Sekretariatet AAj MINNESANTECKNINGAR FRAMTIDSBEREDNINGEN 2011-09-21 LK/100021 Plats Stadshuset, Arvika kommun, kl. 09:00-11:50, Sjukhuset i Arvika (Stille salen) kl. 13:15-16:00 PNärvarande: l a Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande t Kenneth Johannesson (S), Arvika, vice ordförande s Stellan Jansson (M), Kristinehamn, ledamot Ulla Enarsson (C), Årjäng, ledamot Johan Olsson (S), Säffle, ledamot Anna Högberg (M), Karlstad, ersättare Myrna Labusan Jönsson (S), Forshaga, ersättare samt tjänstemännen Anders Ajaxson, beredningssekreterare Zandra Granfeldt, beredningssekreterare Ej närvarande: Marianne Åhman (FP), Sunne Thomas Réhn (S), Karlstad, ledamot Therese Göthe (S), Karlstad, ledamot Jan Nilsson (SiV), Forshaga, ledamot Margareta Ivarsson (C), Skoghall, ersättare Ida Kullgren (KD), Karlstad, ersättare Birgit Bergman Blank (S), ersättare Medverkande från Arvika kommun: Sten Fransson (S), kommunfullmäktiges ordförande Nils-Gunnar Andersson (S), framtidsgruppsordförande Margaretha Lundberg, hemtjänstchef Medverkande från Sjukhuset i Arvika: Jennie Ståhl, avgående sjukhuschef Rita Lindh, vårdutvecklare Maria Fogelberg, controller Hans Magnus Höjdén, verksamhetschef Marielle Jalal, verksamhetschef
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-09-21 LK/100021 2 (8) 1 Sammanträdets öppnande Sammanträdet öppnades av ordföranden Asso Zand, som hälsade alla varmt välkomna och uttryckte sin glädje över att dagens studiebesök i Arvika blivit möjligt att genomföra. 2 Val av justerare Kenneth Johannesson utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens minnesanteckningar. 3 Redovisningar från Arvika kommun Sten Fransson höll i trådarna för den följande presentationen med fokus på kommunens pågående, framtidsinriktade arbete av särskilt intresse för landstinget. God draghjälp har kommunen fått av EU som i slutet av 2009 gav klartecken för sammanlagt 25 miljoner till tre olika projekt. Ett av EU-projekten presenterades för beredningen av Margaretha Lundberg, chef inom kommunens hemvård. Detta projekt har som mål att hitta metoder för att hjälpa äldre ur den isolering som många av dem (enligt gjorda enkäter) upplever. Arvika är Sveriges representant i projektet, där övriga involverade länder är Österrike, Cypern, Ungern, Spanien och Holland. I Arvika, Spanien och Holland Man utgår som prototyp ifrån en 72-årig svensk kvinna, Anna, änka sedan fyra år, bor i eget hus, har blir mindre rörlig genom reumatism, klarar ändå att sitta barnvakt åt barnbarnen, har tre goda vänner som hon har regelbunden kontakt med. Vad skulle kunna underlätta tillvaron för henne? Marianne Lundberg antydde vad som bland annat är i faggorna. Det handlar om ett kommersiellt verktyg, en slags bildtelefon, som ska ligga klar när projektet avslutas 2013. UNDER FÖRRA mandatperioden hade Arvika kommun likt landstinget beredningar knutna till fullmäktige. Sådana organ finns fortfarande men nu kallas de grupper, närmare bestämt framtidsgrupper, två till antalet. I dessa ingår 26 av fullmäktiges 49 ledamöter. En av gruppordförandena, Nils-Gunnar Andersson, berättade om gruppernas något olika inriktning och arbete. Den ena har trivsel, trygghet och bärkraft som ledord, den andra tillväxt och kompetens. Tidig dialog med medborgarna, alltid om framtidsfrågor och aldrig om dagsaktualiteter, så ser huvudinriktningen ut. Fullmäktiges presidium (med Sten Fransson i spetsen) delar ut uppdragen till framtidsgrupperna, som efter att ha belyst frågan på bästa sätt lämnar rapporter till fullmäktige när uppdragen är slutförda. En högaktuell
