Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2018

Gerd Lindqvist, Statistiker Tel. 018-25582 Utbildning 2018:3 13.11.2018 Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2018 Drygt 450 studerande inom högskoleutbildningen Drygt 1 000 personer utbildar sig på gymnasienivå på Åland hösten 2018, varav över 400 går på Ålands lyceum och drygt 600 på Ålands yrkesgymnasium. På Lycéet är 56 procent kvinnor och 44 procent män, medan Yrkesgymnasiet har omvänd könsfördelning med 42 procent kvinnor och 58 procent män. På högskoleutbildningen vid Högskolan på Åland studerar 455 personer och 60 procent av dem är män. Inom den övriga utbildningen har Ålands folkhögskola nästan 80 studerande och där är kvinnorna i majoritet med 63 procent. Totalt studerar närmare 1 600 personer på olika nivåer inom den åländska utbildningen ovanför grundskolenivå. Tabell 1. Studerande hösten 2018 efter nivå, kön, hemort och ålder Utbildningsnivå Gymnasie- Högskole- Övrig nivå utbildning utbildning Totalt 1 053 455 79 Kön Kvinnor 504 183 50 Män 549 272 29 Hemort Åland 998 292 68 Finland 50 112 2 Sverige 5 48 9 Övriga - 3 - Ålder 15 19 892 21 33 20 24 72 191 3 25 29 20 127 3 30 39 25 75 4 40 49 26 28 16 50 59 18 13 11 60+ - - 9 Alla åldersgrupper från genomgången grundskola till pensionering är representerade inom den åländska utbildningen. På gymnasienivå liksom inom övrig utbildning ligger tyngdpunkten på 15 19-åringarna, men studerande finns i alla åldrar. Över en tiondel av de studerande på Folkhögskolan är 60 år eller äldre. På Högskolan är 20 24-åringarna den största åldersgruppen, följt av 25 29- åringarna, men också här finns ett antal både yngre och äldre studerande. Ålands officiella statistik

Innehållsförteckning Tabellförteckning...2 Figurförteckning...3 Beskrivning av statistiken...4 Utbildning på gymnasienivå...6 Högskoleutbildning... 17 Övrig utbildning... 26 Översikt över den åländska utbildningen efter grundskolan... 30 Tabellförteckning Tabell 1. Studerande hösten 2018 efter nivå, kön, hemort och ålder... 1 Tabell 2. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter skola och kön... 6 Tabell 3. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter utbildning, skola, program och kön... 6 Tabell 4. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter utbildningsområde och kön... 7 Tabell 5. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter skola, medelålder och hemort... 8 Tabell 6. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter utbildning, skola, program, årskurs, medelålder i årskurs ett och hemort... 9 Tabell 7. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter ålder, hemort och kön... 10 Tabell 8. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter hemort och skola... 11 Tabell 9. Språkstudier på gymnasienivå hösten 2018 efter skola och kön... 13 Tabell 10. Nya studieplatser, sökande och antagna på gymnasienivå hösten 2018 efter skola och program... 14 Tabell 11. Inskrivna studerande med studieuppehåll på gymnasienivå hösten 2018 efter utbildning, skola, program och kön... 15 Tabell 12. Datorer på gymnasienivå per skola hösten 2018... 15 Tabell 13. Studerande på gymnasienivå efter utbildning och kön 2000 2018... 16 Tabell 14. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter program och kön... 17 Tabell 15. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter utbildningsområde och kön. 18 Tabell 16. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter medelålder och hemort... 19 Tabell 17. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter hemort... 20 Tabell 18. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter ålder, hemort och kön... 21 Tabell 19. Nya studieplatser, sökande och antagna till Högskolan på Åland hösten 2018 efter program... 22 Tabell 20. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter tidigare utbildning, skolans land, kön och åldersgrupp... 23 Tabell 21. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter tidigare utbildning, skolans land och utbildningsprogram vid Högskolan på Åland... 24 Tabell 22. Inskrivna studerande med studieuppehåll på Högskolan på Åland hösten 2018 efter program och kön... 24 Tabell 23. Studerande vid Högskolan på Åland 2011 2018 efter utbildningsprogram... 25 Tabell 24. Studerande i övrig utbildning hösten 2018 efter skola, program och kön... 26 Tabell 25. Studerande i övrig utbildning hösten 2018 efter skola, program, årskurs, medelålder och hemort... 27 Tabell 26. Studerande inom övrig utbildning hösten 2018 efter hemort... 27 Tabell 27. Studerande inom övrig utbildning hösten 2018 efter ålder, hemort och kön... 28 Tabell 28. Nya studieplatser, sökande och antagna inom övrig utbildning hösten 2018 efter skola och program... 29 Tabell 29. Studerande hösten 2018 efter utbildningsområde, medelålder och hemort... 30 Tabell 30. Åländska studerande i åländsk utbildning hösten 2018 efter ålder, utbildningsnivå och kön... 31 Tabell 31. Studerande efter kön, utbildningsområde och hemort 2000 2018... 32 2

Figurförteckning Figur 1. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter ålder och hemort... 10 Figur 2. Åländska studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter hemkommun och utbildning... 12 Figur 3. Antal studerade språk per studerande på gymnasienivå hösten 2018... 13 Figur 4. Studerande på gymnasienivå hösten 2011 2018 efter skola och år... 16 Figur 5. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter kön... 17 Figur 6. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter hemort... 18 Figur 7. Studerande i Högskolan på Åland hösten 2018 efter utbildningsområde och hemort.. 19 Figur 8. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter ålder och hemort... 21 Figur 9. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter tidigare utbildning och skolans land... 22 Figur 10. Studerande vid Högskolan på Åland 2003 2018 efter hemort och år... 25 Figur 11. Studerande på Folkhögskolan hösten 2018 efter kön... 26 Figur 12. Studerande i övrig utbildning hösten 2018 efter hemort... 27 Figur 13. Studerande inom övrig utbildning hösten 2018 efter ålder och hemort... 28 Figur 14. Studerande i övrig utbildning hösten 2000 2018... 29 Figur 15. Studerande hösten 2018 efter skola och hemort... 30 Figur 16. Studerande på Åland av de åländska 16 19-åringarna hösten 2018... 31 3

Beskrivning av statistiken Detta meddelande innehåller statistik om åländsk utbildning efter grundskolan och på högskolenivå höstterminen 2018. Insamlingen är en totalundersökning, och uppgifter från Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium, Ålands folkhögskola och Högskolan på Åland ligger till grund för statistiken. Uppgifterna gäller situationen i början av läsåret, eller den 20 september 2018. Vissa jämförelser med tidigare år görs också. Statistiken över Högskolan på Åland behandlar enbart de som studerar antingen examensinriktade ämnen eller kursutbildningar. Därtill finns även den öppna högskolan, som inte behandlas i detta statistikmeddelande. Statistikens syfte är att ge en heltäckande bild av de studerande i den åländska utbildningen ovanför grundskolenivån. Statistiken omfattar inte utbytesstuderande som studerar vid Högskolan på Åland. Information om absentieanmälda studerande finns i två egna tabeller, men i övrigt omfattar statistiken inte studerande med studieuppehåll. Under 2011 reformerades gymnasialstadieutbildningen på Åland, varvid Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands sjömansskola, Ålands vårdinstitut samt Ålands yrkesskola sammanslogs till Ålands yrkesgymnasium. Verksamheten vid Ålands naturbruksskola upphörde efter vårterminen 2011. Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium leds av myndigheten Ålands gymnasium. Sjöfartsprogrammen på Ålands yrkesgymnasium och Högskolan på Åland marknadsförs av Ålands sjöfartsakademi som är en helhet under Högskolan på Åland. De olika studieprogrammen är grupperade enligt utbildningsnivåer, vilka efter reformen är gymnasienivå, högskoleutbildning samt övrig utbildning. Gymnasienivån indelas i allmänbildande gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning. För varje program anges hur många studieår det omfattar samt till vilket utbildningsområde det hör. Utbildningsområdena bygger på den internationella utbildningsklassificeringen, ISCED. Vissa av utbildningsprogrammen som tidigare hänförts till det tekniska ämnesområdet har fr.o.m. 2006 placerats i serviceområdet, varför dessa områden inte på ett rättvisande sätt kan jämföras med tidigare års uppgifter. Fr.o.m. 2017 används den förnyade klassificeringen ISCED-F 2013, där det tidigare utbildningsområdet handel och samhällsvetenskaper har delats upp i två områden de samhällsvetenskapliga områdena samt handel, administration och juridik och utbildningsområdet databehandling och kommunikation (IKT) har tillkommit. Dessutom bytte områdena hälso- och socialvård samt servicebranscher namn till hälsovård och välfärd respektive tjänster. Av utrymmesskäl anges utbildningsområdenas namn förkortade på ett flertal ställen, men i bl.a. tabell 4 finns utbildningsområdenas namn i sin helhet. Några definitioner och förklaringar: Landskommuner: Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden: Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården: Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö - Exakt 0 enheter. Uppgift ologisk, kan ej förekomma 4

Statistiken baseras på individuppgifter som ÅSUB har begärt in från skolornas studeranderegister. Uppgifterna om studieplatser, sökande och antagna kommer dels ur den samåländska elevantagningen och dels från skolorna som också har beretts tillfälle att granska de färdiga tabellerna. ÅSUB riktar ett tack till alla som har bidragit med uppgifter och kommentarer. ÅSUB publicerar sedan år 2000 ett årligt statistikmeddelande om utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland. Ytterligare statistik i detta ämne, bl.a. flera tidsserier, kan man hitta på ÅSUBs hemsida (www.asub.ax). Statistik om lärarna i det åländska skolväsendet publiceras sedan 2005 vart tredje år. Övrig årlig utbildningsstatistik som ÅSUB ger ut gäller grundskolan, avlagda examina, utbildning som inte leder till examen samt studerande utanför Åland. En prognos om det framtida elevunderlaget gavs ut i juni 2010. All utbildningsstatistik är tillgänglig på hemsidan som publikationer, databaser och exceltabeller. Den åländska utbildningen efter grundskolan Den åländska utbildningen efter grundskolan upprätthålls av Ålands landskapsregering. På gymnasienivå finns Ålands lyceum som tillhandahåller allmänbildande gymnasieutbildning och Ålands yrkesgymnasium som ger grundläggande yrkesutbildning. Högskoleutbildningen sker sedan år 2003 vid Högskolan på Åland. Ålands landskapsregering driver också Ålands folkhögskola, vars verksamhet hör till övrig utbildning. 5

