Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner

Vårt datum 2008-05-14 Vår referens Boden, Charlotta Lindberg Plockanalys Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner Grontmij AB Besöksadress Norrbottensvägen 2 E-post charlotta.lindberg@grontmij.se Norrbottensvägen 2 Org nr 556563-7237 Direkttfn 010-480 27 25 961 36 Boden Styrelsens säte Stockholm Fax 010-480 26 99 www.grontmij.se

Division Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Plockanalys Författare Datum Arkiv / Uppdrag Charlotta Lindberg 2008-05-14 4094001 Namnteckning Granskad Godkänd Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 BESKRIVNING AV UPPDRAGET...3 3 INLEDNING...3 4 BESKRIVNING AV AVFALLSINSAMLINGEN...4 4.1 Insamlingssystem...4 4.2 Avfallsmängder...5 5 GENOMFÖRANDE...6 5.1 Förberedelser...6 5.2 Genomförande...6 6 PLOCKANALYS ARVIDSJAUR...8 7 PLOCKANALYS ARJEPLOG...9 8 FELKÄLLOR...10 9 RESULTAT / SLUTSATSER...10 BILAGOR...11 Sorteringsprotokoll Arvidsjaur Sorteringsprotokoll Arjeplog Jämförelse resultat Arvidsjaur - Arjeplog

3 (11) 1 Sammanfattning Plockanalyser genomfördes av ett lass hushållsavfall från vardera Arjeplog och Arvidsjaur. Från varje lass togs tre delprover ut. Från Arvidsjaur sorterades totalt 468 kg och från Arjeplog 579 kg. Avfallet i de båda kommunerna hade tämligen lik sammansättning. Avfallet från Arvidsjaur innehöll en högre andel bioavfall, 51% mot 43% i Arjeplog, medan Arjeplogs avfall innehöll mer tidningar och pappers- och plastförpackningar, 23% mot 18%i Arvidsjaur. Anmärkningsvärt är att Arjeplogs avfall innehöll dubbelt så mycket farligt avfall och elavfall som avfallet från Arvidsjaur, 1,2% mot 0,6%. Ett delprov från Arjeplog innehöll mycket verksamhetsavfall, från hamburgerrestaurang och vårdinrättning. Det inverkade bara marginellt på avfallets sammansättning. 2 Beskrivning av uppdraget Uppdraget bestod i att förbereda, utföra och utvärdera en plockanalys av hushållsavfall från vardera Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner. I samråd med de tekniska förvaltningarna i båda kommunerna valdes lämpliga insamlingsrutter ut. Målet var att få med såväl tätorts- som glesbygdsbebyggelse i båda kommunerna. Det visade sig emellertid svårt p g a rutternas uppbyggnad. I stället valdes en tätortsrutt i vardera kommunen. Avfallet samlas in varannan vecka, vilket innebär att varje lass innehåller avfall från såväl vardagar som helger. Arvidsjaurs kommun stod för sorteringsplats, lastmaskin med förare, sorteringsutrustning och viss sorteringspersonal. 3 Inledning Plockanalysen genomfördes under två dagar, en dag för varje kommun. Projektet utfördes i huvudsak i enlighet med Avfall Sveriges förslag till standardmetod. Metoden modifierades för sex fraktioner kärl- och säckavfall enligt nedan. 6 fraktioner: bioavfall förpackningar av glas eller metall (producentansvar) förpackningar av plast, papper samt tidningar (producentansvar) övrigt brännbart avfall deponirest farligt avfall/elektronik Syftet med plockanalysen var att få kunskap om avfallets sammansättning för att kunna utvärdera de mål som finns i kommunernas avfallsplaner, antagna våren 2008.