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-09-21 LK/100021 3 (8) uppgift, något att verkligen bita i, handlar om vägarna fram till det hägrande befolkningstalet 27.000 invånare för kommunen. Under första halvåret 2011 har Arvika ramlat under 26.000 invånare (till 25.978 per den 30 juni) efter flera år av mjuka tillbakagångar; drygt 1000 fattas alltså utifrån dagsläget till det uppsatta målet. Vad utgör attraktionskraften hos en kommun som Arvika? Hur gör kommuner som lyckas bra, de duktigaste? Det ska man försöka identifiera och, om möjligt, ta efter. En sak är dock orubblig men kanske väl så viktig: kommunens geografiska läge. Ett initiativ som ska förverkligas är att (ovetenskapligt) ta reda på vad man i de ur Arvikas synpunkt särskilt intressanta metropolerna Karlstad och Oslo egentligen vet om Arvika. Nils-Gunnar Andersson pekade på vikten av tjänstemannastöd till grupperna. Det stödet är väldigt avgörande för vad som kan åstadkommas, framhöll han. EFTER VARJE VAL presenterar Arvika kommun sina visioner. En av dem är att Arvika ska bli en av landets mest attraktiva kommuner. Innevarande mandatperiod, och i synnerhet detta jubileumsår (staden fyller 100 år i år), är det särskilt uttalat att kommunen ska stödja medborgarnas kreativitet. Under jubileumsåret har upp till 10.000 kr funnits att söka och få till kreativa projekt det kan sammanlagt bli fråga om 100 projekt, konstaterade Sten Fransson stolt. Det som vilar på ideella krafter kan nå långt. Men det är sällan varaktigt över lång tid. Under diskussionen med beredningen nämndes exemplen Arvikafestivalen, Rackstadsmuseet och Arvika Basket, där framgångar efterföljts av betydligt magrare år. För 20 år sedan låg dambasketen i Arvika i Europatoppen, så är det inte längre. Sten Fransson luftade tanken att i Arvika skapa ett skandinaviskt centrum för konsthantverk, ett intellektuellt centrum som idag saknas och som skulle kunna bjuda på spännande seminarier och samspela med de närbelägna kultur-folkhögskolorna Ingesund och Kyrkerud. Man spejar också på området outsider art, konst skapad av icke-konstnärer. Ett projekt inriktat på salutogena hälsobringande arbetssätt berörde han också, där projektets ben är tre: kultur, mat och motion. I anslutning härtill uppstod en diskussion om hur kommunen och landstinget konkret skulle kunna samarbeta. Sten Fransson ansåg att den samverkan som inletts inom Nya Perspektiv, och dess prioriterade områden, duger gott som en bas att utgå ifrån. Svagheten hittills när det gäller Nya Perspektiv har inte varit de genomförda projekten utan förverkligandet implementeringen av det som man gemensamt kommit fram till. Överförskrivningen av läkemedel, särskilt stor i Värmland inom äldrevården, togs också upp i diskussionen, liksom möjligheten att få äldre perso-
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-09-21 LK/100021 4 (8) ner att flytta till Arvika/Värmland på grund av kvaliteten på äldrevården. I största korthet berörde Sten Fransson EU-vitboken Transport 2050 och de konsekvenser tillämpningen kan komma att få för städernas trafik, där enbart miljöklassade personbilar kommer att få tilstånd. Avslutningsvis tackade ordföranden Sten Fransson som de innehållsrika och tankeväckande informationer som kommit beredningen till del under förmiddagen. 4 Beredningens möte med sjukhusledningen Efter lunchen i sjukhusets matsal (rotmos bland annat) träffade beredningen under 2,5 timmar företrädare för sjukhuset med sjukhuschefen Jennie Ståhl i spetsen. Hon flyttar snart norrut, till ett chefsjobb inom Universitetssjukhuset i Umeå, och kommer att tills vidare ersättas av Lars-Göran Boström, en av verksamheterna cheferna inom ambulanssjukvården. Jennie Ståhl gav en översiktsbild av situationen för sjukhuset och gjorde några framtidsinriktade nedslag. Hon pekade bland annat på: den konstant höga beläggningen på en bra bit över 90 procent för de