NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN 2001. Del II



Relevanta dokument
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del II

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del I

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del I

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del I

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del II

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden Del II

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del I

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del II

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6

Till några uppgifter behöver endast svar anges. De är markerade med Endast svar krävs.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del III

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del I

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 5

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del II

Komvux/gymnasieprogram:

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov D. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del I

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov D. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005

Matematik. Kursprov, vårterminen Del D. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Del B. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del I

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Delprov B. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Del B1 ÅRSKURS. Elevens namn

Matematik. Kursprov, vårterminen Del B. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Del B. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Matematik. Delprov C. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV ÅRSKURS. Elevens namn

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN uppgifter med miniräknare 3

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Delprov C. Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 30 juni 2008.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov D. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2005

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del I

Anvisningar Delprov B

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

Ma3bc. Komvux, Lund. Prov kap3-4/

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden del

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

Anvisningar. 240 minuter utan rast. Miniräknare och Formler till nationellt prov i matematik

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

Anvisningar Del I. Namn: Födelsedatum: Komvux/gymnasieprogram: Provtid

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2011

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Ma2bc. Komvux, Lund. Prov 2. a-övningsprov.

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Exempelprov. Matematik. Del D

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 7 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 5

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 kortsvarsuppgifter med miniräknare 4

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 9 juni 2006.

Matematik. Del C. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV ÅRSKURS. Elevens namn

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ma2bc. Prov

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1c

Matematik A Testa dina kunskaper!

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Ma2bc. Komvux, Lund. Prov

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Tidsbunden del

Del I. Miniräknare ej tillåten. Namn:... Klass/Grupp: Vilket tal är 0,1 större än 3,96? Svar: (1/0) 2. Vilket tal i decimalform ska stå i rutan?

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2005

Skriv ditt namn, födelsedatum och gymnasieprogram på alla papper du lämnar in.

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Komvux/gymnasieprogram:

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 9 juni 2006.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005

Ma3bc. Komvux, Lund. Prov kap

Transkript:

Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av 2011. Anvisningar Provtid Hjälpmedel Del II Kravgränser NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN 2001 Del II 180 minuter för Del I och Del II tillsammans. Vi rekommenderar att du använder cirka 40 minuter för arbetet med uppgift 6. Miniräknare, formelblad och linjal. Del II består av 9 uppgifter. Till de flesta uppgifterna räcker det inte med endast svar, utan där krävs det också att du skriver vad du gör att du förklarar/motiverar dina tankegångar att du ritar figurer där det behövs. Till några uppgifter behöver endast svar anges. De är markerade med Endast svar fordras. Efter varje uppgift anges maximala antalet poäng som du kan få för din lösning. (2/3) betyder att uppgiften kan ge 2 g-poäng och 3 vg-poäng. På de -märkta uppgifterna kan du visa MVG-kvalitet. Det innebär t ex att du använder generella metoder, modeller och resonemang, att du analyserar dina resultat och redovisar en klar tankegång med korrekt matematiskt språk. Uppgift 6 är en större uppgift som tar längre tid att lösa än övriga uppgifter. Det är viktigt att du försöker lösa denna uppgift. I rutan ovanför uppgiften kan du läsa vad läraren kommer att ta hänsyn till vid bedömningen. Provet (Del I + Del II) ger totalt högst 63 poäng varav 29 vgpoäng. För att få provbetyget Godkänd ska du ha minst 18 poäng och för att få provbetyget Väl godkänd ska du ha minst 34 poäng varav minst 12 vg-poäng. Skriv ditt namn, komvux/gymnasieprogram och skola på de papper du lämnar in. Namn: Skola: Komvux/gymnasieprogram: NpMaA ht 2001 1

1. Transsibiriska järnvägen går mellan Moskva och Peking. a) Ett tåg stannade i Omsk, där 43 passagerare steg av och 77 steg på tåget. När tåget lämnade Omsk fanns det 319 passagerare ombord. Hur många passagerare var det när tåget anlände till Omsk? (2/0) b) Hela sträckan Moskva Peking är 7 800 km. Denna tågresa tar 5 dygn och 10 timmar. Beräkna tågets medelfart i km/h. (2/0) c) Ett snabbtåg kan hålla en medelfart på 200 km/h. Hur lång tid skulle tågresan mellan Moskva Peking ta om man åkte med detta tåg? (2/0) 2. En affär sänkte priset på jeans först med 25 % och därefter med ytterligare 25 %. Peter påstår att priset då hade sänkts med totalt 50 %. Har Peter rätt? Motivera ditt svar. (1/1) 3. Små lådor med yttermåtten 4 cm! 4 cm! 4 cm ska packas i en kartong med innermåtten 24 cm! 18 cm! 21 cm.hur många små lådor får maximalt plats i kartongen? (1/2) NpMaA ht 2001 2

