Fördjupad analys och inventering av tall- och ädellövskogsmiljöer inom Torshälla verksamhetsområde, Eskilstuna kommun Naturföretaget 2018
Inventering och rapport: Karolin Ring, Niina Sallmén och Sara Lundkvist Foto: Niina Sallmén Kvalitetsgranskning: Johan Kjetselberg Datum rapport: 2018-10-15 Version: 1 Kontaktperson för denna rapport: Sara Lundkvist, sara@naturforetaget.se, 073-021 47 54 Naturföretaget Vaksalagatan 6 753 20 Uppsala info@naturforetaget.se Kartor publicerade med tillstånd av ESRI 2
3
Innehåll Sammanfattning... 5 Ordlista:... 5 Bakgrund... 6 Vad är en nätverksanalys?... 6 Vad är en naturvårdsart?... 7 Metodik inventering av naturvårdsarter kopplade till ek och tall... 7 Förstudie... 7 Inventering... 7 Datainsamling... 7 Rapportering av arter... 7 Osäkerhet i bedömningen... 7 Metodik nätverksanalysen... 7 Noder och länkar... 8 Osäkerhet i bedömningen... 8 Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden... 8 Övergripande beskrivning... 8 Områdets naturvärden centrala Torshälla... 10 Källor... 14 Litteratur... 14 Databaser... 14 Bilaga 1... 15 Bilaga 2... 15 4
Sammanfattning Analysen och inventeringen är en del av ett LONA-projekt, som har till syfte att kartlägga naturvärden i Torshälla verksamhetsområde. Analysen och inventeringen som utförts tyder på att naturvärden knutna till ädellövskog- och tallskog är starka och utbredda inom Torshälla området, här finns stora möjligheter att bevara och utveckla för både ädellövskogs- och tallskogsmiljöer. Området utmärker sig genom en hög andel ädellövskog, där de flesta av ädellövskogs områdena är sammanlänkade. Dock är delar av ädellövskogen igenvuxen och det finns behov av åtgärder för att öppna upp runt gamla ekar. Tallskogsmiljöerna är lite mer uppsplittrade, med ett sammanlänkat område i norra delen och ett i södra delen av verksamhetsområdet. Flera naturvårdsarter för både tallskogsmiljöer och ädellövskogsmiljöer har hittats under inventeringen. För tallskogsmiljöer är det främst tallticka som hittats, och i ädelskogsmiljöer har svampar som ekticka och oxtungsvamp hittats. Ordlista: Friktionsraster: Ett raster med olika värden som talar om hur lätt eller svårt det är för en art att ta sig fram. Habitat: Den livsmiljö som en art lever i. Least-cost path: Den väg som kostar minst för en art att ta sig fram. Konnektivitet: Möjligheten för spridning av arter. Länkar: Spridningsvägar mellan noderna. Motståndstal: De värden man sätter in i ett friktionsraster, ju högre värde desto högre motstånd desto svårare för en art att ta sig fram. Naturvärdesinventering: Syftet med naturvärdesinventering är att identifiera områden som är av betydelse för biologisk mångfald. Noder: Noder är habitaten där länkarna utgår ifrån. Nätverksanalys/spridningsanalys: En analys som beräknar möjliga spridningsvägar för en art, finns olika dataprogram för detta t.ex. matrixgreen och graphab. Raster: Ett sätt att bygga upp en bild med kvadrater/pixlar som har olika värden, denna metod används ofta i GIS-program (Geografiska informationssystem). 5
Bakgrund Naturföretaget har på uppdrag av Eskilstuna kommun genomfört inventeringar av både arter och olika naturmiljöer inom Torshälla stads förvaltningsområde. Syftet med projektet var att identifiera naturvärden i Torshälla med omnejd. Underlaget ska beskriva utbredningen av värdefulla marker samt marker som har god potential att utveckla höga värden, för att ge en bredare kunskapsgrund för arbetet med naturvård och stadsplanering inom området. Underlaget kommer också att kunna fungera som stöd för att bedöma miljöernas värde i en mer storskalig analys av den gröna infrastrukturen i Torshälla. Som en del i kartläggningen av