Minoritetsägares möjlighet till skadeståndstalan

Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2008 Minoritetsägares möjlighet till skadeståndstalan en studie i ABL:s skadeståndsregler Författare: Markus Åberg Handledare: Magdalena Giertz

Sammanfattning Ett aktiebolag styrs ytterst av dess aktieägare och som aktieägare har du rätt att vara med och besluta om bolagets verksamhet. Denna rätt utövas genom bolagsstämman som är aktiebolagets högsta beslutande organ. Huvudregeln är att bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de angivna rösterna, så kallad absolut majoritet. Lagstiftaren är dock angelägen om att skydda minoritetsaktieägarna så att det inte blir alltför riskabelt för en privatperson att satsa pengar i ett aktiebolag där han/hon skulle bli minoritetsaktieägare. För att undvika att majoritetsaktieägarna skaffar sig fördelar på minoritetsaktieägarnas bekostnad innehåller därför aktiebolagslagen ett antal skyddsregler för minoriteten. Risken är annars att investeringarna skulle minska till skada för näringslivet. Vad händer då om majoriteten inte rättar sig efter de minoritetsskyddsregler som uppställs i lagen? En aktieägare har då vissa möjligheter att få besluten ändrade eller upphävda genom att klandra beslutet i domstol. Det är emellertid ofta tveksamt om en rättelse av ett beslut får någon betydelse för minoriteten. I sådana fall återstår för minoriteten att föra en talan om skadestånd gentemot bolaget eller dess företrädare. Reglerna gällande skadestånd återfinns i 29 kap ABL. Att ABL innehåller särskilda skadeståndsregler beror på att den allmänna skadeståndslagstiftningen inte kan ta hänsyn till de specifika förhållandena inom aktiebolagsrätten. Den allmänna skadeståndsrätten utgör dock utgångspunkt för ansvarsbedömningen. Bedömningen gällande uppsåt och oaktsamhet, liksom adekvat kausalitet mellan handling och skada, följer allmänna skadeståndsrättsliga regler. Detsamma gäller möjligheten att jämka ett ansvar på grund av den skadelidandes medvållande till sin skada. Skadeståndsreglerna gäller även för styrelse och VD. En VD eller styrelse som under fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget skall ersätta skadan. Detta skadeståndsansvar delas upp i två kategorier, det interna och externa ansvaret. Mellan dessa två uppdelningar görs det en åtskillnad. Nämligen att vid det externa ansvaret, som har till syfte att skydda tredje man, krävs det att VD eller styrelse överträtt ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning för att skadestånd skall kunna utgå.

Förkortningar ABL Aktiebolagslag (2005:551) EU HD Europeiska Unionen Högsta Domstolen NJA Nytt juridiskt arkiv, del 1 Prop. Proposition SkL Skadeståndslagen (1972:207) SOU VD VPC Statens offentliga utredningar Verkställande direktör Värdepapperscentralen ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1 554) 3

Innehållsförteckning Sammanfattning Förkortningar Innehållsförteckning 1. Inledning s. 5 1.1 Problembakgrund s. 5 1.2 Problemformulering s. 6 1.3 Syfte s. 6 1.4 Avgränsning s. 6 1.5 Metod s. 7 2. Introduktion s. 8 3. Svensk aktiebolagsrätt s. 9 3.1 Privata och publika bolag s. 9 3.2 Aktiebolagets organisation s. 9 4. Minoritetsskyddet inom svensk aktiebolagsrätt s. 11 4.1 Minoritetsskyddets beskaffenhet s. 11 4.2 Allmänna skyddsregler s. 12 4.3 Särskilda skyddsregler s. 13 5. Skadeståndsreglerna i Aktiebolagslagen s. 15 5.1 Materiella krav gällande skadeståndsansvar för styrelse och VD s. 15 5.1.1 Internt ansvar s. 16 5.1.2 Externt ansvar s. 16 5.1.2.1 Direkt skada s. 16 5.1.2.2 Indirekt skada s. 17 5.2 Formella krav s. 17 5.3 Aktieägares skadeståndsansvar gentemot bolaget s. 18 6. Diskussion s. 20 Källförteckning 4

