Kompetensutveckling och rådgivning en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Kompetensutveckling och rådgivning en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 31 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Lars Bollmark, Fredrik Holstein och Maria Johansson

Innehåll Sammanfattning i tre punkter... 3 1 Stöd till kompetensutveckling och rådgivning... 4 2 Fördelning av pengarna... 5 2.1 Genomförandet per stödmyndighet... 6 2.1.1 Genomförandet per stödmyndighet reflekterande kommentarer... 7 2.2 Genomförandet per delåtgärd... 8 2.2.1 Delåtgärden kompetensutveckling 53 procent av budgeten har beviljats till olika projekt... 8 2.2.2 Delåtgärden demonstrationer och information 57 procent av budgeten har beviljats till olika projekt 8 2.2.3 Delåtgärden rådgivningstjänster 53 procent av budgeten har beviljats till olika projekt... 9 2.2.4 Delåtgärden fortbildning av rådgivare 71 procent av budgeten har beviljats till olika projekt... 10 2.2.5 Delåtgärder reflekterande kommentarer... 10 2.3 Genomförandet för fokusområdena i de fyra delåtgärderna... 11 2.3.1 Sammantaget för åtgärderna inom kompetensutveckling och rådgivning mer än 60 procent av pengarna har avsatts till fokusområden som avser miljö och klimat... 11 2.3.2 Delåtgärden kompetensutveckling låg andel avslutade projekt för fokusområdena... 13 2.3.3 Delåtgärden demonstrationer och information nästan 60 procent av projekten har avslutats i fokusområde 2a... 14 2.3.4 Delåtgärden rådgivningstjänster låg andel avslutade projekt... 15 2.3.5 Delåtgärden fortbildning av rådgivare Skogsstyrelsens projekt har avslutats i fokusområde 4abc 15 2.3.6 Fokusområden reflekterande kommentarer... 16 2.4 Beviljade stöd till kompetensutveckling och rådgivning... 17 2.4.1 I delåtgärden kompetensutveckling uppnår projekten nästan förväntade kvantitativa resultat... 17 2.4.2 Enligt prognos kommer 150 000 personer att nås i delåtgärden Demonstrationer och information. 20 2.4.3 Myndigheterna styr rådgivningstjänsterna genom upphandling... 22 2.4.4 Stöden till delåtgärden Fortbildning av rådgivare används av Jordbruksverket och Skogsstyrelsen 23 3 Resultat, slutsatser och rekommendationer... 24 3.1 Sammanfattade resultat och slutsatser... 24 3.2 Rekommendationer... 27 3.2.1 Rekommendationer för genomförande av nuvarande program... 27 3.2.2 Rekommendationer för utformning och genomförande av kommande program... 28 3.2.3 Rekommendationer för uppföljning och utvärdering... 28 4 Hur vi har genomfört arbetet... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1 Myndighetsvisa uppgifter... 30 Bilaga 2 Fokusområden i landsbygdsprogrammet 2014 2020... 35 2

Sammanfattning i tre punkter Varierande grad av budgetutnyttjande, projektstorlek, andel slutförda projekt och beviljandegrad så här långt. Det behöver inte vara något problem, men stora avvikelser bör studeras noggrannare. Närmare 90 procent av alla har handlagts, vilket pekar på att problemet med långa handläggningstider inte är så omfattande som ibland förmodas. Projekt förefaller saknas helt inom viktiga fokusområden. Det kan vara en följd av att genomförandet ofta inte utgår från fokusområden, utan från olika aggregeringar av sådana, och därmed kan det snarare vara ett uppföljningsproblem. Det skulle också kunna visa på bristande inriktning relativt programmets egentliga mål. Djupare studier om hur utformning och genomförande påverkar effekterna bör genomföras. Exempelvis bör det omfattande genomförandet i egen regi genomlysas för att belysa såväl för- som nackdelar. Likaså bör den kategorisering som både kraftigt försvårar utvärdering gentemot programmålen och riskerar att bidra till sämre måluppfyllelse ytterligare belysas. 3

1 Om stöd till kompetensutveckling och rådgivning Syftet med åtgärderna kompetensutveckling och rådgivning är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska åtgärderna verka för en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Åtgärderna ska gynna personer som är verksamma inom jordbruks-, trädgårds-, rennärings-, livsmedels-, skogsbruks- och servicesektorn, markförvaltare och andra ekonomiska aktörer som utgörs av små och medelstora företag som bedriver verksamhet på landsbygden. Stödet är uppdelat på fyra delåtgärder: Kompetensutveckling (delåtgärd 1.1), Demonstrationer och information (delåtgärd 1.2), Rådgivningstjänster (delåtgärd 2.1), Fortbildning av rådgivare (delåtgärd 2.3). Delåtgärden kompetensutveckling ska inspirera till att använda ny teknik och nya metoder utifrån ny kunskap från forskning och försök. Stöd ges för gruppaktiviteter till den som ordnar kompetensutvecklingen. Delåtgärden demonstrationer och information kan omfatta informationsmaterial i form av fysiska informationsträffar, broschyrer och webbinformation, sammanställning och förmedling av ny kunskap och ny tillämpning av kunskap från forskning och försök. Dessutom ges stöd till demonstrationsgårdar och demonstrationsodlingar för att visa nya metoder och tekniker. Det kan också vara utveckling av IT-stöd för uppföljning av produktion och miljöprestanda samt framtagning av metoder och fakta för systematiserad rådgivning. Aktiviteterna ska inspirera till att använda ny teknik och nya metoder utifrån ny kunskap från forskning och försök. Detta kan sedan användas vid aktiviteter inom de andra tre delåtgärderna. Delåtgärden rådgivningstjänster ska inspirera till att använda ny teknik och nya metoder utifrån ny kunskap från forskning och försök. Rådgivningen ska vara individuellt anpassad till det enskilda företagets förutsättningar. Målsättningen avgör om rådgivningen bör ges i grupp eller individuellt. Grupprådgivning ges när målsättningen är att öka generella kunskaper och förståelsen hos målgruppen. Individuell rådgivning ges vid tillämpning av generella kunskaper och när målsättningen är knuten till den egna verksamhetens förutsättningar snarare än till en branschgemensam problematik. Stöd ges till den som ger rådgivningen. Delåtgärden Fortbildning av rådgivare ska i sin helhet verka för en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Stödet kan omfatta fortbildning av rådgivare som kurser och studieresor. Dessutom kan mentorsprogram för nya rådgivare och supporttjänster för kontinuerligt expertstöd till rådgivare ingå. För att rådgivarna ska kunna ge relevanta och företagsanpassade råd behöver de regelbundet hålla sig uppdaterade inom de områden där de ger kompetensutveckling och rådgivning. Rådgivarna behöver bland annat få information om ny kunskap från forskningen för att kunna ge aktuella och relevanta råd av hög kvalitet. 4

