Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden Tid och plats för sammanträde Måndagen den 28 November 2016, kl. 14.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, M); kl. 13.00 Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (C, L, V); kl. 13.00. Björken, Elektron. Oppositionen (MP); kl. 14.00. Lokal, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Anja Held (MP) Ersättare: Sven Andersson (M) Tid och plats för justering Måndagen den 19 december 2016, kl. 09.00 Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på www.gnesta.se samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Offentliga 9, Ej offentliga 10 Nr DiarieNr Ärende 1 BOUN.2016.3 Placerings- och köstatistik 2 BOUN.2016.96 Maxtaxa inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 3 BOUN.2016.100 Kontaktpolitiker Grön flagg 4 BOUN.2016.99 Val av ledamöter till beredningsgruppen för gymnasieskolan i Nyköpings kommun
Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 5 BOUN.2016.55 Riktlinjer för skolskjuts 6 BOUN.2016.108 Regler för placering i förskoleklass och grundskolan 7 BOUN.2016.104 Strategi digitalt lärande 8 BOUN.2016.2 Anmälningsärenden 9 BOUN.2016.5 Redovisning av delegationsbeslut 10 BOUN.2016.4 Förvaltningschefen informerar Annika Eriksson Ordförande Maj-Lie Taengh Sekreterare
ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2016-11-18 BOUN.2016.3 Barn- och utbildningsnämnden Placerings- och köstatistik Sammanfattning redovisar inför varje nämnd placering och köstatistik för förskola och pedagogisk omsorg.
Förskola Summa antal platser 2016-11-10 Placerings- och köstatistik BOUN 2016.3 Gnesta tätort 21 barn står i dagsläget i kö. 7 av dessa har erbjudits plats (annat än önskemålet) men tackat nej. 3 stycken önskar plats i november, 1 barn önskar plats i januari 2017, 4 barn i februari och 2 barn i mars och resten senare. I Gnesta lämnar 81 barn förskolan för förskoleklass i augusti 2017. I tätorten finns ca 365 förskoleplatser. Placerade barn Björkbacken? 37 Kristallen 35 34 Ringleken 35 35 Sjöstugan 70 72 Skogsbäcken 35 34 Solrosen 70 59 Vattentornet 32 33 Tallen 35 38 Björnlunda Av de? platserna som finns på förskolan Ängens fyra avdelningar, är idag 63 barn placerade. 2 barn i kö som önskar placering i mars 2017. Här lämnar 15 barn förskolan för förskoleklass i augusti 2017. Förskola Summa antal platser Placerade barn Ängen? 63 Stjärnhov På Korallens 35 platser är idag 35 barn placerade. 3 barn i kö. Ett barn önskar plats snarast och 2 i januari. Här lämnar 7 barn förskolan för förskoleklass i augusti 2017. Förskola Summa antal platser Placerade barn Korallen 35 35 Laxne På Gläntans 35 platser är 24 barn placerade. Ingen kö. Här lämnar 5 barn förskolan för förskoleklass i augusti 2017. Förskola Summa antal platser Placerade barn Gläntan 35 24 Kommunal pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Dagbarnvårdarna (som till antal är 6 stycken) har i dagsläget 23 barn placerade. Här lämnar 7 barn pedagogiska verksamheten för förskoleklass i augusti 2017. Fristående förskola och fristående pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) På förskolan Grinden är idag 22 barn placerade från Gnesta kommun. De Fyra årstiderna har idag 32 barn placerade från Gnesta kommun. Videungarna (fristående ped. omsorg, 2 stycken till antal) har idag 10 barn placerade från Gnesta kommun. På Waldorfförskolan är 35 barn placerade från Gnesta kommun. Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västa Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-11-11 Diarienummer: BOUN.2016.96 Barn- och utbildningsnämnden Maxtaxa inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Godkänna förslag till Riktlinjer för maxtaxa inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som ska gälla fr o m 2017-01-01 2. Upphäva gällande taxa Ärendebeskrivning Avgiften för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg beräknas utifrån hushållets avgiftsgrundande inkomst. Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa har ändrats genom att avgiftsnivåerna höjs. Höjningen beror på att inkomsttaket indexerats till 45 390 kr per månad för 2017. Detta innebär att denna inkomst är den högsta som kommunen kan få ersättning för. De nya beloppen redovisas på kommunens hemsida. Förvaltningens synpunkter Ekonomiska konsekvenser När inkomsttaket höjs och kommunens intäkter ökar, minskar statsbidraget i motsvarande omfattning. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet är inte tillämplig i detta ärendet. Taxor och avgifter är, och tillämpas på samma sätt för alla, oavsett kön. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Förslaget är i enlighet med kommunens styrdokument. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2016-11-11
TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Beslutet ska skickas till: Christina Thunberg Förvaltnings chef Elin Lindelöw Utvecklingssekreterare
TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-11-01 Diarienummer: BOUN.2016.100 Barn- och utbildningsnämnden Kontaktpolitiker Grön flagg Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Godkänna barn- och utbildningsnämndens föreslagna kontaktpolitiker för Grön Flagg på: Kristallen - Annika Eriksson (S) Sjöstugan - vakant Sammanfattning Förskolorna i Gnesta kommun har sedan 2015-03-25 påbörjat arbetet med Grön Flagg. Verktyget Grön Flagg ger barn och unga fantastiska förutsättningar att arbeta aktivt med hållbar utveckling på ett roligt och engagerande sätt. Grön Flagg är både ett verktyg och en certifiering. Grön Flagg innebär att alla blir delaktiga i hållbarhetsarbetet samtidigt som man jobbar mot mål och riktlinjer i läroplaner. Verktyget är kostnadsfritt och drivs av Håll Sverige Rent. I Grön Flagg är det obligatoriskt att ha en kontaktpolitiker som ska vara länken mellan verksamheten och kommunen så att förståelse för det fina arbete som görs i landets förskolor och skolor kommer ut till beslutsfattare. Då Linda Lundin (S), kontaktpolitiker på Kristallen har avsagt sig sitt uppdrag från och med 2016-11-01 och ersatts av Annika Eriksson (S) behövs ett nytt beslut tas. En kontaktpolitiker på Sjöstugan är vakant och måste ersättas. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet bedöms ej tillämplig på ärendet. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2016-11-01 Beslutet ska skickas till: ~De förtroendevalda ~Förskolechefer ~Samtliga förskolor
TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-11-01 Diarienummer: BOUN.2016.99 Barn- och utbildningsnämnden Val av ledamöter till beredningsgruppen för gymnasieskolan i Nyköpings kommun Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Utse Annika Eriksson (S) som ledamot för gymnasieintagningen i Nyköpings kommun. Sammanfattning I Nyköpings kommun finns en särskild beredningsgrupp för gymnasieskolan. Barn- och utbildningsnämnden i Gnesta kommun utsåg 2015-01-29, för perioden 2015-2018, en ledamot, en ersättare och en adjungerad tjänstman till beredningsgruppen. Då ordinarie ledamot Linda Lundin (S) har avsagts sig sitt uppdrag i barn- och utbildningsnämnden från 2016-11-01 och ersatts av Annika Eriksson (S), behövs ett nytt beslut tas. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet bedöms ej tillämplig på ärendet. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2016-11-01 Beslutet ska skickas till: Intagningsnämnden i Nyköping Annika Eriksson Christina Thunberg Förvaltnings chef Maj-Lie Taengh Nämndsekreterare
TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-11-212016-11- 21 Diarienummer: BOUN.2016.55 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för skolskjuts Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Anta förslag till Riktlinjer för skolskjuts 2. Upphäva tidigare riktlinjer för skolskjuts Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har tagit fram nytt förslag till riklinjer för skolskjuts. De justerade riklinjerna har tagits fram parallellt med de justerade reglerna för placering i förskoleklass och grundskola. Detta för att säkerställa att de båda dokumenten harmonierar med varandra. Ändringar i Riklinjer för skolskjuts anges nedan: Riktlinjer för skolskjuts i Gnesta kommun Enligt skollagen 10 kap 32, 33 och 40 gg är hemkommunen skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan och grundsärskolan ges kostnadsfri skolskjuts. Enligt skollagen 10 kap 32, 33 och 40 och 11 kap 31, 32 och 39 är hemkommunen skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan och grundsärskolan ges kostnadsfri skolskjuts. 1. Skolor i Gnesta kommun Elever har rätt till skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka Skolskjuts erbjuds till den skola där eleven blivit placerad av kommunen förutsatt att eleven uppfyllor villkoren för skolskjuts som anges i Riktlinjer för skolskjuts. Elever har rätt till skolskjuts från en plats i anslutning till elevens bostad till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka Skolskjuts erbjuds till den skola där kommunen placerat eleven, den s.k. placeringsskolan, förutsatt att eleven uppfyllor villkoren för skolskjuts som anges nedan (se 1.1 Bedömningsgrunder).
TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Det betyder att eleven har rätt till skolskjuts till den valda skolan om det inte innebär merkostnader för kommunen jämfört med om eleven gått i den skola där eleven annars skulle ha placerats. Skolskjuts beviljas om avståndet för eleven mellan elevens folkbokföringsadress och skola är mer än: Detta innefattar väg 57 utanför tätorterna och övriga vägsträckor med hastighetsbegränsning över 70 km/h. Det betyder att eleven har rätt till skolskjuts till den valda skolan om det inte innebär merkostnader för kommunen jämfört med om eleven gått i en skola nära hemmet där eleven annars skulle ha placerats, den s.k. placeringsskolan. Skolskjuts beviljas om avståndet för eleven mellan elevens folkbokföringsadress och placeringsskolan är mer än: Detta innefattar väg 57 utanför tätorterna och övriga vägsträckor med hastighetsbegränsning från 70 km/h och uppåt. 1.3 Taxi Taxi kan även erbjudas elever som på grund av särskilda skäl behöver ha skolskjuts. Sådan skolskjuts prövas efter särskild ansökan hos barn- och utbildningsförvaltningen och kan i vissa fall behöva styrkas med läkarintyg. Stycket stryket Nytt stycke: 1.2 Särskilda skäl Elever kan i vissa beviljas skolskjuts med hänvisning till särskilda skäl. Detta gäller exempelvis elever med olika former av funktionsnedsättningar. Att en elev har en funktionsnedsättning ska styrkas genom uppvisande av läkarintyg eller intyg från Elevhälsan. Även kortvariga funktionsnedsättningar, orsakade av olycksfall eller annat, ska styrkas med intyg. Nytt stycke: 1.4 Trafiksäkerhet Vid bedömning om en elev har rätt till skolskjuts på grund av
TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) trafikförhållanden görs det en trafiksäkerhetsbedömning. Trafiksäkerhetsbedömningar omprövas årligen, eller oftare om omständigheterna så kräver. Om en väg bedöms som osäker för den enskilda eleven utifrån genomförd trafiksäkerhetsbedömning, kan kommunen ta beslut om undantag från gällande avståndsnormer. Nytt stycke: 1.4.1 Vinterskjuts En elev kan ges rätt till skolskjuts under vintern om trafiksäkerheten försämras avsevärt, t.ex. genom att vägbredden minskar på grund av oplogade vägrenar eller att sikten för fordon på en krokig eller backig väg försämras på grund av mörker. Kyla, blåst och/eller mörk skog ligger inte till grund för trafiksäkerhetsbedömningen vid beviljandet av vinterskjuts. 2. Skola i annan kommun Däremot har ett barn som tagits emot i en annan kommuns grundskola ett visst läsår rätt att gå kvar hela läsåret. Det innebär att en elev som flyttar till en annan kommun under läsåret får avsluta detta i samma kommun som det påbörjats. Stycket struket 3. Överklagande Kommunens beslut om skolskjuts kan också överklagas genom s.k. Förvaltningsbesvär i enlighet med 28 kap. 5 5 Skollagen. Överklagan av beslut om rätt till skolskjuts kan göras enligt 10 kap Kommunallagen. Vid detta fall görs en s.k. Laglighetsprövning. Beslut om skolskjuts för elever som går placeringsskolan (den skola där kommunen placerat eleven) kan överklagas genom s.k. Förvaltningsbesvär i enlighet med 28 kap. 5 5 Skollagen. Beslut om skolskjuts för elever som går i annan skolenhet än kommunen annars skulle ha placerat dem, kan
TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) överklagas enligt 10 kap Kommunallagen. Vid detta fall görs en s.k. Laglighetsprövning. 4. Gymnasieskolan Med elevresor avses gymnasieelevers resor mellan bostad och skola. Nytt stycke: Denna form av överklagan gäller också beslut om skolskjuts för de elever som av personliga förhållanden har särskilda skäl att gå i en annan kommuns grundskola. Med elevresor avses gymnasieelevers resor mellan elevens folkbokföringsadress och skola. Förvaltningens synpunkter Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet är inte tillämplig i detta fall. Bedömning och beslut avseende en elevs rätt till skolskjuts påverkas inte av elevens kön. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Förslaget är i enlighet med kommunens styrdokument. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse [2016-11-21] 2. Riktlinjer för skolskjuts Beslutet ska skickas till: Christina Thunberg Förvaltnings chef Elin Lindelöw Utvecklingssekreterare