1. Inledning 1.1 Problembakgrund Aktiebolagslagen bygger på majoritetsprincipen. Detta innebär att den som innehar flest röststarka aktier på en bolagsstämma bestämmer i de allra flesta frågor. Majoritetsprincipen motiveras av att bolaget ska ges en beslutskraftig och effektiv förvaltning. Med detta som utgångspunkt kan det vara svårt att motivera olika rättsliga lösningar som ger en minoritetsägare rätten direkt förvaltningsrätt i bolaget. Lagstiftaren har därför fått nöja sig med att formulera ett antal regler, som i särskilda situationer ger minoritetsaktieägarna skydd mot förtryck från majoritetsägarens sida. Detta innebär något förenklat att målet inte är att hindra hårdare tag mot minoriteten utan istället att det ska ske på ett rättvist och korrekt sätt. Exempel på detta är de allmänna bestämmelserna som ska verka för Fair play. 1 En ägare med ett litet antal aktier är dock inte helt utan inflytande. Enbart det faktum att ägaren har rätt att delta vid bolagsstämman ger denne en möjlighet att åtminstone göra sin röst hörd. Det är också till bolagsstämman som man kan säga att huvuddelen av ABL:s minoritetsskydd har knutits. Antalet skandaler och uppseendeväckande affärer inom näringslivet har de senaste åren ökat såväl internationellt som nationellt. Ett närstående exempel är affären gällande Skandia. Skandalerna bidrar, på kort sikt, till ett rubbat förtroende för bolagen och näringslivet som helhet. Även i det långa loppet skadar det tillväxten då företags och privatpersoners vilja att investera sjunker p.g.a. rädslan av att förlora sitt insatta kapital. Aktieägarna i ett bolag måste kunna lita på att företagsledningen sköter sina åtagande på att tillfredställande sätt. För att hindra att majoritetsaktieägarna skor sig på minoritetsaktieägarnas bekostnad ställs krav på kvalificerad majoritet för att vissa typer av beslut skall komma till stånd. För att skydda aktieägaren från att verksamheten och organisationen helt ändrar karaktär krävs exempelvis kvalificerad majoritet för beslut om ändringar i bolagsordningen. Ju mer ingripande ändringar, ju mer ökar kraven på majoritetens storlek. Lagens strängaste krav, bifall av alla vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av alla aktier, används exempelvis vid vissa långtgående ändringar i bolagsordningen. Ett exempel är en ändring innebärande att bolagets syfte inte längre är att bereda vinst åt aktieägarna. Vissa beslut kan också hindras av en minoritet av aktieägarna. Exempelvis kan en minoritet representerande en tiondel av samtliga aktier hindra att styrelse och VD beviljas ansvarsfrihet för eventuell misskötsamhet av sina uppdrag. Lagstiftaren har också uppställt regler som innebär att en aktieägare som blivit utsatt för maktmissbruk från andra aktieägare skall ha möjlighet att få sina aktier inlösta av den som utövar maktmissbruket. Ett sådant åläggande kan i vissa fall beslutas av domstolen om det är motiverat med hänsyn till faran för fortsatt missbruk och förhållandena i övrigt. 1 Se vidare under 4.2 5

1.2 Problemformulering Skadeståndsansvaret för styrelseledamöter, VD, revisorer, lekmannarevisorer, särskilda granskare, stiftare och aktieägare regleras i 29 kap. Aktiebolagslagen. Att ABL innehåller särskilda skadeståndsregler grundar sig på att den allmänna skadeståndslagstiftningen inte är anpassad till de särskilda förhållanden, under vilka de olika befattningshavarna verkar i ett aktiebolag. Grundregeln är att den som under fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat bolaget eller aktieägare skada skall ersätta skadan. Problembakgrunden utmynnar i ett antal frågeställningar som är ämnade att ligga till grund för uppsatsen. För en enklare överblick samt för uppsatsens disposition följer här dessa frågeställningar: Vad omfattas av styrelsens samt VD:s skadeståndsansvar? Vad krävs för att räknas som minoritetsägare? Vilka möjligheter finns att använda skadeståndsreglerna för minoritetsaktieägare? Återfinns det problem för minoritetsägarna vid skadeståndstalan enligt ABL:s regler? 