Regeringen har beslutat hur programmets budget ska fördelas mellan delåtgärder och fokusområden 1. Budgeten för stöden är fördelad mellan olika budgetägande stödmyndigheter. Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket fördelar sin respektive budget på nationell nivå och länsstyrelserna fördelar sina budgetar inom respektive län. Myndigheterna har tre olika metoder för att fördela pengarna till aktörer som genomför verksamhet. Fördelningen kan ske via i) utlysningar (efter att stödmyndigheten talat om inom vilket område, vilket belopp som finns tillgängligt och under vilken tidsperiod aktörer kan söka det aktuella stödet), ii) upphandlingar (där aktörer kan lämna in anbud efter det att stödmyndigheten har talat om vad som ska utföras och under vilken tidsperiod.) eller iii) arbete i egen regi (där myndighetens personal genomför verksamheten). Tillåtna kombinationer av delåtgärd och fördelningsmetod framgår av tabell 1. Tabell 1. Tillåtna metoder för att fördela pengar inom de fyra delåtgärderna som ingår i kompetensutveckling och rådgivning Fördelningsmetod Utlysning Upphandling Egen regi Delåtgärd Kompetensutveckling X X X Demonstrationer och information X X X Rådgivningstjänster X X Fortbildning av rådgivare X X KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS NATIONELLA HANDLINGSPLAN Ansökningar som beviljas stöd bedrivs som projekt. Vilka projekt som beviljas stöd avgörs utifrån de prioriteringar och de urvalskriterier som anges i stödmyndigheternas handlingsplaner. Den nuvarande programperioden pågår åren 2014 till och med 2020. Stödmyndigheterna har möjlighet att ta beslut om nya projekt senast den 31 december 2020 och projektägare har möjlighet att ansökan om slututbetalning senast den 30 april 2023 2. 2 Fördelning av pengarna Här beskriver vi hur budgeten har fördelats och förbrukats. För varje nivå beskrivs hur genomförandet är planerat, genom att beskriva budgettilldelningen, och hur genomförandet går, genom att beskriva förbrukningen/besluten etc. Vi kommenterar också vad eventuella avvikelser säger, eller skulle kunna säga, om genomförandet. Några effekter på programmets övergripande mål har inte analyserats. Det beror på att det i nuvarande skede finns få avslutade projekt att analysera. Den totala budgeten för de fyra delåtgärderna inom kompetensutveckling och rådgivning är 1,6 miljarder kronor, varav 889 miljoner kronor har beviljats. Totalt har 448 projekt beviljats, vilka är från totalt 83 olika projektägare 3. Det är emellertid betydligt fler aktörer i åtgärderna. Totalt har det kommit in 862. 123 är under handläggning. Övriga är avskrivna (55), avvisade (30) eller har fått avslag (206). Ett 40-tal utkast till har påbörjats och därmed registrerats i e-tjänsten. De här utkasten har tilldelats journalnummer men är inte i formell mening. 1 För beskrivning av fokusområde hänvisas till bilaga 2. 2 Sluttider för olika aktiviteter inför sista utbetalningstillfället för programperioden 2014 2020 enligt Samordning landsbygdsprogrammet MEDDELANDE 2/2017 2017-02-21. 3 Uttryckt i antal olika organisationsnummer. 5

Om man antar att de kvarvarande 123 na hanteras på samma sätt som de hittills beslutade projekten kommer ytterligare 150 miljoner kronor att beviljas till olika projekt bland hittills inkomna. Detta skulle innebära att 65 procent av budgeten för Kompetensutveckling och rådgivning har tecknats upp till inkomna. 35 procent av budgeten finns därmed kvar. Den ska användas till nya under resterande programperiod. Men, notera att de hittills avslutade projekten (68 stycken) i snitt har förbrukat knappt 80 procent 4 av beviljade pengar. Om det är ett mål att förbruka hela budgeten bedömer vi att den skulle behöva övertecknas med närmare 400 miljoner kronor. 2.1 Genomförandet per stödmyndighet Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ansvarar för stöd till Fortbildning av rådgivare. För att möjliggöra större satsningar utan geografiska begränsningar har Jordbruksverket valt att hantera hela budgeten för Fortbildning av rådgivare. Där jordbruksverket är handläggande myndighet har det bildats en styrgrupp med representanter från Jordbruksverket och länsstyrelserna för att samordna verksamheterna. På en övergripande nivå illustrerar vi inledningsvis hur långt genomförandet har kommit, mätt som beviljad budget respektive antal projekt. I detta avsnitt redovisas myndighetsvisa uppgifter om tilldelad budget, beviljade pengar, och handläggningsläge aggregerat för samtliga delåtgärder som ingår i åtgärderna kompetensutveckling och rådgivning. I tabell 2 kan du se de stora dragen. I bilaga 1 kan du se motsvarande uppgifter fördelat per län. Tabell 2. Antal och beviljade belopp för kompetensutveckling och rådgivning Budgetägande stödmyndighet Budget av budget (procent) Inkomna Handlagda Beviljade Avslutade Projekt Länsstyrelserna 561 322 57 367 312 264 27 Sametinget 13 2 15 8 6 2 1 Tillväxtverket 30 14 47 15 13 9 0 Skogsstyrelsen 100 65 65 80 72 43 6 Jordbruksverket 912 486 53 392 336 130 34 Summa 1 616 889 55 862 739 448 68 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER Jordbruksverket ska fördela 56 procent och Länsstyrelserna 35 procent av budgeten. Sett till de beviljade pengarna ligger myndigheterna i genomsnitt ganska väl i fas med varandra eftersom de har beviljat procentuellt sett ungefär lika mycket i stöd. Sett till enskilda länsstyrelser finns emellertid en stor spridning (varierar mellan 0 och 88 procent) Sametinget har hittills avsatt 15 procent av budgeten till olika projekt. Tittar man på handläggningen istället kan konstateras att 86 procent av alla (varierar mellan 75 och 90 procent) har handlagts klart. Sametinget har beviljat två projekt och Tillväxtverket 9. Ett projekt är avslutat till Sametinget, inget till Tillväxtverket under den studerade perioden. Man ser vidare att 10 procent av 4 De avslutade projekten har beviljats cirka 40 miljoner kronor och fått cirka 30 miljoner kronor i slututbetalning. 6

