3, Bilaga Bilagan anger vilka typer av verksamheter som kräver MKB 2014:24



Relevanta dokument
Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Om du finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall du snarast underrätta din arbetsledning och skyddsombudet.

EGENKONTROLL enligt miljöbalken

2014:01. Information och praktiska tips för mindre företag och verksamheter. Ett samarbete mellan

April Stoppmöbelindustriavtalet. Nytt från 1juli2014: Sanktionsavgift istället för böter

Städning. Tvätt. Hygien. Matlagning. Avfall. Energianvändning Kemikaliehantering. Hälsoaspekter. Pedagogiska krav.

CHECKLISTA FÖR PLÅTSLAGERIVERKSTÄDER

Medicinska kontroller

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

April 2014 Träindustriavtalet. juli 2014; Sanktionsavgift istänet för böter. Nytt från 1

Dagens Agenda (max 90 min)

Strålskyddslag (1988:220)

Tabell 1: Miljöskydd Grundförfattning (senaste ändring) Miljöbalken SFS 1998:808 (2005:571) Miljöbalken SFS 1998:808 (2005:571)

Egenkontroll på skolor

Strålskyddslag i sin lydelse (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda)

FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA

Svensk författningssamling

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

NCC:s ordnings- och skyddsregler

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

Bilvårdsanläggningar i Vasastan

Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn

Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET

Information för fordonsverkstäder

BILAGA 1. Arbetsmiljöuppgifter. B Bilaga 2

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare

Miljöinformation för Skanska Sveriges underentreprenörer. Kortfattad information om våra generella miljökrav

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöregler för AB Ekerö Bostäder. Innehållsförteckning:

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Arbete på elektrisk materiel

Checklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning.

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING

SAMORDNINGSANSVAR

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

SÄKERHETSDATABLAD Version 5 Ersätter - 1. NAMN PÅ PREPARATET OCH FÖRETAGET

ANVÄNDNING AV TRAKTORER

Administrativa uppgifter

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Tills vidare S2 Värmeverket/Askersund/Sverige

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Skyldighet att kunna bevisa att efterlevnaden av miljölagstiftningen ligger på näringsidkaren

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST

Egenkontroll ENLIGT MILJÖBALKEN. Skolor och förskolor i Linköpings kommun. Linköpings kommun linkoping.se

BESLUT 1 (6) 4. Ni ska ha tillräcklig kunskap om avfallets innehåll för att kunna välja en lämplig avfallsmottagare i varje enskilt fall.

Dokumentnamn och uppdateringsinfo

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun

Arbetsmiljöplan. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Denna arbetsmiljöplan upprättades

HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL)

Arbetsmiljöplan. Vargskinnets samfällighetsförening. Uppgifter om Vargskinnets samfällighetsförening i Västerås BESÖKSADRESS TILL ARBETSPLATSEN.

UPPGIFTER I EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

Lag (2006:263) om transport av farligt gods

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd

Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas

Tillstånd till transport av farligt avfall

Arbetsmiljölagen. i lydelse 1 juli 2004

Sigtuna kommun Drift och underhåll Offentlig belysning Förfrågningsunderlag Utkast till arbetsmiljöplan

Anmälan, tillstånd och transport av farligt avfall

Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2

Kommunal Författningssamling

Arbetsmiljöplan för Specialistmålarna i Linköping AB

Tillstånd till transport av farligt avfall och övrigt avfall

Delegationsordning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Vänersborgs kommun. Översikt 1 (17)

AVSNITT 3: SAMMANSÄTTNING/INFORMATION OM BESTÅNDSDELAR

Säkerhetsdatablad. Hellströms Försäljnings AB, HEFAB, Box 7059, Täby

Farligt avfall - vad gäller?

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Orup vattenskyddsområde

Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:9 Utkom från trycket den 12 juli 1985 ARBETE MED HJUL OCH DÄCK

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014

Farligt avfall från verksamheter

Vibrationer - föreskrifter

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

SFS 1999:335. Transportmyndigheterna får föreskriva att en klass skall vara indelad i underavdelningar.

Säkerhet vid fasad- och takarbete

GODKÄND AV xxxxx. DOKUMENTNAMN Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.

Begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus

EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Transkript:

Aktuell miljölag/krav Aktuella Kortfattad förklaring Senast uppdaterad Miljöbalkens mål och tillämpningar SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 1 Miljöbalkens mål och tillämpning Allmänna hänsynsregler SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 2 Allmänna hänsynsregler Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 6 Miljökonsekvensbeskrivningar SFS 1998:905 Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:808 Miljöbalken, KAP 9 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1 När vi tolkar miljöbalken ska vi utgå från följande; 1. människors hälsa och miljön ska skyddas mot störningar, 2. natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden ska bevaras, 4. en god hushållning med mark och vatten ska tryggas samt 5. återanvändning och återvinning ska främjas. 2014:901 1-9 BEVISBÖRDEREGELN Vi är skyldiga till överträdelser om vi inte kan bevisa motsatsen. KUNSKAPSKRAVET Vi är skyldiga att ha kunskap om hur vår verksamhet och vårt agerande påverkar miljön och människors hälsa och hur dessa ska skyddas. FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Vi är skyldiga att vidta åtgärder om det finns risker för skador och olägenheter på människors hälsa och miljön, Vi ska använda bästa möjliga teknik användas för att förebygga olägenhet och skador. LOKALISERINGSPRINCIPEN Vid nyetableringar och ingrepp ska vi välja plats så att ändamålet kan uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPEN Vi ska använda råvaror och energi så effektivt som möjligt. Vi ska även återvinna och återanvända så långt som möjligt. I första hand ska vi använda förnyelsebara energikällor. PRODUKTVALSPRINCIPEN Om vi kan ersätta en kemisk produkt eller bioteknisk organism med en mindre farlig är vi skyldiga att göra det. RIMLIGHETSAVVÄGNING Kraven gäller om de är miljömässigt motiverade och rimliga att uppfylla (dvs ekonomiskt rimliga) FÖRORENAREN BETALAR Om vi orsakar en skada på miljön, är det vi som ansvarar för att skadan blir avhjälpt. STOPPREGELN Tillsynsmyndigheten har rätt att stoppa vår verksamhet om vi kan medföra betydande skada eller olägenhet trots att hänsynsreglerna tillämpas. 2014:901 1, 4-5, 7, 10 Om vi ska göra en ändring som kräver förnyelse av tillståndet även en miljökonsekvensbedömning ingå i ansökan. Vi ska tidigt samråda med länsstyrelsen samt med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet skall ske innan ansökan skickas in samt innan ev MKB påbörjas. Länsstyrelsen avgör sedan om verksamhetens åtgärd bedöms som en betydande miljöpåverkan och om MKB måste genomföras. Kostnaden för MKB står den som gjort ansökan för. 2014:269 3, Bilaga Bilagan anger vilka typer av verksamheter som kräver MKB 2014:24 1-2, 7 Avloppsvatten skall avledas och renas så att olägenhet inte uppstår för människors hälsa och miljön. 2014:901 5-6, 21-22, 25, 32 + Bilaga Vi är skyldiga att anmäla ändringar i verksamheten till tillsynsmyndigheten innan vi vidtar dessa ändringar. SFS 2013:251 Miljöprövningsförordning Kap 1; 2-13 Denna förordning anger om vi klassas som anmälningspliktig eller tillståndspliktig verksamhet samt hur anmälan/tillståndet ska utföras. 2014:1371 2014:23 1(30)

