VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS



Relevanta dokument
Vad drar man in på vid finansiell kris

Scandinavian Internal Tracker

Vart går skatteåterbäringen?

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker

Skandias plånboksindex. Juni,

Innehåll. 1. Om undersökningen Konsumentklimatet inför andra kvartalet Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari Karna Larsson-Toll

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Skandias plånboksindex. September,

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Prioritering av sparande ökar. Konsumentklimatet augusti Karna Larsson-Toll

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars Karna Larsson-Toll

Konsumentklimatet December Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari Karna Larsson-Toll

Ökad optimism men var sjunde räknar med sämre ekonomi. Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll

Skandias plånboksindex. April,

Skandias plånboksindex. December 2015

Skandias plånboksindex. December,

Svenskarnas syn på fjärrvärme och smart värme. Undersökning från TNS Sifo juni 2011

Skandias plånboksindex. Mars,

Skandias plånboksindex. September 2015

MMS Basundersökning 2013:1. Danielle Aldén

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Fler vill spara eventuella extrapengar. Konsumentklimatet Aug Karna Larsson-Toll

Allmänheten anar bistrare tider och vill spara

Mindre optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Juni Karna Larsson-Toll

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015

Undersökning om fastigheter

Intresset för bättre bostad ökar

AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003

Semestervanor år 2010

Hushållsbarometern våren 2007

Skandias plånboksindex. Juni,

Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Allmänheten om politisk TV-reklam

Skandias plånboksindex. Mars 2017

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret till

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester

Effektmätning av gratistidningen

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov Rapport. Dok.nr Stockholm Ingemar Boklund

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning:

Skandias plånboksindex. Juni 2016

Den äldre, digitala resenären

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Skandias plånboksindex. December 2016

Skandias plånboksindex. Oktober,

Skandias plånboksindex. Juni 2017

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

Ung ekonomi boende, ekonomi och framtidsdrömmar

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

POST & TELESTYRELSEN. Befolkningens post- och kassavanor T-23831

Aktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 2001

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Svenskarnas syn på utvecklingen av elbilar

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL /

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

Distanshandeln idag En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

MYNDIGHETSRANKING Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Hantering av urvalsbias i KPI

E-handelstrender i Norden Så handlar vi på nätet

Småföretagsbarometern

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN Dnr.

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Efter bankkrisen: Vad blev notan för skattebetalarna? PETER JENNERGREN BERTIL NÄSLUND*

Q Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, Stockholm

Välfärd på 1990-talet

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB Projekt

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Det statliga tandvårdsstödet

UberPOP. En fråga om skatt

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Spelregler. 2-6 deltagare från 10 år. En svensk spelklassiker

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Skolkvalitetsmätning 2004

Köplusten av kapitalvaror ökar

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord Metodsammanställning...3

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

Transkript:

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS Skandinavisk undersökning WWW.SIFO.RESEARCH-INT.COM

Vad sparar man i första hand in på om man får mindre pengar att röra sig med? SIFO Research International följer varje månad utvecklingen i Skandinavien. Karna Larsson-Toll, SIFO Research International VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS Den 15 september började den amerikanska bolånekrisen övergå till en global finanskris när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tvingades ansöka om konkursskydd. Samtidigt offentliggjordes att ett globalt konsortium av banker skapat en reserv om 70 miljarder dollar för att låna till finansiella institutioner i kris för att förhindra en världsomfattande panik att utbryta. Offentliggörandet ledde trots det till kraftigt börsras. Det påverkar nu också Skandinavien. En skandinavisk undersökning Varje månad genomförs en stor Skandinavisk Trackingundersökning. Undersökningen görs av SIFO Research international i en online-undersökning. Varje månad genomförs cirka 1.000 intervjuer per land. Urvalet dras slumpmässigt ur SIFO RIs stora onlinepanel. I septembermätningen, som gjordes direkt efter det här offentliggörandet, svarade man att man i första hand drar in på konsumtionsvaror. Sedan skiljer sig de tre länderna åt. I Sverige drar man sedan ned på olika kapitalvaror, medan man i Danmark i stället väljer att dra ned på sparandet. Norge står mitt emellan med ungefär lika många som i första hand drar in på kapitalvaror och sparande. I både Norge och Danmark är det procentuellt fler som får dra ned på sitt boende (bättre bostad respektive fritidshus), medan boende klarar sig bättre i Sverige i förhållande till andra besparingsalternativ. Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Sverige Norge Danmark Konsumtionsvaror 54% 52% 51% Kapital 20% 17% 14% Finasiellt spararnde 15% 16% 23% Bostad 1% 3% 3% Vet ej 9% 12% 8% Decimalavrundningar gör att summan inte alltid blir exakt 100% Se diagram för månadsresultat under 2008 för resp. land >>

KONSUMTIONSOMRÅDERNA I Sverige vill man i första hand dra in på utelivet; på restaurang- och krogbesök. Det är mer än i både Norge och Danmark. Som nummer två i Sverige kommer nya kläder. Detaljhandeln med H&M, Kapp-Ahl, Lindex m fl får räkna med stark effekt av sämre tider här. I Norge och Danmark är det inte riktigt lika stor andel som i första hand drar in på detta. Både i Danmark och Norge vill man istället i första hand spara in på semester, vilket här riskerar att drabba flygbolag och resebyråbranschen hårdare. I Norge drar man i andra hand in på restaurang-/ krogbesök. I Danmark värnar man i större utsträckning om god mat och dryck och väljer istället i andra hand att dra in på att spara pengar. Här drar man in på nya kläder respektive restaurang-/krogbesök först i tredje respektive fjärde hand. I Sverige kommer semesterresor i tredje hand som sparobjekt i september, medan tredjehandsalternativet i Norge är nya kläder. Både i Sverige och Norge kommer att spara pengar först i fjärde hand, klart efter de tre andra alternativen. Men i samtliga skandinaviska länder är det alltså dessa alternativ som är de fyra viktigaste områdena att dra in på först. Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Sverige Norge Danmark Restaurang/krogbesök 17% 15% 12% Nya kläder 15% 13% 13% Semester 13% 17% 20% Sparande 8% 8% 16%