projekten som beviljats av länsstyrelsen har avslutats medan motsvarande siffra för Jordbruksverket är 26 procent och för Skogsstyrelsen 14 procent. Några enkla slutsatser från dessa observationer kan inte dras. Stödmyndigheterna är projektägare för totalt 298 projekt. Dessa omfattar 87 procent av de beviljade pengarna. Det är emellertid betydligt fler aktörer i åtgärderna. Projektet som beviljats minst pengar har fått cirka 20 000 kronor och det som fått mest har fått drygt 85 miljoner kronor. Det genomsnittliga stödet per projekt är cirka 2 miljoner kronor. 2.1.1 Genomförandet per stödmyndighet reflekterande kommentarer Efter att drygt halva programperioden har gått kan vi konstatera att som motsvarar drygt hälften av den totala budgeten har fått bifall. Det är inte någon orimlig genomförandetakt, men gör inte att man kan säga något om bidraget till programmål. Med tanke på att drygt halva budgeten har beviljats till olika projekt är det en rimlig bedömning att budgeten kommer att anslås till projekt under programperioden. Slututbetalningarna för de hittills avslutade projekten har stannat vid mindre än 80 procent av beviljade pengar. Det är därför bra om man överväger möjligheten att överteckna budgeten så att pengar som är ämnade för denna åtgärd ska komma till nytta framför att frysa inne. Programmet har fått omfattande kritik för långa handläggningstider. Vi har inte studerat själva handläggningstiden per ärende men kan konstatera att 86 procent av inkomna har fått beslut. Av de 14 procent som inte är beslutade har drygt hälften inkommit från september 2018, och har alltså ännu inte fått vänta särskilt länge. 39 icke beslutade kom in före 2018 och har således lång handläggningstid. Av dessa har 33 stycken en budgetägande myndighet som stödsökande. Detta pekar på att problemet med långa handläggningstider inte är så omfattande som ibland förmodas, det är i nuläget sex externa som inkommit före 2018 som inte fått beslut. Det finns stor spridning i genomförandet. De budgetägande myndigheterna med lägst genomförande har beviljat motsvarande 0, 15, 22 och 23 procent av respektive budget. De fyra med högst genomförandegrad har beviljat över 80 procent av budgeten, med 88 procent som högsta notering. Utan djupare studier och analyser kan vi inte dra några säkra slutsatser om det är bra eller dåligt i relation till måluppfyllelse. Vi har uppmärksammat att stödmyndigheter i vissa fall beviljar lägre belopp än vad som ingår i ansökan. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det går emellertid inte att bedöma om det är bra eller dåligt för måluppfyllelsen. Det finns flera orsaker som spelar in. Det kan vara en utlysning som haft högt söktryck och man vid handläggningen kommit fram till att alla sökande får dela på de utlysta pengarna. Det kan även vara så att beviljade belopp begränsats vid rimlighetsbedömningen i handläggningen. I andra fall beviljar stödmyndigheterna de belopp som ingår i ansökan. Det går inte heller i dessa fall att bedöma ifall det är bra eller dåligt för måluppfyllelsen. Det kan vara så att sökande deltagit i en upphandling. Då leder det i sig att det upphandlade beloppet sammanfaller med det ansökta beloppet. Det kan även vara projekt med tillhörande budget som i handläggningen ansetts vara rimlig och därmed inte har skurits ner inför bifall. 7

Vid flera utlysningar har det varit många sökande. Det leder till större antal avslag. Avslagen skulle således kunna vara tecken på exempelvis högt söktryck eller på dåliga. 2.2 Genomförandet per delåtgärd I detta avsnitt belyses genomförandet uppdelat på respektive delåtgärd. Genomförandet redovisas med uppgifter om utnyttjad budget och antal, fördelat på de budgetägande myndigheterna. 2.2.1 Delåtgärden kompetensutveckling 53 procent av budgeten har beviljats till olika projekt Av den totala budgeten för kompetens- och rådgivningsåtgärderna på 1,6 miljarder kronor är 381 miljoner (24 procent) avsatt för delåtgärden kompetensutveckling. Av budgeten för delåtgärden har 203 miljoner kronor (53 procent) beviljats för olika projekt. Totalt har det kommit in 321, varav 161 har fått bifall. 35 är under handläggning. Övriga är avskrivna (28), avvisade (19) eller har fått avslag (78). Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har beslutat om avslag för ungefär 40 procent av na, medan länsstyrelserna har gjort det för 9 procent. Sett till hela delåtgärden har 56 procent av de handlagda na beviljats och 11procent (18 stycken) av de beviljade projekten har avslutats. De godkända slututbetalningarna motsvarar hittills ungefär 75 procent av de pengar som projekten har beviljats. Tabell 3. Antal och beviljade belopp för delåtgärden kompetensutveckling (delåtgärd 1.1) Budgetägande stödmyndighet Budget av budget (procent) Inkomna Handlagda Beviljade Länsstyrelserna 129 85 66 131 121 94 Sametinget 7 0 0 1 1 0 Tillväxtverket 15 10 66 4 4 4 Skogsstyrelsen 60 30 51 49 43 23 Jordbruksverket 171 78 45 136 117 40 Summa 381 203 53 321 286 161 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER Jordbruksverket ansvarar för att fördela 45 procent och länsstyrelserna 34 procent av budgeten för den här delåtgärden. Det genomsnittliga stödet per projekt är cirka 1,3 miljoner kronor. Det minsta beviljade beloppet är ungefär 20 tusen kronor och det högsta är ungefär 36 miljoner kronor. 2.2.2 Delåtgärden demonstrationer och information 57 procent av budgeten har beviljats till olika projekt Av den totala budgeten på 1,6 miljarder är 697 miljoner (43 procent) avsatt för delåtgärden demonstrationer och information. 8

Av budgeten för delåtgärden demonstrationer och information har 395 miljoner kronor (53 procent) beviljats för olika projekt. Totalt har det kommit in 390, varav 179 har fått bifall. 64 är under handläggning. Övriga är avskrivna (18), avvisade (9) eller har fått avslag (120). Jordbruksverket har beslutat om avslag för drygt hälften av na, medan länsstyrelserna har gjort det för 3 procent. Sett till hela delåtgärden har 55 procent av de handlagda na beviljats och 23 procent (41 stycken) av de beviljade projekten har avslutats. De godkända slututbetalningarna motsvarar hittills ungefär 90 procent av de pengar som de avslutade projekten har beviljats. Tabell 4. Antal och beviljade belopp för delåtgärden Demonstrationer och information (delåtgärd 1.2) Budgetägande stödmyndighet Budget av budget (procent) Inkomna Handlagda Beviljade Länsstyrelserna 90 41 46 116 87 75 Sametinget 5 2 38 7 5 2 Tillväxtverket 15 4 28 11 9 5 Skogsstyrelsen 15 9 63 28 26 18 Jordbruksverket 573 339 59 228 199 79 Summa 697 395 57 390 326 179 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER Jordbruksverket ansvarar för att fördela 82 procent och länsstyrelserna 13 procent av budgeten. 2.2.3 Delåtgärden rådgivningstjänster 53 procent av budgeten har beviljats till olika projekt Av den totala budgeten på 1,6 miljarder är 501 miljoner (31 procent) avsatt för delåtgärden rådgivningstjänster. Av budgeten för delåtgärden rådgivningstjänster har 265 miljoner kronor (53 procent) beviljats för olika projekt. Totalt har det kommit in 143, varav 100 har fått bifall. 24 är under handläggning. Övriga är avskrivna (9), avvisade (2) eller har fått avslag (8). Jordbruksverket har beslutat om avslag för drygt hälften av na, medan länsstyrelserna har gjort det för en (1 procent). Sett till hela delåtgärden har 84 procent av de handlagda na beviljats och 8 procent (8 stycken) av de beviljade projekten har avslutats. De godkända slututbetalningarna motsvarar hittills ungefär två tredjedelar av de pengar som projekten har beviljats. 9