Elin Lindelöw Upprättad: Diarienummer: 2016-11-04 BOUN.2016.55 Riktlinjer för skolskjuts i Gnesta kommun Enligt skollagen 10 kap 32, 33 och 40 och 11 kap 31, 32 och 39 är hemkommunen skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan och grundsärskolan ges kostnadsfri skolskjuts. Vid beslut om en specifik elevs rätt till skolskjuts ska det göras en bedömning av om skolskjuts behövs med hänsyn till Färdvägens längd Trafikförhållanden Funktionsnedsättning hos elev eller Annan särskild omständighet. Skolskjuts sker i första hand med allmänna kommunikationer (linjetrafik) och i andra hand med särskild skolbuss eller skoltaxi, s.k. särskild skoltransport. Skolskjuts anordnas i anslutning till skoldagens början och slut. Med skoldagens början respektive slut avses den tidpunkt då barnets/elevens lektioner normalt börjar respektive slutar. Elever har rätt till skolskjuts från en plats i anslutning till elevens bostad till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Med elevs bostad jämställs boende för elev boende hos stödfamilj eller korttidsboende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) samt boende i familjehem. Detta förutsätter dock att eleven är folkbokförd på denna adress. Om eleven är folkbokförd i annan kommun står denna kommun för anordnande av, samt kostnad för, skolskjuts. 1. Skolor i Gnesta kommun Skolskjuts erbjuds till den skola där kommunen placerat eleven, den s.k. placeringsskolan, förutsatt att eleven uppfyllor villkoren för skolskjuts som anges nedan (se 1.1 Bedömningsgrunder). Om en elev valt annan skola än den eleven annars skulle ha placerats i, är eleven berättigad till skolskjuts till den valda skolan om eleven uppfyller villkoren för skolskjuts, och det kan ske utan organisatoriska och/eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Det betyder att eleven har rätt till skolskjuts till den
2(4) valda skolan om det inte innebär merkostnader för kommunen jämfört med om eleven gått i en skola nära hemmet där eleven annars skulle ha placerats, den s.k. placeringsskolan. Elever med placering på fritidshem, fritidsklubb eller i pedagogisk omsorg beviljas inte skolskjuts till och/eller från dessa verksamheter. 1.1 Bedömningsgrunder Skolskjuts beviljas om avståndet för eleven mellan elevens folkbokföringsadress och placeringsskolan är mer än: 3 km för elever i förskoleklass och skolår 1 3 4 km för elever skolår 4 6 5 km för elever skolår 7 9 Transporttiden för enskild elev från bostaden till skolan och från skolan till bostaden bör sammanlagt ej överstiga 2 timmar och 30 minuter per dag. Organiseringen av skolskjutsar planeras inför varje läsår så att elever upp t.o.m. skolår 3 inte ska behöva korsa eller gå längre sträckor längs vägar som betecknas som osäkra ur trafikhänseende. Detta innefattar väg 57 utanför tätorterna och övriga vägsträckor med hastighetsbegränsning från 70 km/h och uppåt. Elever i årskurs 7-9 (undantaget elever i Gnesta tätort) har rätt till busskort och skolskjuts till kommunens 7-9-skola. 1.2 Särskilda skäl Elever kan i vissa beviljas skolskjuts med hänvisning till särskilda skäl. Detta gäller exempelvis elever med olika former av funktionsnedsättningar. Att en elev har en funktionsnedsättning ska styrkas genom uppvisande av läkarintyg eller intyg från Elevhälsan. Även kortvariga funktionsnedsättningar, orsakade av olycksfall eller annat, ska styrkas med intyg. 1.3 Turer För elever med beviljad skolskjuts till Dansutskolan gäller att skolskjutsen samordnas med Frejaskolan och att den ankommer och avgår från Frejaskolan. Från Frejaskolan har en av skolskjutsturerna förlängts så att den går vidare till Dansutskolan. Elever med beviljad skolskjuts till Dansutskolan får därför byta från sin ordinarie buss vid Frejaskolan. Omvänt gäller på eftermiddagen då buss går från Dansutskolan till Frejaskolan där bussbyte sker till den ordinarie skjutsen. 1.4 Trafiksäkerhet Vid bedömning om en elev har rätt till skolskjuts på grund av trafikförhållanden görs det en trafiksäkerhetsbedömning. Trafiksäkerhetsbedömningar omprövas årligen, eller oftare om omständigheterna så kräver. Om en väg bedöms som osäker för den enskilda eleven utifrån genomförd trafiksäkerhetsbedömning,
3(4) kan kommunen ta beslut om undantag från gällande avståndsnormer. 1.4.1 Vinterskjuts En elev kan ges rätt till skolskjuts under vintern om trafiksäkerheten försämras avsevärt, t.ex. genom att vägbredden minskar på grund av oplogade vägrenar eller att sikten för fordon på en krokig eller backig väg försämras på grund av mörker. Kyla, blåst och/eller mörk skog ligger inte till grund för trafiksäkerhetsbedömningen vid beviljandet av vinterskjuts. 1.5 Taxi Skolskjuts med taxi sker där det inte finns tillgång till ordinarie linjetrafik med buss. 1.6 Ansvarsfördelning Vårdnadshavare ansvarar för sina barn på väg från hemmet till påstigningsplatsen och till dess skolskjutsen har anlänt. Därefter övertar transportören ansvaret. Från det att eleven har anlänt till skolan har skolan ansvaret. Motsvarande ansvarsfördelning gäller vid hemresan. Om en elev missat skolskjutsen har vårdnadshavare ansvaret för att eleven kommer till/från skolan. Om eleven p.g.a. undervisning missat skolskjutsen hem har kommunen skyldighet att anordna hemtransport för eleven. Om ett fordon går sönder är det entreprenören som skall se till att ersättningsfordon sätts in. 1.7 Växelvis boende Elever som regelbundet växlar boende mellan vårdnadshavare med gemensam vårdnad kan beviljas skolskjuts från båda adresserna efter särskild ansökan hos barn- och utbildningsförvaltningen. I de fall eleven bor växelvis hos båda sina vårdnadshavare inom Gnesta kommun ska behovet av skolskjuts prövas från båda föräldrarnas adresser. Växelvis boende betyder att eleven bor på två adresser, halva tiden vardera, i ett regelbundet mönster; exempelvis varannan vecka. Adresserna ska för övrigt uppfylla kriterierna för skolskjuts. Vårdnadshavare med gemensam vårdnad som är bosatt utanför kommunen kan ej ansöka om skolskjuts för sitt/sina barn. 2. Skola i annan kommun Gnesta kommun anordnar inte skolskjuts för elever som går i skola i annan kommun. Väljer man som vårdnadshavare att placera sitt barn i en skola/friskola utanför den egna kommunen får man som vårdnadshavare själv bekosta busskort och/eller tågbiljett.