medicinska vårdplatserna; 47 vårdplatser räcker inte, var hennes slutsats, hur alla hjärtpatienter fortsättningsvis kommer att ligga på ett och samma ställe, vilket bland annat ger bättre övervakningsmöjligheter att de tomma psykiatrilokalerna efter slutenvårdens centralisering till nya psykiatrihuset i Karlstad skulle kunna bli platsen för en utvecklad strokerehabilitering, att Arvikasjukhuset skulle kunna öppna en särskild avdelning för medicinsk rehab, avsedda för ortopedopererade; vi har svarat ja på frågan vi fått från division Medicin, att viljan är stor att också i Arvika, i likhet med i Torsby, etablera vårdplatser (minst fyra) för njursjuka som är i behov av dialys; också genomresande skulle kunna erbjudas denna möjlighet, påpekade Jennie Ståhl. (Noterbart: beredningens ledamot Anna Högberg jobbar på dialysen i Karlstad.) Inget av dessa tillskott är enkla att förverkliga för ett sjukhus som idag har en nog så besvärlig ekonomisk situation. Vi är på rätt väg men har mycket kvar att göra, kommenterade sjukhuschefen det ekonomiska läget. Möjligheten att få ekonomiska tillskott? Det återstår att se, men i år har sjukhuset i alla fall på egen hand gjort riktade utskick till Landstinget Halland, men också till andra landsting och berättat om den lediga
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-09-21 LK/100021 5 (8) kapacitet som finns i Arvikas moderna operationslokaler. Här antydde den avgående sjukhuschefen att Centralsjukhuset i Karlstad inte utan vidare släpper ifrån sig patienter till Arvikasjukhuset. Rekryteringsfrågorna är ständigt aktuella. Sjukhuset i Arvika klarar sig inte utan dyra hyrläkare, men ständigt finns förhoppningen att exempelvis AT-läkare, som gör praktik på sjukhuset, ska trivas så bra på sjukhuset och i Arvika att de vill återvända när deras examen är klar. Men inte bara läkare behöver rekryteras. Vårdutvecklare Rita Lind pekade på en aktuell händelse/företeelse som fick beredningen att spetsa öronen. Denna hösttermin har det i Arvika kors i taket! varit möjligt att för första gången någonsin starta två gymnasieklasser inom vård- och omsorgsprogrammet. Arvika har fler elever på detta gymnasieprogram än vad Karlstad har, konstaterade hon inte utan stolthet. Det ökade intresset ser hon som ett viktigt utflöde av det nystartade samarbetsforum som kallas VårdCollege, där landstinget (sjukhuset) och kommunen (skolan, räddningstjänsten m m) är huvudintressenter. Bland annat får eleverna i årskurs 9 tillbringa två skräddarsydda dagar hos kommunen, sjukhuset och räddningstjänsten. Rekryteringsfrågorna är viktiga, men lika viktigt är det att den egna personalen för möjlighet att vidareutbilda sig. En positiv möjlighet, där inte bara Rita Lind varit en påtryckare, har nu öppnat sig genom en efterlängtad tvåårig vidareutbildning distanskurs för kirurgsjuksköterskor nu är på gång vid Linköpings universitet. Förslaget kommer faktiskt från oss i Värmland, framhöll Rita. FRÅN OCH MED 2010 är Sjukhuset i Arvika organisatoriskt sett likställt med Sjukhuset i Torsby, innebärande ett större mått av självständighet än tidigare (med konsekvensen att flera hundra anställda nu på papperet är underställda sjukhusledningen istället för ledningarna för de divisioner som de arbetar åt). Formellt är Arvikasjukhuset nu beställare av de vårdvolymer (kirurgi, medicin med mera) hos de aktuella divisionerna som sjukhuset tänker sig att utföra. Men vissa delar av sjukhusets verksamhet finns fortfarande kvar hos sina divisioner, till exempel röntgen som enligt Jennie Ståhl passar bättre i länsverksamhet. Jennie Ståhl lät på en direkt fråga förstå att den självständighet som uppnåtts är en bit på väg mot en ännu friare ställning och att hon inte ser några problem med den rådande situationen. Ortopedin har efter minskningen av länets akutsjukhus från tre till fem i början på 2000-talet blivit en profilverksamhet för Sjukhuset i Arvika, en roll som man övertog (tillsammans med några av de aktuella läkarna) från Sjukhuset i Säffle. Här kunde verksamhetschefen Hans Magnus Höjdén berätta om en färsk värvning av en ortopedläkare som kommer