Tabell 5. Antal och beviljade belopp för delåtgärden rådgivningstjänster (delåtgärd 2.1) Budgetägande stödmyndighet Budget av budget (procent) Inkomna Handlagda Beviljade Länsstyrelserna 342 196 57 120 104 90 Sametinget 1 0 0 0 0 0 Tillväxtverket 0 0 0 0 0 0 Skogsstyrelsen 24 24 100 2 2 1 Jordbruksverket 133 45 34 21 13 9 Summa 501 265 53 143 119 100 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER Jordbruksverket ansvarar för att fördela 27 procent och länsstyrelserna 68 procent av budgeten. Det genomsnittliga stödet per ärende är cirka 2,6 miljoner kronor. Det minsta beviljade beloppet är ungefär 0,2 miljoner kronor och det högsta är ungefär 24 miljoner kronor. 2.2.4 Delåtgärden fortbildning av rådgivare 71 procent av budgeten har beviljats till olika projekt Av den totala budgeten på 1,6 miljarder är 36 miljoner (2 procent) avsatt för delåtgärden fortbildning av rådgivare. Av budgeten för delåtgärden fortbildning av rådgivare har 26 miljoner kronor (71 procent) beviljats för olika projekt. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen är budgetägande myndigheter. Samtliga åtta som har kommit in har fått bifall och avser verksamheter som budgetägarna driver i egen regi, helt i linje med lagstiftningen. Hittills har ett beviljat projekt avslutats. Den godkända slututbetalningen motsvarar nästan 95 procent av de beviljade pengarna. Tabell 6. Antal och beviljade belopp för delåtgärden fortbildning av rådgivare (delåtgärd 2.3) Budget Beviljade stöd av budget (procent) Inkomna ärenden Beviljade ärenden Skogsstyrelsen 1 1 100 1 1 Jordbruksverket 35 25 71 7 7 Summa 36 26 71 8 8 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER Jordbruksverket ansvarar för att fördela 96 procent och Skogsstyrelsen resten. Det genomsnittliga stödet per ansökan är cirka 3 miljoner kronor. Det minsta beviljade beloppet är ungefär 0,6 miljoner kronor och det högsta är drygt 7 miljoner kronor. 2.2.5 Delåtgärder reflekterande kommentarer En iakttagelse är att Jordbruksverket och länsstyrelserna, trots att de hanterar ungefär lika många, ger avslag i helt olika utsträckning. Det förklaras, i huvudsak, av att Länsstyrelserna tillämpar upphandling och eller utför arbete i egen regi i större utsträckning än 10

Jordbruksverket. En annan iakttagelse är att Jordbruksverket beviljar mer än dubbelt så mycket pengar per projekt som länsstyrelserna. Det kan vara intressant att studera vidare. 2.3 Genomförandet för fokusområdena i de fyra delåtgärderna Det svenska landsbygdsprogrammet är uppdelat i sex prioriterade områden och 15 mer detaljerade fokusområden. Regeringen har beslutat hur programmets pengar ska fördelas på fokusområden och delåtgärder. För närmare beskrivning av fokusområdena hänvisas till bilaga 2, här presenteras de med kortnamn: 1abc Kunskapsöverföring och innovation 2a Konkurrenskraft 3a Djurvälfärd och kort livsmedelskedja 4a Biologisk mångfald 4a Biologisk mångfald skog 4b Bättre vattenkvalitet 4c Förebygga markerosion och förbättra markskötseln 5b Effektivisera energianvändningen 5c Förnybar energi 5d Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak 6a Nya jobb & diversifiering 6b Lokal utveckling på landsbygden I landsbygdsprogrammet 2014 2020 samordnas fokusområdena 5b och 5c. Anledningen är att gränsdragningen mellan fokusområdena 5b och 5c anses svår att göra. Av förenklingsskäl hanteras båda fokusområdena under 5c. Programmets mål kan exempelvis beskrivas och grupperas utifrån de sex prioriteringarna och de fokusområden som dessa är indelade i. Nedan presenteras först hur budgeten fördelats mellan fokusområdena och därefter i vilken utsträckning den har använts. Indirekt kan dessa fördelningar indikera någonting om hur målen prioriteras relativt varandra och någonting om hur bidraget till målen har utvecklats så här långt. Målsättningar och effekter kan även följas upp på andra sätt än via fokusområden, vi tänker här på insatsområden och kategorier till exempel ökad konkurrenskraft och miljö och klimat. Föreliggande uppföljning innehåller emellertid inte en sådan gruppering. 2.3.1 Sammantaget för åtgärderna inom kompetensutveckling och rådgivning mer än 60 procent av pengarna har avsatts till fokusområden som avser miljö och klimat I tabellen visas hur budgeten för åtgärderna inom kompetensutveckling och rådgivning fördelas mellan de budgetägande stödmyndigheterna och olika fokusområden. 11

Tabell 7. Budget fördelad mellan fokusområden och budgetägande stödmyndigheter Budgetägande stödmyndighet Fokusområden 2a 3a 4abc, 5cd 6a 6b Budget av budget (procent) Länsstyrelserna 431 96 34 561 322 57 Sametinget 13 13 2 15 Tillväxtverket 30 30 14 47 Skogsstyrelsen 100 100 65 65 Jordbruksverket 188 162 503 36 23 912 486 53 Budget, summa 188 162 1 034 145 87 1 616 55 94 98 581 80 35 889 av budget (procent) 50 60 56 55 40 55 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER Delåtgärderna inom kompetensutveckling och rådgivning är budgeterade i nio fokusområden. Delåtgärderna ska också bidra till de tre fokusområdena (1a c), men det finns ingen budget knuten särskilt till dessa. Jordbruksverket är budgetägare inom samtliga fokusområden och har ensamt budgetägaransvar för fokusområdena 2a, 3a och 5c. Sametinget och Tillväxtverket verkar inom ett fokusområde vardera. Skogsstyrelsen arbetar inom fokusområdena 4abc. I tabell 7 fördelas inte budgeten mellan fokusområdena 4abc och 5bcd eftersom den är gemensam för dessa när det gäller delåtgärder för kompetensutveckling och rådgivning. Istället fördelas budgeten mellan olika så kallade kategorier inom insatsgruppen miljö och klimat Dessa redovisas i tabell 8. Detta innebär att vi inte kan redovisa budget eller genomförande utifrån de olika fokusområdena i någon strikt mening. Kategorierna ingår ofta i flera fokusområden, men i redovisningar (såväl här som i andra rapporter och uppföljningar) klassificeras, trots detta, varje kategori till ett enda fokusområde. Tabell 8. Kategorier, fokusområden och beslutande stödmyndigheter inom fokusområdena 4abc och 5bcd Kategorier Omfattar följande fokusområden Registreras på följande fokusområde Jordbruksverket länsstyrelserna Skogsstyrelsen Ett rikt odlingslandskap 4a 4a X X Skötsel av ängs- och betesmarker 4a 4a X Hållbart skogsbruk 4abc 4a X Greppa näringen 4bc och 5bcd 4b X X Växtskyddscentralerna 4b 4b X Tvärvillkor och 4abc och 5bcd 4b X förgröningsrådgivning Ekologisk produktion 4c 4c X X Vattenhushållning 4c 4c X Minskad klimatpåverkan och/eller förnybar energi 5bcd 5c X KÄLLA: JORDBRUKSVERKET Det har hittills beviljats som omfattar mellan 41 procent och 60 procent av budgeten för de olika fokusområdena. Det är fokusområdet med den minsta budgeten, 6b, som hittills har utnyttjats i minst utsträckning. Sammantaget för delåtgärderna inom Kompetensutveckling och rådgivning har 61 procent av alla handlagda beviljats. Andelen som har beviljats varierar mellan 24 procent (2a) och 92 procent (4c.). 12