Utbildning på gymnasienivå Hösten 2018 har Ålands lyceum 427 studerande, vilket är enstaka färre än hösten 2017, medan Ålands yrkesgymnasiums 626 studerande är 15 flera än i fjol. Tabell 2. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter skola och kön Skola Antal Procent Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt 1 053 504 549 47,9 52,1 Ålands lyceum 427 240 187 56,2 43,8 Ålands yrkesgymnasium 626 264 362 42,2 57,8 Drygt 80 studerande på sjöfartsprogrammen De enskilda utbildningsprogram på Yrkesgymnasiet som har flest studerande är företagsekonomi för unga samt sociokantprogrammet med över 50 studerande vardera. De olika närvårdarutbildningarna har sammanlagt nästan 100 studerande och över 80 personer utbildar sig på sjöfartsprogrammen. Den tvååriga integrationsutbildningen till kock är ny denna höst och har 13 studerande. Ytterligare 48 personer utbildar sig till kock och 3 av dem går vuxenprogrammet. Tabell 3. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter utbildning, skola, program och kön Utbildning Utbildnings- Studie- Antal Procent Skola område år Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Program Totalt 1 053 504 549 47,9 52,1 Allmänbildande gymnasieutbildning Ålands lyceum 427 240 187 56,2 43,8 Studentlinje Allmänbild. 3 4 426 240 186 56,3 43,7 Kompletteringsstudier Allmänbild. 0,5-1 1-1 - 100,0 Grundläggande yrkesutbildning Ålands yrkesgymnasium 626 264 362 42,2 57,8 Företagsekonomi Handel, adm. 3 56 18 38 32,1 67,9 Företagsekonomi, vuxen Handel, adm. 2 3 17 17-100,0 - Informations- och kommunikationsteknik Data, komm. 3 42 11 31 26,2 73,8 Hotell och rest., inr. kock Tjänster 3 45 21 24 46,7 53,3 Hotell och rest., inr. kock, vuxen Tjänster 2 3 3-100,0 - Hotell och rest., inr. kock, integrationsutb. Tjänster 2 13 11 2 84,6 15,4 Hotell och rest., inr. servitör Tjänster 3 8 6 2 75,0 25,0 Hotell och rest., servitör, gymn. bas. Tjänster 1 11 6 5 54,5 45,5 Närvårdare Hälsovård 2 37 34 3 91,9 8,1 Sjukvård och omsorg Hälsovård 1 19 14 5 73,7 26,3 Äldreomsorg, vuxen Hälsovård 1 43 37 6 86,0 14,0 Samhällelig och social sektor Samhällsv. 3 55 41 14 74,5 25,5 Fastighetsskötarassistent, spec. klass Teknisk 3 9 1 8 11,1 88,9 Hemarbete och rengöring, spec. klass Tjänster 3 1 1-100,0 - Hotell, restaurang och café, spec. klass Tjänster 3 8 2 6 25,0 75,0 Yrkesträning Övrigt 4 2-2 - 100,0 Byggteknik Teknisk 3 30 5 25 16,7 83,3 El- och datateknik, elteknik Teknisk 3 31 3 28 9,7 90,3 Fordons- och transportteknik Teknisk 3 43 10 33 23,3 76,7 Frisör Tjänster 3 10 10-100,0 - Frisör, vuxen Tjänster 2 4 4-100,0 - Verkstads- och produktionsteknik Teknisk 3 24 2 22 8,3 91,7 VVS-montör Teknisk 3 32-32 - 100,0 Sjöfart, vaktman Tjänster 1 25 2 23 8,0 92,0 Sjöfart, däcks- o maskinreparatör Tjänster 2 22 2 20 9,1 90,9 Sjöfart, fartygselektriker Teknisk 2 19 1 18 5,3 94,7 Vaktmaskinmästare Tjänster 2 2-2 - 100,0 Vaktstyrman Tjänster 2 15 2 13 13,3 86,7 6

Nästan en fjärdedel av de studerande på fordons- och transportteknik är kvinnor Könsfördelningen varierar mycket på de olika utbildningsprogrammen. På 16 av de 28 enskilda utbildningsprogrammen på Yrkesgymnasiet är männen i majoritet och allra störst är den manliga dominansen på sjöfartsutbildningarna och de tekniska programmen, där det är över 85 procent män på alla program utom byggteknik som har 83 procent män och fordons- och transportteknik med 77 procent manliga studerande. Inom företagsekonomi är det över två tredjedelar män på programmet för unga, medan alla studerande på vuxenprogrammet är kvinnor. Närvårdarprogrammen har stor kvinnodominans då endast 14 av de 99 studerande är män. Andra utbildningar som har flera kvinnor än män är servitörprogrammen, integrationsutbildningen till kock, sociokantutbildningen och frisörprogrammen. På Lycéet är 56 procent av de studerande kvinnor och 44 procent män Jämnaste könsfördelningen inom området handel, administration och juridik De studerandes fördelning på utbildningsområde efter kön framgår av tabell 4. Den allmänbildande utbildningen, vilken omfattar de studerande på Lycéet, är det största utbildningsområdet med 41 procent av alla studerande på gymnasienivå. Därefter kommer teknisk utbildning och tjänstebranschen med mellan 16 och 18 procent vardera. En tiondel av de studerande på denna utbildningsnivå finns inom hälsovårdsområdet. Det minsta utbildningsområdet är databehandling och kommunikation med fyra procent av de studerande, medan samhällsvetenskap respektive handel, administration och juridik vardera har mellan fem och sju procent av de studerande. Könsfördelningen är jämnast inom området handel, administration och juridik, där 52 procent av de studerande är män och 48 procent kvinnor, men också den allmänbildande utbildningen och tjänstebranschen ligger inom 40 60 procentsspannet. Till utbildningsområdet tjänster hör bland annat sjöfarts- och restaurangutbildningarna, där männen dominerar inom sjöfartsprogrammen och kvinnorna överväger inom restaurangprogrammen. Störst skillnad mellan könen är det inom det tekniska utbildningsområdet med manlig majoritet på 88 procent och inom hälsovård och välfärd där kvinnorna dominerar med 86 procent av de studerande. Också inom samhällsvetenskap överväger kvinnorna som utgör 75 procent av de studerande inom området. Tabell 4. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter utbildningsområde och kön Utbildningsområde Antal Procent Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt 1 053 504 549 47,9 52,1 Allmänbildande 427 240 187 56,2 43,8 Pedagogisk - - - - - Humanistisk - - - - - Samhällsvetenskap 55 41 14 74,5 25,5 Handel, administration, juridik 73 35 38 47,9 52,1 Naturvetenskap - - - - - Databehandling och kommunikation (IKT) 42 11 31 26,2 73,8 Teknisk 188 22 166 11,7 88,3 Lant- och skogsbruk - - - - - Hälsovård och välfärd 99 85 14 85,9 14,1 Tjänster 167 70 97 41,9 58,1 Övrigt 2-2 - 100,0 7

Yrkesgymnasiets studerande har en medelålder på 21 år Medelåldern för alla de studerande på gymnasienivå är 19,4 år, men den varierar mycket för de olika utbildningsprogrammen och också mellan de två skolorna. På Yrkesgymnasiet finns ett antal utbildningsprogram för vuxna, vilket leder till en något högre medelålder, 21,0 år, än Lycéets som är 17,1 år. Tabell 5 och 6 visar de studerandes medelålder och hemort. I tabell 5 gäller åldern samtliga studerande, medan den i tabell 6, som också innehåller uppgifter om årskurs, gäller de studerande på årskurs 1. I en del fall saknas studerande på vissa årskurser i en flerårig utbildning. Detta kan bero på att utbildningen inte tar in nya studerande varje år, eller på att det ett visst år inte har funnits tillräckligt med sökande. I vissa fall finns det studerande bara på årskurs tre trots att en utbildning är ettårig, beroende på att denna utbildning utgör en påbyggnad eller fortsättning på en annan utbildning. Uppgifterna om de studerandes hemort gäller hemorten vid antagningen till utbildningen. Av alla studerande på gymnasienivå har fem procent hemort utanför Åland och endast två personer av dem går på Lycéet. Nästan 92 procent av Yrkesgymnasiets studerande hade hemort på Åland vid antagningen till studierna. Av de 53 personer som kommer utifrån är 48 från Finland och 5 från Sverige. Tabell 5. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter skola, medelålder och hemort Skola Totalt Medel- Hemort, antal Hemort, procent ålder Åland Finland Sverige Övriga Åland Utanför Åland Totalt 1 053 19,4 998 50 5-94,8 5,2 Ålands lyceum 427 17,1 425 2 - - 99,5 0,5 Ålands yrkesgymnasium 626 21,0 573 48 5-91,5 8,5 Ovanligt hög medelålder på grundåret inom sjöfartsutbildningen Medelåldern för de studerande på årskurs ett på gymnasienivå är 18,7 år. Siffran för Lycéet är betydligt lägre, 16,0 år, och det är utbildningsprogrammen för vuxna på Yrkesgymnasiet som drar upp medelåldern på denna nivå. För hela årskurs ett på Yrkesgymnasiet är medelåldern 20,5 år, men det finns stora variationer mellan programmen. Högst är medelåldern på årskurs ett på integrationsutbildningen till kock, 42,2 år, och vuxenutbildningen inom företagsekonomi, 30,3 år. Övriga program där medelåldern är över 20 år på årskurs ett är den gymnasiebaserade utbildningen till servitör (21,9 år) och sjöfartsutbildningens grundår som också ger vaktmansbehörighet (21,4 år). Gällande det sistnämnda programmet brukar medelåldern vara mellan 17 och 18 år, så det är ovanligt många personer äldre än 18 år som påbörjat sjöfartsutbildning denna höst. Övriga program med förstaårsstuderande har en medelålder på årskurs ett mellan 16 och 18 år, med undantag för specialklassen inom hotell och restaurang samt utbildningen till elmontör där den ligger mellan 18 och 19 år. 8