1.3 Syfte Uppsatsens ändamål är att utreda rättsläget och på ett tillfredställande sätt finna svar på omfattningen av bolagsledningens skadeståndsansvar. Därtill de möjligheter som en minoritetsägare har att använda skadeståndsreglerna samt om det återfinns några problem för minoriteten vid en sådan skadeståndstalan. Uppsatsen syftar även till att klarlägga de skadeståndsrättsliga förutsättningarna för minoritetsaktieägare att med framgång rikta anspråk mot bolaget för ren förmögenhetsskada de lidit på grund av försummelse. Ansvarsfrågan utreds ur ett aktiebolagsrättsligt perspektiv. 1.4 Avgränsning Aktiebolagsrätt är ett väldigt brett ämne och jag har därför valt att begränsa mitt arbete till dess regler om minoritetsskydd och särskild de regler som stadgar om skadestånd. Vidare kommer uppsatsen att behandla situationer gällande onoterade privata och publika bolag, dock inte bolag som är marknadsnoterade. Varför marknadsnoterade bolag lämnas utanför denna uppsats är då de vid sidan av ABL:s regler omfattas av ett sort antal regelkomplement där omfattningen av denna uppsats ej räcker till. Tanken med uppsatsen är att även belysa situationer då skadestånd kan väckas mot styrelsen och VD i dessa typer av bolag. Reglerna gällande skadeståndstalan emot revisorer kommer därför lämnas utanför denna presentation, då de involverar en rad frågeställningar som ligger vid sidan av själva problemformuleringen. 6

1.5 Metod Uppsatsen präglas av traditionell juridisk, ofta kallad rättsdogmatisk, metod för att analysera skadeståndsfrågan. Såtillvida har jag sökt klargöra gällande rätt genom undersökning av lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Fokus kommer att läggas på de skadeståndsrättsliga reglerna i aktiebolagslagen. Uppsatsen är indelad i en deskriptiv del samt en analytisk del. Detta för att på ett klart och tydlig sätt redogöra för relevant fakta samt att sedermera analysera och kommentera det tidigare redovisade materialet med personliga åsikter. 7

2. Introduktion Det är otvivelaktigt att aktiebolag är det mest användbara formen av en juridisk person som finns i praktiken. Första associationsrättsliga former som påminner om aktiebolaget var en del av medeltida banker i 1400-talets Italien. En av de mest framträdande av dem var S:t Georgsbanken i Genua. Bankerna byggdes på kapitalinsatser från sina medlemmar som undgick det personliga ansvaret för bankernas skulder. Andra former som byggdes på liknande principer var handelskompanier i Holland och England i början av 1600-talet. De som kanske är det mest framträdande exemplen på detta är det Ostindiska kompaniet som grundades i Holland år 1602 och senare i England vilket skulle spela en stor roll i den associationsrättsliga, och inte minst aktiebolagets rättsliga utveckling. 2 Enligt statistiska centralbyrås uppgifter fanns det 965 987 olika företag i Sverige, oktober 2008 och 270 086 av dem var aktiebolag 3. Vad är det egentligen som gör aktiebolagsformen så attraktiv som företagsform? Kort kan det nämnas att den största fördelen med aktiebolag är att aktieägarna inte har ett personligt ansvar för bolagets skulder. 4 Aktieägarna kan därför bedriva verksamhet utan att riskera mer än sin egen andel i aktiekapitalet. Aktiebolagsformen är emellertid inte lika beroende av sina aktieägare som exempelvis ett handelsbolag eller kommanditbolag är. Aktier är fritt överlåtbara om det inte finns något förbehåll i bolagsordningen. Det understödjer anskaffning av kapitalet till bolaget och flera investerare väljer att placera sitt kapital i aktier. Aktiebolagsregler om borgenärsskydd och minoritetsskydd är också en anledning för att investerare väljer den formen. 