Tabell 9. Budget, och projekt inom samtliga delåtgärder fördelade på fokusområden Fokusområde Budget av budget (procent)) Inkomna Handlagda Beviljade Avslutade projekt 2a 188 94 50 120 116 28 13 3a 162 98 60 155 136 58 12 4abc Skog 100 65 65 80 72 43 6 4a 80 80 59 54 7 4b 934 297 56 93 84 73 7 4c 116 90 83 76 6 5bcd 23 10 10 7 1 6a 145 80 55 145 119 75 9 6b 86 35 41 89 60 34 7 Summa 1 615 889 55 862 739 448 68 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER Intresset för utlysningarna inom särskilt fokusområdena 2a har varit högt vilket har gjort att förhållandevis många har fått avslag. Störst andel avslutade projekt (avslutade/beviljade) finns inom fokusområde 2a, där drygt 45 procent av de beviljade projekten har avslutats. För fokusområde 3a och 6b har drygt 20 procent av de beviljade projekten har avslutats, medan det för övriga fokusområdena har avslutats mellan 8 och 14 procent. Att andelen avslutade projekt skiljer sig mellan fokusområdena behöver inte i sig vara något problem. Anledningarna till skillnaderna är inte kartlagda i denna studie. 2.3.2 Delåtgärden kompetensutveckling låg andel avslutade projekt för fokusområdena Inom delåtgärden kompetensutveckling har det kommit in 321 (Tabell 10). Av dessa har hittills 161 fått bifall. Fokusområdena 2a och 5bcd har enbart fyra respektive ett beviljat projekt, vilket är få projekt jämfört med andra fokusområden. Men, dessa projekt är samtidigt större än genomsnittet, de beviljade beloppen varierar mellan 2 och 6 miljoner kronor. Det uppväger dock inte det faktum att budgetutnyttjandet är lägst inom 2a. Inom fokusområde 2a fördelas en hel del pengar med hjälp av utlysningar, där vissa utlysningar haft ganska högt söktryck. Sammantaget kan detta indikera att stor andel är av låg kvalitet eller att genomförandet går långsammare inom detta fokusområde än inom andra fokusområden. För fokusområdena 4 abc och 5bcd kan budgetutnyttjandet inte beräknas eftersom fokusområdena inte budgeteras separat. Det går därför inte att göra någon analys utifrån graden av budgetutnyttjande för det fokusområdet. En stor andel, ungefär 85 procent av de handlagda na inom fokusområde 4abc, har beviljats. Vi konstaterar att det beror på att de allra flesta projekten har tillkommit genom upphandling respektive efter att myndigheterna beslutat att driva projekt i egen regi. 13

Tabell 10. Budget, och projekt inom delåtgärden kompetensutveckling fördelade på fokusområden Fokusområde Budget av budget (procent)) Inkomna Handlagda Beviljade Avslutade projekt 2a 49 17 35 22 20 4 0 3a 72 51 71 84 69 25 4 4a 19 22 20 17 1 4abc Skog 30 49 43 23 2 4b 206 28 52 32 31 26 3 4c 24 35 33 28 2 5bcd 6 2 2 1 0 6a 31 14 45 50 43 23 4 6b 22 13 69 25 25 14 2 Summa 380 203 53 321 286 161 18 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER Projekten som ingår i delåtgärden kompetensutveckling har liten andel avslutade projekt. Störst andel finner vi för fokusområde 3a med 16 procent avslutade projekt. Det kan jämföras med genomsnittet för delåtgärden som är 11 procent. 2.3.3 Delåtgärden demonstrationer och information nästan 60 procent av projekten har avslutats i fokusområde 2a Inom delåtgärden demonstrationer och information har det kommit in 390 (tabell 11). Av dessa har hittills 179 beviljats. Vi ser samma tendenser för fokusområde 5bcd i den här delåtgärden som för delåtgärden kompetensutveckling, det vill säga få projekt jämfört med andra fokusområden. Det är dessutom få och större projekt som har beviljats jämfört med övriga fokusområden. Budgetutnyttjandet är däremot betydligt större för fokusområde 2a i denna delåtgärd. Detta är en indikation på att genomförandet går snabbare för fokusområde 2a inom denna delåtgärd. Sett till hela delåtgärden har ungefär 55 procent av de handlagda na beviljats och 23 procent av de beviljade projekten har avslutats. Tabell 11. Budget, och projekt inom delåtgärden demonstrationer och information fördelade på fokusområden Fokusområde Budget av budget (procent)) Inkomna Handlagda Beviljade Avslutade projekt 2a 76 58 76 90 90 22 13 3a 71 47 66 66 64 33 8 4a 23 35 17 17 3 4abc Skog 9 28 26 18 3 4b 468 148 52 31 27 23 2 4c 53 26 23 22 2 5bcd 12 4 4 2 1 6a 55 38 69 61 51 31 4 6b 27 8 30 49 24 11 5 Summa 697 395 57 390 326 179 41 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER 14