Två tredjedelar av de studerande till vaktstyrman har hemort utanför Åland Totalt 55 personer av de studerande på gymnasienivå har hemort utanför Åland och 53 av dem går på Yrkesgymnasiet. Det är framför allt sjöfartsutbildningarna som lockar studerande utifrån. På alla sjöfartsprogram finns studerande från Finland och tre av fem program har studerande från Sverige. Flest är de som kommer utifrån på utbildningarna till däcks- och maskinreparatör samt vaktstyrman, tio personer på vardera program. Endast sjöfartsprogrammen har studerande från Sverige. Övriga utbildningar med flera än en studerande utifrån är kockprogrammet för unga, informations- och kommunikationsteknik, servitörsprogrammet för unga samt fordons- och transportteknik. Ytterligare fyra program har en finländsk studerande vardera. Endast utbildningen för vaktmän, där en tredjedel är ålänningar, har en större andel studerande utifrån än från Åland. På vaktmaskinmästarprogrammet är en av två studerande utifrån och av de som utbildar sig till däcks- och maskinreparatörer har 45 procent hemort utanför Åland. På övriga program är minst två tredjedelar av de studerande ålänningar och på 15 av programmen har alla studerande hemort på Åland. Tabell 6. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter utbildning, skola, program, årskurs, medelålder i årskurs ett och hemort Utbildning Totalt Årskurs Medel- Hemort, antal Hemort, procent Skola 1 2 3 4 ålder Åland Finland Sverige Övriga Åland Utanför Program i åk 1 Åland Totalt 1 053 373 345 320 15 18,7 998 50 5-94,8 5,2 Allmänbildande gymnasieutbildning Ålands lyceum 427 153 131 128 15 16,0 425 2 - - 99,5 0,5 Studentlinje 426 153 131 128 14 16,0 424 2 - - 99,5 0,5 Kompletteringsstudier 1 - - - 1. 1 - - - 100,0 - Grundläggande yrkesutbildning Ålands yrkesgymnasium 626 220 214 192-20,5 573 48 5-91,5 8,5 Företagsekonomi 56 19 19 18-16,5 56 - - - 100,0 - Företagsekonomi, vuxen 17 16-1 - 30,3 17 - - - 100,0 - Informations- och kommunikationsteknik 42 16 13 13-16,8 38 4 - - 90,5 9,5 Hotell och rest., inr. kock 45 14 15 16-17,1 38 7 - - 84,4 15,6 Hotell och rest., inr. kock, vuxen 3-1 2 -. 3 - - - 100,0 - Hotell och rest., inr. kock, integrationsutb. 13 13 - - - 42,2 13 - - - 100,0 - Hotell- och restaurang, inr. servitör 8 - - 8 -. 6 2 - - 75,0 25,0 Hotell- och rest, servitör, gymn. bas. 11 11 - - - 21,9 10 1 - - 90,9 9,1 Närvårdare 37 18 19 - - 17,9 37 - - - 100,0 - Sjukvård och omsorg 19 - - 19 -. 18 1 - - 94,7 5,3 Äldreomsorg, vux. 43-43 - -. 43 - - - 100,0 - Samhällelig och social sektor 55 20 10 25-17,6 55 - - - 100,0 - Fastighetsskötarassistent, spec. klass 9 2 4 3-16,5 8 1 - - 88,9 11,1 Hemarbete och rengöring, spec. klass 1-1 - -. 1 - - - 100,0 - Hotell, restaurang och café, spec. klass 8 4-4 - 18,5 8 - - - 100,0 - Yrkesträning 2 - - 2 -. 2 - - - 100,0 - Byggteknik 30 14-16 - 17,0 29 1 - - 96,7 3,3 El- och datateknik, elteknik 31 15 13 3-18,8 31 - - - 100,0 - Fordons- och transportteknik 43 15 12 16-17,3 41 2 - - 95,3 4,7 Frisör 10 5 5 - - 16,8 10 - - - 100,0 - Frisör, vuxen 4-4 - -. 4 - - - 100,0 - Verkstads- och produktionsteknik 24-9 15 -. 24 - - - 100,0 - VVS-montör 32 13 16 3-17,9 32 - - - 100,0 - Sjöfart, vaktman 25 25 - - - 21,4 17 7 1-68,0 32,0 Sjöfart, däcks- o maskinreparatör 22-14 8 -. 12 10 - - 54,5 45,5 Sjöfart, fartygselektriker 19-7 12 -. 14 4 1-73,7 26,3 Vaktmaskinmästare 2 - - 2 -. 1 1 - - 50,0 50,0 Vaktstyrman 15-9 6 -. 5 7 3-33,3 66,7 9

Hälften av de studerande utifrån är 17 år Nedanstående diagram visar åldersfördelningen bland de studerande på gymnasienivå efter hemort. Tabell 7 redovisar även könsfördelningen i de olika åldersgrupperna. Den största åldersgruppen är 17-åringarna som är nästan 290 personer, men också de 16-åriga och de 18-åriga studerande är i ungefär samma storleksklass. Nästan hundra 19-åringar studerar på gymnasienivå på Åland och ungefär 70 stycken 20 24-åringar. Också åldersgruppen 30 år eller äldre omfattar runt 70 studerande. Av de som har hemort utanför Åland är hälften 17 år gamla medan de övriga personerna utifrån är ganska jämnt utspridda i de övriga redovisade åldersgrupperna. Figur 1. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter ålder och hemort Antal 300 250 200 150 100 50 0-15 16 17 18 19 20 24 25 29 30+ Ålder Utom Åland Åland Av de åländska studerande i åldern 30 år eller äldre är tre fjärdedelar kvinnor Tabell 7 visar könsfördelning och ålder för de studerande från Åland respektive de som kommer från orter utanför Åland. Bland de åländska 16-åringarna som studerar på gymnasienivå finns det något fler kvinnor än män, men det råder manlig majoritet bland 17-, 18- och 19-åringarna samt i åldersgruppen 20 24 år. Kvinnodominansen är sedan stor i de äldre redovisade åldersgrupperna, där över 75 procent av de åländska studerande är kvinnor. Bland de studerande med hemort utanför Åland finns flera män än kvinnor i alla åldersgrupper men störst är könsskillnaden för 17-åringarna, där 21 av 27 studerande är män Tabell 7. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter ålder, hemort och kön Hemort Totalt Ålder 31.12.2018 Kön -15 16 17 18 19 20 24 25 29 30+ Totalt 1 053 3 245 286 267 91 72 20 69 Kvinnor 504 2 126 126 112 41 31 16 50 Män 549 1 119 160 155 50 41 4 19 Åland 998 3 238 259 260 84 67 20 67 Kvinnor 490 2 124 120 110 38 30 16 50 Män 508 1 114 139 150 46 37 4 17 Utanför Åland 55-7 27 7 7 5-2 Kvinnor 14-2 6 2 3 1 - - Män 41-5 21 5 4 4-2 10

Elva personer från Pargas studerar på Yrkesgymnasiet Både Lycéet och Yrkesgymnasiet har studerande från alla åländska kommuner. Totalt på gymnasienivå kommer 55 procent av de åländska studerande från landsbygden, 38 procent från Mariehamn och 7 procent från skärgården. Lycéet har dock en större andel studerande från Mariehamn (43 procent) än Yrkesgymnasiet (35 procent) och Yrkesgymnasiet har en betydligt större andel studerande från Finström och en något större andel från Hammarland än Lycéet. Av de 48 personer från Finland som går i Yrkesgymnasiet kommer elva från Pargas, sex från Borgå och fem från Raseborg. Tabell 8. Studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter hemort och skola Hemort Totalt Ålands Ålands lyceum yrkesgymn. Totalt 1 053 427 626 Åland 998 425 573 Brändö 10 3 7 Eckerö 28 11 17 Finström 92 28 64 Föglö 30 13 17 Geta 15 3 12 Hammarland 63 14 49 Jomala 168 76 92 Kumlinge 8 4 4 Kökar 6 1 5 Lemland 88 43 45 Lumparland 13 4 9 Saltvik 52 26 26 Sottunga 2 1 1 Sund 26 10 16 Vårdö 15 6 9 Mariehamn 382 182 200 Landsbygden 545 215 330 Skärgården 71 28 43 Finland 50 2 48 Borgå 6-6 Ekenäs 2-2 Hangö 3-3 Ingå 4-4 Kimitoön 3-3 Korsholm 2-2 Lovisa 2-2 Närpes 3-3 Pargas 13 2 11 Raseborg 5-5 Vasa 2-2 Övr. finl. kommuner - - 5 Sverige 5-5 11

Av de åländska studerande på gymnasienivå går 57 procent i yrkesutbildning Diagrammet nedan visar hur de studerande från de åländska kommunerna på gymnasienivå fördelar sig mellan allmänbildande utbildning och yrkesutbildning. För hela Åland är andelen som går i yrkesutbildning 57 procent. Av mariehamnarna som studerar på gymnasienivå är 52 procent inom yrkesutbildningen och motsvarande andel för såväl landsbygden som skärgården är drygt 60 procent. Av kommunerna har Sottunga, Kumlinge och Saltvik exakt lika många studerande inom allmänbildande och yrkesutbildning och övriga kommuner har en större andel studerande inom yrkesutbildningen än inom den allmänbildande utbildningen. Störst är skillnaden i Geta och Kökar där 80 83 procent av de studerande på gymnasienivå går en yrkesutbildning. Figur 2. Åländska studerande på gymnasienivå hösten 2018 efter hemkommun och utbildning Sottunga Saltvik Kumlinge Lemland Mariehamn Jomala Föglö Vårdö Eckerö Sund Lumparland Finström Brändö Hammarland Geta Kökar Allmänbildande gymnasieutbildning Grundläggande yrkesutbildning 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Procent 12