5 Trots att aktieägare inte har ett personligt ansvar för bolagets skulder ger dessa regler tillräckligt skydd för både minoritetsägare och borgenärer för att kunna placera investera pengar i aktier utan onödigt stora risker. Av det ovan nämnda döljer att aktiebolagsformen uppstod redan på medeltiden men fick sitt stora genombrott på 1600-1700 talet. I Sverige existerade det i formen av kompanier som grundades på privilegier från kungahuset. År 1848 fick Sverige sin första lagstiftning om aktiebolag som tillät att bedriva aktiebolag endast efter tillstånd från staten. Följande lagar som tillkom år 1895, 1910 byggdes på samma princip då det krävdes ett tillstånd från staten för att kunna bilda ett aktiebolag. På 1930-talet startades ett nytt lagstiftningsarbete som var inriktat på att modernisera bolagsrätten. Uppenbara brister i regleringen visade sig samband med Kreugerkraschen 1932 6. 7 1944 antogs en aktiebolagslag som upphävdes år 1975 då en ny lag trädde i kraft. Sedan 1970-talet har det skett stora ändringar på grund av bland annat internationaliseringen som kom med medlemskapet i EU och dess utvidgade lagstiftningskompetens. Betydelsen av det utländska aktieägandet i Sverige växte drastiskt under 1990-talet. Dessutom skulle 2 Johansson, s. 25. 3 http://www.scb.se, 2008-11-15 4 Se härom och det följande Sandströms. 15 ff. 5 Prop. 2004/05:85 s.196. 6 Kreugerkraschen börjades med Ivar Kreugers död den 12 mars 1932 som ledde till AB Kreuger & Tolls konkurs vilken avslutades 30 maj, 1941. Företagets konkurs fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser. En stormängd privatpersoner drabbades hårt av kraschen då alla Kreugerpapper blev nästan värdelösa och många mindre finansföretag, s.k. bankirfirmor gick omkull. Flera personer åtalades för bokföringsbrott och några fick avtjäna fängelsestraff. Krashen skrämde bort utländska investerare som ansåg att stockholmsbörsen var allt för riskabel för investeringar. De största förlorarna anses dock vara privat personer. Thunholm, s. 178. 7 Johansson, s. 26. 8

lagstiftningen anpassas till EU-regler och därtill vara konkurrenskraftiga på den europeiska marknaden. Det krävdes förändringar och år 2006 trädde den nya aktiebolagslagen ikraft. 8 3 Svensk Aktiebolagsrätt 3.1 Privata och publika bolag Aktiebolagsformen i Sverige regleras främst i Aktiebolagslagen, Lagen om aktiebolag (2005:551) ABL. Tillkomsten av nya ABL, var dels en anpassning till EU-regler och dels en åtgärd för att kunna framställa Sverige som en kraftfull konkurrent inom det associationsrättsliga området på den gemensamma marknaden. Alla aktiebolag i Sverige delas upp i två former: publika och privata bolag. Det privata aktiebolaget skall ha minst 100 000 kronor i aktiekapital medan det publika skall ha minst 500 000 kronor. Aktier i ett privat bolag får inte handlas på en börs enligt 1:8 ABL. Detta innebär att aktier i den privata formen inte är ämnade att spridas till en stor krets av ägare och inte får bjudas ut genom annonsering enligt med 1:7 ABL. Ett publikt aktiebolag som det har framförts ovan skall ha en kapital på minst 500 000 kronor enligt 1:14 ABL. Dessa bolag har rätt att avyttra sina aktier på en börs eller auktoriserad marknadsplats genom annonsering och liknande. Varje börs eller marknadsbolag utgör ett avstämningsbolag enligt 1:10 ABL som betyder att deras aktier endast finns i elektronisk form hos VPC. Bolag som inte har avstämningsbestämmelse i sin bolagsordning är kupongbolag 9. Bolagskategori måste anges i bolagsordningen och eventuella ändring av formen regleras i 26 kapitel ABL. Ett sådant beslut fattas på bolagsstämma och för att ett privat aktiebolag skall omvandlas till publikt krävs det två tredjedelar av rösterna. Byte från ett publikt bolag till privat är svårare då det krävs att nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget skall vara representerade och röstade för ett sådant förslag. Sistnämnda fall anses vara mer känsligt på grund av att ägare förlorar rätten att aktivt marknadsföra sina aktier. 