I fokusområde 2a har nästan 60 procent av projekten avslutats och i fokusområdena 3a och 6b är nästan 25 respektive 45 procent avslutade. Fokusområde 5bcd har ett av de två beviljade projekt avslutade, medan övriga ligger lägre än 18 procent. 2.3.4 Delåtgärden rådgivningstjänster låg andel avslutade projekt Till delåtgärden rådgivningstjänster har det kommit in 143. Av dessa har hittills 100 beviljats. Utlysningar är inte tillåtet för denna delåtgärd, vilket håller ned antalet. Vid upphandling registreras först när upphandlingen har avslutats och anbud har godkänts, och när stödmyndigheten beslutar om att ha verksamhet i egen regi blir det inga andra. Ytterligare en återhållande faktor skulle kunna vara kravet på delfinansiering. Sett till hela delåtgärden har ungefär 85 procent av de handlagda na beviljats och 8 procent av de beviljade projekten har avslutats. Tabell 12. Budget, och projekt inom delåtgärden rådgivningstjänster fördelade på fokusområden Fokusområde Budget av budget (procent) Inkomna Handlagda Beviljade Avslutade projekt 2a 57 19 33 8 6 2 0 3a 14 0 0 5 3 0 0 4a 36 22 21 19 3 a) 4abc Skog 24 2 2 1 0 4b 333 107 61 27 23 21 2 a 4c 32 27 25 24 2 a 5bcd 5 3 a 3 a 3 a 0 6a 59 28 47 34 25 21 1 b 6b 37 13 35 15 11 9 0 Summa 501 265 53 143 119 100 8 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER a) Två av de tre na har registrerats på fel fokusområde. De borde ha klassificerats som 4a istället för 5c. b) Slutredovisningen saknar kompletta numeriska uppgifter om antalet utbildningsdagar och eller antalet utbildade inom projektet. Projekten i delåtgärden rådgivningstjänster har låg grad av avslutade projekt. Som högst finner vi fokusområde 4a med 16 procent avslutade projekt. 2.3.5 Delåtgärden fortbildning av rådgivare Skogsstyrelsens projekt har avslutats i fokusområde 4abc Till delåtgärden fortbildning av rådgivare har det kommit in åtta. Alla åtta har beviljats och ett av dessa projekt har avslutats. Samtliga projekt i denna delåtgärd drivs i egen regi av Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Det finns inga mer pengar att fördela inom fokusområdena 4abc, 5bcd och 4abc Skog. Till fokusområdena 2a och 3a har det däremot inte kommit in några. Det beror på att Jordbruksverket inte har prioriterat fokusområde 3a ännu och att det har varit svårt att få igång åtgärder inom fokusområde 2a. 15

Tabell 13. Budget, och projekt inom delåtgärden fortbildning av rådgivare fördelade på fokusområden Fokusområde Budget av budget (procent) Inkomna Handlagda Beviljade Avslutade projekt 2a 6 0 0 0 0 0 0 3a 4 0 0 0 0 0 0 4a 2 1 1 1 0 4abc Skog 1 1 1 1 1 a) 4b 26 15 100 3 3 3 0 4c 8 2 2 2 0 5bcd 1 1 1 1 0 6a 0 0 0 0 0 0 0 6b 0 0 0 0 0 0 0 Summa 36 26 72 8 8 8 1 KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS DATABASER a) Slutredovisningen saknar kompletta numeriska uppgifter om antalet utbildningsdagar och eller antalet utbildade inom projektet. Enbart Skogsstyrelsens projekt har avslutats och i stort sett alla projektets beviljade pengar har förbrukats (94 procent). 2.3.6 Fokusområden reflekterande kommentarer Pengar har beviljats i större utsträckning inom fokusområdena 4abc och 5bcd jämfört med de övriga fokusområdena. Jordbruksverket är en relativt stor aktör genom verksamheter såsom greppa näringen, ekologisk produktion, ett rikt odlingslandskap och växtskyddscentraler. En liten andel (15 procent) av de beviljade projekten har avslutats under den studerade perioden. Det är därför inte särskilt meningsfullt med utvärderingar på ett aggregerat plan av åtgärderna som faller inom kompetensutveckling och rådgivning i nuläget. Det kan emellertid vara intressant och relevant att följa upp de delar som kommit längre i genomförandet för att dra lärdom från såväl programmets genomförande som från vissa grupper av projekt. Vi konstaterar att delåtgärden Demonstrationer och information har en ganska stor andel avslutade projekt inom fokusområdena 2a, 3a och 6b. Dessa kan nog vara möjliga att följa upp på mer detaljerad nivå. Detsamma gäller Skogsstyrelsens projekt i delåtgärden Fortbildning av rådgivare. Övriga delåtgärder har låg andel avslutade projekt. Projekten som hör till fokusområdena som omfattar kategorin miljö och klimat har genomgående en liten andel avslutade projekt. Det beror till viss del på att de projekten omfattar verksamheter som täcker hela programperioden och därför inte kommer att avslutas förrän i slutet av programperioden. Sett till åtgärden som helhet framgår att drygt 45 procent av de hittills beviljade projekten inom fokusområde 2a har avslutats. Eftersom så stor andel av de beviljade projekten har avslutats skulle det kunna vara intressant att titta närmare på projekten i just detta fokusområde med avseende på måluppfyllelse. För fokusområde 3a har drygt 20 procent av de beviljade projekten har avslutats. Även här kan det vara värdefullt med en analys. För fokusområdena som avser miljö och klimat har bara slutförts mellan 8 procent och 14 procent av de beviljade projekten. För de fokusområdena blir det därför inte möjligt att genomföra så säkerställda analyser av måluppfyllelsen för beviljade projekt. Detsamma gäller för fokusområdena 6a och 6b. Vi vill emellertid sätta brasklapp på att enbart lite drygt halva budgeten är beviljad vilket skulle kunna 16

innebära att förutsatt att framtida beviljade projekt har samma omfattning till pengar och antal som hittills beviljade projekt ytterligare minst 75 procent projekt skulle återstå att avslutas. Vi bedömer även att det finns ett antal test- registrerade för handläggning. I några fall är det uppenbart att projekt har registrerats och beslutats på fel fokusområden. Det leder till att uppföljningen försvåras. I övrigt hänvisas till de sammanfattande kommentarerna som redovisas i avsnitten 2.1.1. och 2.2.5. 2.4 Beviljade stöd till kompetensutveckling och rådgivning I tidigare avsnitt har genomförandet av rådgivning och kompetensutveckling redovisats fördelat per stödmyndighet, uppdelat per delåtgärd samt relativt fokusområden. I detta avsnitt studerar vi resultat från genomförandet. Med resultat menar vi den verksamhet som direkt följer efter att ett projekt beviljats pengar. På sikt förväntas sådan verksamhet bidra till effekter, alltså påverkan på mål som konkurrenskraft och biologisk mångfald. Sådana effekter uppstår nästan alltid med tidsfördröjning, och bland annat därför studeras de inte i denna fördjupade uppföljning. Stöden till kompetensutveckling och rådgivning har resulterat i flera hundra projekt. Det fanns 862 i Jordbruksverkets databaser den 31 oktober 2018. Av dessa hade 448 fått bifall. Ansökningarna är i många fall liktydiga med de projekt som ska utföras. Men i vissa fall motsvarar de summor som myndigheter tilldelas för att fördela i ytterligare steg till myndighetens eget arbete eller upphandlingar. Den information vi har om projekten är främst de beskrivningar som finns i na om vad de avser att göra. Det finns också vissa kvantitativa data om exempelvis antalet kursdagar eller antalet rådgivare som får fortbildning. Ibland handlar dessa data om förväntade resultat, som presenterats i ansökan, och ibland om resultatet av den utförda verksamheten. Någon gång finns data för båda. Även vissa fritextsvar samlas in, men vi har inte analyserat dem i denna uppföljning. De handlar om resultat avseende samarbeten, spridning av resultat, verksamhet efter projektets slut, erfarenheter och rekommendationer. Inom Kompetensutveckling och rådgivning finns fyra delåtgärder. De redovisas var och en för sig här nedanför. Generellt för alla delåtgärderna är att det saknas möjligheter att härleda några till fokusområde 5d (Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak). 2.4.1 I delåtgärden kompetensutveckling uppnår projekten nästan förväntade kvantitativa resultat Bland de som söker stöd för delåtgärden kompetensutveckling finns totalt 83 stycken enskilda firmor och företag, men också ett flertal myndigheter, organisationer och föreningar. Det här stödet används till kurser, studieresor och nätverkande inom vitt skilda ämnesområden. Här är exempel på vad verksamheten handlar om i de olika fokusområdena: 17