Nästan två tredjedelar av Lycéets studerande läser finska På gymnasienivå läser över 70 procent av de studerande engelska och närmare 40 procent finska denna hösttermin. På Lycéet är engelska obligatoriskt för alla, men denna höst finns en studerande som endast kompletterar sina studier och inte har engelska på schemat. Finska läses av 64 procent av de studerande, vilket är en minskning från 74 procent år 2011 då statistik över språkstudierna gjordes för första gången. Jämfört med 2011 har också andelen som läser franska minskat, från 19 till 13 procent, medan andelen som läser tyska ökat från 23 till 36 procent. Spanska läses av ungefär lika stor andel studerande nu som hösten 2012, drygt 30 procent. Bland Lycéets studerande är tyska det enda språket som läses av flera män än kvinnor, men skillnaden är bara några enstaka personer. Drygt hälften av Yrkesgymnasiets studerande har engelska denna termin. Språket är obligatoriskt på de flesta programmen, men läses inte alla terminer. En femtedel läser finska och runt 40 personer har spanska på Yrkesgymnasiet denna höst. Tabell 9. Språkstudier på gymnasienivå hösten 2018 efter skola och kön Språk Totalt Ål. lyceum Ål. yrkesgymnasium Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal studerande efter studerat språk Engelska 751 358 393 426 240 186 325 118 207 Finska 396 207 189 272 154 118 124 53 71 Tyska 152 74 78 152 74 78 - - - Franska 61 40 21 57 38 19 4 2 2 Spanska 173 119 54 131 98 33 42 21 21 Ryska 23 14 9 23 14 9 - - - Andel Engelska 71,3 71,0 71,6 99,8 100,0 99,5 51,9 44,7 57,2 Finska 37,6 41,1 34,4 63,7 64,2 63,1 19,8 20,1 19,6 Tyska 14,4 14,7 14,2 35,6 30,8 41,7 - - - Franska 5,8 7,9 3,8 13,3 15,8 10,2 0,6 0,8 0,6 Spanska 16,4 23,6 9,8 30,7 40,8 17,6 6,7 8,0 5,8 Ryska 2,2 2,8 1,6 5,4 5,8 4,8 - - - Närmare 28 procent läser inte något språk på gymnasienivå Totalt på gymnasienivå läser 28 procent av de studerande inte något främmande språk och andelen är något högre bland kvinnorna än bland männen. En knapp femtedel läser ett språk och en majoritet av dem är män. Det vanligaste är att man läser två språk, vilket gäller 37 procent av de studerande. Det är något fler män än kvinnor som läser två språk, men när det gäller val av tre eller fyra språk är kvinnorna i klar majoritet. Nästan 18 procent, eller 188 personer, läser tre till fem språk och två tredjedelar av dem är kvinnor. Figur 3. Antal studerade språk per studerande på gymnasienivå hösten 2018 Studerande 500 400 300 200 100 0 Fem språk Fyra språk Tre språk Två språk Ett språk Inget språk Män Kvinnor 13

Både på Lycéet och Yrkesgymnasiet var det 1,1 sökande per studieplats Tabell 10 visar hur stor andel av de som sökte till de två skolorna på gymnasienivå under sommaren 2018 som antogs till hösten. Siffrorna för antalet antagna gäller de som antagits under sommaren och antalet sökande gäller de som hade utbildningen som första alternativ. Att antalet aktiva på vissa program överstiger antalet antagna kan bero på dels att ytterligare studerande antagits på hösten, dels att personer som antagits tidigare år har haft studieuppehåll och påbörjat studierna först denna höst. Siffrorna kommer från den gemensamma elevantagningen för de program och linjer som ingår i denna och direkt från skolorna gällande övriga program. Lycéet hade 160 studieplatser och 169 sökande, vilket innebär 1,1 sökande per studieplats. Drygt 93 procent av de sökande antogs. När det gäller Yrkesgymnasiet varierar antalet studieplatser och sökande för de olika programmen, men totalt sett fanns 265 studieplatser och 303 sökande. Också här fanns det alltså 1,1 sökande per studieplats. Till Yrkesgymnasiet antogs 78 procent av de sökande. Flest sökande hade företagsekonomiutbildningen för unga, 37 personer, vilket innebär 1,9 sökande per studieplats. Kvoten sökande per studieplats var dock högre till frisörprogrammet där 17 personer sökte till de 5 studieplatserna och kvoten blev 3,4 sökande per studieplats. Just under 30 procent av de sökande antogs till frisörprogrammet och till företagsekonomiprogrammet för unga antogs 57 procent av de sökande. Förutom specialklasserna hade det gymnasiebaserade servitörprogrammet, sjöfartsprogrammet samt utbildningen till VVS-montör färre än en sökande per studieplats. Till de två sistnämnda antogs mer än 100 procent av de sökande. Tabell 10. Nya studieplatser, sökande och antagna på gymnasienivå hösten 2018 efter skola och program Skola Studie- Sökande Antagna Aktiva Sökande Antagna, Program platser per studie- procent av plats sökande Totalt 425 472 393 374 1,1 83,3 Ålands lyceum 160 169 158 153 1,1 93,5 Studentlinje 160 169 158 153 1,1 93,5 Ålands yrkesgymnasium 265 303 235 221 1,1 77,6 Företagsekonomi 20 37 21 19 1,9 56,8 Företagsekonomi, vuxen 20 28 20 16 1,4 71,4 Informations- och kommunikationsteknik 16 20 16 16 1,3 80,0 Hotell och rest., inr. kock 16 24 16 16 1,5 66,7 Hotell och rest., inr. kock, integrationsutb. 15 18 15 13 1,2 83,3 Hotell- och rest, servitör, gymn. bas. 15 12 12 11 0,8 100,0 Närvårdare 20 26 20 18 1,3 76,9 Samhällelig och social sektor 20 22 20 20 1,1 90,9 Fastighetsskötarassistent, spec. klass 6 1 2 2 0,2 200,0 Hemarbete och rengöring, spec. klass 4 - - - - - Hotell, restaurang och café, spec. klass 4 3 2 4 0,8 66,7 Yrkesträning 2 - - - - - Byggteknik 15 21 15 14 1,4 71,4 El- och datateknik, elteknik 15 18 15 14 1,2 83,3 Fordons- och transportteknik 15 23 15 15 1,5 65,2 Frisör 5 17 5 5 3,4 29,4 VVS-montör 15 12 13 13 0,8 108,3 Sjöfart 42 21 28 25 0,5 133,3 14

20 personer har studieuppehåll på gymnasienivå På gymnasienivå har 20 personer studieuppehåll, varav 8 på Lycéet och 12 på Yrkesgymnasiet. På båda skolor är det lika många kvinnor som män som har studieuppehåll. Inom yrkesutbildningen är det nio utbildningsprogram som har studerande med uppehåll och inget program har fler än två absentieanmälda. Tabell 11. Inskrivna studerande med studieuppehåll på gymnasienivå hösten 2018 efter utbildning, skola, program och kön Utbildning Totalt Kvinnor Män Skola Program Totalt 20 10 10 Allmänbildande gymnasieutbildning Ålands lyceum 8 4 4 Studentlinje 8 4 4 Grundläggande yrkesutbildning Ålands yrkesgymnasium 12 6 6 Närvårdare 1 1 - Samhällelig och social sektor 2 2 - Fordons- och transportteknik 1-1 Frisör 1 1 - Frisör, vuxen 1 1 - Verkstads- och produktionsteknik 2 1 1 Sjöfart, däcks- o maskinreparatör 1-1 Sjöfart, fartygselektriker 2-2 Vaktstyrman 1-1 En del datorer används gemensamt av studerande från olika skolor Tabell 12 innehåller uppgifter om skolornas datautrustning detta läsår. Lycéet har en dator på två studerande, men sedan år 2016 kräver skolan att alla studerande har en egen bärbar dator. Yrkesgymnasiet har flera datorer än studerande, eller 0,8 studerande per dator. En del av Högskolans datorer används också av de studerande inom sjöfartsutbildningen på Yrkesgymnasiet och en del av Lycéets och Yrkesgymnasiets datorer används gemensamt av de studerande på båda skolor. Tabell 12. Datorer på gymnasienivå per skola hösten 2018 Datautrustning Totalt Lycéet Yrkesgymn. Antal datorer I bruk (inkl. bärbara) 1 018 213 805 Har anskaffats (som nya) 2016 eller senare 302 88 214 Datateknisk utrustning som främst används för undervisning och studier Stationära datorer 300 20 280 Bärbara datorer 560 130 430 Interaktiva tavlor 12 6 6 Studerande per dator 1,6 2,0 0,8 Not: Talet "studerande per dator" har räknats fram som antal studerande/datorer i bruk. En del av Högskolans datorer används också av de studerande vid Yrkesgymnasiets sjöfartsprogram. En del av datorerna vid Lycéet och Yrkesgymnasiet används gemensamt av de studerande vid båda skolor. 15

Yrkesgymnasiet har betydligt färre studerande nu än vid starten 2011 Följande diagram och tabell jämför studerandeantalet över tiden. Yrkesgymnasiet har sedan starten 2011 minskat antalet studerande från drygt 800 till ungefär 630 hösten 2018. Under samma period har Lycéet haft runt 450 studerande varje år och höstens siffra, 427 personer, är periodens lägsta. Figur 4. Studerande på gymnasienivå hösten 2011 2018 efter skola och år Personer 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ålands yrkesgymnasium Ålands lyceum Minskad andel kvinnor inom grundläggande yrkesutbildning Under 2000-talet har studerandeantalet på gymnasienivå varierat mellan ungefär 1 000 och 1 300 personer och de tre senaste åren har det legat under 1 100. Detta kan bero på att årskullarna i åldern 17 19 år var något mindre efter 2014 än under tiden mellan 2006 och 2014. På den allmänbildande gymnasieutbildningen har kvinnornas andel legat mellan 55 och 60 procent de flesta åren sedan början av det här seklet. Inom den grundläggande yrkesutbildningen var kvinnoandelen mellan 45 och 50 procent under åren 2005 till 2011 men efter det har den varit lägre, mellan 38 och 43 procent. Tabell 13. Studerande på gymnasienivå efter utbildning och kön 2000 2018 Kön 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utbildning Studerande totalt 1 081 1 199 1 226 1 242 1 205 1 231 1 286 1 269 1 230 1 185 1 146 1 159 1 094 1 044 1 053 Allmänbildande gymn.utbildn. 389 450 464 431 414 418 431 457 459 478 472 461 445 433 427 Grundläggande yrkesutbildn. 692 749 762 811 791 813 855 812 771 707 674 698 649 611 626 Kvinnor 557 607 637 643 625 650 654 663 601 576 567 536 515 480 504 Allmänbildande gymn.utbildn. 237 251 252 239 235 259 256 277 268 279 280 267 255 241 240 Grundläggande yrkesutbildn. 320 356 385 404 390 391 398 386 333 297 287 269 260 239 264 Män 524 592 589 599 580 581 632 606 629 609 579 623 579 564 549 Allmänbildande gymn.utbildn. 152 199 212 192 179 159 175 180 191 199 192 194 190 192 187 Grundläggande yrkesutbildn. 372 393 377 407 401 422 457 426 438 410 387 429 389 372 362 Not: Utbildningsnivån Allmänbildande gymnasieutbildning kallades före 2011 för Studieförberedande utbildning. Utbildningsnivån Grundläggande yrkesutbildning ersatte 2011 nivåerna Studieförberedande utbildning med yrkesprofil och Yrkesinriktad utbildning. Siffrorna för 2000-2010 visar sammanslagna siffror för dessa två nivåer. 16

