branschen. Försök få med ännu fler från näringslivet, både som partners och som aktiva i ämnesgrupperna. Fortsätt på liknande sätt. Var uthållig! Tänk på att alla inte finns i Skåne :-) Så sammanfattningar från projekt, seminarier och workshops och rapporter i nyhetsbrev mm är toppen för oss som inte bara kan åka till Alnarp över dan! Utöka ämnesgrupper så substrat/anläggningsjord passar bra in. Se till hela landets behov. Alnarp är idag den enda SLU-enhet med trädgårdsverksamhet men marknaden finns i hela landet. SLU Alnarp är en fantastisk resurs, men tyvärr alltför okänd även i närmiljön. Satsa mer på extern kommunikation; tala om att ni finns, vad ni kan och se till att locka hit fler goda krafter - inte minst företag med anknytning till den kompetens som finns här ute! Goda råd som rör seminarier/workshops Erbjud repriser av seminarium som hålls på Alnarp även på andra platser, t ex Skara, Linköping och Uppsala. Bra att olika workshops ordnas men försöka ha en tydlig plan/mål med hur arbetet ska fortsätta efter. Det kan vara olika mål och målgrupper med i en workshop. När det blandas deltagare från olika grupper inom näringen kan en del uppleva det som tas upp som redan känt, men vad är nästa steg. Det är ofta nästa steg som är det kluriga att gå vidare med och som i förlängningen skulle kunna leda till erfarenheter som kan vara till nytta för näringen. Partnerskapet har kanske, i tillägg till befintligt, en möjlighet att fundera över kopplingar mellan deltagande företag (som inte företagen kan se på egen hand). 9
Ett förslag är att alla föredrag som hålls på Alnarp och som är öppna för en publik utanför studenterna bör skickas runt bland alla inom partnerskapet. Samma sak gäller föredrag mm inne i Lund på universitet. Ett förslag är att alla föredrag som hålls på Alnarp och som är öppna för en publik utanför studenterna bör skickas runt bland alla inom partnerskapet. Samma sak gäller föredrag mm inne i Lund på universitetet. Goda råd som rör forskning Vore bra med samordnade mindre arbetsgrupper/träffar för att diskutera konkreta samarbetsprojekt inom varje djurslag t.ex. Anpassa forskning till partnernas behov. Att vara lite mer här och nu. Normal forskning får ta tid och kan vara väldigt framtidsinriktad men partnerskap med näringslivet kräver snabba svar på aktuella frågor. Jobba på! Försök få flera av forskarna intresserade av att samarbeta med intressenter. Tänk mer Sverige och mindre Skåne. Samverka där ni saknar kompetens t ex inom växtnäring. Nyttja närheten till Danmark i projekt och nätverk. Risken med det breda anslaget är att djupet/forskningen får lida. Alternativ: Lägga fast en kompetens profil som fyller ett behov (exempelvis odlingssystem) och fokusera mer projekt här. Bestäm roll i större konferenser vs andra SLU initiativ. Mer samarbete med LU eftersom Uppsala- Alnarp fortfarande känns uppdelat. Mycket bra jobb annars av Lisa, Jan & CO. Proffsigt och effektivt. Fortsätta att verka inom tillämpad forskning i nära samarbete med näringen, gärna inrätta fler industridoktorander. Vidga vyerna lite. Ibland är fokus för stor att det ska sysselsätta personer på Alnarp i förhållandet till det vetenskapliga arbetet. Overheadkostnaderna är för stora. Problem med tillräcklig utförarkapacitet, i viss mån kompetensbrist. Mer samarbete med framför allt Skara vore bra (precisionsodling, nötkött). Det är svårt att ge några råd. Vi har inte själva varit så engagerade och gått på alla mötet. Det beror på brist av tid. Dock får jag en känsla av att forskare/ studenter inte vet att vi som företag finns och är med i Partnerskap Alnarp. Visa bättre för forskare vilka företag som kan samarbeta med dem. 10
Utvärdering av Partnerskap Alnarp Enkäten består av 11 frågor och tar bara några minuter att besvara. Den skickas ut till samtliga ämnesgruppsrepresentanter och kontaktpersoner inom Partnerskapet. Resultaten kommer att ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av verksamheten och kommer att redovisas bland annat i Partnerskapets nyhetsbrev. Tack för att Du tar dig tid att svara! 1. Vilken/vilka ämnesområden ligger närmast din verksamhet? Växtproduktion/ Livsmedel Animalieproduktion Biobaserade industriråvaror Frukt och grönt Marknad och management Svensk Potatisforskning Annat 2. Vilka aktiviteter inom Partnerskapet är mest värdefulla för din verksamhet? Möjligheten att: driva/initiera forsknings och utvecklingsprojekt initiera/delta på 1=ej värdefullt 2 3 4 5=mycket värdefullt Ingen uppfattning seminarier/workshops få problem belysta mha examensarbeten delta i mentorsprogram ta del av forskningsresultat delta i en ämnesgrupp Kommentar: 3. Hur uppfattar du att det som erbjuds från Partnerskap Alnarp fungerar? Möjligheten att;
driva/initiera forsknings och utvecklingsprojekt initiera/delta på 1=inte alls bra 2 3 4 5=mycket bra ingen uppfattning seminarier/workshops få problem lösta mha examensarbeten delta i mentorsprogram ta del av forskningsresultat delta i en ämnesgrupp Kommentar: 4. Finns det några hinder för att vara engagerad i forsknings och utvecklingsprojekt i samarbete med Partnerskapet? Ja Nej 5. Vilka hinder finns det? 1=instämmer helt 2 3 4 5=instämmer inte alls Tidsbrist i den egna organisationen Tidsbrist hos forskarna Kompetensen/ämnesområdet saknas i Alnarp Brist på information om möjligheterna att driva projekt i samarbete med Partnerskapet Annat: 6. På vilket sätt skulle du vilja ta del av informationen från Partnerskapet i framtiden?
1=inte alls 2 3 4 5=i hög grad Ingen uppfattning Webbplatsen Seminarier/workshops Nyhetsbrev Faktablad och andra rapporter Personliga kontakter Sociala medier 7. Hur nöjd är du med Partnerskap Alnarp i sin helhet? 1=inte alls nöjd 2=inte nöjd 3=varken nöjd eller missnöjd 4=nöjd 5=mycket nöjd 8. Hur väl överensstämmer Partnerskap Alnarp med dina förväntningar? 1=inte alls nöjd 2=inte nöjd 3=varken nöjd eller missnöjd 4=nöjd 5=mycket nöjd 9. Hur väl överensstämmer samverkan med Partnerskap Alnarp med hur det skulle kunna fungera i "den bästa av världar"? 1=inte alls nöjd 2=inte nöjd 3=varken nöjd eller missnöjd 4=nöjd 5=mycket nöjd 10. Avslutningsvis; vilka goda råd skulle du vilja ge ledningen för Partnerskap Alnarp. Kommentar: 11. I vilket län är din organisation i huvudsak verksam?
Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar (Öland) Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmlands län Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Tack för din medverkan!