naturvärden i Torshälla verksamhetsområde har en fördjupad analys av tallskogsvärden och ädelskogsvärden utförts. Analysen består av två delar; en nätverksanalys av naturtyperna och en inventering av naturvårdsarter kopplade till dessa miljöer. Inventeringen och analysen är en del av ett LONA-projekt (Lokala naturvårdssatsningen), där statliga bidrag medfinansierar genomförande av projektet. Vad är en nätverksanalys? En nätverksanalys är en modell av verkligheten där man räknar ut sannolikheten att en viss väg kan fungera som spridningsväg för en art eller artgrupp. Det ger dock inte en sann bild av verkligheten, för att veta om ett område verkligen är funktionellt för en art behöver man besöka området i fält. Däremot kan man med nätverksanalysen identifiera områden som kan vara känsliga för exploatering och som bör följas upp med ett fältbesök. För att göra en nätverksanalys behöver man först göra ett friktionsraster baserat på hur svårt en art har att ta sig fram genom landskapet. Vissa naturtyper är ogästvänliga för en art och därför undviks dessa naturtyper, arten väljer istället spridningsvägen runt dessa miljöer hellre än att ta sig igenom dem. (figur 1). Figur 1 En enkel skiss av hur ett kostnadsraster fungerar. Röd färg representerar ogästvänlig terräng, blå representerar spridningsväg och gul representerar själva habitatet. Till exempel flyger tambin inte över större vattendrag, det gör att en sjö utgör en barriär för arten som den inte kan ta sig över. Så för att sprida sig behöver den hitta en annan väg runt som inte kräver så mycket energi att passera. En sån väg brukar kallas för least cost path. Det är den väg som kostar minst för arten att ta sig fram på. När ett friktionsraster har tagits fram kan man skapa ett nätverk med noder och länkar. Noderna utgör de habitat som är viktiga för en art, länkarna är den spridningsväg där kostnaden för arten att ta sig fram är minst. 6
Vad är en naturvårdsart? Enligt ArtDatabankens definition är naturvårdsarter ett samlingsbegrepp för arter som behöver uppmärksammas inom naturvården; arter som är extra skyddsvärda, antingen genom att själva vara av särskild vikt eller genom att peka på att områden eller naturtyper är särskilt viktiga ur ett naturvårdsperspektiv. I begreppet ingår rödlistade arter, skyddade arter (fridlysta arter och sådana som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv eller fågeldirektiv), signalarter (indikerar artrikedom), typiska arter (som är lämpliga indikatorer för en Natura 2000-naturtyps bevarandestatus), ansvarsarter (arter som har en betydande andel av sin population inom ett visst begränsat geografiskt område), samt nyckelarter (arter som bär upp artsamhällen). Metodik inventering av naturvårdsarter kopplade till ek och tall Förstudie Under en naturvärdesinventering som utfördes under maj-juli 2018 pekades några områden ut för fördjupad artinventering av svampar och lavar. Grova träd med potential för kryptogamer eftersöktes även på Trädportalen. Inventering Områden som pekats ut vid naturvärdesinventeringen besöktes 3 och 5 oktober 2018. Vid fältbesöken upptäcktes ytterligare några områden som såg ut att ha stor potential för kryptogamer och dessa togs därför med i artinventeringen. Områdena söktes igenom översiktligt men mer noggrant i de delar som såg intressanta ut. Datainsamling Data samlades in i fält med appen Collector for ArcGIS i surfplatta, med ortofoto som bakgrund. Punkter ritades in i appen, och synkroniserades direkt in i ArcGIS. Datat kunde sedan tas ut från ArcGIS i olika format, t.ex. shapefiler. Noggrannheten var ca 5-10 m. Koordinatsystemet som användes var Sweref 99 TM. Rapportering av arter Alla