Högskoleutbildning Den åländska högskoleutbildningen tillhandahålls av Högskolan på Åland. Öppna högskolan, som är en enhet vid Högskolan på Åland, ordnar enskilda universitets- och högskolekurser, fortbildningar och seminarier, men den verksamheten ingår inte i statistiken om den åländska högskoleutbildningen. Fler kvinnor men färre män på Högskolan Hösten 2018 har Högskolan på Åland 455 studerande, varav 272 är män och 183 kvinnor. Den manliga majoriteten uppgår till 60 procent. Jämfört med föregående höst har studerandeantalet minskat med 14 personer. Männen har blivit drygt 20 färre, medan kvinnorna har ökat med nästan 10. Figur 5. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter kön Personer 300 250 200 150 100 50 0 Kvinnor Män En femtedel av Högskolans studerande läser företagsekonomi Flest studerande på Högskolan har företagsekonomiprogrammet med nästan 100 personer. Mellan 75 och 80 personer studerar maskinteknik respektive hospitality management och närmare 70 personer går på programmet för informationsteknik. Vård, elektroteknik och sjöfart har vardera mellan 40 och 50 studerande. Företagsekonomi och hospitality management har den jämnaste könsfördelningen med runt 68 procent kvinnor och 32 procent män. Också vårdprogrammet har kvinnlig majoritet, men där är den betydligt större med 90 procent kvinnor och 10 procent män. Övriga program har fler manliga än kvinnliga studerande. Elektroteknik, sjöfart och maskinteknik har endast enstaka kvinnliga studerande och männens andel är över 95 procent på dessa program. På informationsteknik är fördelningen lite jämnare då tre fjärdedelar av de studerande på programmet är män. Maskinteknik har 14 studerande färre än hösten 2017 och också på informationsteknik, sjöfart och vård läser ett något minskat antal personer denna höst. Tabell 14. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter program och kön Program Utbildnings- Studie- Antal Procent område år Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt 455 183 272 40,2 59,8 Elektroteknik Teknisk 4 41 2 39 4,9 95,1 Företagsekonomi Handel, adm. 3,5 95 64 31 67,4 32,6 Hospitality management Tjänster 3,5 76 52 24 68,4 31,6 Informationsteknik Data, komm. 3,5 4 69 17 52 24,6 75,4 Maskinteknik Teknisk 4,5 79 2 77 2,5 97,5 Sjöfart Tjänster 4,5 46 2 44 4,3 95,7 Vård Hälsovård 3,5 49 44 5 89,8 10,2 17

Teknisk utbildning och tjänster är de största utbildningsområdena De studerandes fördelning på utbildningsområde efter kön framgår av tabell 15. Den tekniska utbildningen och tjänstebranschen är de största områdena med cirka 120 studerande vardera. Till utbildningsområdet tjänster hör sjöfartsprogrammet och hospitality management. Detta område har den jämnaste könsfördelningen med 56 procent män och 44 procent kvinnor. Störst är könsskillnaden inom det tekniska området med 97 procent män samt inom hälsovård och välfärd där 90 procent av de studerande är kvinnor. Tabell 15. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter utbildningsområde och kön Utbildningsområde Antal Procent Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt 455 183 272 40,2 59,8 Allmänbildande - - - - - Pedagogisk - - - - - Humanistisk - - - - - Samhällsvetenskap - - - - - Handel, administration, juridik 95 64 31 67,4 32,6 Naturvetenskap - - - - - Databehandling och kommunikation (IKT) 69 17 52 24,6 75,4 Teknisk 120 4 116 3,3 96,7 Lant- och skogsbruk - - - - - Hälsovård och välfärd 49 44 5 89,8 10,2 Tjänster 122 54 68 44,3 55,7 Övrigt - - - - - Nästan två tredjedelar av de studerande är ålänningar Tabell 16 och diagrammet nedan visar hemorten för de studerande vid Högskolan. Uppgifterna gäller hemorten vid antagning till studierna. Knappt två tredjedelar av de studerande är ålänningar, en fjärdedel kommer från Finland och en tiondel från Sverige. Några enstaka personer är från andra länder. Figur 6. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter hemort 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Åland Finland Sverige Övriga 18

Fyra femtedelar av de studerande på sjöfartsprogrammet kommer utifrån Den största andelen studerande med hemort utanför Åland har sjöfartsprogrammet där fyra femtedelar kommer utifrån. Närmare hälften av de som studerar sjöfart är från Sverige, nästan en tredjedel från Finland och en femtedel från Åland. Också hospitality management har fler studerande utifrån (57 procent) än ålänningar (43 procent). Det är ungefär lika många finländare som ålänningar på programmet, drygt 30 vardera, och knappt 10 personer är från Sverige. På de övriga programmen är studerande från Åland i majoritet, men andelen varierar från 58 procent på maskinteknik till 92 procent på vård. De studerandes medelålder, vilken är uträknad enligt deras ålder den 31.12.2018, framgår också från tabell 16. Medelåldern totalt sett i Högskolan är 27,2 år, men den varierar på de olika programmen. De yngsta studerande har maskinteknik och hospitality management där medelåldern ligger runt 25 år och högst är medelåldern på företagsekonomi, 30 år. Tabell 16. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter medelålder och hemort Program Totalt Medel- Hemort, antal Hemort, procent ålder Åland Finland Sverige Övriga Åland Utanför Åland Totalt 455 27,2 292 112 48 3 64,2 35,8 Elektroteknik 41 26,2 29 8 4-70,7 29,3 Företagsekonomi 95 30,1 81 8 6-85,3 14,7 Hospitality management 76 25,5 33 34 9-43,4 56,6 Informationsteknik 69 27,2 49 16 2 2 71,0 29,0 Maskinteknik 79 24,9 46 29 4-58,2 41,8 Sjöfart 46 28,0 9 14 22 1 19,6 80,4 Vård 49 28,2 45 3 1-91,8 8,2 Störst andel åländska studerande inom utbildningsområdet hälsovård och välfärd Tjänstebranschen är det enda utbildningsområdet som har en majoritet av studerande utifrån. Två tredjedelar är inte ålänningar och den största andelen, eller knappt 40 procent, kommer från Finland. Inom övriga områden är ålänningarna i majoritet, men studerande från Finland utgör drygt 30 procent inom det tekniska området och över 20 procent inom databehandling och kommunikation. Två av de tre personerna som kommer från övriga länder studerar också inom databehandling och kommunikation. Inom hälsovård och välfärd är över 90 procent av de studerande från Åland. Figur 7. Studerande i Högskolan på Åland hösten 2018 efter utbildningsområde och hemort Tjänster Hälsovård och välfärd Teknisk Databehandl., komm. (IKT) Handel, adm., juridik 0% 20% 40% 60% 80% 100% Procent Åland Finland Sverige Övriga 19

Något färre studerande från såväl Finland som Sverige Nästan hälften av de åländska studerande på Högskolan kommer från Mariehamn, drygt två femtedelar från landsbygden och en tiondel från skärgården. Av landsbygdskommunerna har Jomala 35 personer bland de studerande på Högskolan, följt av Hammarland respektive Lemland med nästan 20 personer vardera. Högskolan har studerande från alla åländska kommuner utom Sottunga. Jämfört med föregående höst är det nästan tio flera ålänningar som studerar vid Högskolan hösten 2018. Av de 112 studerande från Finland kommer 14 från Pargas, som är den kommun som har flest representanter bland de som går på Högskolan. Från Borgå, Helsingfors respektive Raseborg kommer ungefär tio personer och ytterligare elva finländska kommuner har minst tre personer vardera i Högskolans studerandekår. Nästan 50 personer kommer från Sverige och de tre studerande från övriga länder är hemma från Japan, Spanien och Ungern. Antalet studerande med hemort i Finland minskade något i år efter att ha ökat lite varje år sedan 2011 då de uppgick till knappt 90 personer. De studerande från Sverige blev också några färre denna höst. Deras antal har minskat årligen sedan 2012 då det fanns över 130 studerande från Sverige på Högskolan. Tabell 17. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter hemort Hemort Studerande Hemort Studerande Totalt 455 Åland 292 Finland 112 Brändö 11 Borgå 10 Eckerö 12 Ekenäs 5 Finström 15 Esbo 4 Föglö 5 Helsingfors 8 Geta 5 Jakobstad 3 Hammarland 18 Kimitoön 4 Jomala 35 Kristinestad 3 Kumlinge 3 Kyrkslätt 5 Kökar 4 Larsmo 3 Lemland 18 Lovisa 5 Lumparland 3 Närpes 5 Saltvik 10 Pargas 14 Sottunga - Raseborg 9 Sund 6 Vasa 3 Vårdö 4 Åbo 6 Mariehamn 143 Övriga finl. komm. 25 Landsbygden 122 Skärgården 27 Sverige 48 Övriga länder 3 Japan 1 Spanien 1 Ungern 1 20

En fjärdedel av Högskolans studerande är 30 år eller äldre Av de studerande i Högskolan är närmare hälften 19 24 år, 28 procent är 25 29 år och 25 procent är äldre. I alla redovisade åldersgrupper är antalet ålänningar större än antalet studerande utifrån, men skillnaden är minst bland 20 24- åringarna där 57 procent kommer från Åland och 43 procent har annan hemort. Bland de yngsta, 19-åringarna, och de äldsta, 30 år eller äldre, har över tre fjärdedelar av de studerande hemort på Åland. Figur 8. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter ålder och hemort Antal 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 19 20 24 25 29 30+ Ålder Utom Åland Åland Manlig majoritet i alla åldersgrupper för de studerande utifrån Männen är fler än kvinnorna i alla åldersgrupper utom bland de som är 30 år eller äldre där kvinnorna är ett par flera. Tabell 18 visar också könsfördelningen för de studerande från Åland respektive de som kommer från orter utanför Åland. När det gäller de åländska studerande är det manlig majoritet bland de yngre studerande, eller 19- och 20 24-åringarna, medan kvinnorna dominerar i åldersgruppen 25 29 år och bland de som är 30 år eller äldre. De studerande med hemort utanför Åland har en manlig majoritet i alla redovisade åldersgrupper. Tabell 18. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter ålder, hemort och kön Hemort Totalt Ålders grupper Kön 19 20 24 25 29 30+ Totalt 455 21 191 127 116 Kvinnor 183 8 64 52 59 Män 272 13 127 75 57 Åland 292 16 109 79 88 Kvinnor 142 6 40 45 51 Män 150 10 69 34 37 Utanför Åland 163 5 82 48 28 Kvinnor 41 2 24 7 8 Män 122 3 58 41 20 21