4(4) 3. Överklagande Beslut om skolskjuts för elever som går placeringsskolan (den skola där kommunen placerat eleven) kan överklagas genom s.k. Förvaltningsbesvär i enlighet med 28 kap. 5 5 Skollagen. Förvaltningsbesvär innebär att domstolen gör en fullständig överprövning av kommunens beslut där även skälighets- och lämplighetsbedömningar som har gjorts av kommunen kan ingå i domstolens bedömning. Beslut om skolskjuts för elever som går i annan skolenhet än kommunen annars skulle ha placerat dem, kan överklagas enligt 10 kap Kommunallagen. Vid detta fall görs en s.k. Laglighetsprövning. Laglighetsprövning innebär att domstol prövar om beslutet har fattats i enlighet med gällande kommunalt regelverk. Det sker alltså ingen prövning av det enskilda beslutet utan om beslutet har fattats i enlighet med gällande lagstiftning. Denna form av överklagan gäller också beslut om skolskjuts för de elever som av personliga förhållanden har särskilda skäl att gå i en annan kommuns grundskola. 4. Gymnasieskolan Elever inom gymnasieskolan har inte rätt till skolskjuts utan endast till bidrag till s.k. elevresor. Med elevresor avses gymnasieelevers resor mellan elevens folkbokföringsadress och skola. Bestämmelser gällande elevresor regleras i Riktlinjer för gymnasieskolan. Elin Lindelöw Utvecklingssekreterare Kontakt Telefon: 0158-275 236 E-post: elin.lindelow@gnesta.se Sändlista 1. Barn- och utbildningsnämnden
TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-11-21 Diarienummer: BOUN.2016.108 Barn- och utbildningsnämnden Regler för placering i förskoleklass och grundskolan Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Barn- och utbildningsnämnden antar barn- och utbildningsförvaltningens förslag till regler för placering i förskoleklass och grundskola. Dessa ersätter tidigare antagna regler. Ärendebeskrivning I april 2016 antog Barn- och utbildningsnämnden regler för placering i förskoleklass och grundskola. Efter att reglerna tillämpats i antagningen inför höstterminen 2016, har sett behov av att göra vissa justeringar och förtydliganden. Dessa redogörs för i detalj under förvaltningens synpunkter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har i ärendet tagit hänsyn till synpunkter från förvaltningsrätten samt de behov av tydligare information som bland annat framkommit i kontakter med vårdnadshavare. Nedan redogörs för reglernas tidigare lydelse och den nya, föreslagna lydelsen: Tidigare lydelse Regler för placering i förskoleklass och grundskola I Skollagen (kap. 10 30 och kap. 9 15 ) [...] Ny lydelse Regler för placering i förskoleklass och grundskola I Skollagen (10 kap. 30 och 9 kap. 15 ) [...] Med utgångspunkt i ovan lagstiftning har barn- och utbildningsnämnden tagit fram förslag till Regler för placering i förskoleklass och grundskola. I dessa beskrivs också den relativa närhetsprincipen som utgångspunkt för urvalsprocessen. Stycket struket.
TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) Relativ närhet Om vald skola inte har möjlighet[...] Relativ närhet Om den valda skolan inte har möjlighet[...] Relativ närhet innebär i praktiken att avståndet till den valda skolan mäts och jämförs med avståndet till den av övriga skolor som ligger närmst elevens hem. Eleverna som sökt rangordnas sedan efter det relativa avståndet till skolan utifrån det antal platser som skolan erbjuder (se bilder). Urvalsgrund Grundregeln är att ett barn placeras vid den av kommunens skolor där barnets vårdnadshavare önskar att barnet ska gå (Skollagen kap. 10 30 och kap. 9 15 ). Vårdnadshavarens önskemål ska tillmötesgå så långt det är möjligt. Liksom nämns ovan får detta dock inte medföra att ett annat barns lagstadgade rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet med hänsyn till närhet och lämplig skolväg åsidosätts. Relativ närhet innebär i praktiken att avståndet till den valda skolan mäts och jämförs med avståndet till den av övriga skolor som ligger närmast elevens folkbokföringsadress. På så sätt räknas ett index fram för varje elev. Eleverna som sökt rangordnas sedan efter det relativa avståndet till skolan (indexberäkningen). Urvalsgrunder för sökande till förskoleklass Grundregeln är att ett barn placeras vid den av kommunens skolor där barnets vårdnadshavare önskar att barnet ska gå (Skollagen 10 kap. 30 och 9 kap 15 ). Vårdnadshavarens önskemål ska tillmötesgås så långt det är möjligt. Detta får dock inte medföra att ett annat barns lagstadgade rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet med hänsyn till närhet och lämplig skolväg, åsidosätts. Nytt stycke: Om antalet som sökt plats på en skola är fler än antalet tillgängliga platser på den skolan, tillämplas följande urvalsgrunder i angiven ordning: 1. Barn i behov av särskilt stöd av pedagogisk eller social karaktär som har behov av att placeras vid en viss skolenhet. 2. Barn som har rätt till en plats i förskoleklass (enligt den relativa närhetsprincipen). 3. Barn som fyller 5 år det aktuella läsåret och som önskar börja i
TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) förskoleklass. 4. Barn folkbokförda i annan kommun. 5. Barn vars ansökningar inkommit efter sista ansökningsdatum. Med avstånd menas den faktiska gångeller cykelvägen till skolan. Det är kommunen som gör bedömningen kring vad som betecknas som farliga vägar. Avståndet till varje skola mäts från elevens folkbokföringsadress. Med avstånd avses den faktiska gångeller cykelvägen till skolan. Avståndet till varje skola mäts från elevens folkbokföringsadress. Vid mätning av avståndet används ett geografiskt informationssystem som beslutsstöd. Om två ellre flera barn får samma uppmätta indexberäkning, tillämpas lottning. En elev som fått en placering i förskoleklass vid en viss skola, är garanterad att fortsätta sin skolgång där i grundskolans årskurs 1. Elever från andra kommuner Det är möjligt för elever som är folkbokförda i andra kommuner att ansöka om placering i skola i Gnesta kommun. Dessa elever antas i mån av plats. Elever från andra kommuner Det är möjligt för elever som är folkbokförda i andra kommuner att ansöka om placering i skola i Gnesta kommun. Dessa elever antas i mån av plats, utifrån rangordningen av urvalsgrunder ovan. Elever som är folkbokförda i annan kommun men som i anslutning till terminsstarten kommer att flytta Gnesta kommun [...] Elever som är folkbokförda i annan kommun men som i anslutning till terminsstarten kommer att flytta till Gnesta kommun [...] Ansökan om skolplacering under annan tidpunkt på året Ansökan om skolplacering under annan tidpunkt på året Ny sista mening: Detta gäller både ansökningar till förskoleklass och grundskolans årskurs 1-9.
TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) Nytt avsnitt: Överklagan Beslut om skolplacering går att överklaga genom så kallad laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. Genom laglighetsprövning prövas endast beslutets laglighet, inte om beslutet är lämpligt eller skäligt. Enligt 10 kap. 8 kommunallagen ska ett överklagat beslut upphävas om - det inte tillkommit i laga ordning - beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen - det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller - beslutet strider mot lag eller annan författning. Den som önskar överklaga, skriver vilket beslut man vill överkklaga, och de omständigheter som överklagandet grundas på. Skrivelsen skickas med post direkt till Förvaltningsrätten i Linköping, Box 406, 581 04 Linköping eller med e- post till forvaltningsrattenilinkoping@dom.se. Överklagandet ska ha kommit till Förvaltningsrätten inom tre veckor från det att beslutet skickades ut. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet är inte tillämplig i detta fall. Urval och bedömning avseende en elevs skolplacering görs utifrån en relativ närhetsprincip. Bedömning och beslut påverkas därmed inte av elevens kön. Överensstämmelse med kommunens styrdokument De justerade reglerna för placering i förskoleklass och grundskola har tagits fram parallellt med de justerade riktlinjerna för skolskjuts. Detta för att säkerställa att de båda dokumenten harmonierar med varandra.
TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 161121 2. Regler för placering i förskoleklass och grundskola Beslutet ska skickas till: Christina Thunberg Förvaltnings chef Erika Isaksson Utvecklingsstrateg
Upprättad: Diarienummer: 2016-11-11 BOUN.2016.108 Regler för placering i förskoleklass och grundskola I Gnesta kommun är det barn- och utbildningsnämnden som ansvarar för att alla skolpliktiga barn blir erbjudna en plats i förskoleklass och i kommunal grundskola. I Skollagen (10 kap. 30 och 9 kap. 15 ) stadgas att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen får frångå elevens vårdnadshavare önskemål endast om 1) den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller svårigheter för kommunen, eller 2) det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Relativ närhet Den relativa närhetsprincipen är en grundregel som tar sin utgångspunkt i skollagen (se ovan) och ska tolkas så att en vårdnadshavares val av skola aldrig får gå före en annan elevs rätt till en grundskola nära hemmet. Eleverna ska placeras efter vårdnadshavarnas val så långt det är möjligt. Om den valda skolan inte har möjlighet att ta emot alla som sökt ska den relativa närhetsprincipen vara vägledande för placering av eleven. Den relativa närhetsprincipen avser närheten till skolan i förhållande till, å ena sidan, övriga elever och, å andra sidan, andra skolor. Relativ närhet innebär i praktiken att avståndet till den valda skolan mäts och jämförs med avståndet till den av övriga skolor som ligger närmast elevens folkbokföringsadress. På så sätt räknas ett index fram för varje elev. Eleverna som sökt rangordnas sedan efter det relativa avståndet till skolan (indexberäkningen). Urvalsgrunder för sökande till förskoleklass Alla elever är garanterade en skolplacering inom kommunen. Grundregeln är att ett barn placeras vid den av kommunens skolor där barnets vårdnadshavare
2(3) önskar att barnet ska gå (Skollagen 10 kap. 30 och 9 kap. 15 ). Vårdnadshavarens önskemål ska tillmötesgås så långt det är möjligt. Detta får dock inte medföra att ett annat barns lagstadgade rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet med hänsyn till närhet och lämplig skolväg åsidosätts. Om antalet som sökt plats på en skola är fler än antalet tillgängliga platser på den skolan, tillämpas följande urvalsgrunder i angiven ordning: 1. Barn i behov av särskilt stöd av pedagogisk eller social karaktär som har behov av att placeras vid en viss skolenhet. 2. Barn som har rätt till en plats i förskoleklass (enligt den relativa närhetsprincipen). 3. Barn som fyller 5 år det aktuella läsåret och som önskar börja i förskoleklass. 4. Barn folkbokförda i annan kommun. 5. Barn vars ansökningar inkommit efter sista ansökningsdatum. Vid urvalsbedömning används en relativ närhetsprincip som medför att om barn A och B valt samma skolor och bara ett av barnen kan beredas plats, så har det barn förtur som har längst skolväg till övriga skolor. Ingen elev kan således garanteras plats eller förtur till den närmaste skolan. Med avstånd avses den faktiska gång- eller cykelvägen till skolan. Avståndet till varje skola mäts från elevens folkbokföringsadress. Vid mätning av avståndet används ett geografiskt informationssystem som beslutsstöd. Om två eller flera barn får samma uppmätta indexberäkning, tillämpas lottning. I de fall en elev inte kan få sitt val tillgodosett placeras eleven vid den närmaste skola som kan erbjuda plats. Samma sak sker om barnets vårdnadshavare inte har angivit ett önskat val av placering. En elev som fått en placering i förskoleklass vid en viss skola, är garanterad att fortsätta sin skolgång där i grundskolans årskurs 1. Elever från andra kommuner Det är möjligt för elever som är folkbokförda i andra kommuner att ansöka om placering i skola i Gnesta kommun. Dessa elever antas i mån av plats, utifrån rangordningen av urvalsgrunder ovan. Elever som är folkbokförda i annan kommun men som i anslutning till terminsstarten kommer att flytta till Gnesta kommun, jämställs med elever som är folkbokförda i kommunen. Bedömningen av placering görs således i enlighet med urvalsprocessen ovan. Ansökan om skolplacering under annan tidpunkt på året Om en ansökan om skolplacering inkommer utanför skolvalsperioden placeras elever utifrån mån av plats. Vid händelse att flera elever ansöker om plats samtidigt görs en bedömning utifrån den relativa närhetsprincipen. Detta gäller både ansökningar till förskoleklass och grundskolans årskurs 1-9.