SFS 2006:412 Lag om allmänna vattentjänster 20-22 Vi får inte tillföra avloppet sådant som kan skada avloppsnätet eller avloppsreningsverkets funktion eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet. 2010:917 NFS 2000:15 Genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter 1-7 Vi är skyldiga att utföra mätningar och provtagningar för att kontrollera; - efterlevnaden av en gräns för omfattningen av ett tillstånd, - kontrollera efterlevnaden av villkor eller provisoriska föreskrifter i domar, tillståndsbeslut eller dispenser eller - skaffa kunskaper om hur verksamheten påverkar miljön i andra avseenden än vad som framgår av villkor eller föreskrifter. Vi ska även dokumentera; - syftet med mätningarna, - mätresultaten, - de tekniska egenskaperna hos mätanordningar, provtagningsutrustning, givare och andra tekniska anordningar för mätning och provtagning som används, - de tekniska förhållanden som omger mätningarna, - de metoder för mätning, provning och analys som använts samt tid och plats för mätningarna. Dokumentationen skall sparas i 5 år. Verksamheter som orsakar miljöskador SFS 1998:808, Miljöbalken; Kap 10 Verksamheter som orsakar miljöskador 1-19 Vi är skyldiga att rapportera till tillsynsmyndigheten om vi upptäcker förorenade områden. Vi är också skyldiga att betala för saneringen av förorenade områden som vi äger. Kemiska produkter och biotekniska organismer SFS 2008:245 Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer SFS 2007:846 Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 14 Kemiska produkter 3-17 Import/tillverkning av kemiska produkter el biotekniska organismer skall anmälas till Kemikalieinspektionen. Bilaga anger vilka typer som skall anmälas. Importeras mindre än 100kg av en kemisk produkt per år behöver det inte anmälas till KemI (undantag finns). Om vi överlåter särskilt farliga kemiska produkter krävs tillstånd (vilka de är står i förordningen) Särskilt farliga kemiska produkter får enbart överlåtas till; - den som har tillstånd - den som yrkesmässigt skall använda produkten - den vars hantering av produkterna är undantagna enl 8. Om vi överlåter sådana produkter skall vi även föra anteckningar om överlåtelserna. 8, 10-15, 16-26, 28-39 Vi får inte släppa ut fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (t ex CFC och HCFC). Innehåller även krav på; - förebyggande av utsläpp - registerföring, - återtagande av köldmedium - rapportering och information till tillsynsmyndigheten samt - krav på företag och personal 7-10, 23 Om vi för in mer än 100 l/kg kemikalier/bioteknisk organism till Sverige ska detta anmälas till Kemikalieinspektionen. Vi är också skyldiga att; - utreda vilka miljö- respektive hälsoskador produkten/organismen kan orsaka. - märka eller på annat sätt lämna uppgifter om hälso- och miljöpåverkan (gäller även om vi släpper ut en produkt/organism på den svenska marknaden). NFS 2003:3 2014:901 2014:431 2011:825 2014:901 2(30)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) NR 1907/2006 (REACH) Vi är skyldiga att; - rapportera "biverkningar" från användandet av kemikalierna till leverantören (om "biverkningarna" inte finns upptagna i säkerhetsdatabladet. - förebygga och hantera riskerna som beskrivs i säkerhetsdatabladet eller i egen kemikaliesäkerhetsbedömning. Om vi använder kemikalien till något som den inte är avsett för är vi skyldiga att - göra egen kemikaliesäkerhetsrapport och göra egen anmälan som omfattar användningen av ämnet till den europeiska kemikaliemyndigheten. - ansöka om tillstånd att använda ämnet (om användningen inte uppfyller de villkor som gäller i ett tillstånd som har beviljats av en aktör längre upp i distributionskedjan) - om tillstånd har beviljats för ett ämne och användningen uppfyller villkoren i tillståndet, anmäla användningen till den europeiska kemikaliemyndigheten inom viss tid. EU nr 348/2013 SFS 1998:944 Förordning om förbud m m i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter 3, 6, 10, 12 Som leverantör av varor är vi skyldiga att lämna uppgifter om varorna innehåller ämnen som är upptagna SVHC-listan (fd kandidatförteckningen). Uppgifterna ska lämnas inom 45 dagar och minst innehålla vilket SVHC-ämne som varan innehåller. Innehåller förbud eller andra restriktioner för hantering av; - kadmiumämnen - klorerade lösningsmedel - kvicksilver - kadmium, kvicksilver, bly, sexvärt krom och andra kemiska produkter i elektriska och elektroniska produkter och i batterier - tungmetaller i förpackningar - vissa andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter och varor. För närmare beskrivning se förordningen. 2014:231 SFS 2010:1075 Förordning om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Lag om brandfarliga och explosiva varor 8-12, 19-20 Där brandfarliga och explosiva varor hanteras är det förbjudet att använda eld eller andra tändkällor om detta kan innebära mer än en ringa risk för olyckor med varorna. Om vi har tillstånd för att hantera brandfarliga och/eller explosiva varor skall samråda med tillståndsmyndigheten om hur risken kan minimeras. Om en olycka inträffar skall tillsynsmyndigheten omgående underrättas. Om vi har tillstånd och överlåter verksamheten till en ny verksamhetsutövare får verksamheten fortsätta att bedrivas enligt ett tidigare meddelat tillstånd under förutsättning att bytet av verksamhetsutövare i förväg anmälts till tillståndsmyndigheten och att en ansökan om nytt tillstånd lämnas in senast tre månader efter att bytet har skett. Tillståndsmyndigheten ska underrätta Polismyndigheten när en anmälan om byte av verksamhetsutövare har kommit in till myndigheten. 6-14, 16-20 Vi är skyldiga att hantera brandfarliga varor så att brand förebyggs. Om vi hanterar större mängd brandfarliga varor ska ha tillstånd till det. Mängden anges i MSBFS 2013:3. Då finns det även krav på att vi; - utreder risker, - har erforderlig kompetens - har utbildad föreståndare brandfarlig vara - uppfyller kraven på byggnader, anläggningar och anordningar samt förvaring och förpackning - uppfyller informationskraven 2014:1229 2014:692 3(30)