Tre sökande per studieplats till företagsekonomi I tabell 19 framgår hur många personer som sökt och antagits till Högskolans utbildningar inför hösten 2018 samt hur många som mottagit studieplats och inlett studierna. Uppgiften om antal aktiva anger hur många personer som påbörjat studierna denna höst, vare sig de antagits detta år eller ett tidigare år och haft studieuppehåll fram till denna höst. Högskolan hade 319 sökande till de 148 nya studieplatserna, vilket innebär 2,2 sökande per studieplats. 196 personer antogs, 160 personer mottog sina studieplatser och 124 personer inledde sina studier denna höst. Flest sökande per studieplats var det till företagsekonomi som hade tre sökande per plats. Också till sjöfart, informationsteknik och vård var det över två sökande per studieplats. Antagningsprocenten var högst på maskinteknik och elektroteknik där runt 90 procent av de sökande antogs, medan sjöfart och vård hade den lägsta andelen antagna, runt 40 procent. Tabell 19. Nya studieplatser, sökande och antagna till Högskolan på Åland hösten 2018 efter program Program Studie- Sökande Antagna Mottagna Aktiva Sökande Antagna, platser studie- per studie- procent av platser plats sökande Totalt 148 319 196 160 124 2,2 61,4 Elektroteknik 24 30 27 20 17 1,3 90,0 Företagsekonomi 24 71 37 20 25 3,0 52,1 Hospitality management 24 33 24 27 20 1,4 72,7 Informationsteknik 24 62 44 37 19 2,6 71,0 Maskinteknik 16 27 24 21 17 1,7 88,9 Sjöfart 16 40 16 12 8 2,5 40,0 Vård 20 56 24 23 18 2,8 42,9 Tre femtedelar av de studerande har avlagt yrkesutbildning på Åland eller i Finland Diagrammet nedan visar hur Högskolans studerande fördelar sig på tidigare studieland och, för de med åländsk eller finländsk utbildning, på utbildningstyp. Uppgiften om studieland gäller landet där den tidigare utbildningens skola finns, vilket inte behöver sammanfalla med den studerandes hemort vid antagningen, bl.a. för att utbildningen kan ha avlagts för ett antal år sedan och byte av hemort kan ha skett efter det. Nästan två femtedelar av Högskolans studerande har tidigare gått grundläggande yrkesutbildning på Åland och ytterligare en femtedel har gått yrkesutbildning i Finland. En fjärdedel har allmänbildande gymnasieutbildning på Åland eller i Finland som grund. En tidigare utbildning i Sverige har drygt en tiondel av Högskolans studerande. Figur 9. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter tidigare utbildning och skolans land 200 150 100 50 Män Kvinnor 0 Åland; allmänbild. gymn.utb. Åland; yrkesutb. Finland; gymnasieutb. Finland; yrkesutb. Sverige Övriga länder 22

Fler kvinnor än män med gymnasieutbildning, manlig majoritet för yrkesutbildade I tabell 20 kan man se i vilka åländska skolor de studerande på Högskolan tidigare utbildat sig, vilken typ av utbildning de studerande från finländska skolor har samt i vilka övriga länder Högskolans studerande har fått sin tidigare utbildning. Av de studerande på Högskolan som tidigare avlagt gymnasieutbildning på Åland eller i Finland är drygt hälften kvinnor, medan nästan två tredjedelar av de som tidigare gått en yrkesutbildning är män. Av de som utbildat sig i Sverige är 75 procent män, medan könsfördelningen är jämn bland de som tidigare gått i skola längre bort. Över hälften av de som har en tidigare utbildning i Finland är 20 24 år, medan motsvarande andel för de som läst på Åland är 44 procent. Knappt 18 procent av de som har tidigare utbildning i Sverige är i denna åldersgrupp. Bland personerna som gått i skola i Sverige är åldersgruppen 25 29 år störst (47 procent) och över två tredjedelar av de studerande med tidigare utbildning i övriga länder är 30 år eller äldre. Tabell 20. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter tidigare utbildning, skolans land, kön och åldersgrupp Skolans land Totalt Kön Åldersgrupp Typ av utbildning Kvinnor Män 19 20 24 25 29 30+ Skola Totalt 455 183 272 21 191 127 116 Norden 435 173 262 21 190 123 101 Åland 244 106 138 16 107 63 58 Allmänbildande gymnasieutb. 67 35 32-29 23 15 Ålands lyceum 67 35 32-29 23 15 Grundläggande yrkesutb. 177 71 106 16 78 40 43 Ålands handelsläroverk 14 9 5 - - 3 11 Ålands hot.- o. rest.skola 10 7 3 - - 6 4 Ålands naturbruksskola 3 2 1 - - 2 1 Ålands sjömansskola 13 1 12 - - 8 5 Ålands vårdinstitut 7 7 - - - 2 5 Ålands yrkesgymnasium 114 40 74 16 78 14 6 Ålands yrkesskola 16 5 11 - - 5 11 Finland 139 54 85 4 73 36 26 Gymnasieutbildning 50 29 21 1 20 15 14 Yrkesutbildning 89 25 64 3 53 21 12 Sverige 51 13 38 1 9 24 17 Danmark 1-1 - 1 - - Övriga Europa 9 5 4 - - 2 7 Belgien 1 1 - - - - 1 Estland 1 1 - - - - 1 Polen 1-1 - - - 1 Rumänien 2-2 - - 1 1 Ryssland 2 2 - - - 1 1 Spanien 1-1 - - - 1 Tyskland 1 1 - - - - 1 Amerika 3 1 2-1 - 2 USA 3 1 2-1 - 2 Asien 6 4 2 - - 2 4 Filippinerna 1 1 - - - - 1 Indonesien 1 1 - - - - 1 Irak 1-1 - - 1 - Iran 2 2 - - - 1 1 Japan 1-1 - - - 1 Not: Två män ingår endast i totalen då de antagits på dispens. 23

Två femtedelar av de studerande på företagsekonomi har gymnasieutbildning Hälften av de studerande på informationsteknik, hospitality management och företagsekonomi har en tidigare yrkesutbildning från Åland eller Finland och på elektroteknik, maskinteknik samt vård är andelen över 70 procent. Av programmen har företagsekonomi den största andelen studerande med gymnasieutbildning från Åland eller Finland, 41 procent. På hospitality management och informationsteknik är motsvarande andel drygt 30 procent och på övriga program har mindre än en femtedel av de studerande gymnasieutbildning från Åland eller Finland. På sjöfartsprogrammet är andelen personer med tidigare utbildning från Sverige störst, 46 procent. Den största andelen studerande med utbildning från övriga länder har informationsteknik, nio procent eller sex personer. Tabell 21. Studerande vid Högskolan på Åland hösten 2018 efter tidigare utbildning, skolans land och utbildningsprogram vid Högskolan på Åland Utbildningsprogram Totalt Åland Finland Sverige Övriga vid Högskolan på Åland Gymnasie- Yrkes- Gymnasie- Yrkes- länder utbildn. utbildn. utbildn. utbildn. Totalt 455 67 177 50 89 51 19 Elektroteknik 41 4 21 1 9 4 2 Företagsekonomi 95 27 39 12 8 6 3 Hospitality management 76 8 14 16 25 9 4 Informationsteknik 69 17 24 6 11 3 6 Maskinteknik 79 4 41 5 22 5 2 Sjöfart 46-9 8 6 21 2 Vård 49 7 29 2 8 3 - Not: Två studerande på Informationsteknik ingår endast i totalen då de antagits på dispens. Nästan 70 personer har studieuppehåll Högskolan har 66 personer med studieuppehåll, vilket är 14 fler än i fjol. Drygt 60 procent är män och 40 procent kvinnor. En tredjedel av personerna studerar informationsteknik, men studieuppehåll förekommer på alla utbildningsprogram, vilket tabell 22 visar. Tabell 22. Inskrivna studerande med studieuppehåll på Högskolan på Åland hösten 2018 efter program och kön Program Totalt Kvinnor Män Totalt 66 25 41 Elektroteknik 1-1 Företagsekonomi 12 9 3 Hospitality management 5 2 3 Informationsteknik 22-22 Maskinteknik 7-7 Sjöfart 6 1 5 Vård 13 13 - En studerande per dator Högskolan har 446 datorer och 13 interaktiva tavlor som främst används för undervisning och studier. Det går en högskolestuderande per dator, men en del av Högskolans datorer används också av de studerande vid Yrkesgymnasiets sjöfartsprogram. 24

Studeranderekord på företagsekonomi och hospitality management I tabell 23 kan man se utvecklingen av antalet studerande på de olika högskoleprogrammen från hösten 2010 till hösten 2018. Studerandeantalet för hela Högskolan i höst, 455 personer, är det lägsta under tidsperioden. Högst var antalet 2012 då skolan hade 525 studerande. Av programmen har både företagsekonomi och hospitality management denna höst flera studerande än tidigare, medan såväl sjöfart som maskinteknik har det minsta studerandeantalet sedan 2010. Den största förändringen har skett inom sjöfartsprogrammet som hade över 130 studerande som mest (2012), men nu går under 50 personer på programmet. Tabell 23. Studerande vid Högskolan på Åland 2011 2018 efter utbildningsprogram Program 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Studerande totalt 506 508 525 511 490 460 501 469 455 Elektroteknik 37 30 36 21 34 29 48 33 41 Företagsekonomi 70 85 89 86 70 79 89 92 95 Hospitality management 57 55 63 52 55 64 61 71 76 Informationsteknik 59 67 60 60 58 61 65 70 69 Maskinteknik 93 105 106 105 105 95 90 93 79 Sjöfart 126 125 133 123 101 96 87 55 46 Vård 64 41 38 64 67 36 61 55 49 De åländska studerande ökar, men de utifrån minskar mera Diagrammet nedan visar hur studerandeantalet på Högskolan har förändrats fr.o.m. 2003 gällande dels studerande med hemort på Åland, dels studerande utifrån. Det minskande antalet studerande sedan början av detta decennium beror på att de studerande utifrån blivit färre. Samtidigt har de studerande med hemort på Åland hållits på samma nivå och även ökat de senaste åren. När de studerande utifrån var som flest hösten 2012 uppgick de till nästan 250 personer och nu är antalet drygt 160. År 2012 gick nästan 280 ålänningar på Högskolan och i höst är antalet just över 290 personer. Figur 10. Studerande vid Högskolan på Åland 2003 2018 efter hemort och år Antal 350 300 250 200 150 100 50 0 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 År Åland Utanför Åland 25