3(3) Överklagan Beslut om skolplacering går att överklaga genom så kallad laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. Genom laglighetsprövning prövas endast beslutets laglighet, inte om beslutet är lämpligt eller skäligt. Enligt 10 kap. 8 kommunallagen ska ett överklagat beslut upphävas om - det inte tillkommit i laga ordning - beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen - det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller - beslutet strider mot lag eller annan författning. Den som önskar överklaga, skriver vilket beslut man vill överklaga, och de omständigheter som överklagandet grundas på. Skrivelsen skickas med post direkt till Förvaltningsrätten i Linköping, Box 406, 581 04 Linköping eller med e-post till forvaltningsrattenilinkoping@dom.se. Överklagandet ska ha kommit till Förvaltningsrätten inom tre veckor från det att beslutet skickades ut. Erika Isaksson Utvecklingsstrateg Kontakt Telefon: 0158-275 551 E-post: erika.isaksson@gnesta.se
TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-11-21 Diarienummer: BOUN.2016.104 Barn- och utbildningsnämnden Strategi för digitalt lärande Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Barn- och utbildningsnämnden antar barn- och utbildningsförvaltningens förslag till strategi för digitalt lärande. Sammanfattning har tagit fram en strategi för digitalt lärande som harmonierar med Skolverkets nationella strategi för skolans digitalisering. Strategin ska säkerställa att barn och elever i Gnesta kommuns skolor får en likvärdig tillgång till digitala verktyg, och ges möjlighet att hantera tidsenliga digitala resurser. Ärendebeskrivning Skolverket lämnade förslag på nationella strategier för skolans digitalisering till regeringen i april 2016. I de nationella strategierna formuleras en vision avseende digitalisering för skolväsendet och hur denna vision ska uppnås. Det finns också tydliga tidpunkter för när personal respektive elever ska ha tillgång till personliga digitala verktyg, exempelvis 2018 avseende personal i förskoleklass, grundskola och fritidshem. har tagit fram en strategi för digitalt lärande för Gnesta kommuns förskolor och skolor som bygger på Skolverkets nationella strategi för digitaliseringen av skolväsendet. Förvaltningens synpunkter Syftet med strategin för digitalt lärande är att utveckla det digitala lärandet i Gnesta kommuns förskolor och skolor i enlighet med Skolverkets nationella strategi. Gnesta kommuns strategi ska säkerställa att barn och elever får en likvärdig tillgång till digitala verktyg och ges möjlighet att hantera tidsenliga digitala resurser. Strategin innehåller övergripande mål för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan, och vad som krävs för att uppnå dessa mål. Målen är: Alla barn och elever i Gnestas förskolor och skolor utvecklar en adekvat digital kompetens.
TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Förskolan och skolan präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara och därmed bidrar till en stimulerande lärmiljö. Genom att digitaliseringens möjligheter tas tillvara, bidrar de digitala verktygen och resurserna till att verksamheten effektiviseras och tidsåtgången minskas. För att det ska bli tydligt vem som förväntas ansvara för vad, har en ansvarsfördelning tagits fram. För att tydliggöra och konkretisera vad som menas med "digital kompetens", sammanfattas ett antal grundläggande kompetenser för att kunna arbeta enligt styrdokumentens intentioner, uppdelade på de olika åldersgrupperna inom förskola och skola. Ekonomiska konsekvenser Medel för en digitaliseringssatsning har avsatts i investeringsbudgeten för 2017-2019. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet är inte tillämplig i detta ärende. Strategin gäller samtliga inom förskola och skola, oavsett kön. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 161121 2. Strategi för digitalt lärande Alla handlingar som skickas med ärendet ska förtecknas i listan. Överst denna tjänsteskrivelse. Beslutet ska skickas till: Christina Thunberg Förvaltnings chef Erika Isaksson Utvecklingsstrateg
Upprättad: 2016-11-09 Diarienummer: BOU.2016.104 Strategi för digitalt lärande Syfte Syftet med denna strategi är att utveckla det digitala lärandet i Gnesta kommuns förskolor och skolor i enlighet med den nationella IT-strategin för förskola och grundskola. Gnesta kommuns strategi ska säkerställa att barn och elever får en likvärdig tillgång till digitala verktyg och ges möjlighet att hantera tidsenliga digitala resurser. Strategin utgår från följande dokument: Skolverkets nationella strategi för digitaliseringen av skolväsendet de nationella styrdokumenten, Lpfö 98 och Lgr 11 utbildningsnämndens framtidsplan 21st century skills, en amerikansk plattform för skolutveckling, som bland annat ser kritiskt tänkande, kreativitet, samarbetsförmåga och IT-kompetens som allt viktigare kompetenser i framtiden EU:s åtta nyckelkompetenser/framtidskompetenser, där digital kompetens är en. Digital kompetens innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg. Det innebär förmågan till säker och kritisk användning av digitala resurser i skola, arbetsliv och på fritiden. Målet är att kunna använda den digitala teknik som finns för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera via digitala kommunikationsverktyg. Förmågan att använda modern teknik i olika sammanhang är grundläggande för kunskapsinhämtning och samhällsdeltagande. Därför är det i högsta grad en fråga om demokrati och likvärdiga förutsättningar att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. IT-verktyg bör vara ett naturligt inslag i en tidsenlig undervisning som rustar eleverna för fortsatta studier, yrkesliv och samhällsdeltagande i stort (Skolinspektionen om IT i skolan). Övergripande mål för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan Alla barn och elever i Gnestas förskolor och skolor utvecklar en adekvat digital kompetens. Förskolan och skolan präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara och därmed bidrar till en stimulerande lärmiljö. Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