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-09-21 LK/100021 6 (8) på plats i Arvika i oktober. Han betonade vikten av att sjukhuset aktivt hjälper till med att bland annat lösa boendefrågorna. För AT-läkarna, som känner sig välkomna till Arvika, har sjukhuset särskilda lägenheter som står till buds. ANC som i detta sammanhang betyder Arvika Näringslivscenter är ett viktigt serviceorgan också för sjukhuset, det underströks av sjukhusledningen. Landstingets budgetmodell var också ett diskussionsämne. Jennie Ståhl kallade den sen och otydlig, vilket gör den ohanterlig för oss. Kopplingen mellan det som sjukhuset producerar och penningtilldelningen är inte vad den borde vara, hävdade hon. Vi får inte betalt för allt som vi gör, framhöll och pekade på det som ligger ovanför den i budgeten fastlagda beläggningen på 85 procent, det får vi inget extra för. EN NYORDNING i år är den vårdadministrativa enheten, dit sjukhusets 18 läkarsekreterare nu hör efter att tidigare varit knutna till respektive specialitet. En jämnare arbetsfördelning har blivit fallet och inga stora ryggsäckar med oinskrivna journaler liggande på hög finns längre kvar. Tidigare dubbelarbete har också kunnat elimineras, och en större vikänsla finns nu bland läkarsekreterarna, berättade verksamhetschefen Marielle Jalal, en av de anställda som pendlar till Arvikasjukhuset varje dag (i hennes fall från Åmål). Ett byte av journalsystem stundar. Swedestar ska både i Arvika och i Torsby bytas ut mot Cosmic, för att alla tre akutsjukhusen i länet äntligen ska få samma system. Motståndet har planat ut, kommenterade Jennie Ståhl denna förändring som ska genomföras våren 2012 och kräver omfattande förberedelser inte minst kostnadskrävande utbildning eftersom vikarier måste tas in under utbildningsperioden. Under sammankomsten berördes också många andra frågor, som till exempel frågan om de anställdas mat, det kanonbra samarbetet mellan sjukhuset och tre västvärmländska kommunerna Arvika, Eda och Årjäng, den förbättrade avvikelsehanteringen men också vikten av utblickar i en tid när även hälso- och sjukvården globaliseras. Beredningens ordförande Asso Zand tackade värdarna för en lärorik och nödvändig dialog. Jennie Ståhl, som alltså snart lämnar sjukhuset och den värmländska sjukvården, avslutade med konstaterandet att hon inte lämnar ett sjunkande skepp utan en briljant som glittrar och att hon gör detta med stolthet och glädje. 5 Sammanträdesdatum för 2012 Sekreterarna presenterade ett förslag till sammanträdesdatum för 2012 med utgångspunkt från att åtta sammanträden ska genomföras. också nästa år kommer det för framtidsberedningens del att handla om torsda-
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-09-21 LK/100021 7 (8) gar, närmare bestämt: Under första halvåret 26 januari, 29 mars, 26 april och 31 maj Under andra halvåret 13 september, 18 oktober, 22 november och 13 december. Tills vidare är det dessa datum som gäller, de bör alltså skrivas in i dagböckerna. 6 Återstående sammanträden 2011 Två sammanträden återstår för framtidsberedningens del i år, nämligen 17 november och avslutningsmötet 8 december. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Justera Anders Ajaxson Asso Zand Kenneth Johannesson Sekreterare Ordförande Utsedd justerare Utsedd
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-09-21 LK/100021 8 (8)