4 (11) Mål för avfall som kommunen har ansvar för: Till år 2012 ska 100% av hushållsavfallet vara rätt sorterat Kommunen ska verka för att hitta lokala lösningar för sluthantering av icke farligt avfall Till år 2012 ska 35% av matavfallet återvinnas genom biologisk behandling, huvudsakligen genom egen kompostering Senast år 2009 ska minst 90% av invånarna ha kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Till år 2012 ska minst 90% av kunderna vara nöjda med avfallshanteringen och hur lätt det är att lämna avfall Till år 2012 ska slam från enskilda brunnar hålla sådan kvalitet att riktvärden för spridning på åkermark hålls. Minst 60% av fosforföreningarna i slam från enskilda brunnar återförs till produktiv mark. Senast år 2010 ska samtliga kommunala anläggningar och fastigheter vara genomlysta med avseende på avfallshanteringen och förbättringar ha införts där det är relevant Till år 2009 ska fritidshusen ingå i abonnentregistren och debiteras grundavgift Under år 2008 utreda införandet av viktbaserad taxa Vilka frågor ska plockanalysen ge svaren på? Hur väl fungerar dagens sortering, d v s hur mycket finns kvar i soporna av farligt avfall, producentansvarsavfall och restavfall? Vilka mängder matavfall finns, d v s vilken är potentialen att sortera ut matavfall, framförallt genom hemkompostering? Vilka mängder avfall finns som man kan förvänta sig skulle gynnas av lokala lösningar för sluthantering? Vilka blir konsekvenserna av viktbaserad taxa om sorteringen fungerar fullt ut, d v s vad blir kvar i kärlet som ska bekosta hämtningen? Hur förändras ovanstående över tiden? För att svara på det krävs en serie av plockanalyser, vilket också föreslås i avfallsplanen (vartannat år). 4 Beskrivning av avfallsinsamlingen 4.1 Insamlingssystem Insamlingen sköts av en entreprenör, gemensam för de båda kommunerna. I dagsläget samlas blandat hushållsavfall in, d v s förpackningar, elektronik och farligt avfall ska sorteras ut men såväl matavfall som brännbart avfall läggs i sopkärlen. Kärl på 190 liter är standard men möjlighet finns att välja 80 l, 370 l eller 660 l. Hushållsavfallet samlas in varannan vecka och körs efter omlastning vid Arvidsjaurs avfallsanläggning som en fraktion till Umeå Energi för förbränning i Dåva Kraftvärmeverk. Insamlingen sker med traditionell baklastande komprimerande sopbil. Inga speciella kampanjer har föregått plockanalysen. Insamlingsrutterna som avfallet till plockanalyserna hämtats från går dels i centrala Arvidsjaur (slinga 11), dels i centrala Arjeplog-Öbergaområdet (slinga 13). U:\NMBod\01_Uppdrag\ArvidsjaurKommun\4094001 Plockanalys\Rapport.doc, utskrivet 2008-05-14

5 (11) Icke brännbart hushållsavfall (deponiavfall) kan lämnas vid en av Återvinningscentralerna (ÅVC) för transport till Piteå där det deponeras. Grovavfall, farligt avfall och elektronikavfall lämnas till en ÅVC för sortering och vidare hantering. I Arvidsjaurs kommun finns ÅVC i centralorten, i Glommersträsk och i Moskosel. I Arjeplogs kommun finns en ÅVC i centralorten. Hushåll i Arjeplog kan också lämna farligt avfall vid kombinerade återvinnings-/miljöstationer i Jäkkvik, Laisvall, Adolfström, Slagnäs och Mellanström. I Arjeplogs kommun finns återvinningsstationer (ÅVS) på Drottningsgatan, Lugnetvägen, vid Medborgarhuset, i Skeppsviken, i Laisvall och i Slagnäs samt vid Återvinningscentralen. Kommunen driver också i egen regi återvinningsstationer i Jäckvik, Adolfström och Mellanström. I Arvidsjaurs kommun finns återvinningsstationer i Abborrträsk, vid kommunhuset, på Odlingsgatan, i Auktsjaur, i Glommersträsk, i Nyborg, i Lauker samt i Moskosel. Antalet hemkomposterare är okänt, men kan förutsättas vara relativt litet. 4.2 Avfallsmängder Under 2006 kördes 1440 ton blandat säck- och kärlavfall från Arvidsjaur till förbränning i Umeå. Motsvarande siffra från Arjeplog var 1120 ton. Inget säck- och kärlavfall kördes till Piteå för deponering. I tabellen nedan finns en sammanställning av insamlade mängder producentansvarsavfall under 2006. Materialslag ton kg/inv Riksgenomsnitt A-jaur A-plog A-jaur A-plog Tidningar, papper 342 160,3 50,44 50,89 55,46 Metallförpackningar 22 14,1 3,2 4,48 1,83 Hårda plastförpackningar 47 13,9 6,95 4,41 2,65 Mjuka plastförpackningar 48 Ingår i 7* 7* 7* grovavfallet Glasförpackningar 91 53,9 13,4 17,1 16,9 Pappersförpackningar inkl well 94** 45 (156,5 inkl 13,84 14,14 (49,7 inkl 9,87 företag) företag) Lysrör 1,12 0,49 0,16 0,16 0,21 Lågenergilampor 0,44 0,21 0,06 0,07 0,06 Glödlampor 0,66? 0,1? 0,04 Diverse elektronik 66,4 26,7 9,76 8,48 7,98 Vitvaror 52? 7,66? 4,60 Kyl och frys 26,35 31,8 3,88 10,1 2,93 Blybatterier > 3kg 21,4 22,33 7,1 Däck okänt 50,7 16,1 Bilar okänt?? Totalt 745,97 419,43 132,29 140,03 109,53 Tabell 1. Producentansvarsavfall *Schablonvärde 7 kg/invånare vid insamling med det blandade hushållsavfallet. **Motsvarande siffra 2005 var 400 t, varav 319 t well.