Övrig utbildning Inom övrig utbildning verkar Ålands folkhögskola som erbjuder unga och vuxna allmänbildande studier utanför systemet för den behörighetsgivande och yrkesförberedande utbildningen. Nästan 80 studerande på Folkhögskolan Folkhögskolan har 79 studerande, varav 50 är kvinnor och 29 män. Den kvinnliga majoriteten uppgår således till 63 procent. Figur 11. Studerande på Folkhögskolan hösten 2018 efter kön Personer 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Drygt 20 deltagare på tillfällig kurs för blivande guider Av studielinjerna på Folkhögskolan har NYAlinjen flest studerande, drygt 30 stycken. NYA står för Nyskapande, Yrkesorienterande och Annorlunda. De studerande på linjen kan välja kurser från ämneskategorier som motsvarar de tidigare allmänna linjerna och har dessutom möjlighet att delta i ämnesintegrerade projekt, gå specialkurser (t.ex. avlägga datakörkort) samt läsa upp grundskolebetygen i vissa ämnen. Läsåret 2018 2019 ordnas en tillfällig deltidsutbildning för vuxna som vill bli guider och den har drygt 20 deltagare. Också distansutbildningen inom naturfoto är en deltidsutbildning. Där går tio personer detta läsår. Hantverkslinjen har ett grundår och ett fördjupningsår, till vilka man ansöker skilt, och båda nivåerna har ungefär fem deltagare vardera. Vildmark och foto-linjen har tre deltagare denna höst. Könsfördelningen är jämnast på NYAlinjen samt vildmark och foto, där runt två tredjedelar av de studerande är män. Övriga linjer har kvinnomajoritet och på hantverkslinjens grundår är alla studerande kvinnor. Tabell 24. Studerande i övrig utbildning hösten 2018 efter skola, program och kön Skola Utbildnings- Studie- Antal Procent Program/kurs område år Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Ålands folkhögskola 79 50 29 63,3 36,7 Guide, vuxen Övrigt 1 23 20 3 87,0 13,0 Hantverkslinjen, vuxen Övrigt 1 6 6-100,0 - Hantverkslinjen, fördjupning Övrigt 1 5 4 1 80,0 20,0 Naturfoto, vuxen, distansutb. Övrigt 1 10 7 3 70,0 30,0 NYAlinjen Övrigt 1 32 12 20 37,5 62,5 Vildmark och foto, vuxen Övrigt 1 3 1 2 33,3 66,7 26

Nästan 14 procent av de studerande har hemort utanför Åland Drygt 86 procent av de studerande på Folkhögskolan kommer från Åland, 11 procent har hemort i Sverige och nästan 3 procent är finländare. Figur 12. Studerande i övrig utbildning hösten 2018 efter hemort 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Åland Finland Sverige Av de sex olika linjerna har tre studerande utifrån; naturfoto, NYAlinjen samt vildmark och foto. På NYAlinjen utgör de två studerande från Finland sex procent av alla, medan de två personerna från Sverige som går vildmark och foto utgör två tredjedelar av deltagarna på programmet. På naturfoto är sju av tio studerande från Sverige. Tabell 25 visar också medelåldern för de studerande totalt och på de olika linjerna. Medelåldern för alla studerande är 34,8 år. De studerande vid NYAlinjen har den lägsta medelåldern, 16,6 år, och guidelinjen har den högsta, 50,2 år. Tabell 25. Studerande i övrig utbildning hösten 2018 efter skola, program, årskurs, medelålder och hemort Skola Totalt Årskurs Medel- Hemort, antal Hemort, procent Program/kurs 1 2 ålder Åland Finland Sverige Övriga Åland Utanför Åland Ålands folkhögskola 79 74 5 34,8 68 2 9-86,1 13,9 Guide, vuxen 23 23-50,2 23 - - - 100,0 - Hantverkslinjen, vuxen 6 6-45,0 6 - - - 100,0 - Hantverkslinjen, fördjupning 5-5 42,6 5 - - - 100,0 - Naturfoto, vuxen, distansutb. 10 10-48,8 3-7 - 30,0 70,0 NYAlinjen 32 32-16,6 30 2 - - 93,8 6,3 Vildmark och foto, vuxen 3 3-31,0 1-2 - 33,3 66,7 Folkhögskolan har studerande från tio åländska kommuner, men endast en person från skärgården. Av 68 ålänningar är 28 från Mariehamn och 39 från landsbygden. Båda studerande från Finland kommer från Pargas. Tabell 26. Studerande inom övrig utbildning hösten 2018 efter hemort Hemort Studerande Hemort Studerande Hemort Studerande Totalt 79 Åland 68 Finland 2 Brändö - Lumparland - Pargas 2 Eckerö 3 Saltvik 5 Finström 6 Sottunga - Sverige 9 Föglö - Sund 4 Geta 1 Vårdö 1 Övriga länder - Hammarland 3 Mariehamn 28 Jomala 11 Landsbygden 39 Kumlinge - Skärgården 1 Kökar - Lemland 6 27

Sju av de elva studerande utifrån är 30 år eller äldre Nedanstående diagram visar åldersfördelningen bland de studerande och deras hemort. Hälften av de studerande på Folkhögskolan är 30 år eller äldre och i denna åldersgrupp finns sju av de elva personerna med hemort utanför Åland. Tillsammans utgör 16-, 17- och 18-åringarna två femtedelar av de studerande, medan det i åldersgrupperna 19 år, 20 24 år samt 25 29 år finns endast enstaka studerande. Figur 13. Studerande inom övrig utbildning hösten 2018 efter ålder och hemort Antal 50 40 30 20 10 Utom Åland Åland 0 16 17 18 19 20 24 25 29 30+ Ålder Manlig majoritet bland de yngre studerande, kvinnlig dominans bland de äldre Tabell 27 redovisar könsfördelningen i de olika åldersgrupperna dels för de studerande från Åland, dels för de som har hemort utanför Åland. Bland ålänningarna är det manlig majoritet bland 16- och 17-åringarna, medan kvinnorna dominerar bland de som är 30 år eller äldre. Båda de studerande utifrån som är under 20 år gamla är män, medan sju av nio som är äldre än 20 år är kvinnor. Tabell 27. Studerande inom övrig utbildning hösten 2018 efter ålder, hemort och kön Hemort Totalt Ålder 31.12.2018 Kön -15 16 17 18 19 20 24 25 29 30+ Totalt 79-19 9 4 1 3 3 40 Kvinnor 50-6 3 3 1 1 3 33 Män 29-13 6 1-2 - 7 Åland 68-18 8 4 1 2 2 33 Kvinnor 43-6 3 3 1-2 28 Män 25-12 5 1-2 - 5 Utanför Åland 11-1 1 - - 1 1 7 Kvinnor 7 - - - - - 1 1 5 Män 4-1 1 - - - - 2 28

Drygt 30 av de 40 studieplatserna på NYAlinjen är besatta På Folkhögskolan fanns vid den gemensamma elevintagningen totalt 22 sökande till de 40 studieplatserna på NYAlinjen, men flera personer sökte till kursen under hösten och 80 procent av studieplatserna är besatta. Den lägsta antagningsprocenten (54,3 procent) hade guidelinjen, dit 46 personer sökte och 25 antogs. Totalt antogs 87 personer av de 104 sökande till de 91 studieplatserna. Tabell 28. Nya studieplatser, sökande och antagna inom övrig utbildning hösten 2018 efter skola och program Skola Studie- Sökande Antagna Aktiva Sökande Antagna, Program/kurs platser per studie- procent av plats sökande Ålands folkhögskola 91 104 87 79 1,1 83,7 Guide, vuxen 25 46 25 23 1,8 54,3 Hantverkslinjen, vuxen, grundår 6 11 7 6 1,8 63,6 Hantverkslinjen, vuxen, fördjupningsår 2 5 5 5 2,5 100,0 Naturfoto, vuxen, distansutb. 10 11 11 10 1,1 100,0 NYAlinjen 40 22 31 32 0,6 140,9 Vildmark och foto, vuxen 8 9 8 3 1,1 88,9 1,8 studerande per dator Folkhögskolan har 44 datorer, varav 30 är stationära och 14 bärbara. Antalet studerande per dator är 1,8 personer. Rekordstort studerandeantal hösten 2018 Diagrammet nedan jämför studerandeantalet över tiden. Antalet studerande hösten 2018 är det största på Folkhögskolan under den redovisade perioden 2000 2018 då det årliga antalet tidigare legat mellan 37 och 63. Årets siffra påverkas av den tillfälliga guidekursen som har 23 deltagare. Det har varit kvinnlig majoritet bland de studerande på Folkhögskolan alla år sedan 2000 utom hösten 2017 då männens andel uppgick till 53 procent. Figur 14. Studerande i övrig utbildning hösten 2000 2018 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Män Kvinnor 29

Översikt över den åländska utbildningen efter grundskolan Hur alla de studerande inom den åländska utbildningen efter grundskolan fördelar sig på skolor, utbildningsnivåer, utbildningsområden, åldersgrupper och hemort behandlas i detta avsnitt. I en tidsserie visas också utvecklingen sedan början av 2000-talet. Nästan 30 procent av de studerande på Åland läser inom högskoleutbildningen Av de totalt nästan 1 600 studerande inom utbildningen efter grundskolan på Åland går 29 procent en högskoleutbildning vid Högskolan på Åland, 27 procent går en allmänbildande gymnasieutbildning på Ålands lyceum, 39 procent går en grundläggande yrkesutbildning på Ålands yrkesgymnasium och 5 procent finns inom övrig utbildning på Ålands folkhögskola. Studerande med hemort utanför Åland finns främst på Högskolan och i Yrkesgymnasiet, men de övriga skolorna har också studerande utifrån. Figur 15. Studerande hösten 2018 efter skola och hemort Högskolan på Ål. Ål. folkhögskola Ål. yrkesgymn. Ål. lyceum 0 100 200 300 400 500 600 700 Åland Utanför Åland Studerande Över två femtedelar av alla studerande inom tjänstebranschen kommer utifrån Förutom de närmare 430 studerande på Lycéets allmänbildande utbildning finns det hösten 2018 flest studerande inom det tekniska utbildningsområdet, över 300 personer. Tjänstebranschen har nästan 290 studerande och inom såväl hälsovård som handel läser runt 150 till 170 personer. Den klart största andelen studerande med hemort utanför Åland finns inom området tjänster, där de uppgår till över 40 procent. Inom datakommunikation är drygt en femtedel av de studerande utifrån. Tabell 29. Studerande hösten 2018 efter utbildningsområde, medelålder och hemort Utbildningsområde Totalt Medel- Hemort, antal Hemort, procent ålder Åland Finland Sverige Övriga Åland Utanför Åland Totalt 1 587 22,4 1 358 164 62 3 85,6 14,4 Allmänbildande 427 17,1 425 2 - - 99,5 0,5 Pedagogisk -. - - - - - - Humanistisk -. - - - - - - Samhällsvetenskap 55 18,0 55 - - - 100,0 - Handel, administration, juridik 168 26,0 154 8 6-91,7 8,3 Naturvetenskap -. - - - - - - Databehandl. o. kommunik. (IKT) 111 23,7 87 20 2 2 78,4 21,6 Teknisk 308 21,4 254 45 9-82,5 17,5 Lant- och skogsbruk -. - - - - - - Hälsovård och välfärd 148 26,8 143 4 1-96,6 3,4 Tjänster 289 23,9 170 83 35 1 58,8 41,2 Övrigt 81 34,5 70 2 9-86,4 13,6 Not: Medelålder av alla studerande. 30