10 3.2 Aktiebolagets organisation Bolagsstämman anses i 7:1 ABL vara aktiebolagets högsta organ som beslutar om alla frågor som rör bolagets verksamhet. Stämman har en så kallad rest- eller residualkompetens som innebär att den är behörig att besluta i alla frågor som inte enligt lagen eller bolagsordningen hör till ett annat organs kompetens. 11 Bolagets ledning kan skilja sig beroende på aktiebolagsform. I ett privat aktiebolag är det styrelsen som alltid måste finnas i bolaget. Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning och organisation och skall dessutom upprätta särskilda föreskrifter som meddelats av bolagsstämman. Styrelsen kan i ett privat aktiebolag bestå av en eller flera styrelseledamöter medan i ett publikt skall antalet medlemmar uppgå till minst tre i enlighet med 8:1 och 46 8 Prop. 2004/05:85 s. 197. 9 Kupongbolag är aktiebolag som inte är avstämningsbolag och ej heller är anslutna till ett centralt värdepappersregister. 10 Sandström, s. 58 f. 11 Skog, s. 163. 9

ABL. Styrelseledamöter utses som regel av bolagsstämma dock kan det i bolagsordningen föreskrivas att en eller flera styrelsemedlemmar skall utses på annat sätt. 12 Det finns emellertid en specifik reglering för publika aktiebolag i 8: 47 och 48 ABL som säger att minst tre styrelsemedlemmar skall vara utsedda av bolagsstämma och dessutom skall bolagsstämmans ordförande innan valet lämna uppgift om vilka uppdrag kandidater har i andra företag. Om styrelsen består av minst två ledamöter skall den i enlighet med 8:6,17 ABL utforma en skriftlig arbetsordning för sitt eget arbete och utse en styrelseordförande som skall leda och bevaka organens arbete. Aktiebolagslagen har tilldelat styrelsen vetorätt vad gäller vinstutdelning och minskning av aktiekapitalet. Enligt 18:1 2 st. ABL kan vinstutdelning inte beslutas med större belopp än styrelsen har föreslagit. Denna bestämmelse anses utgöra ett skydd för bolagets borgenärer då styrelsen måste godkänna bolagsstämmans beslut i denna fråga. 13 Dessutom skall frågor som rör minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna och avsättning till fond godtas av styrelsen enligt 20:1 och 3 ABL. Verkställande direktören, VD, kan utses av styrelsen i ett privat aktiebolag och måste finnas i ett publikt bolag enligt 8:27 och 50 ABL. Dessutom kan inte VD och styrelseordförande vara samma person i ett publikt aktiebolag enligt 8:49 ABL. VD:s behörighet är att sköta den löpande förvaltningen i bolaget efter styrelsens anvisningar. Den löpande förvaltningen skall bestämmas av styrelsen, och ifall det inte har skett, exkludera sådan verksamhet som är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse för aktiebolaget. 14 Det kan således konstateras att bolagsledningen i det svenska aktiebolaget består av styrelsen och VD där styrelsen är det överordnade organet. Vid sidan av bolagsledningen skall finnas ett till organ, nämligen revisor. Revisorns ställning beskrivs i 9 kapitel aktiebolagslagen. Bolagsordningen skall innehålla antalet av revisorer och varje aktiebolag ska i enlighet med 9:1 ABL ha minst en revisor. Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor i ett aktiebolag och revisorn väljs av bolagsstämman. I 9:3 ABL anges att revisors primära uppgifter är att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt även bolagsledningens förvaltning. Revisorn skall på detta sätt vaka över bolagets ekonomiska ställning och stoppa eventuella ekonomiska brott genom att redogöra för sina misstankar. 15 12 SOU 1995:44 s. 85. 13 Skog, s. 95. 14 Andersson, Johansson, Skog, s. 8:63 15 Sandström, s. 268 ff. 10