6 (11) 5 Genomförande 5.1 Förberedelser Plockanalyserna genomfördes under två på varandra följande dagar. Platsen var Arvidsjaurs ÅVC, där en plan för tippning och provuppdelning fanns tillgänglig, liksom ett skärmtak med tre väggar där den sorterande personalen höll till. Tidpunkten för insamling och plockanalys valdes så att storhelger (t ex påsk och valborg) undveks. Under vårvintern (d v s när undersökningen gjordes) ökar mängden dagsturister och antal använda fritidshus. Det torde inte inverka mer än marginellt på avfallets sammansättning i tätorten. Årstiden för plockanalysen var väl vald med tanke på arbetsmiljön för personalen. Det var tillräckligt varmt utan att avfallet började lukta. Bild 1. Skärmtaket 5.2 Genomförande Då lasset vägts och sopbilen tippat avfallet på planen, styrde lastmaskinen ihop det till en lång limpa. De olika delproven togs av lastmaskinen i olika snitt av limpan. Delproven vägdes i lastmaskinsskopan. Delprovens vikter misstämde väsentligt från summan av de sorterade fraktionerna i många av delproven, vilket indikerar att vågen på ÅVC inte visar korrekta värden.

7 (11) Bild 2. Lass tippat och ordnat i limpa. Avfallet sorterades i sex fraktioner; bioavfall, förpackningar av papper och plast samt tidningar, förpackningar av metall och glas, övrigt brännbart avfall, deponirest och farligt avfall/elektronikavfall. Sorteringen genomfördes vid ett bord där de olika fraktionerna samlades in i säckar. Säckarna vägdes allt eftersom de blev fulla och vikterna noterades i ett sorteringsprotokoll. De olika fraktionernas totalvikter summerades efter varje delprov. Bild 3. Sortering Bordet rensopades mellan de olika delproverna. Anmärkning: Många förpackningar var mycket kladdiga. Mer exakta värden skulle ha erhållits om förpackningarna tvättats och torkats. Det ingick dock inte i uppdraget.

8 (11) 6 Plockanalys Arvidsjaur Dag 1, den 23 april, sorterades avfall från Arvidsjaur. Avfallet samlades in samma dag. Sopbilen tömde sitt lass på planen. Lastmaskinen tog ut tre delprov enligt metod ovan. Bild 4. Delprov 1, Arvidsjaur Avfallet samlades in vid blandad tätortsbebyggelse, slinga 11, Arvidsjaurs centralort. Närmaste ÅVC finns i Arvidsjaurs centralort. Två ÅVS finns tämligen centralt. Lassets invägda totalvikt var 7,26 t. De tre delproven vägde tillsammans 468 kg (sorterade vikter). Förutsatt att lassets vikt stämmer (ÅVC-vågen misstämde vid vägning i skopa), sorterades totalt 6,4% av lasset. Resultatet av sorteringen visar att avfallet till 51% bestod av bioavfall, 20% av producentansvarsavfall, fördelat på 3% förpackningar av glas eller metall och 17% tidningar och förpackningar av papper eller plast. 4% var deponirest och 24% övrigt brännbart avfall. Farligt avfall och elektronikavfall utgjorde 0,6% av avfallets totala vikt. För detaljerad information, se plockanalysprotokoll i bilaga. 4% 1% Bioavfall 24% 51% Förpackningar av glas eller metall Tidn och förp av papper eller plast Övrigt brännbart avfall Deponirest 17% Farligt avfall/elektronik 3% Bild 5. Resultat plockanalys Arvidsjaur

