För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Relevanta dokument
SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Remissyttrande över SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - SOU 2017:4

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Yttrande över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Folkhälsopolitisk plan

Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

För en god och jämlik hälsa

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Nationella ANDT-strategin

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Det handlar om jämlik hälsa

Dialogprocessen hösten 2015 Social Hållbarhet

Process för framtagande av ny folkhälsostrategi

Strategiskt folkhälsoprogram

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Plan för Social hållbarhet

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Länsstyrelsernas samordnings och utvecklingsuppdrag i MR: Bakgrund och nuläge

Kommissionen för jämlik hälsa

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Remiss Regional folkhälsomodell

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken (2013:4)

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 38 Dnr KS/2018:60. Beslutsunderlag - Missiv PM RUS Underlag RUS-processen

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 Er beteckning; M2019/00661/S

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Grönare städer, ny vägledning om ekosystemtjänster i planeringen, miljökriterier i upphandling och Agenda 2030

Remissyttrande över SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Så kan Norrbotten arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS

Regionala utvecklingsnämnden

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Utvärdering av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Remiss En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle. KS

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014

Policy för folkhälsa och social hållbarhet

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Kommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari Tidsplan: mars augusti 2015.

Remiss: Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre, SOU 2017:21

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Folkhälsoplan

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

Resultat översyn av regionens strategier

Sverige och Agenda 2030

Transkript:

Sammanfattning av sammanställningen av remissen SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Socialdepartementet 1

Av de 172 remissinstanserna som omfattades av remissbehandlingen yttrade sig 126 instanser. Majoriteten av instanserna ställde sig bakom inriktningen i remissen, men 80 instanser förde fram synpunkter av övergripande karaktär: - Behov av en utveckling av analysen. - Större fokus på konkreta ställningstaganden. - En tydligare vägledning rörande metoder. - Förslagen bör integreras med andra målsättningar och ramverk, exempelvis Agenda 2030. Socialdepartementet 2

Remissen innehåller sammanlagt 25 förslag uppdelat på åtta områden. Ett mindre antal av de 126 remissinstanserna förde fram synpunkter, kritik, förslag/och eller reservationer med undantag för två förslag. 57 instanser hade synpunkter på förslaget om ändring av målområdesstrukturen och 36 instanser på förslaget om framtagande av strategier inom varje område. Socialdepartementet 3

Förslag betr. en förtydligad målstruktur med ett förstärkt fokus på jämlik hälsa - De föreslagna målområdena riskerar att tappa viktiga dimensioner och vissa aspekter blir otydliga, ffa gäller det Det tidiga livets villkor, Levnadsvanor och Kontroll, inflytande och delaktighet, - De 11 nuvarande målområdena är inarbetade - bör inte bytas ut, - En beskrivning av processen för att ta fram strategierna saknas, - Tidplanen för strategierna är orealistisk folkhälsoarbetet tar tid liksom ev. effekter på befolkningsnivå. Socialdepartementet 4

Förslag om ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör en analys av ojämlikhet i hälsa - Agenda 2030 behöver prägla uppföljningssystemet i större utsträckning, - Otydligt beskrivet hur uppföljningen bland särskilt utsatt grupper ska genomföras samt vilka aktörer som ska vara delaktiga, - Förtydligande av vilken mikrodata som är relevant för Folkhälsomyndigheten att ha tillgång till, - Det saknas en djupgående analys av vilka konsekvenser en förordning om officiell statistik skulle få för individens integritet. Socialdepartementet 5

Förslag om en stärkt tvärsektoriell struktur för arbetet för en god och jämlik hälsa - Förslag på vilka myndigheter som är relevanta att ingå i den nationella GD-gruppen, - En nationell GD-grupp bör inte ersätta den ANDT-grupp som aviserats i ANDT-strategin, - Relationen till andra aktörers uppdrag bör förtydligas. Socialdepartementet 6

Förslag att Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll bör förtydligas och förstärkas - Roll- och ansvarsfördelning mellan nationella, regionala och lokala aktörer bör förtydligas, - Folkhälsomyndigheten bör även utveckla analysstöd och vägledning av metoder och insatser. Socialdepartementet 7

Förslag att Länsstyrelsernas uppdrag inom folkhälsopolitiken bör förtydligas - Otydligt vilken roll länsstyrelserna bör ha i förhållande till andra myndigheter, landsting och regioner, - Uppdraget bör utformas i samverkan med andra tvärsektoriella uppdrag. Socialdepartementet 8

Förslag att relevanta myndigheter bör ges i uppdrag att bidra i arbetet med en god och jämlik hälsa - Otydligt vilka myndigheter som avses, - Risk för att målkonflikter uppstår, - En beskrivning av hur processen ska se ut saknas. Socialdepartementet 9

Förslag att kommuner, landsting och regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa och ges stöd i detta arbete - Tillgång till utbildning och implementeringsstöd i uppföljning och utvärdering är nödvändig, - Aktivt samarbete mellan aktörerna är en förutsättning, - Det finns ett stort behov av stöd till mindre kommuner som kan sakna en funktion i strategisk folkhälsoarbete, - Otydligt vad en folkhälsolag skulle innebära. Socialdepartementet 10

Förslag att samarbetet för en god och jämlik hälsa med det civila samhället och näringslivet bör stärkas - Hur samverkan och roll- och ansvarsfördelning mellan civilsamhälle, näringsliv och myndigheter ska se ut behöver förtydligas. Socialdepartementet 11

Socialdepartementet 12