4. Minoritetsskyddet inom svensk aktiebolagsrätt 4.1 Minoritetsskyddets beskaffenhet Aktiebolagets konstruktion bygger på majoritetsprincipen då aktieägare med majoriteten av aktierna utövar makten på bolagsstämman. Man motiverar majoritetsprincipen att de som tagit den största ekonomiska risken har även störst incitament att förvalta bolaget effektivt vilket i förlängningen även gynnar minoriteten. De minoritetsregler som trots detta finns i aktiebolagslagen är till för att stävja orättvisa och missbruk av makten från majoritetens sida. 16 För att ge minoritetsaktieägare möjlighet att kunna påverka beslutsfattande process i bolaget har lagstiftaren utformat en rad regler som ger aktieägarna med minoriteten av aktier ett skydd för deras olika rättigheter som är utformade och stadgade i ABL. Det vanligaste sättet att utöva skyddet är att införa krav på viss majoritet vid beslutsfattande på bolagsstämma. 17 Minoritetsskyddet har en stor betydelse inte bara för aktieägarna med mindre aktieinnehav utan även för näringslivet. Liksom regler för borgenärsskyddet, skapar den tillit till den svenska aktiemarknaden och bidrar till fler investeringar. Ett tillfredställande minoritetsskydd är en förutsättning för att aktiebolag skall kunna vara en fullt brukbar samarbetsform i affärslivet. 18 Aktieägarna och bolagsledningen har möjlighet att avgränsa minoritetsskyddet. Det finns olika vägar att gå och ett av de vanligaste sätten är att sluta aktieägaravtal. I avtalet kan aktieägare träffa sådana klausuler som föreskriver att alla aktieägare måste vara överens om att beslutet skall fattas eller om att ett visst minoritetsskydd inte skall gälla eller tillämpas med begränsningar. Det enda som är dåligt med regleringen i aktieägaravtal är att den inte kan göras gällande mot bolaget i fall aktieägarna inte är överens med varandra, då ABL:s tvingande regler gäller. 19 Aktieägaravtals position är fortfarande oklar vad gäller dess verkan mot bolaget, mellan aktieägarna och även mot tredje män och borgenärer. Eftersom aktieägaravtal ofta syftar till att begränsa de tvingande regler som finns i ABL är det ganska naturligt att den saknar sin verkan mot bolaget. 20 Aktieägare kan i detta fall inte åberopa avtalets klausuler i en eventuell tvist. Aktieägaravtalets svaga position markeras även i ABL:s regler där ett stämmobeslut som är i strid mot aktieägareavtalets innehåll förbli bindande ändå. Det är också oklart huruvida avtalet har någon stark betydelse aktieägare emellan. Det finns två olika uppfattningar om detta. Vissa menar att aktieavtalet är giltigt mellan aktieägarna men inte gentemot bolaget. Andra påstår att om aktieavtalets innebörd avviker från ABL:s tvingande regler är det ogiltigt, även mellan aktieägarna själva. 21 I NJA 1972 s. 29 ställdes frågan på sin spets men domstolen har inte lämnat några klargörande angående aktieägaravtalets betydelse och giltighet. Där konstaterade domstolen att ogiltighet uppkommer, inte bara på grund av att avtalets innehåll står i strid med ABL:s tvingande 16 Sandström, s. 194. 17 Skog, s. 233. 18 Skog, s. 234. 19 Skog, s. 235. 20 Sandström, s 82. 21 Sandström, s. 195 f. 11

bestämmelser, utan även om avtalet leder till oförmånliga verkningar för bolaget. Det intressanta är att tredje man kan bli bunden av avtalet om denne förvärvar aktier i bolaget och känner till ägaravtalets existens. 