9 (11) 7 Plockanalys Arjeplog Dag 2, den 24 april, sorterades avfall från Arjeplogs tätort. Avfallet samlades in samma dag. Sopbilen tömde sitt lass på planen. Lastmaskinen tog ut tre delprov enligt metod ovan. Avfallet samlades in vid blandad tätortsbebyggelse, centrala Arjeplog-Öbergaområdet, slinga 13. Närmaste ÅVC finns i Arjeplogs centralort. Tre ÅVS finns tämligen centralt. Lassets invägda totalvikt var 4,71 t. De tre delproven vägde tillsammans 579 kg (sorterade vikter). Förutsatt att lassets vikt stämmer (ÅVC-vågen misstämde vid vägning i skopa), sorterades totalt 12,3% av lasset. Resultatet av sorteringen visar att avfallet till 43% bestod av bioavfall, 28% av producentansvarsavfall, fördelat på 4% förpackningar av glas eller metall och 23% tidningar och förpackningar av papper eller plast. 2% var deponirest och 26% övrigt brännbart avfall. Farligt avfall och elektronikavfall utgjorde 1,2% av avfallets totala vikt. Elektronikavfallet utgjorde den största delen, närmare 1%. Vid delprov 1 var det tydligt av avfallet till betydande del kom från verksamheter, någon typ av vårdinrättning samt Frassegrillen. För detaljerad information, se plockanalysprotokoll i bilaga. Bild 6. Delprov 1 Arjeplog 1% 2% Bioavfall 26% 43% Förpackningar av glas eller metall Tidn och förp av papper eller plast Övrigt brännbart avfall Deponirest Farligt avfall/elektronik 23% 4% Bild 7. Resultat plockanalys Arjeplog U:\NMBod\01_Uppdrag\ArvidsjaurKommun\4094001 Plockanalys\Rapport.doc, utskrivet 2008-05-14

10 (11) 8 Felkällor Ett antal felkällor har identifierats: - lastbilsvågen vid Arvidsjaurs ÅVC visade sig vara icke tillförlitlig. Det sorterade avfallet vägdes dock på en annan våg. - avfallet var mycket kladdigt, vilket gjorde det svårt att sortera ut framför allt plastförpackningar utan att få med mat. Det innebär att vikten på förpackningarna är överskattad medan vikten på bioavfallet är underskattad - delproven var olika stora, och i vissa fall onödigt stora. Ett större antal mindre delprov hade kunnat tas ur lassen för att få mer representativa prov - antal prov är för få för att få statistiskt säkerställda värden 9 Resultat / Slutsatser Plockanalyserna ger ett underlag att kunna utvärdera kommande insatser för att t ex förbättra utsortering av producentansvarsavfall och/eller farligt avfall. En jämförelse mellan de olika kommunerna visar att Arvidsjaur har större andel bioavfall medan andelen förpackningar är större i Arjeplog. Anmärkningsvärt är att Arjeplogs avfall innehöll dubbelt så stor andel farligt avfall/elavfall som Arvidsjaurs. Se jämförelse i bilaga. Ett delprov från Arjeplog (delprov 1) innehöll relativt stor andel verksamhetsavfall, från såväl en vårdinrättning som en hamburgerrestaurang. Det innehöll en stor mängd avfall övrigt brännbart (vuxenblöjor, servetter) och en relativt stor mängd matavfall (pommes frites), men det har inte haft någon större påverkan på avfallets totala sammansättning. Enligt FTIs insamlingsstatistik (jfr tabell 1) samlas per person mindre tidningar men mer plastförpackningar in i A-kommunerna än i Sverige som helhet. Mer än dubbelt så mycket metallförpackningar samlas in och mängden insamlade pappersförpackningar är ungefär 1,5 gång så stor. Glasinsamlingen ligger något under eller i nivå med rikssnittet. Att avfallet ändå innehåller 20% respektive 28% papper och förpackningar förklaras delvis av att relativt mycket matavfall följer med förpackningarna i sorteringen. Idag skickas 1440 ton säck- och kärlavfall från Arvidsjaur till förbränning i Umeå. Motsvarande siffra för Arjeplog är 1120 ton. En extrapolering av plockanalysens resultat på dessa mängder ger följande resultat för respektive kommun (antaget att avfallet från glesbygden har samma sammanställning som avfall från tätorten): Arvidsjaur Arjeplog % Total mängd, ton % Total mängd, ton Bioavfall 51,3 739 42,7 478 Förp. av glas eller 3,0 43 4,2 47 metall Papper och förp. 17,5 252 23,4 262 av papper eller plast Övrigt brännbart 23,9 344 26,3 295 Deponirest 3,7 53 2,1 24 FA/elavfall 0,6 9 1,2 13 Totalt 100 1440 100 1120 Tabell 2. Plockanalysens resultat på kommunernas totala mängd säck- och kärlavfall.

11 (11) Bilagor