2a Konkurrenskraft. Här finns satsningar för att föra ut forskningsinformation till trädgårdsnäringen. Här finns också kurser om lean-metodik såväl som ledarskaps- och styrelseutbildning för företag i den gröna sektorn. 3a Djurvälfärd och kort livsmedelskedja. Här ges utbildning i djurvälfärd och djurhälsa, med en spännvidd från tolkning av kornas signaler över renhälsa till vinteröverlevnad hos bin. Under kort livsmedelskedja finns småskalig slakt och mathantverk, såväl som kunskap om hur man kommunicerar om smaken på ost och äppelmust. 4a Biologisk mångfald. Här finns kurser som handlar om åtgärder för att främja bygders kultur- och naturvärden, ekosystemtjänster och det öppna landskapet. Men också mer specifika ämnen som skötsel av slåtterängar, hamling av träd och bevarandevärda växtsorter. 4a Skog. Biologisk mångfald i skogen. Här ges utbildningar för att minska skogsbrukets skador på mark och vatten. Det finns också satsningar på hyggesfria brukningsformer, användning av fågelarter som kvittens på att skogsbruket är hållbart samt de målkonflikter som viltstammar medför. 4b Bättre vattenkvalitet. Oftast är det länsstyrelserna som sökt stöd för Greppa näringens kurser och fältvandringar om vattenanvändning, växtnäringseffektivitet, säker användning av växtskyddsmedel och klimat. Perspektivet innefattar företagens ekonomi och kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. I annan regi ges kurser med specifik inriktning på vatten, exempelvis vattendragsvandringar och utbildning i att anlägga bevattningsdammar. 4c Förebygga markerosion och förbättra markskötseln. Verksamheten handlar om ekologisk växtodling, djurhållning och trädgårdsproduktion. Kurser, studieresor och ERFA-grupper ordnas för att sprida information om produktion. miljöeffekter och lönsamhet. ERFA-grupper är nätverk där kolleger kan dela erfarenheter med varandra. 5bc Förnybar energi. I detta fokusområde finns bara en bifallen ansökan. Det är Jordbruksverket som via upphandling ordnar kurser för lantbrukare och maskinförare i sparsam körning över hela landet. 6a Nya jobb & diversifiering. Här finns utbildning i företagande som påminner om kurser under fokusområde 2a, men också idéer som har direktare koppling till landsbygdsutveckling. Det kan handla om att använda bygdens kulturarv och traditionell kunskap för att utveckla lokalproducerade grödor, gårdsbutiker, besöksföretag och grön rekreation. Det kan också handla om förädling av skogsbär och till och med en kurs i att timra hus. 6b Lokal utveckling på landsbygden. Nya arbetssätt för lokal service och kompetenshöjning för landsbygdsbutiker är två exempel från detta fokusområde. Ett annat spår är att utveckla det gröna kulturarvet genom fäbodbruk i kombination med naturbeten samt genom skogsträdgårdsodling. En skogsträdgård är ett matproducerande ekosystem som skapats med naturliga skogsbryn som förebild. Här finns idéer om ett hållbart kretsloppsjordbruk med exempelvis äldre spannmålssorter, svenska lantraser av husdjur, odling av gråärt och humle och lantras-honung från det nordiska biet. Resultatet av projekten rapporteras på olika sätt i de olika delåtgärderna. För delåtgärden Kompetensutveckling rapporteras antalet deltagare som får utbildning och antalet utbildningsdagar till Jordbruksverkets databaser. Dessa data beskriver både de förväntade resultaten och det slutliga utfallet (tabell 14). 18

Tabell 14. Förväntade och faktiska resultat från projekten inom delåtgärden Kompetensutveckling (antal deltagare och utbildningsdagar) Antal rapporterade projekt Minsta värde Högsta värde Median Medelvärde Summa Prognos Antal deltagare som får utbildning förväntat 160 a 8 5 000 180 323 51 663 50 000 resultat förväntat 18 8 600 100 135 2 435 resultat faktiskt resultat 18 7 889 59 130 2 349 Antal utbildningsdagar förväntat 160 a 5 21 385 233 893 142 849 122 000 resultat förväntat 18 48 2 400 220 494 8 885 resultat faktiskt resultat 18 2 4 375 72 420 7 569 a) Ett rapporterat projekt, med orimliga värden, har uteslutits i denna tabell. Det är bara 18 av 160 projekt som hittills har redovisat resultat av sin verksamhet. Projekten inom delåtgärden kompetensutveckling är ofta stora och ganska långa tidsmässigt, och därför har ännu inte så många projekt avslutats. Hittills har endast 11 procent av ärendena avslutats. De hittills avslutade projekten är i genomsnitt betydligt mindre omfattande än alla de beviljade projekten. De hittills avslutade projekten förväntade exempelvis att antalet deltagare skulle bli 135 stycken per projekt, medan samtliga beviljade projekt förväntade att antalet deltagare skulle bli 323 stycken per projekt. Vi har gjort prognoser för hur resultaten kommer att bli när alla projekt rapporterats färdigt. Om alla de beviljade projekten lyckas uppnå faktiska resultat, med samma relation mellan förväntat och faktiskt resultat som de hittills 18 avslutade projekten, så kommer utfallet bli nästan i nivå med det förväntade resultatet. Prognoserna är naturligtvis väldigt osäkra, bland annat på grund av att det är få observationer och för att de 18 avslutade projekten inte behöver vara representativa för alla projekt 5. I de hittills avslutade projekten förväntades att antalet utbildningsdagar skulle bli 3,6 dagar per deltagare. Det faktiska utfallet blev 3,2 dagar per deltagare. För samtliga beviljade projekt förväntades att antalet utbildningsdagar skulle bli 2,8 utbildningsdagar per deltagare. Många projektidéer går igen i flera fokusområden. Speciellt finns överlapp mellan fokusområdena 2a, den del av 3a som handlar om kort livsmedelskedja, 6a och 6b. Det är tänkbart att många av projekten i dessa fokusområden kunde ha hamnat i vilket som helst av dem. Något som skiljer fokusområdena är dock att målgruppen är vidare för fokusområdena 6a och 6b, dessa vänder sig till alla landsbygdsföretagare. 5 Prognoserna i tabell 14 grundas alltså på i vilken utsträckning de avslutade projektens faktiska utfall avviker från just de avslutade projektens förväntning. Med en prognos utifrån hur de avslutade projektens faktiska genomsnittliga utfall avviker från alla projekts genomsnittliga förväntning skulle indikera att både antalet utbildade och antalet utbildningsdagar kommer att hamna strax under hälften av förväntade resultat. 19