2(5) Genom att digitaliseringens möjligheter tas tillvara, bidrar de digitala verktygen och resurserna till att verksamheten effektiviseras och tidsåtgången minskas. För att uppnå målen krävs att förskolechefer och rektorer har adekvat förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem personal som arbetar med barn och elever i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem har kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i sitt arbete det finns tillräcklig tillgång till digitala verktyg i alla förskolegrupper för att kunna utnyttja digitaliseringens potential i det pedagogiska arbetet personal som arbetar med barn och elever har tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför förskolan, förskoleklassen, skolan och fritidshemmet eleverna har tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan det finns tillräcklig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support på förskoleenheter och skolenheter det finns ett stort utbud av ändamålsenliga digitala läromedel som effektivt utnyttjar teknikens möjligheter och därutöver används andra digitala lärresurser i stor omfattning det sker ett omfattande delande av resurser och såväl elever som personal som arbetar med barn i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem kan enkelt hitta dessa digitaliseringen underlättar planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av undervisning och annat arbete med barn och elever för personal som arbetar med barn och elever i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem administrativa uppgifter och rapportering effektiviseras det finns ändamålsenliga digitala redskap för att följa elevernas utveckling och för analys av undervisningen, som stöd för att förbättra den. Ansvarsfördelning Förvaltningschef ansvarar för att initiera utvecklingsarbetet enligt strategin för digitalt lärande arbetet enligt strategin följs upp årligen avsätta resurser för digitalt lärande. Förskolechef/rektor ansvarar för att driva utvecklingsarbetet för digitalt lärande på förskolor och skolor uppdatera förvaltningschefen om behov av kompetensutveckling och Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
3(5) utrustning ge representanterna i den pedagogiska gruppen för digitalt lärande förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Den strategiska gruppen för digitalt lärande ansvarar för att ge förslag till genomförandeplan för digitalt lärande ta fram förslag på vilka digitala verktyg som ska hyras eller köpas ta ställning till behov av revidering av strategi och genomförandeplan årligen. Den pedagogiska gruppen för digitalt lärande ansvarar för att leda kollegor i utvecklingen av det digitala lärandet ta ansvar för digitala frågor tillsammans med förskolechef och rektor hålla sig uppdaterad om nya digitala möjligheter för förskola och skola sprida kunskap och erfarenheter om digitalisering på förskolor och skolor hålla sig uppdaterad om regelverk för användande av digitala resurser involvera elever i digitala råd på respektive skola. Den tekniska IT-gruppen ansvarar för att ta fram förslag på tekniska lösningar för att nå strategins övergripande mål. Arbetslagen och pedagogerna ansvarar för att kontinuerligt använda ändamålsenliga digitala resurser i verksamheten/undervisningen barn och eleverna kontinuerligt får möjlighet att använda ändamålsenliga digitala resurser i sitt lärande dela med sig av erfarenheter till kollegor hjälpa kollegor att hitta lösningar på olika undervisningssituationer. Digital kompetens De nationella styrdokumenten beskriver hur digitalt lärande ska genomsyra arbetet med barn och elever. Dokumenten är fyllda med skrivningar som denna: Den som har utvecklat goda kunskaper i hur digital teknik kan användas i matematiska sammanhang har större förutsättningar att ta till sig även framtidens teknik (Lgr 11, Kursplanen i matematik, syfte). Grunden för digital kompetens läggs i förskolan och utvecklas sedan under åren genom alla verksamheter. Här följer en kort sammanfattning av grundläggande kompetenser för att kunna arbeta enligt styrdokumentens intentioner. Uppräkningen beskriver Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
4(5) påbyggnaden för varje ny åldersgrupp. Förskola Varje barn i förskolan får göra och uppleva följande: arbeta med bilder och fotografera, samtala om och se på bilder arbeta med film, filma, se sig själv på film och höra sin egen röst se på förskolebio med för- och efterarbete program och appar för att rita digitalt program och appar för att arbeta med språk och matematik söka på Internet och besöka givna webbplatser. Grundskola F-3 inklusive fritidshemmet Varje elev bör kunna använda grundläggande ordbehandling spara ett arbete och öppna det igen använda digitala verktyg, läromedel, programvaror, appar och webbplatser använda digitala verktyg för kreativt skapande och programmering använda sökmotorer och känna till grundläggande etik på nätet beskriva grundläggande källkritik och upphovsrätt ladda ner bilder och annat material och använda det i skolarbetet använda digitala resurser som talsyntes, rättstavningshjälp och inläst material. Grundskola 4-6 Varje elev bör kunna 1. redovisa skolarbeten med verktyg för ordbehandling, redigera text och bild 2. använda presentationsverktyg för redigering av text, bild, ljud och film 3. göra enkla beräkningar och redovisa statistik med digitala verktyg 4. förbereda sökning och hitta relevant information på internet och i katalogtjänster (NE mm), jämföra källor och värdera trovärdighet 5. vara medveten om etik, säkerhet och lagar på Internet 6. publicera, samarbeta och kommunicera på Internet. Grundskola 7-9 Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