22 En annan möjlighet att undgå minoritetsskyddsregler är att reglera det i bolagsordningen. Men även här är det problematiskt eftersom ABL:s tvingande regler inte kan kringgås i bolagsordningen som är underordnad ABL och därför saknar regler i bolagsordningen som är oförenliga med ABL sin verkan. Dock kan man exempelvis reglera i bolagsordningen att utvidgning av minoritetsskyddet inte skall göras och begränsa minoritetsskyddet på detta sätt. 23 Ändring av minoritetsskyddsregler till minoritetens fördel är mindre problematiskt. Här tillämpas olika modeller och en av dem är att frågan regleras helt och hållet av bolagsordningen. Ändringar som är till minoritetens fördel är ofta oproblematiska. Och kan genomföra med stöd av 7:42 och 43 ABL. 24 Minoritetsskyddsregler kan delas upp i sju kategorier: allmänna regler, handlingsförbudsregler, insyn, rätten att fatta principbeslut, vetorätt, separationsrätt och överprövningsmöjligheter. Det är dock rimligt att dela upp minoritetsskydd i allmänna skyddsregler som gäller för alla aktieägare inklusive minoriteten och särskilda skyddsregler som endast gäller för minoriteten. 25 4.2 Allmänna skyddsregler Till allmänna regler hör likhetsprincipen och generalklausulen. Likhetsprincipen fastställs i 4:1 ABL och innebär att varje aktie har samma rättigheter och så länge ej annat följer av lag eller bolagsordning. Regeln genomsyrar den svenska aktiebolagsrätten och är särskilt viktig för reglering av rösträtt på bolagsstämma, vinstutdelning och likvidation. Regeln är en möjlighet för minoritetsaktieägare att skydda sig mot både diskriminering från majoritetens och bolagsledningens sida. Detta innebär att den måste följas av samtliga bolagsorgan. 26 Aktiebolagslagen är till viss del dispositiv och likhetsprincipen kan därför åsidosättas med ett förbehåll i bolagsordningen. Aktieägare kan själva besluta om undantag från rösträtt eller rätt till utdelning. I vissa fall kan även reservation ske utan aktieägares godkännande då majoritetens intresse anses vara mer väsentlig än minoritetens. 27 I NJA 1977 s. 393 som berör likhetsprincipen i den ekonomiska föreningen HSB Mellersta Skåne har Högsta domstolen fastsällt att undantag från likhetsprincipen kan göras om det är sakligt motiverat och om majoritetens intresse är mer betydelsefullt än likhetsprincipens upprätthållande. I detta fall ansåg dock HD att likhetsprincipen var viktigast. 28 22 Lehrberg, s. 37. 23 Sandström, s. 196. 24 Andersson, Johansson, Skog, s. 7:83. 25 Sandström, s. 195. 26 Johansson, s. 156. 27 Johansson, s. 151. 28 Lehrberg, s. 178 ff. 12

Likhetsprincipen är således en grundläggande princip inom den svenska associationsrätten och har som syfte att begränsa bolagsorganens befogenheter i förhållande till aktieägarna. 29 Den skall därmed respekteras av samtliga bolagsorgan. Generalklausuler som återfinns i 7:47 och 8:41 ABL är särskilt viktiga skydd för aktieägarna mot bolagsledningen eftersom de förbjuder ledningen att ta beslut som ha till följd en otillbörlig inskränkning av en aktieägares rättigheter till fördel för utomstående eller annan aktieägare. 30 Dess tillämpningsområde är dock främst att skydda minoritetsaktieägare när likhetsprincipen inte räcker till. Det är framförallt i situationer då majoriteten med hjälp av uttryckliga majoritetsregler beslutar om nyemission, minskning av aktiekapitalet, förvärv av egna aktier, införandet av ändringar i bolagsordning och likvidation. 31 Denna regel benämns även som otillbörlighetsprincipen och gäller alla typer av bolagsstämmobeslut. Prövning i sådana fall sker med intresseavvägning mellan företagets nytta och minoritetsägarnas intresse. Bedömningen av otillbörlighet är en central fråga och ska vara mångsidig. Sådana faktorer som företagsekonomi, bolagets egen intresse, affärsmässighet och transaktionskostnader skall vägas mot likhetsbehandling, minoritetsskydd och eventuell maktmissbruk. 32 På så sätt kan olika behandling var motiverad och tillbörlig ur bolagets intresse, samtidigt skall det inte glömmas att likabehandling av aktieägarna har inte bara ett ekonomiskt värde utan även etiskt. Rättsfallet NJA 2000 s. 404 illustrerar hur generalklausul används för att skydda minoritetens intresse. Styrelseledamöter blev skadeståndsskyldiga gentemot minoritetsaktieägare på grund av ett beslut som gynnade majoritetsaktieägare då all verksamhet skulle flyttas till ett annat bolag som ägdes av denne. 