I fokusområdet Förnybar energi (5c) finns det bara en beviljad ansökan. Den handlar om kurser för lantbrukare/maskinförare i sparsam körning, och hör egentligen hemma i fokusområde 5B (Effektivisera energianvändningen i jordbruket). Dessa två fokusområden samordnas i det svenska genomförandet. Men faktum kvarstår att det då inte ges någon kompetensutveckling alls för att nå målet att främja tillgången till och användningen av förnybar energi. Det kan tyckas bristfälligt i en situation där klimatrelaterade projekt borde uppmuntras och prioriteras. 2.4.2 Enligt prognos kommer 150 000 personer att nås i delåtgärden Demonstrationer och information Delåtgärden Demonstrationer och information har stött både framtagning av ny information och satsningar för att öka spridningen av befintlig kunskap. Informationen sprids via många kanaler såsom demo-odlingar, gruppträffar, e-brev, interaktiva web-verktyg, mässor och utställningar. De aktörer som söker dessa stöd är av samma slag som för stöden till Kompetensutveckling. Här är exempel på vad verksamheterna handlat om i de olika fokusområdena: 2a Konkurrenskraft. Ny information tas fram om exempelvis marknaden för ekologiska livsmedel och en livscykelanalys för kaninkött. Information sprids om tips om grisstallar, bekämpning av ogräset renkavle och växtnäringsanalyser i bladskaft från potatis. Mer allmänt företagsfrämjande insatser görs genom lean-metoden, ökad användning av nyckeltal och mentorsprogram. Rekryteringen av nya företagare stärks med informationsfilmer om ägarskifte och gamification där skickliga yrkesmänniskor från det gröna näringslivet tävlar med framgångsrika eller kända personer från helt andra yrken. Här finns också Jordbruksverkets tävling i att ta fram byggnader för lönsam animalieproduktion. 3a Djurvälfärd och kort livsmedelskedja. Flera projekt sprider information för att förbättra djurvälvärden för de flesta djurslag. Informationen ges dels på ett övergripande plan som exempelvis informationsmaterial om dikor och ett interaktivt foderstatsprogram för häst, men också mer specifikt som sondmatning av lamm och strategier för att sprida halm till suggor. Inom fokusområdet godkänns också projekt som rör djurhälsa och här finns satsningar på juverinflammation hos kor, parasiter på får och översättning av kursmaterial om villkorad läkemedelsbehandling till språk som djurskötare förstår. Ny information ska tas fram om orsakerna till den höga lammdödligheten. Några få projekt handlar om korta livsmedelskedjor. De verkar exempelvis genom att främja andelsjordbruk med inriktning på unga trädgårdsföretagare, och genom att upprätta en nationell REKO-bas för att främja de REKO-ringar där producenter och konsumenter handlar direkt med varandra. 4a Biologisk mångfald. Här är det bland annat länsstyrelserna som söker stöd för informationsinsatser som ska främja miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Det handlar om den biologiska mångfalden och det öppna landskapet med ängs- och betesmarker. Men även kulturmiljöer, landskapselement och småbiotoper som åkerholmar, odlingsrösen och alléer samt återställandet av våtmarker och småvatten ryms här. 4a Skog. Biologisk mångfald i skogen. Här finns projekt om skogens natur-, kultur- och sociala värden. Det kan handla om att minska markskador, ekologiskt funktionella kantzoner längs vattendrag eller om skonsam markberedning vid föryngring av skog. I ett projekt sprids information om kulturlämningar och kulturmiljöer i Skånes skogar. Ett annat handlar om skogsskötsel för skogens sociala värden som rekreation, bär- och svampplockning, viltupplevelser och möjligheter för rennäringen att sköta sin 20

verksamhet. Kommunikation om målkonflikterna kring stödutfodring av klövviltstammar finns också med 4b Bättre vattenkvalitet. Här rör det sig i många fall om stöd till länsstyrelserna för arbetet med Greppa Näringens mål om minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Även LRF får stöd för sitt arbete med Greppa näringen. Här finns också ett stort projekt för samordning inom Greppa näringen mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och ett stort antal rådgivningsföretag i lantbruksbranschen för att ge lantbrukare i hela landet den rådgivning de vill ha. Ett annat stort projekt är Jordbruksverkets Växtskyddscentraler som följer utvecklingen av växtskadegörare och ogräs, gör löpande prognoser under säsong och på så sätt stöder odlarnas arbete med integrerat växtskydd (IPM). Även Säkert växtskydd är ett projekt kring växtskyddsmedel där LRF, Jordbruksverket, KemI, Naturvårdsverket, Lantmännen och Svenskt Växtskydd samverkar. RISE får stöd för att sprida kunskap om kemikalieläckage och kemikalieexponering och de tekniska lösningar som finns framtagna i internationell forskning 4c Förebygga markerosion och förbättra markskötseln. Stöden går till Jordbruksverket och länsstyrelserna som ska sprida ny och befintlig information för att främja en ökad ekologisk produktion, som är konkurrenskraftig och har låg miljöpåverkan. Jordbruksverket har även ett stort projekt om vattenhushållning, som arbetar med mål inom konkurrenskraft, ett rikt odlingslandskap och klimatanpassning 5c Förnybar energi. Stöd har bara getts till två projekt. Jordbruksverket har ett stort projekt om resurseffektiv och hållbar produktion av livsmedel och användning av förnybar energi bland landsbygdsföretagen. Här finns också ett projekt om energieffektivisering i äggproduktion. 6a Nya jobb & diversifiering. Stöd ges till många projekt som vill främja besöksnäring. Det handlar om att utnyttja bygdens natur- och kulturvärden, dess traditioner och unika smaker (terroir). Här finns idéer om upplevelseturism baserad exempelvis på hästnäring, fritidsfiske, lokal mat, samisk mat och kultur och även grön omsorg. Ett av projekten ska öka kunskapen hos landsbygdsföretag om möjligheterna att ge praktik, instegsjobb, nystartsjobb m.m. för arbetslösa och utrikesfödda. Några andra projekt som siktar på infrastrukturen syftar till att utveckla samverkansformer mellan företagen, och att demonstrera utrustning och annan service för småskalig livsmedelsförädling 6b Lokal utveckling på landsbygden. Flera av projekten vill ta fram kunskap om traditionell svensk matkultur. Det handlar såväl om råvaror och beredning som om berättelser och dialektala ord som kan ge maten ytterligare dimensioner. Några specifika projekt är inriktade på charkuterier, drycker och användningen av potatis. En annan grupp projekt avser att ta fram goda exempel på landsbygdsutveckling. Det finns också projekt för att öka kunskapen om den lokala servicens betydelse, dess förutsättningar och behov av anpassning i det nya moderna samhället Projekten inom delåtgärden Demonstrationer och information rapporterar uppgifter om antalet kvinnor och män som har deltagit i arrangerade informationsaktiviteter (tabell 15). De lämnar däremot inga uppgifter om förväntat deltagande. 21