5(5) Varje elev bör kunna 1. använda olika digitala verktyg för presentation beroende på innehåll och mottagare, redigera och kombinera text, ljud, bild och film 2. använda digitala verktyg för att undersöka problemställningar, göra beräkningar, presentera och tolka data inom matematik 3. söka information, välja i stora informationsmängder, kritiskt bedöma källors relevans och trovärdighet, göra källhänvisningar 4. redogöra för och tillämpa lagar om etik, upphovsrätt och säkerhet på Internet. Genomförande, uppföljning och utvärdering av strategin Arbetet enligt strategin påbörjas våren 2017. Våren 2017 görs en nollmätning inom förvaltningen som används som utgångspunkt för utvärdering. Alla verksamheter följer årligen upp sin verksamhet utifrån punkterna för vad som krävs för att uppnå de övergripande målen. Det görs också en samlad årlig bedömning på förvaltningsnivå. En ny mätning genomförs 2019. Kerstin Andersson, IT-pedagog Erika Isaksson, Utvecklingsstrateg Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: BOUN.2016.2 Barn- och utbildningsnämnden Anmälningsärenden Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen och som barnoch utbildningsförvaltningen bedömer vara av vikt att redovisa för nämnden, utgör anmälningsärenden. Anmälningsärendena i sin helhet finns tillgängliga hos kanslienheten samt hos sekreteraren under sammanträdet. ~ Beslutsmeddelande från Skolverket 161021 - Statsbidrag för Fritidshemssatsningen bidragsåret 2016/2017 ~ Beslutsmeddelande från Skolverket 161021 - Statsbidrag för Lågstadiesatsningen bidragsåret 2016/2017 ~ Beslutsmeddelande från Skolverket 161028 - Statsbidrag för undervisning under skollov för sommarlovet 2016 ~ Beslutsmeddelande från Skolverket 161114 - Statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016. ~ Från Kulturråder 161116 - Fördelning av medel till musik- och kulturskolor 2016/2017 ~ Beslut från Skolverket - Statsbidrag för ökad undervisningstid i svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan för höstterminen 2016
ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2016-11-18 BOUN.2016.5 Barn- och utbildningsnämnden Redovisning av delegationsbeslut Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till tjänsteman enligt av barn- och utbildningsnämndens antagen delegationsordning (antaget 2014-12-16). Dessa beslut skall redovisas till barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att barn- och utbildningsnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det barn- och utbildningsnämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Delegationsbesluten i sin helhet finns tillgängliga hos barn- och utbildningsförvaltningen. Tiden för överklagande av beslut som fattats med stöd av delegationen börjar löpa fr.o.m att barn- och utbildningsnämndens protokoll justerats och anslagsbevis är uppsatt på kommunens anslagstavla. Detta gäller dock inte myndighetsärenden där tiden börjar löpa från det datum då sökanden fått del av besluten. Från och med maj 2013 innehåller inte redovisningen av delegationsbeslut uppgifter om vem som initierat respektive delegationsbeslut. Eftersom uppgift om initierare (namn och adress) kan omfattas av sekretess i vissa ärenden och då personer med skyddad identitet inte ska röjas, har dessa uppgifter tagits bort. ~ Förteckning över delegationsbeslut 2016-10-27 2016-11-21 ~ Förteckning över tillsvidareanställningar 2016-10 ~ Förteckning över visstidsanställningar 2016-10
RAPPORT DELEGATIONSBESLUT Beslutsperiod: Ärende: BOUN.2016.98 Partiväsendet Extra barn- och utbildningsnämnd den 22 december 2016 Beslutsdatum: 2016-10-24 Beslut: Ärende: Beslut om extra barn- och utbildningsnämnd BOUN.2016.93 Upphandling Tilläggsavtal - Portvaktsintegration för IST Förskola. Beslutsdatum: Beslut: Ärende: Beslut - Tilläggsavtal BOUN.2016.90 Ekonomiärenden Ansökan om stipendier 2016 Beslutsdatum: 2016-10-11 Beslut: Beslut Stipendier 2016 Ärende: BOUN.2016.90 Ekonomiärenden Ansökan om stipendier 2016 Beslutsdatum: 2016-10-11 Beslut: Beslut sökande 2016 Ärende: BOUN.2016.110 Personalknutna ärenden Lönerevision 2016 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut - Lönerevision 2016 2016-11-21 10:39:08 Sida 1 av 1
Förteckning över avtal om månadsavlönade tillsvidareanställningar utfärdade mellan 2016-10 Lärare Organisation: Frejaskolan F-5 Tillsvidare, From: 2016-08-18 Utfärdat av: Bengt Greiff, Rektor Lärare Organisation: Frejaskolan F-5 Tillsvidare, From: 2016-08-11 Utfärdat av: Bengt Greiff, Rektor Lärare senare år 710706-0647 Organisation: Frejaskolan 6-9 Tillsvidare, From: 2016-11-14 Utfärdat av: Reino Dahl, Rektor Fritidspedagog Frejaskolan F-5 Tillsvidare, From: 2016-10-03 Utfärdat av: Bengt Greiff, Rektor Speciallärare Frejaskolan F-5 Tillsvidare, From: 2016-11-14 Utfärdat av: Bengt Greiff, Rektor
Förteckning över avtal om månadsavlönade visstidsanställningar utfärdade mellan 2016-10 Barnskötare Organisation: Korallen Vikariat, 2016-10-10-2016-12-31 Utfärdat av: Monica Gustavsson, Förskolechef Förstelärare Kvarnbackaskolan Allm visstidsanställning, 2016-10-01-2017-09-30 Utfärdat av: Miladin Panic, Rektor Modersmålslärare obehörig Frejaskolan 6-9 Tidsbegr.enl. skollagen, 2016-10-25-2017-06-20 Utfärdat av: Reino Dahl, Rektor Pedagogresurs Kvarnbackaskolan Arbetsmarknadsåtgärder (B, 2016-10-01-2017-03-31 Utfärdat av: Miladin Panic, Rektor Barnskötare Organisation: Frejaskolan F-5 Allm visstidsanställning, 2016-10-01-2016-12-31 Deltid (50,00%), Lön: 11 250 kr/mån, Löneläge: 2016, (H-lön: 22 500 kr/mån) Utfärdat av: Bengt Greiff, Rektor Pedagogresurs Frejaskolan F-5 Allm visstidsanställning, 2016-10-17-2016-12-20 Utfärdat av: Bengt Greiff, Rektor