naturvårdsintressanta arter rapporteras in till Artportalen. För rödlistade och skyddade arter togs en koordinat för varje förekomst, med undantag för om många förekomster av samma art fanns i samma delområde. Övriga naturvårdsintressanta arter rapporterades med en koordinat per delområde som de förekommer i. Osäkerhet i bedömningen Sommaren 2018 var ovanligt torr och det var fortfarande ganska torrt i marken i oktober. Därför fanns det få marksvampar vid fältbesöken. Vedsvampar fanns däremot mer av, på många av ekar växte ekticka och oxtungssvamp. Metodik nätverksanalysen Analysen gjordes i Graphab 2.2 som är ett open source-program och ett mjukvareverktyg utvecklat för modellering av landskapsnätverk (Foltête et al. 2012). Nationella marktäckedata användes för att skapa friktionsrastret samt för att söka ut områden med ädellövskog och tallskog. För att ta fram områden med ädellövskog har både ren ädellövskog samt triviallövskog med ädellövskogsinslag inkluderats. Nationella marktäckedata är en satellitbaserad kartering av vegetationstyper i Sverige. Fokus har varit att hitta vilka spridningsvägar som finns. När friktionsrasteret skapades har olika naturtyper fått olika motståndstal beroende på vilken naturtyp som skulle analyseras. Värdesättningen av motståndstalen är subjektiva, man kan förenkelt säga att ju 7
högre värde en viss naturtyp har desto svårare är det för arten att ta sig fram genom landskapet (Se bilaga 1). Motståndstalen i kostnadsrastret är baserat på en rapport framtagen av metria. Eftersom detta är en nätverksanalys för olika naturtyper ger analysen en översiktlig bild av vilka habitat som finns av en viss naturtyp samt vilka spridningsvägar som finns mellan dessa. Noder och länkar Noderna som användes i analysen var naturvärdesobjekt som identifierats under naturvärdesinventeringen där naturvärdesklassen har uppgått till klass 3 eller högre. Länkarna är den spridningsväg med lägsta kumulativa kostnad (summan av alla pixlar längs vägen). Spridningsavståndet har satts till 1000 meter för att svårspridda arter ska representeras. För djur som fåglar som sprider sig över stora områden spelar avståndet mindre roll. Osäkerhet i bedömningen Hur säker en analys blir beror till stor del på vilket data man har använt. En felkälla kan vara att naturtyper har klassats fel t.ex. kan ett område med trivallövskog klassats som ädellövskog i Nationella marktäckedatat. En analys som denna är inte en absolut sanning utan en matematisk beräkning av de bästa spridningsvägarna, där det är störst möjlighet för två individer att mötas. Därför kan verkligheten och analysen skilja sig åt, analysen ska användas som ett verktyg för att hitta områden som bör undersökas närmare i fält. Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden Övergripande beskrivning Det finns stora områden med ädellövskog i Torshälla verksamhetsområde (bilaga 2), därför låg fokus för artinventeringen på områden med ädellövträd, men även en tallskog besöktes. Något som verkar vara utmärkande för Torshälla är att det finns gott om ädellövträd, men att majoriteten av träden är medelålders, med ganska få riktigt gamla träd. De flesta av ädellövträden är ekar, men några äldre almar och lindar sågs också, och i centrum finns flera äldre askar och lönnar. Nätverksanalysen visar på att det finns spridningslänkar mellan de olika naturvärdesklassade ädellövskogsområdena. Eftersom sommaren 2018 var så torr har få marksvampar hittats, mest har vedlevande svampar påträffats. På några ekar fanns även intressanta lavar som gul dropplav och rödbrun blekspik. Eftersom det finns få gamla träd så är artfynden gjorda på relativt få träd. Totalt hittades 18 