Restaurang- och krogbesök Andelen som i första hand drar in på restaurang- och krogbesök är lägst i Danmark, där tycker man att god mat i goda vänners lag är viktigt. Sparande Andelen som i första hand drar in på att spara pengar är högst i Danmark. Norge ligger normalt lägst. Kläder Andelen som i första hand drar in på kläder är högst i Sverige jämfört med de övriga länderna. Danmark ökar andelen just nu. KAPITALVARUOMRÅDERNA Av kapitalvaruområdena är det i första hand fabriksny bil man planerar att dra in på. Här ligger Sverige högre än de övriga länderna och andelen har gått upp i september. Eftersom det vanligen tar några månader innan köpplaner omsätts i försäljning är det troligt att den förändringen ännu inte hunnit påverka försäljningen. Nybilsköp Andelen som i första hand drar in på nybilsköp är högre i Sverige än i de övriga länderna. Semester Andelen som i första hand drar in på semester är lägst i Sverige och klart högre i Danmark. Möbler och heminredning Möbler och heminredning är det näst mest angivna kapitalvaruområdet för neddragning. Även här ligger Sverige nu över de båda andra länderna. Andelen som i första hand drar in på möbler- och heminrdning ökar i Sverige.

TV, radio, stereo, DVD etc. Svenskarna är också mer benägna att dra ned på köp av så kallade bruna varor, dvs TV, hemmabio, stereoanläggning, DVD etc. Andelen som i första hand drar in på TV, radio, stereo, DVD etc: Det här är inte det område som man just nu i första hand vill dra in på. TABELLER Skandinavisk tracker P-nr. 1517102 Dra in på Sverige Norge Danmark Sept. Sept. Sept. Bättre bostad 0,4 1,2 1,5 Fritidshus 0,7 1,7 1,1 Tot: Bostad 1,1 2,9 2,6 Möbler och hem. 5,6 4,1 4,3 TV, radio, stereo 3,6 3,1 1,2 Mobiltelefon m.m 1,8 2,6 1,2 Vitvaror 0,5 0,4 0,7 Fabriksny bil 7,4 4,7 5,1 Begagnad bil 0,7 0,5 0,6 Båt 0,7 1,2 1,2 Tot: Kapitalvaror 20,3 16,6 14,3 Semesterresor 13,2 17,2 20,1 Nya kläder 15,3 12,5 12,9 Bättre mat hemma 3,9 4,1 3,2 Restaurangbesök 17,3 15,2 12,5 Annat t ex hobby 3,3 1,9 2,3 Tandläkare, läkarvårdn 1,1 0,9 0,3 Tot: Konsumtion 54,1 51,8 51,2 Mobiltelefon, bredband, MP3-spelare m.m. Mobiltelefoner, bredband Mp3spelare m m har här räknats till kapitalvarugruppen, även om en del av produkterna kanske snarare skulle räknas till konsumtion. Här har Sverige under lång tid legat högst, men i september var man ivrigast i Norge att dra ned på det här området. Spara pengarna 8,0 7,8 16,5 Köpa aktier m.m 4,7 4,4 2,3 Köpa försäkring 0,2 0,4 0,1 Betala skulder 1,9 3,4 4,0 Gåva till barn mfl. 0,3 0,5 0,5 Tot: Finans. sparande 15,0 16,5 23,4 Tveksam, vet ej 9,4 12,4 7,5 Totalt 100,0 100,0 99,0 Andelen som i första hand drar in på mobiltelefon, bredband, Mp3spelare m m: Sverige har under lång tid legat högst.

OM UNDERSÖKNINGEN Online Undersökningen görs av SIFO Research international i en on-line-undersökning. Varje månad genomförs cirka 1.000 intervjuer per land. Urvalet dras slumpmässigt ur SIFO RIs stora on-linepanel. Undersökningen görs på vårt eget initiativ för att hålla reda på förändringar i samhället. Slumpmässig rekrytering Samtliga paneldeltagare i Research Internationals paneler är slumpmässigt rekryterade via nationella telefonundersökningar. Det går alltså inte att anmäla sig till en panel utan att ha blivit slumpmässigt dragen till och uppringd i en telefonundersökning. På så vis undviker vi urval där proffstyckare, branschexperter eller andra grupper är överrepresenterade. Panelens representativitet I ovägt skick är panelen regionalt representativ. Det finns alltså inga skillnader mellan befolkningen och panelen avseende i del av landet man bor. När det gäller kön och ålder återspeglar däremot inte panelen befolkningen helt, men väl med stor exakthet den del av befolkningen som använder Internet. Statistisk vägning För att komma tillrätta med olikheten mellan befolkningen som helhet och de delar av befolkningen som använder Internet, görs en enkel matrisvägning som målgrupp för målgrupp justerar svarsmassan för att återspegla befolkningen. För mer information kontakta: Karna Larsson-Toll 08-5074 23 80, k.larsson-toll@research-int.com SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, BESÖKSADRESS: VASAGATAN 11 TEL: 08-507 420 00 FAX: 08-507 420 01 WWW.SIFO.RESEARCH-INT.COM