MSBFS 2013:3 Förordning om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor 1.1 Tillstånd krävs för yrkesmässig publik verksamhet (t ex butiker) i följande fall; 1. 2 liter brandfarliga gaser där någon del av hanteringen sker inomhus, 2. 60 liter brandfarliga gaser där ingen del av hanteringen sker inomhus, 3. 100 liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler, 4. 100 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 C, och 5. 10 000 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 C. Tillstånd krävs för yrkesmässig icke publik verksamhet i följande fall: Inomhus 1. 250 liter brandfarliga gaser, 2. 500 liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler, 3. 500 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 C, och 4. 10 000 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 C. - Utomhus eller i öppen byggnad 1. 1 000 liter brandfarliga gaser, 2. 3 000 liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler, 3. 3 000 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 C, och 4. 50 000 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 C KIFS 2008:2 Kemiska produkter och Hela Innehåller begränsningar i användningen av kemiska produkter som bla kommer från EU-direktiv som biotekniska organismer WEE, RoHS och REACH Avfall och producentansvar SFS 2011:927 Avfallsförordningen 2-7, 8-9, 11, 14, Följande avfall skall sorteras; 16-21, 25-26, - Brännbart avfall 28, 30-34, 36- - Farligt avfall (OBS olika fraktioner av farligt avfall får inte blandas med varandra) 40, 42, 53-60 - Elektriska och elektroniska produkter - Spillolja - Förpackningsavfall - Returpapper FARLIGT AVFALL: Får inte blandas med annat avfall. Får inte heller påverkas/hanteras så att det inte blir farligt avfall, t ex krossa lysrör för att klassningen av farligt avfall ska försvinna. Farligt avfall får bara transporteras och tas emot av den som har tillstånd för detta. Avsändaren ansvarar för att kontrollera detta. Vi får transportera farligt avfall själva, om vi har gjort en anmälan till länsstyrelsen först. Då får vi transportera max 100l/kg per år. Med transporten av farligt avfall ska det finnas ett transportdokument. Saknas detta kan vi drabbas av en miljösanktionsavgift på 2*10 000 kr. AVFALLSJOURNAL: Vi ska föra journal över det brännbara och farliga avfall som uppstår hos oss. Journalen ska sparas i 5 år. MSBFS 2015:1 Transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) SFS 2006:311 Förordning om transport av farligt gods Hela När vi skickar farligt gods, måste vi följa dessa föreskrifter avseende; - förpackning och tankar, - avsändning - tillverkning/provning av förpackningar - transport, lastning, lossning och hantering - tillverkning och godkännande av fordon m m För ytterligare information se föreskriften. 12-13 Säkerhetsrådgivare skall ha genomgått ett prov som godtagits av Statens räddningsverk och inneha ett giltigt intyg för säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods. 2014:5 2014:1076-2014:1224 4(30)

SFS 2006:263 Lag om transport av farligt gods 2, 3, 11, 16 Vi ska vidta de skyddsåtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra och begränsa att godset, genom transporten eller genom obehörigt förfarande med godset vid transport på land orsakar sådana skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som beror på godsets farliga egenskaper. Farligt gods får enbart transporteras på de villkor som anges i denna lag och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Vi skall en eller flera säkerhetsrådgivare. Detta gäller även den som lämnar farligt gods för transport av någon annan. Säkerhetsrådgivaren har till uppgift att under verksamhetsledningens ansvar, verka för att skador i samband med transporterna förebyggs. 2014:689 SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 15 Avfall & producentansvar 16, 18, 30 Vi är skyldiga att informera kommunen om vilka avfallsfraktioner som uppstår samt vilka mängder som uppstår, om de önskar den informationen. Vi får inte skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. NFS 2005:3 Transport av avfall 2, 4-5, 9 Anmälningsplikt gäller vid transport av annat avfall än farligt avfall, om avfallet uppkommit i egen verksamhet, och om vi ska transportera avfallet själva. Vid transporten ska vi ha ett transportdokument. NFS 2004:14 Föreskrifter och allmänna råd till Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) avseende farligt avfall NFS 2004:4 Hantering av brännbart avfall och organiskt avfall SRVFS 2006:9 Säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods Tillsyn SFS 1998:808 Miljöbalken, Kap 26 Tillsynsregler SFS 1998:901 Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll Hela Till 21, till 27 & 43, till 42, 43, 44, 45 Hela Vi får inte blanda farligt avfall med övrigt avfall så att återvinning försvåras. Journal över det farliga avfall som uppstår ska föras och sparas i 5 år. Vi ska sortera brännbart avfall - Vi ska ha en säkerhetsrådgivare som uppfyller kompetenskraven enligt förordningen. OBS att säkerhetsrådgivaren ska vara anmäld till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). 19-20 Vi ska fortlöpande planera och kontrollera vår verksamhet för att motverka påverkan på miljön eller människors hälsa. Vi ska varje år lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten. 1-7 Vi ska; - ha ett kemikalierester innehållande kemikaliens namn, leverantör, användningsområde, förbrukad mängd, produktens miljö-/hälsoskadlighet samt ev klassning - ha en dokumenterad ansvarsfördelning för miljöarbetet - ha dokumenterade rutiner för kontroll av utrustning - ha rutiner för att bedöma risker och vidta åtgärder vid allvarliga risker (resultatet ska dokumenteras) - informera tillsynsmyndigheten vid onormal drift som kan påverka miljön NFS 2001:2 Egenkontroll Hela Beskriver utförligare vad som gäller enl SFS 1998:901 Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Se förordningen ovan Påföljder SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 29 1-6 Vi kan dömas till följande straff om vi bryter mot bestämmelserna; Straffbestämmelser - MILJÖBROTT (böter el fängelse i max 2 år. Vid grovt miljöbrott blir straffet minst 6 mån fängelse eller 6 års fängelse) - MILJÖFARLIG KEMIKALIEHANTERING (böter eller fängelse max 2 år) - OLOVLIG KEMIKALIEHANTERING (böter) - KEMIKALIEREGISTRERINGSBROTT (böter eller fängelse max 6 år) - OTILLÅTEN MILJÖVERKSAMHET ( böter eller fängelse i max 2 år) - OTILLÅTEN AVFALLSTRANSPORT (böter eller fängelse max 2 år) - FÖRSVÅRANDE AV MILJÖKONTROLL (böter eller fängelse i max 2 år) - BRISTFÄLLIG MILJÖINFORMATION (böter eller fängelse i max 2 år) - NEDSKRÄPNING (böter eller fängelse i max 1 år) Andra överträdelser som kan leda till böter eller fängelse i max 2 år. Se aktuellt kapitel och i Miljöbalken för närmare upplysning. 2014:901 - - - 2014:901 2013:894-2014:901 5(30)

SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 30 Miljösanktionsavgifter SFS 2012:259 Förordning om miljösanktionsavgifter 1-9 Tillsynsmyndigheten beslutar om miljösanktionsavgift. Innan beslut ska vi dock ges tillfälle att yttra oss. 2014:901 Beslutet skall sedan delges oss. Miljösanktionsavgift skall betalas inom 30 dagar efter det att avgiften har beslutats eller enligt den längre tid som meddelats i beslutet. Beslut får överklagas till miljödomstol. För ytterligare information avseende återbetalning, bortfall och villkor för att miljösanktionsavgift inte får beslutas finns i Kapitlet (Kap 30, Miljöbalken). 3-4 3 Om miljösanktionsavgift beslutats och vi därefter inte upphör med överträdelsen, ska en ny avgift tas 2014:1051 ut med dubbla beloppet, dock högst en miljon kr vid varje tillfälle. 4 Om en miljösanktionsavgift beslutats och vi upprepar överträdelsen inom 2 år, ska en avgift tas ut för den nya överträdelsen med dubbla beloppet. KAP 3: FÖRORDNING OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD (SFS 1998:899) 3 Påbörjat en verksamhet utan att anmälan gjorts, trots att anmälan krävs. Miljösanktionsavgift: 3000 kr KAP 9: EU-FÖRORDNINGEN OM VISSA FLUORERADE VÄXTHUSGASER EU nr 842/2006 1 Inte uppfylla kraven på kontrollintervall Miljösanktionsavgift: 5000 kr 2 Inte installerat system för läckade Miljösanktionsavgift 5000 kr 3 Inte upprättat och fört register Miljösanktionsavgift: 5000 kr 4 Inte lämna in rapport i tid Miljösanktionsavgift: 5000 kr KAP 9: EU-FÖRORDNING OM OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN 5 Inte märka behållare som innehåller kontrollerade ämnen Miljösanktionsavgift: 5000 kr 6 Inte registrera sig hos EU kommissionen Miljösanktionsavgift: 5000 kr 7 Vara försenad med att underrätta EU-kommissionen om den förutsedda efterfrågan Miljösanktionsavgift: 2000 kr 8 Inte registrera sig hos EU-komissionen. Miljösanktionsavgift: 2000 kr 9 Inte underrättat och utfört register. Miljösanktionsavgift: 5000 kr 10 Inte i förväg anmält en överlåtelse Miljösanktionsavgift: 2000 kr 11 Inte uppfylla föreskrivna krav på kontrollintervall Miljösanktionsavgift: 5000 kr 12 Inte upprättat och fört register Miljösanktionsavgift 2000 kr 13 Vara försenad med att lämna uppgifter till EU-kommissionen Miljösanktionsavgift 2000 kr KAP 9 FÖRORDNING OM FLUORERADE VÄXTHUSGASER OCH OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN 14 Inte uppfylla föreskrivna krav på kontroll för läckage Miljösanktionsavgift: 5000 kr 15 Inte upprättat och fört register Miljösanktionsavgift: 2000 kr 16 Inte informera tillsynsmyndigheten Miljösanktionsavgift: 5000 kr 17 Vara försenad med att rapportera från läckagekontroll Miljösanktionsavgift: 1000 kr 18 Inte uppfylla föreskrivna krav på certifiering Miljösanktionsavgift: 10 000 kr 6(30)

KAP 11: EU-FÖRORDNINGEN OM AVFALLSTRANSPORTER 3 I egenskap av transportör inte se till att transportdokument och kopior på anmälningsdokumentet medföljer transporten: Miljösanktionsavgift: 10 000 kr 4 Inte se till att ett korrekt ifyllt och undertecknat informationsdokument enl bilaga VII till förordningen medföljer avfallet Miljösanktionsavgift: 10 000 kr 5 Inte bevara dokumentation och information Miljösanktionsavgift: 5 000 kr KAP 11 AVFALLSFÖRORDNINGEN 8 Gräva ned annat avfall än trädgårdsavfall på en fastighet inom detaljplanerat område, utan att gjort en anmälan Miljösanktionsavgift: 1000 kr 9 I egenskap av lämnare eller mottagare inte se till att det finns ett transportdokument med uppgift om avfallsslag, avfallsmängd, lämnare och mottagare. Miljösanktionsavgift. 5000 kr Brandskyddsbestämmelser SFS 2003:778 Lag om skydd mot olyckor Kap 2; 2-5, Kap 19; 3 SFS 2003:789 Förordningen om skydd mot olyckor Kap 2; 4 KAP 11 NV:s FÖRESKRIFT OM TRANSPORT AV AVFALL 18 Genom att bedriva verksamhet där farligt avfall mellanlagras, återvinns eller bortskaffas och inte i rätt tid upprätta den förteckning som krävs. Miljösanktionsavgift; C-verksamheter. 5 000 kr KAP 12: NV:s FÖRESKRIFTER OM GENOMFÖRANDE AV MÄTNINGAR OCH PROVTAGNINGAR I VISSA VERKSAMHETER 4 Utföra mätningar och provtagningar utan att någon dokumentation görs. Miljösanktionsavgift: C-verksamhet: 3 000 kr Vi är skyldiga att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand 2014:688 eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Anläggningar som vid olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön är skyldig att lämna en skriftlig redogörelse för brandskyddet. Vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen ska vi underrätta länsstyrelsen, Polismyndigheten och kommunen om utsläppet kräver särskilda åtgärder till skydd för allmänheten. Underrättelse ska också lämnas om det finns överhängande fara för ett sådant utsläpp. Om en olycka som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön inträffar eller en 2014:1223 överhängande fara för en sådan olycka förelegat, ska vi omgående informera kommunen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om; 1. omständigheterna kring olyckan eller den befarade olyckan, 2. vilka farliga ämnen som finns i anläggningen och som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön och om några av dessa ämnen läckt ut, 3. de uppgifter som finns tillgängliga för att möjliggöra en bedömning av följderna för människor och miljö, samt 4. vilka räddningsåtgärder som har vidtagits. Så snart det kan ske ska information också lämnas om; 1. vilka sanerings- och restaureringsåtgärder som planeras för att begränsa följderna, samt 2. vilka åtgärder som planeras för att förhindra att en olycka inträffar igen. 7(30)