Åtta procent av de åländska 20 24-åringarna läser på Högskolan Av de åländska 16-, 17- och 18-åringarna studerar runt 85 procent på Åland, medan samma sak gäller 30 procent av 19-åringarna. Figur 16. Studerande på Åland av de åländska 16 19-åringarna hösten 2018 Antal 400 350 300 250 200 150 100 50 0 16 17 18 19 Ålder Studerar inte på Åland Studerar på Åland Av 19-åringarna går nästan en femtedel en grundläggande yrkesutbildning på Åland medan 5 procent studerar inom högskoleutbildningen vid Högskolan på Åland. Av de åländska 20 24-åringarna går åtta procent på Högskolan. Tabell 30. Åländska studerande i åländsk utbildning hösten 2018 efter ålder, utbildningsnivå och kön Kön Totalt Ålder 31.12.2018 Utbildningsnivå 15 59 15 16 17 18 19 20 24 25 29 30 59 Invånare totalt på Åland i de olika åldersgrupperna 1.1.2018 16 197 318 304 319 303 335 1 336 1 739 11 543 Kvinnor 7 919 152 153 151 130 157 630 799 5 747 Män 8 278 166 151 168 173 178 706 940 5 796 Studerande med hemort på Åland 1 350 3 256 267 264 101 178 101 180 Allmänbildande gymnasieutbildning 425 3 144 128 123 24 3 - - Grundläggande yrkesutbildning 573-94 131 137 60 64 20 67 Högskoleutbildning 292 - - - - 16 109 79 88 Övrigt 60-18 8 4 1 2 2 25 Kvinnor 669 2 130 123 113 45 70 63 123 Allmänbildande gymnasieutbildning 238 2 89 72 63 11 1 - - Grundläggande yrkesutbildning 252-35 48 47 27 29 16 50 Högskoleutbildning 142 - - - - 6 40 45 51 Övrigt 37-6 3 3 1-2 22 Män 681 1 126 144 151 56 108 38 57 Allmänbildande gymnasieutbildning 187 1 55 56 60 13 2 - - Grundläggande yrkesutbildning 321-59 83 90 33 35 4 17 Högskoleutbildning 150 - - - - 10 69 34 37 Övrigt 23-12 5 1-2 - 3 Procentuell andel av invånarna i respektive åldersgrupp som studerar på de olika nivåerna totalt 8,3 0,9 84,2 83,7 87,1 30,1 13,3 5,8 1,6 Allmänbildande gymnasieutbildning 2,6 0,9 47,4 40,1 40,6 7,2 0,2 - - Grundläggande yrkesutbildning 3,5-30,9 41,1 45,2 17,9 4,8 1,2 0,6 Högskoleutbildning 1,8 - - - - 4,8 8,2 4,5 0,8 Övrigt 0,4-5,9 2,5 1,3 0,3 0,1 0,1 0,2 Kvinnor 8,4 1,3 85,0 81,5 86,9 28,7 11,1 7,9 2,1 Allmänbildande gymnasieutbildning 3,0 1,3 58,2 47,7 48,5 7,0 0,2 - - Grundläggande yrkesutbildning 3,2-22,9 31,8 36,2 17,2 4,6 2,0 0,9 Högskoleutbildning 1,8 - - - - 3,8 6,3 5,6 0,9 Övrigt 0,5-3,9 2,0 2,3 0,6-0,3 0,4 Män 8,2 0,6 83,4 85,7 87,3 31,5 15,3 4,0 1,0 Allmänbildande gymnasieutbildning 2,3 0,6 36,4 33,3 34,7 7,3 0,3 - - Grundläggande yrkesutbildning 3,9-39,1 49,4 52,0 18,5 5,0 0,4 0,3 Högskoleutbildning 1,8 - - - - 5,6 9,8 3,6 0,6 Övrigt 0,3-7,9 3,0 0,6-0,3-0,1 Not: Åtta studerande med hemort på Åland i åldersgruppen 60+ ingår inte i denna tabell. 31

Studerande från Finland och Sverige blir färre Hur antalet studerande inom den åländska utbildningen efter grundskolan har utvecklats sedan år 2000 gällande kön, studienivå, utbildningsområde och hemort framgår av tabell 31. Jämfört med 2000 och 2017 är det några tiotal studerande flera hösten 2018, men antalet sjönk varje år mellan 2010 och 2017. Det tekniska utbildningsområdet samt databehandling och kommunikation har i höst ett studerandeantal som motsvarar toppnoteringarna under 2000-talet, medan tjänstebranschen har den lägsta siffran hittills under detta sekel, med undantag för 2001 då det var några enstaka färre studerande inom området. Sedan 2012 har antalet studerande med hemort utanför Åland minskat varje år. Minskningen gäller både studerande från Finland och personer med hemort i Sverige. I höst är de studerande utifrån färre än något år tidigare sedan början av detta sekel. Mera information om den åländska utbildningen under 2000-talet finns i databaser på ÅSUBs hemsida. Tabell 31. Studerande efter kön, utbildningsområde och hemort 2000 2018 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kön Studerande totalt 1 530 1 613 1 636 1 666 1 612 1 766 1 849 1 822 1 803 1 743 1 692 1 657 1 646 1 558 1 587 Allmänbildande gymn.utbildn. 389 450 464 431 414 418 431 457 459 478 472 461 445 433 427 Grundläggande yrkesutbildn. 692 749 762 811 791 813 855 812 771 707 674 698 649 611 626 Högskoleutbildning 353 346 359 376 351 466 506 508 525 511 490 460 501 469 455 Övrigt 96 68 51 48 56 69 57 45 48 47 56 38 51 45 79 Kvinnor 756 790 800 810 776 859 873 859 803 791 769 716 730 675 737 Allmänbildande gymn.utbildn. 237 251 252 239 235 259 256 277 268 279 280 267 255 241 240 Grundläggande yrkesutbildn. 320 356 385 404 390 391 398 386 333 297 287 269 260 239 264 Högskoleutbildning 120 135 135 142 115 175 184 172 174 182 170 155 186 174 183 Övrigt 79 48 28 25 36 34 35 24 28 33 32 25 29 21 50 Män 774 823 836 856 836 907 976 963 1 000 952 923 941 916 883 850 Allmänbildande gymn.utbildn. 152 199 212 192 179 159 175 180 191 199 192 194 190 192 187 Grundläggande yrkesutbildn. 372 393 377 407 401 422 457 426 438 410 387 429 389 372 362 Högskoleutbildning 233 211 224 234 236 291 322 336 351 329 320 305 315 295 272 Övrigt 17 20 23 23 20 35 22 21 20 14 24 13 22 24 29 Utbildningsområde (alla utbildningsnivåer totalt) Allmänbildande 400 450 464 431 414 418 431 457 459 478 472 461 445 433 427 Pedagogisk - - - - - - - - - - - - - - - Humanistisk 32 29 29 27 27 33 33 33 31 28 11 1 - - - Samhällsvetenskap 45 47 49 47 48 52 52 57 52 35 34 43 59 57 55 Handel, administration, juridik 137 148 143 183 143 198 190 231 197 175 165 163 173 159 168 Naturvetenskap - - - - - - - - - - - - - - - Databehandl. o. kommunik. (IKT) 97 69 59 71 70 80 89 98 90 100 87 92 96 115 111 Teknisk 222 280 210 245 241 268 303 310 310 265 286 306 309 302 308 Lant- och skogsbruk 44 40 41 44 48 21 24 - - - - - - - - Hälsovård och välfärd 130 139 164 156 129 152 195 146 155 189 200 163 153 143 148 Tjänstebranschen 345 330 413 404 427 467 469 436 445 407 362 375 355 301 289 Övrigt 78 81 64 58 65 77 63 54 64 66 75 53 56 48 81 Hemort (alla utbildningsnivåer totalt) Åland 1 262 1 365 1 385 1 391 1 346 1 449 1 522 1 491 1 450 1 403 1 384 1 379 1 394 1 310 1 358 Mariehamn 560 574 577 549 560 607 644 620 595 579 565 564 572 535 553 Landsbygden 627 671 697 728 679 722 770 780 767 742 732 724 726 682 706 Skärgården 75 120 111 114 107 120 108 91 88 82 87 91 96 93 99 Utanför Åland 268 248 251 275 266 317 327 331 353 340 308 278 252 248 229 Finland 191 164 159 174 155 156 164 166 192 191 188 180 161 174 164 Sverige 68 78 86 94 110 150 157 155 151 139 117 90 87 68 62 Övriga länder 9 6 6 7 1 11 6 10 10 10 3 8 4 6 3 Not: I statistikuppgifterna har utbildningsområdet för vissa program ändrats år 2006 vilket innebär att siffrorna för teknik och tjänster inte är jämförbara med tidigare år. Indelningen i utbildningsområden ändrades 2017 då området handel och samhälle delades i två områden; samhällsvetenskap respektive handel, administration, juridik. Dessutom infördes det nya området databehandling och kommunikation. I tabellen har uppgifterna för alla redovisade år indelats enligt den nya områdesindelningen. Samtidigt bytte områdena hälso- och socialvård samt servicebranscher namn till hälsovård och välfärd respektive tjänstebranschen. Utbildningsnivån Allmänbildande gymnasieutbildning kallades före 2011 för Studieförberedande utbildning. Utbildningsnivån Grundläggande yrkesutbildning ersatte 2011 nivåerna Studieförberedande utbildning med yrkesprofil och Yrkesinriktad utbildning. Siffrorna för 2000-2010 visar sammanslagna siffror för dessa två nivåer. 32