naturvårdsarter kopplade till ek och ädellövsmiljöer varav 9 hittades under höstens inventering (tabell 1). Att det finns flera naturvårdsarter i ädellövskogsmiljöerna samt att det finns spridningslänkar mellan dessa visar på att Torshälla har hög potential att bevara och utveckla dessa värden kopplade till ek och ädellövskog. Dock är de flesta gamla ekarna och deras efterträdare trängda av andra träd. Överlag är det mycket igenväxning av ädellövskogsmiljöer i verksamhetsområdet. Om man vill bevara arterna vore det lämplig att snarast frihugga de gamla ekarna och även frihugga närliggande områden med efterträdare och helst sätta in bete. För tallskogsmiljöer visar analysen att det inte finns några spridningsvägar mellan naturvärdesobjekten i södra och norra delen av verksamhetsområdet (bilaga1). Eftersom spridningsavståndet är satt till 1000 meter finns det förstås arter som har längre spridningsmöjligheter som kan ta sig fram. Området i norra delen är lite mer isolerat än området i den södra delen som har kontakt med relativt mycket tallskog i sydväst. Arter som tallticka, grovticka och blomkålssvamp hittades i tallskogsmiljöerna vilket tyder på att deär värdefulla. Totalt har 12 naturvårdsarter kopplade till tallskogsmiljöer hittats i området varav 7 hittades under höstens inventering (tabell 1) 8
Rödlista 2015 Signalarter Skyddade arter Typiska arter Tabell 1. Naturvårdsarter som påträffades i området. Rödlistade arter: med förkortningar enligt rödlistan 2015, signalarter: arter som är utpekade som signalarter enligt Skogsstyrelsen (SKS) eller ängs- och betesmarksinventeringen (ÄoB), skyddade arter: arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen, typiska arter: arter som är lämpliga indikatorer på en Natura 2000-naturtyps bevarandestatus. Artnamn Kommentar Svampar Blekticka NT X X Signalart enl. SKS Ädellöv Blomkålssvamp X Signalart enl. SKS Tall Ekticka NT X Signalart enl. SKS Ädellöv Grovticka X X Signalart enl. SKS Tall Svavelticka X Signalart enl. SKS Ädellöv Oxtungssvamp NT X Signalart enl. SKS Ädellöv Svartöra NT X Signalart enl. SKS Ädellöv Tallticka NT X X Signalart enl. SKS Tall Rutskinn NT X Från artportalen, Ädellöv Rutkremla NT X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Ädellöv Dropptaggsvamp X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Tall Skarp dropptaggsvamp X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Tall Timmerticka X Från artportalen, Tall Bolmörtsskivling NT X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Tall Lömsk flugsvamp X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Ädellöv Jättekamskivling NT X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Ädellöv Lavar Gul dropplav NT X X Signalart enl. SKS Ädellöv Lönnlav X X Signalart enl. SKS Ädelöv Rödbrun blekspik NT X X Signalart enl. SKS Ädellöv Brun nållav X Signalart enl. SKS Tall Blanksvart spiklav NT X Signalart enl. SKS Tall Kornig nållav X X Signalart enl. SKS Ädellöv Gulpudrad spiklav X X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Ädellöv Liten spiklav X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Tall Skuggorangelav NT Från artportalen, Signalart enl. SKS, Ädelöv 9