SRVFS 2004:3 Systematiskt brandskyddsarbete SRVFS 2003:10 Föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet 2-7 Vi ska fortlöpande vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. För de byggnader och anläggningar där det bedrivs verksamheter som medför stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand, omfattar stora personantal, omfattar sovande personer med dålig lokalkännedom, ofta förändras eller kan medföra att utrymningsvägar blockeras, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Hela Vi är skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet i följande fall: - byggnader eller andra anläggningar med en sammanlagd yta större än 2 500 m2 - byggnader eller andra anläggningar där minst 20 personer är sysselsatta samtidigt i industriverksamheten - industrier för vilka krävs tillstånd enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Arbetsmiljö- Övergripande bestämmelser SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen Kap 2-9 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, instruera och informera de anställda för att undvika risker, ha en organisation för rehabiliterings- och anpassningsverksamhet, anlita den företagshälsovård som behövs. Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifter, delta i genomförandet av åtgärder, använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning. SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning 2-3, 5-7, 10- Vi ska se till att arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och relevanta AFS:ar är tillgängliga för 13, 22 arbetstagarna. Skyddsombud ska utses. Skyddsrond ska göras. SFS 1982:673 Arbetstidslagen 1-17, 23-26 Det går att avtala om andra regler, vilket görs genom de kollektivavtal som sluts. Kollektivavtalets regler får dock inte innebära att den anställde får sämre villkor än vad som följer av EG:s arbetstidsdirektiv. För de som är anställda på heltid får veckoarbetstiden vara genomsnittligt högst 40 timmar. Inom vissa yrkesgrupper är veckoarbetstiden lägre. Reglerar arbetstiden för minderåriga arbetstagare. Arbetstidslagen gäller inte för arbete som utförs i arbetsgivarens hem, i arbets- givarens hushåll, personer i företagsledande ställning och fartygsarbete. - - 2014:659 2014:365 2014:660 AFS 2008:13 Skyltar och signaler Hela Vi är skyldiga att sätta upp skyltar för de risker som inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket 2014:40 genom allmänna tekniska eller arbetsorganisatoriska åtgärder. Vi ska även se till att personalen får fullständig och upprepad information och instruktion om den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen och som har betydelse för hälsa och säkerhet. Instruktionen ska förklara innebörden av skyltar, märkning och signalering samt informera om vilket uppträdande och vilka särskilda åtgärder som krävs. OBS gäller även inhyrd personal. 8(30)

AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning Hela Arbetsplatsen ska ha; 2013:03 - tillfredsställande dagsljus och möjlighet till utblick (gäller stadigvarande arbetsplats). - belysning som är anpassad till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. - en koldioxidhalt under 1000 ppm (miljondelar) i lokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom personbelastning. - skriftliga drift- och underhållsinstruktioner för ventilationssystemet. Drift och underhållspersonal ska ha tillräcklig kunskap om ventilationssystemet samt ha tillgång till instruktionerna. -klimat som är lämpligt med utgångspunkt från arbetets art. Drag ska förebyggas. -vid risk för bullerskador ska påbudsskyltar finnas om att hörselskydd ska användas - elektriska system som inte orsakar skada eller ger upphov till ohälsa. Stadigvarande arbetsplats er ska normalt inte placeras i omedelbar närhet av elektriska anläggningar där höga strömstyrkor eller höga spänningar förekommer. - tappställen för varmt och kallt vatten, där det behövs för verksamheten. Det ska vara möjligt att tvätta händerna i anslutning till arbetsplatsen om verksamheten så kräver. Vid duschar ska varmvattensystemet utformas så att risken för tillväxt och spridning av legionella bakterier förhindras. Dricksvatten ska tillhandahållas på ett hygieniskt sätt och inom ett avstånd som är rimligt med hänsyn till verksamhetens art. Tappställen med icke drickbart vatten ska vara tydligt märkta. Vid arbetsplats där det finns särskilt stor risk för brännskador ska det finnas tillgång till kallt rinnande vatten på kort avstånd. - fönster och lanterniner som förhindrar solinstrålning (ska kunna avskärmas). De ska inte heller kunna generera olyckor i öppet tillstånd. - portar är AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet 1-68 säkrade dvs som inte faller eller stängs oavsiktlig (gäller portar som öppnas genom att höjas) Skjutdörrar och skjutportar ska vara säkrade så att de inte spårar ur och välter. - nödbelysning av tillräcklig styrka i arbets- och förvaringslokaler, där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen. - lämpligt antal nödutgångar med utgångspunkt från lokalernas utseende. Utrymningsvägar ska inte vara blockerade. - skyltar och andra vägledande markeringar för utrymning, om det inte är uppenbart att de inte behövs. Om det behövs ska vägledande markeringar vara belysta eller genomlyst. - detektorer och larm, i en omfattning som är nödvändig, där brand, utströmmande gas, syrebrist eller liknande innebär risk för olycksfall eller akut ohälsa. - utrymmen för förvaring av personalens privata kläder och, när det behövs, arbetskläder. - tillgång till dusch vid smutsigt eller svettdrivande arbete. - Vi tillräckligt är skyldiga antal att toaletter tillhandahålla samt medicinska ett utrymme kontroller för att vistas om under riskbedömningarna sina matraster visar och att pauser. det är motiverat. 2014:23 Vi är oavsett riskbedömning skyldiga att vidta medicinsk kontroll i följande fall; a) arbete som innebär exponering för bly och kadmium b) arbete som innebär exponering för fibrosframkallande damm: asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer c) arbete som innebär exponering för härdplaster d) arbete som innebär stor fysisk påfrestning: höjdarbete i master och stolpar, rök- och kemdykning samt dykeriarbete e) arbete som innebär exponering för vibrationer f) nattarbete För a) b) och d) samt i vissa fall c) ska de medicinska kontrollerna resultera i en tjänstbarhetsbedömning. Saknas tjänstgörbarhetsbedömningen döms en sanktionsavgift ut. AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning 1, 4-12 Vi ska; - informera arbetstagaren om de risker som den personliga skyddsutrustningen ska skydda mot. - ta fram skriftlig information och instruktioner samt visa hur utrustningen ska användas för att uppnå avsedd skyddseffekt. De allmänna råden kan fungera som checklistor. 2010:11 9(30)

AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 1-12 Personal, skyddsombud ska vara delaktig i arbetsmiljöarbetet. Vi ska; - ha en dokumenterad arbetsmiljöpolicy och rutiner för hur arbetsmiljöarbetet går till. - fördela arbetsmiljöuppgifterna för arbetsmiljöarbetet inom organisationen. - undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Ska även ske vid ändringar i verksamheten. Riskbedömningen ska vara skriftlig. Om personalen råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska vi utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall samt vidta åtgärder för att om möjligt eliminera risken. AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd 1-10 Vi ska; - planera, ordna och följa upp första hjälpen och krisstöd med utgångspunkt från en bedömning av riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet - ha den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker - ha den 1:a hjälpen som är nödvändig med utgångspunkt från de risker som finns i verksamheten - säkerställas att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsstället. De skall fortlöpande hållas väl förtrogna med de rutiner som gäller. På lämpliga ställen skall finnas anslag med uppgift om; var utrustning för första hjälpen finns, vilka personer som kan ge första hjälpen, telefonnummer till utryckningsfordon och taxi samt adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället. Anslaget skall vara utformat så att det lätt känns igen. AFS 1996:7 Utförande av personlig skyddsutrustning AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1993:17 Åtgärder mot kränkande särbehandling 2008:15 4-6, bilaga 1 Bilagan anger vilka krav som ställs på personlig skyddsutrustning. 2014:18 Personlig skyddsutrustning som tillhandahålls av näringsidkare skall uppfylla kraven i bilaga 1. Dessutom skall det finnas teknisk dokumentation, genomgången typkontroll, tillverkningskontroll samt CE-märkning på utrustningen. 2-13 Vi ska ha: - - mål för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering - förlöpande kartlägga behovet av arbetsanpassning och rehabilitering - klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagare uppträder påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel i arbetet 1-6 Vi ska planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. - Vi ska även ha rutiner för att fånga upp kränkande behandling så tidigt som möjligt samt hur vi ska agera om det inträffar. Vi ska även klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras. 1-10 Vi ska föra anteckningar över jourtid, övertid och mertid för arbetstagare. 2000:9 AFS 1982:17 Anteckningar om jourtid, övertid och mertid AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter 2, 3.1-3.7, Vi är skyldiga att även kartlägga de psykiska och sociala arbetsmiljön. - på arbetsmiljön 4 SFS 2008:567 Diskriminieringslag Hela Vi får inte diskriminera någon oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vi ska 2014:958 ta ha en jämställdhetsplan som uppdateras var 3:e år (om vi är fler än 25 anställda) Arbetsmiljö; Kemikalier AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden och 2-28 Halten luftföroreningar i inandningsluften ska vara godtagbar utifrån gränsvärdena i bilaga 1. Att halten - åtgärder mot luftföroreningar är godtagbar ska kontrolleras genom en bedömning av exponeringen enligt 9 i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. AFS 2001:4 Gasflaskor 8, 10-14 Gasflaskor med tillhörande utrustning skall hanteras och förvaras på ett från säkerhetssynpunkt lämpligt 2014:28 sätt. I arbetslokal får endast finnas det antal gasflaskor som behövs för arbetets utförande. Varningsskylt för gasflaskor skall finnas uppsatt i anslutning till dörren till lokal eller annat utrymme där flaskor förvaras. Varningsskylt skall även finnas invid flaskors uppställningsplats om flaskorna inte är väl synliga. - 10(30)

AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker 4-30, 32-42 Vi ska identifiera och förteckna våra kemiska riskkällor. Riskkällorna ska ges ett namn. Datum när 2014:43 uppgifterna förtecknades ska anges och för respektive riskkälla ska framgå 1. typ av farlighet, 2. på vilken plats den förvaras och annars förekommer, 3. om hygieniskt gränsvärde finns och 4. vilka andra särskilda regler som kan gälla för riskkällan. Säkerhetsdatablad ska finnas på arbetsplatsen. En bedömning ska göras om och när åtgärder behövs för att begränsa risken för att en kemisk riskkälla orsakar ohälsa eller olycksfall i den egna verksamheten genom 1. skadlig exponering via inandning, 2. skadlig exponering via hudkontakt, stänk i ögonen eller intag via munnen, 3. bildning av antändbar luftblandning eller brandrisk av annan orsak, samt 4. personskador på grund av reaktiva, explosiva eller materialförstörande. Beredskapsplan samt instruktioner för hanteringen av kemikalier ska finnas. Berörd personal ska informeras om vilka hälso- och olycksfallsrisker som är förbundna med de kemiska riskkällor som hanteras eller på annat sätt förekommer i verksamheten och om hur dessa risker ska förebyggas. Kemikalier som hälls över i annat kärl än originalkärl ska märkas med kemikaliens namn samt ev farosymbol/piktogram. Sanktionsavgift finns om man bryter mot hanteringen av kemikalier förtecknade i Bilaga 1 (Typ 1 och B) AFS 1997:7 Gaser 3-22 Vi ska göra en riskbedömning över vår gashantering. Arbete med gas får ledas eller utföras endast av - den som har tillräckliga kunskaper om gasen, om de risker användningen kan medföra samt om hur dessa skall undvikas. Vi ska ha rutiner för åtgärder som skall vidtas när risk finns att gasflaskor kan explodera. I lokaler där vi hanterar gas ska ventilationen vara sådan att syrgaskoncentrationen i luften normalt inte understiger 20 volymprocent. Om syrgaskoncentrationen understiger 18 volymprocent skall andningsapparat användas vid arbete i lokalen. I lokal, där syrgas hanteras, skall ventilationen vara sådan, att syrgaskoncentrationen i luften normalt inte överstiger 22 volymprocent. Gasen ska hanteras så att risken för antändning av kläder eller brandfarliga ämnen och föremål i närheten motverkas. Plats för fyllning eller tömning av tankvagnar och tankbilar för kondenserad gas skall vara avgränsad. Endast den eller de som utför fyllning eller tömning, eller den som har särskilt arbetstillstånd från den som svarar för säkerheten, får vistas inom det avgränsade området. AFS 1992:17 Bly 1-13 Föreskriften gäller arbete där bly eller blyhaltigt material hanteras blyarbete. Bly ger skadliga 2011:21 hälsoeffekter. Medicinsk kontroll krävs. Reglerna är omfattande med utförliga allmänna råd. AFS 1988:4 Blybatterier 1-13 Föreskriften gäller laddning och underhåll av blybatterier för drivning av fordon och mobila maskiner. I - blybatterier finns utspädd svavelsyra, s.k. batterisyra, som är frätande. När batteriet laddas frigörs vätgas, som blandad med luft bildar s.k. explosiv lättantändlig knallgas. Svavelsyradimma kan ge skador om den andas in. Särskilda regler ges för laddningsplatsen Arbetsmiljö; Fysisk arbetsmiljö AFS 2005:16 Buller 1-18 Vi ska inventera och riskbedöma bullerexponeringen. I föreskriften finns insatsvärden för - bullerexponering. Dessa ska inte överskridas. Åtgärder ska vidtas för att minimera bullret vid källan om så är möjligt. Om det inte är möjligt ska hörselskydd användas. OBS att påbudsskyltning ska finnas på de områden där bulletstörningen är lika med eller överskrider insatsvärderna. AFS 2005:15 Vibrationer 2-13 Vi ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma de risker som kan uppkomma till följd av exponering - för vibrationer i arbetet. Riskbedömningen ska innehålla en uppskattning av den dagliga vibrationsexponeringen, genomförd av en sakkunnig person. Mätningar skall utföras i den omfattning som behövs för att klarlägga exponeringsförhållandena. Som alternativ till mätning får vibrationernas storlek uppskattas genom observation av förekommande arbetsmoment och hänvisning till relevant information om den sannolika vibrationsaccelerationen hos arbetsutrustningen under dessa användningsförhållanden. Riskbedömningen ska dokumenteras. Om vibrationerna överskrider värdena i tabellen ska åtgärder vidtas för att begränsa vibrationsexponeringen. Vi ska även erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare som exponeras för vibrationer som överstiger insatsvärdena i bilaga 3, tabell 1. 11(30)