4. Foto: Färjerederiet En vägfärja kan lasta personbilar, lastbilar och bussar. Färjans lastkapacitet kan beskrivas med en formel a + 4b = 25, där a är antalet personbilar och b är antalet lastbilar eller bussar. a) Två bussar kör ombord på färjan. Hur många personbilar finns det sedan plats för? (2/0) b) Vilket är det största antalet personbilar som färjan kan ta? (2/0) c) Hur många personbilar får, enligt formeln, plats på färjan i stället för en buss? Motivera ditt svar. (1/1) 5. Yvonne och Inger kastar pil. Varje kastserie består av tio pilar. Efter tre kastserier har Yvonne 62 poäng i medeltal. Hur många poäng måste hon ha i den fjärde kastserien om medelresultatet för de fyra kastserierna ska bli 70 poäng? (0/2) NpMaA ht 2001 3

Vid aspektbedömningen av ditt arbete på uppgift 6 kommer läraren att ta hänsyn till vilka matematiska kunskaper du visat och hur väl du genomfört uppgiften hur väl du förklarat ditt arbete och motiverat dina slutsatser hur väl du redovisat ditt arbete och kvaliteten på ditt diagram. 6. Hur många timmar tittar du på TV under en vecka? En klass gjorde denna undersökning genom att föra anteckningar över sitt eget tittande. Klassens resultat 0 16 18 19 12 6,5 19 20,5 7 5 21,5 18 21 12 22 14 19 17 8 24 11,5 23 28 21 23 18 22 12,5 19,5 2 En grupp i klassen presenterade resultatet i följande diagram: Antal elever 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 0 10 11 20 21 30 TV-tittande h/vecka Diagrammet är inte helt korrekt ritat. Rita ett nytt diagram som visar resultatet på ett bättre sätt. Undersök diagrammet ovan och beskriv dess fel och brister. Redogör också för vilka oklarheter och missförstånd dessa brister kan leda till. (5/5) NpMaA ht 2001 4

7. Bilden visar de tre första figurerna i en rad figurer gjorda av stickor. Figur 1 Figur 2 Figur 3 a) Hur många stickor behövs för att bygga figur 6? (2/0) b) Undersök och beskriv med ord eller formel hur många stickor det behövs för att bygga figur n. (1/1) c) Du har 3 000 stickor och vill bygga en så stor figur som möjligt. Hur många stickor blir över? (0/2) 8. Yngve bor på Jormön. Genom att mäta på kartan har han beräknat öns längd till 3,0 km. På kartan är ön 3,0 cm lång. a) Vilken skala har kartan? (1/1) b) Yngve undrar hur stor Jormön är. Eftersom ön har oregelbunden form så är det inte så lätt att bestämma dess area. Yngve ritar av ön på en pappskiva. På denna ritar han också en kvadrat med sidan 3,0 cm. Sedan klipper han ut ön och kvadraten och väger dem. Kvadraten väger 6,5 g och den urklippta ön 1,6 g. Yngve bestämmer öns area till 2,2 km 2. Har Yngve rätt? Motivera med beräkningar och resonemang. (1/2) c) Yngve har en teori. Han menar att ju större omkrets en ö har desto större är dess area. Stämmer Yngves teori? Motivera ditt svar. (0/2) NpMaA ht 2001 5

9. Wolfgang Amadeus Mozart skrev musik från barndomen tills han dog vid 35 års ålder. I tabellen kan man se hur många verk Mozart hade komponerat vid några olika åldrar (x = Mozarts ålder och y = antalet verk). x 8 12 16 20 24 27 32 35 y 16 45 133 250 338 425 551 626 a) Hur många verk komponerade Mozart från 8 till 12 års ålder? Endast svar fordras. (1/0) b) Uppskatta hur gammal Mozart var då han skrev verk nummer 525, Eine kleine Nachtmusik. Redovisa tydligt. (1/1) c) Förklara varför Agnes och Isabel fick olika svar då de löste nedanstående uppgift. (0/2) Tänk dig att Mozart blivit 50 år och fortsatt komponera i samma takt. Hur många verk skulle han ha komponerat då? Agnes lösning Jag gjorde följande lösning på min räknare: Isabels lösning Varje år skrev han i medeltal 626! 17,9 st. 35 Svar: Han skulle nog ha komponerat 17,9!50 = 895 verk. Jag ritade ut de olika värdena som punkter i ett koordinatsystem, anpassade en linje mellan punkterna och läste av vilket värde y får då x är 50. Svar: Han skulle ha komponerat ca 980 verk. NpMaA ht 2001 6