Ekspik VU X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Ädellöv Mossor Blåmossa X Signalart enl. SKS Tall Guldlockmossa X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Ädellöv Fällmossa X Från artportalen, Signalart enl. SKS, Ädellöv Insekter Reliktbock NT X X Signalart enl. SKS Tall Områdets naturvärden centrala Torshälla I de centrala delarna av Torshälla finns det ett antal spridningsvägar som är gemensamma för både tallskogsarter och ädellövskogsarter (figur 2). Analysen visar på att det finns mycket ädellövskogsmiljöer inne i själva Torshälla, särskilt vid ån. Dessa ädellövskogsområden är utspridda på mindre ytor. Tallskogsmiljöerna är inte lika utspridda utan verkar bestå av färre men större ytor. I centrala Torshälla finns det naturvärdesklassade områden med flera naturvårdsarter (figur 3 och figur 4). Det visar på att det finns höga naturvärden inne i staden som kan utvecklas. Både tallskogsmiljöer och ädellövsmiljöer är beroende av skötsel för att förhindra att dessa miljöer inte växer igen. Det är även viktigt att man bevarar och främjar lite yngre träd/efterträdare för att skapa en succession så att arterna som lever på gamla träd har möjlighet att sprida sig till yngre. För att bevara och utveckla dessa miljöer krävs planering då det tar tid att återskapa värdefulla tall- och ädellövskogsmiljöer. Det är därför viktigt att spridningslänkarna mellan dessa områden värnas så att det finns möjlighet för naturvårdsarter att sprida sig till nya miljöer. Det måste även finnas möjlighet för utbyte av gener mellan populationer och habitaten får inte bli för fragmenterade i stadslandskapet. Analyserna och artinventeringen visar på stora möjligheter för att bevara och utveckla både tallskogs miljöer och ädellövskogsmiljöer i Torshälla. 10
Figur 2. Gul=ädellövskog, grön= tallskog. Kartan visar ytor medtallskog och ädellövskog samt spridningslänkar mellan naturvärdesklassade områden för dessa naturtyper. Blå ring visar på områden med viktiga länkar. 11
Figur 3. Kartan visar naturvärdesklassad tallskog och spridningslänkarna mellan dem. Naturvårdsarterna är fynd både från inventeringen och fynd från artportalen. 12
Figur 4. Kartan visar naturvärdesklassad tallskog och spridningslänkarna mellan dem. Naturvårdsarterna är fynd både från inventeringen och fynd från artportalen. 13
Källor Litteratur ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Nitare, J. 2000. Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Jönköping, Skogsstyrelsens förlag. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SS 199000:2014. http://gpt.vic-metria.nu/data/gron_infrastruktur/gron-infrastruktur-lag.pdf Databaser ArtDatabanken. Uttag ur Artportalen och Obsdatabasen (2018-05-14-03-03) ArtDatabanken. www.artfakta.artdatabanken.se (2018-10-03) SLU. Trädportalen. http://www.tradportalen.se. (2018-10-03-11-18) 14
Bilaga 1 Friktionstal för naturtyper, ju högre värde desto svårare för arter att passera. Biotop Friktionstal Tallskog Friktionstal Ädellövskog Naturvärdesobjekt 1 1 Öppen våtmark 10 10 Åkermark 10 10 Övrig öppen mark utan 10 10 vegetation Övrig öppen mark med 5 5 vegetation Exploaterad mark, byggnad 9999 9999 Exploaterad mark, ej byggnad 10 10 eller väg Exploaterad mark, väg 20 20 Sjö och vattendrag 20 20 Tallskog (utanför våtmark) 1 5 Granskog (utanför våtmark) 5 5 Barrblandskog (utanför 1 5 våtmark) Lövblandad barrskog (utanför 1 1 våtmark) Triviallövskog (utanför 5 1 våtmark) Ädellövskog (utanför våtmark) 5 1 Triviallövskog med 5 1 ädellövinslag (utanför våtmark) Temporärt ej skog (utanför 10 10 våtmark) Tallskog (på våtmark) 1 5 Granskog (på våtmark) 5 5 Barrblandskog (på våtmark) 5 5 Lövblandad barrskog (på 5 5 våtmark) Triviallövskog (på våtmark) 5 5 Ädellövskog (på våtmark) 5 1 Triviallövskog med 5 1 ädellövinslag (på våtmark) Temporärt ej skog (på våtmark) 10 10 Bilaga 2 Kartor över de två nätverken ädellövskog och tallskog. 15
Tallskogsnätverk, rött = naturvärdesobjekt av tallskog med naturvärdesklass 3 eller högre, grön= tallskogsförekomster i Torshälla. 16
Ädellövskogsnätverk, rött = naturvärdesobjekt av ädellövskog med naturvärdesklass 3 eller högre, orange= ädellövskogsförekomster i Torshälla. 17