AFS 2012:02 Belastningsergonomi 2-8, 11-12 Vi ska undersöka om arbetstagarna utför arbete med arbetsställningar och arbetsrörelser, manuell hantering samt repetitivt arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande. Synförhållanden ska också undersökas för att ta reda på om de påverkar arbetsställningarna och arbetsrörelserna negativt. Vi ska också förebygga arbetsskador samt se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om; lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, och tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Vi ska också informera personalen om vikten på de laster som hanteras. Arbetsmiljö; Trycksatta anordningar AFS 2005:3 Besiktning av trycksatta 1-46 Styr hur ofta vi måste besiktiga våra trycksatta anordningar. Om de inte besiktigas enligt föreskriften anordningar och uppvisa att det gjorts, kan det utfärdas en sanktionsavgift. AFS 2005:2 Tillverkning av vissa behållare, 2-24 Föreskrifterna gäller för konstruktion, tillverkning och uppförande av behållare, rörledningar och rörledningar och anläggningar anläggningar. Undantag finns för behållare, rörledningar och anläggningar enligt 1. Klassning av behållare och rörledning, säkerhetskrav och kontroll samt leveransdokumentation och märkning. Överträdelser genererar sanktionsavgifter. AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar 5-15 Föreskriften är ett EU-direktiv överfört till svenska bestämmelser. Överensstämmelse med grundläggande krav, CE-märkning etc. Reglerna vänder sig i första hand till tillverkare, men även till importörer, säljare eller andra som tar sådana anordningar i drift. AFS 1993:41 Enkla tryckkärl 2, 4-5, 8-26 Arbetsmiljö; Maskiner och arbetsredskap AFS 2008:3 Maskiner AFS 2006:7 Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap Föreskriften gäller serietillverkade enkla tryckkärl, avsedda för luft eller kväve och vänder sig i första hand till tillverkare och importörer av enkla tryckkärl. Ska vara CE-märkta och det ska finnas anvisningar på svenska. Föreskrifterna är baserade på EU-direktivet om enkla tryckkärl. - 2014:31 2014:30 2015:1 2014:19 Om vi släpper ut en maskin på marknaden eller ta en maskin i drift, ska vi; 2014:22 a) säkerställa att maskinen uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i bilaga 1, b) säkerställa att den tekniska dokumentationen som anges i bilaga 7, avsnitt A är tillgänglig, c) särskilt tillhandahålla all nödvändig information, t.ex. bruksanvisning, d) genomföra tillämpligt förfarande för bedömning av överensstämmelse i enlighet med 1013, e) upprätta en EG-försäkran om överensstämmelse i enlighet med bilaga 2, del 1, avsnitt A och säkerställa attdenna försäkran medföljer maskinen, samt f) anbringa CE-märkning i enlighet med bilaga 3. Den som på marknaden släpper ut, eller tar i drift, en produkt som omfattas av bilaga 4 utan att ha upprättat en EG-försäkran om överensstämmelse enl föreskriften ska betala en sanktionsavgift. 1-26 Innehåller krav på undersökning/riskbedömning, produkter, besiktning samt vid användning. 2014:21 Överträdelser genererar sanktionsavgifter. 1-34 Riskbedömning ska göras. Ett arbete med lyftanordningar och lyftredskap skall planeras, organiseras 2010:05 och genomföras så att farliga situationer förhindras. I samband med lyftoperationer där representanter från flera verksamheter är involverade skall en person utses som ansvarig för planering och genomförande av lyftoperationerna. En personlig fallskyddsutrustning skall användas om det behövs för säkert tillträde till lyftanordningens olika delar eller om det finns risk för att lyftanordningen blir påkörd av annan anordning eller fordon. Vi ska ha dokumentation över arbetstagare eller inhyrd arbetskraft som använder lyftanordningar eller lyftredskap skall ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. Vi ska också utfärda ett skriftliga tillstånd att använda en maskindriven lyftanordning. Tillståndet skall upplysa om vilka typer av lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som omfattas. Journal skall föras över 1. underhåll och fortlöpande tillsyn, 2. kontroller 3. drift av maskindrivna kranar med maxlast över 1 000 kg och 4. övrigt som är specificerat av tillverkaren. 12(30)

AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning 3-21 Undersökning och riskbedömning skall göras för att bedöma om den arbetsutrustning som väljs och används är lämplig för det arbete som skall utföras, eller om den har anpassats till det på lämpligt sätt så att den kan användas med betryggande säkerhet. De riskmoment som föreligger på grund av användningen av arbetsutrustningen skall undersökas och bedömas. Denna riskbedömning ska uppdateras vid förändringar i risker eller om riskbedömningen inte bedöms som tillräcklig. Utifrån resultatet ska åtgärder vidtas för att eliminera och förebygga riskerna. Personalen ska göras medvetna om 1. de risker för ohälsa och olycksfall de utsätts för när de använder arbetsutrustningen, 2. riskerna från den arbetsutrustning som finns i deras omedelbara närhet på arbetsplatsen, 3. de eventuella förändringar som påverkar den arbetsutrustning som finns i deras omedelbara närhet på arbetsplatsen och som de kan beröras av, även om de själva inte direkt använder utrustningen. Så länge en arbetsutrustning används skall den underhållas så att den uppfyller gällande krav. När det finns en underhållsjournal till arbetsutrustningen skall den hållas aktuell. Varje gång något ovanligt har inträffat som kan påverka säkerheten hos en arbetsutrustning negativt, t.ex. ombyggnad, olycka, olika naturfenomen eller långa stilleståndsperioder, skall särskilda kontroller göras. AFS 2004:3 Stegar och arbetsbockar 3-19 Föreskriften beskriver vad som gäller angående utförande, typkontroll, märkning samt användning av stegar och arbetsbockar. Stegar och arbetsbockar får användas eller avlämnas för att tas i bruk endast om de är typkontrollerade och kan uppvisa kontrollmärke för detta; Den som avlämnar en eller flera stegar eller arbetsbockar för att tas i bruk utan att kunna visa upp typkontrollintyg eller certifikat ska betala en sanktionsavgift. AFS 2003:6 Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar AFS 1999:8 Användning av pressar och gradsaxar 4-30 Lyftanordningar och andra tekniska anordningar som anges i bilaga 1 till föreskrifterna sak besiktigas med den frekvens som anges i föreskriften. Om besiktning inte är gjord enligt föreskriften kan sanktionsavgift dömas ut.. 1-8 Pressar och gradsaxar skall genomgå fortlöpande tillsyn, samt periodiskt underhåll enligt något av följande två alternativ: 1) Intervallet får vara högst ett år. 2) Intervallet får vara högst 1600 drifttimmar, dock inte längre än två år AFS 1990:12 Ställningar 3-31 Systemställningar och kopplingar till rörställningar måste typkontrolleras innan de avlämnas för att tas i bruk. Många fallolyckor, som leder till sjukskrivning, invaliditet och dödsfall beror på dåligt byggda eller felaktigt byggda ställningar. Särskilt många olyckor sker i byggbranschen. I föreskriften finns mycket omfattande allmänna råd om tillämpningen av reglerna. AFS 1984:3 Spikpistoler Hela Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare, som ska arbeta med spikpistoler har tillräcklig färdighet i detta arbete, samt känner till olycksriskerna, lämpliga arbetsmetoder och skötsel av pistolen. Spikpistoler orsakar årligen många olyckor där händer och ögon är särskilt utsatta AFS 1984:2 Bultpistoler 1-30 Föreskrifterna gäller handhållna bultpistoler. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare, som ska arbeta med bultpistoler har tillräcklig färdighet i detta arbete, samt känner till olycksriskerna, lämpliga arbetsmetoder och skötsel av pistolen Arbetsmiljö; Specifika arbetsuppgifter AFS 1999:3 Byggnads och anläggningsarbete 1-101 Reglerar ansvarsfördelningen för arbetsmiljöarbetet mellan; 1. den som låter utföra arbetet 2. byggarbetsmiljösamordnare 3. övriga företag på arbetsplatsen. Föreskriver när arbetsmiljöplan ska tas fram, uppdateras samt vad den ska innehålla. Förskriver även hur arbetet ska planeras och utföras för att förebygga arbetsmiljöolyckor och skador. Överträdelser mot bestämmelser genererar sanktionsavgifter. AFS 1998:5 Arbete med bildskärm 1-11 Bildskärm ska vara lätt att läsa av och inte ha besvärande flimmer. Allmänbelysningen ska vara tillräcklig. Platsbelysning ska inte blända. Arbetstagaren ska ha en bekväm arbetsställning och kunna variera sina arbetsställningar. Synundersökning för dem som arbetar mer än 1 timme/dag vid bildskärm. Arbetstagaren har rätt till terminalglasögon om behov finns. 2014:2 2010:14 2014:17 2014:16 2008:10 2013:4 2008:7 2008:11 2014:26 13(30)

AFS 1994:54 Vissa arbeten med 2-17 Reglerna gäller allt arbete med rengöring, rensning eller skärning som utförs med stationära, - högtryckssprutning transportabla eller mobila högtrycksutrustning som har högre sprutvattentryck än 25 bar. Skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter för arbetet ska finnas tillängliga på arbetsplatsen samt känna till hälso- och olycksfallsriskerna. AFS 1992:9 Smältsvetsning och termisk 2-24 Vi ska se till att arbetstagare som arbetar med svetsning eller skärning har tillräckliga kunskaper för 2014:3 skärning arbetet. De skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifterna som behövs för arbete skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Vi ska planera och utföra svets- och skärarbeten så att expositionen för svetsrök blir så låg som möjligt. Visar luftundersökning att expositionen inte är godtagbar, skall åtgärder snarast vidtas för att sänka expositionen till godtagbar nivå. Se även AFS 1990:13 Hygieniska gränsvärden. Det ska finnas släckutrustning är svetsarbete utförs. asledning skall vara märkt så att förväxling med annan ledning inte kan ske. Kopplingar för bränngas och syrgas skall vara ordnade så att förväxling inte kan ske. Tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas skall kontrolleras regelbundet. I arbetslokal där svetsning eller skärning regelmässigt förekommer vi se till att luftundersökning sker. Även expositionsmätning ska ske, om det inte med hänsyn till arbetets art och omfattning eller genom annan utförd mätning klart framgår att tillämpliga hygieniska gränsvärden inte överskrids. Ögonskydd och skyddsklädet (täckande) ska finnas och användas. Övriga krav Kommunernas avfallsplaner Hela Innehåller kommunens planer för att hantera avfallet. Oftast innebär avfallsplanen att avfallsmängderna - ska minska och att avfallet ska hanteras på ett miljömässigt riktigt sätt. Kommunernas renhållningsordningar Hela Innehåller kommunernas regler för avfallshanteringen. Den måste dock stödja sig på - Avfallsförordningen dvs avfall som måste sorteras enl avfallsförordningen måste även sorteras enl kommunens renhållningsordning. Den kan dock innehålla krav på ytterligare avfallssortering. Kommunernas föreskrifter för skydd för Oftast 5 Innehåller ett förbud mot tomgångskörning. - människors hälsa och miljön. Kommunernas ABVA Hela Följande får inte tillföras avloppet lösningsmedel, avfettnings-medel, färger, olja, bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande eller giftiga vätskor. Inte heller vätska, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätets funktion, reningsprocessen i avloppsreningsverk, slamkvaliteten eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet. Olje- och fettavskiljare anordnas och utförs så att de fyller kraven enligt gällande svenskstandard och europanorm. Ånga eller varmvatten med högre temperatur än 45 C får inte tillföras i förbindelsepunkten. Oavsiktligt utsläpp av sådant slag som anges i första och andra styckena ska ofördröjligen anmälas till Huvudmannen. Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan Huvudmannens skriftliga medgivande. Spillvatten får inte tillföras allmän ledning som är avsedd att uteslutande avleda dag- och dränvatten Dag- och dränvatten får inte tillföras allmän ledning som inte är avsedd för sådant ändamål. - PBL 2010:900 Plan och bygglagen I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till 2013:867 att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. PBF 2011:338 Plan och byggförordningen Förordning till PBL ovan med bestämmelser, förtydliganden 2014:42 BFS 2011:26 - BBR 20 Boverkets byggregler Föreskrifter och allmänna råd till PBL och PBF ovan. Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning.föreskriften gäller byggregler för nybyggnad, tillbyggnad av byggnad, mark och rivningsarbeten, och obebygd mark som ska bebyggas. BBR 20 14(30)

Författning som innebär att ni måste ha någon typ av rutin för att styra upp den. Gäller enbart C-klassade verksamheter Gäller enbart verksamheter som använder köldmedium (t ex kyl eller värmeanläggning) Fullständig lagtext hittas på; www.notisum.se www.naturvardsverket.se www.av.se www.kemi.se www.msb.se Svensk författningssamling (SFS) Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS, NVFS) Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS) Kemikalieinspektionens föreskrifter och allmänna råd (KIFS) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (SRVFS, MSBFS) 15(30)

Kommentar efterlevnad (Kontroll genomförd 20ÅÅ-MM-DD av XX) 16(30)

17(30)

18(30)

19(30)

20(30)