33 Generalklausulen är sammankopplad till likhetsprincipen då den ger möjlighet till olikartad behandlig av aktieägare tills den inte utgör en otillbörlig fördel. Dock kan det påpekas att likhetsprincipen sätter de formella gränserna medan generalklausulen behandlar de materiella förhållandena. 34 4.3 Särskilda skyddsregler Inom ABL finns även ett antal särskilda skyddsregler där det för uppsatsen reglerna gällande skadestånd är viktigast. 35 Andra skyddsregler som kan nämnas är reglerna om jäv som har till syfte att förhindra aktieägare, styrelseledamot och VD att ta beslut som i vissa typiska situationer innebär åsidosättande av bolagets intressen till egen fördel, ABL 7:46, 8:23.34. 36 En aktieägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller till minst en tredjedel av företrädda aktier på stämma har möjlighet att begära länsstyrelsen att utse en minoritetsrevisor 29 Johansson, s. 78. 30 Skog, s. 249 f. 31 Andersson, Johansson, Skog, s. 7:91, 8:84. 32 Dotevall, s. 132 33 Lehrberg, s. 256 ff. 34 Dotevall, s. 133. 35 Se vidare under punkt 5. 36 Dotevall, s. 155. 13

i enlighet med 9:9 ABL. Stämman själv saknar behörighet att besluta i denna fråga och kan endast behandla förslaget. Minoritetsrevisor har samma funktion som en vanlig revisor i bolaget, har tystnadsplikt och kan således inte vara informationsspanare åt minoriteten. 37 En extra bolagsstämma kan sammankallas om styrelsen anser det vara nödvändigt i enlighet med 7:13, 1 st. ABL. Även aktieägare och revisor har en sådan möjlighet att påkalla en extra bolagsstämma för att kunna behandla vissa frågor som exempelvis förslag till minoritetsrevisor. I sådant fall skall ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller revisor skriftligen begära detta enligt 7:13, 2 st. ABL. Vinstutdelningsfråga regleras i 18 kapitel ABL och det är bolagsstämma som beslutar om detta. 38 Frågan om vinstutdelning kan vara väldigt känslig eftersom en konflikt kan uppstå i situationer när majoriteten i ett vinstdrivande bolag inte vill dela ut vinsten och på detta sätt försöker övervinna minoriteten. Detta används som påtryckningsmedel mot minoritetsaktieägare för att kunna få de att billigt sälja sina andelar till majoriteten. Ett sådant missbruk är ganska vanligt i praktiken och kallas för utsvältning. 39 Därför finns det en regel i 18:11 ABL där ägare till minst en tiondel av samtliga aktier kan vid årsstämma begära en utdelning av hälften av årets vinst enligt balansräkningen. 40 Det finns en grupp regler som har som huvudsyfte att ge minoritetsaktieägare möjlighet att stoppa ett bolagsstämmobeslut. Det är en så kallad kvalificerad röstmajoritet som krävs för vissa beslut på stämma vilket ger minoriten rätt till veto, ABL 7:42-45. 41 Ett exempel på reglerna gällande kravet på kvalificerad majoritet är det att det krävs två tredjedelar av rösterna och företrädda aktier begärs vid ändringar i bolagsordningen i enlighet med 7:42 ABL. 42 Slutligen kan minoritetsaktieägare skydda sig mot bolagsledningens eller bolagsstämmas orättvisor med hjälp av en klandertalan i 7:50 ABL. 43 Beslut som fattas i strid mot ABL eller bolagsordningen skall prövas i domstolen och varje aktieägare oavsett dess aktieinnehav har denna rättighet. Huvudregeln är att aktieägare kan väcka klandertalan om denne är legitimerad eller införd i aktieboken eller obehörigen vägrades ett sådant införande. 44 37 SOU 1971:15 s. 252. 38 Andersson, Johansson, Skog, s. 18:2. 39 Skog, s. 249. 40 Andersson, Johansson, Skog, s. 18:21. 41 Sandström, s. 201. 42 Skog, s. 236. 43 Andersson, Johannson, Skog, s. 7:100. 44 Skog, s. 254. 14