INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 2 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 3 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 3 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 5 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 5 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 6 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 6 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 6 4.1 LUDVIGSBERGS VÄRMEVERK... 6 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 6 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 8 5.1 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR... 8 6 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 8 7 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 8 7.1 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 9 8 KEMISKA PRODUKTER... 9 8.1 STOCKHOLM EXERGI... 9 8.2 LUDVIGSBERGS VÄRMEVERK... 10 9 AVFALLSHANTERING... 10 10 RISKHANTERING... 10 10.1 STOCKHOLM EXERGI... 10 10.2 LUDVIGSBERGS VÄRMEVERK... 11 11 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 11 12 ÖVRIG INFORMATION... 11 13 UNDERSKRIFT... 11
1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Ludvigsbergs värmeverk är en av flera produktionsenheter för fjärrvärme i Södra fjärrvärmenätet. Anläggningen används för spetslast och som reserv för övriga anläggningar inom nätet där Hammarbyverket och Högdalenverket utgör baslastanläggningar. I nätet ingår vidare t.ex. Liljeholmens HVC, Skarpnäcks värmeverk, Årsta värmeverk och Farsta värmeverk. Ludvigsbergs värmeverk är en oljeeldade anläggning där det under året har förbränts tjock eldningsolja, EO5. De miljöaspekter som för anläggningen är betydande är utsläpp till luft av svavel samt buller. Dessa utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. Hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgör en potentiell risk för olyckor och kan även få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering och övningar för hantering av dessa risker. Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm 2(13)
1.1.1 Lokalisering Ludvigsbergs värmeverk är beläget i Münchenbryggeriets gamla panncentral på söder, vilken totalrenoverades 1981. Bebyggelsen i området runt anläggningen är tät med bostadshus av varierande höjd. Inom några hundra meter från värmeverket finns flera bostadshus med 6-7 våningars höjd. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Värmeverket består av tre oljeeldade hetvattenpannor, P1-P3, med max. effekten 14 MW vardera. Dessutom finns en elpanna på anläggningen, som används för tryck- och varmhållning vid beredskapsläge. Pannorna är utrustade med moderna brännare med låga utsläpp av stoft och oförbränt. Rökgaserna avleds i en 45 meter hög skorsten med en utsläppshöjd på +82 meter. Oljepannorna vattensotas vid stillestånd när behov uppstår, ca vartannat år, pga. korta drifttider. Efter vattensotningen leds sotvattnet till en sedimenteringsbassäng, här hämtas vattnet av godkänd entreprenör för omhändertagning. Värmepannorna är indirekt kopplade till fjärrvärmenätet via värmeväxlare. Allt vatten från golvytor i pannhuset avleds till anläggningens oljeavskiljare. Reningsutrustning Viss reningsutrustning finns beskrivet under punkt 2.3. Enligt villkor 12 är anläggningen begränsat till en viss produktion innan diskussion om utsläppsbegränsande åtgärder behöver tas. Bränslelager Bränslet förvaras i två cisterner på 375 m3 vardera med måtten: höjd ca 10 m, bottenarea ca 37,5 m2 och är placerade i oljekällaren. De besiktigas av en ackrediterad kontrollör med ett intervall om 6 år då cisternerna står inomhus. Senaste kontrollen genomfördes 2015 enligt MSBFS 2014:5 vilket medför att nästa kontroll skall utföras 2021. Dagligen utförs en systematisk rondering, då kontrolleras bland annat om ett eventuellt läckage inträffat samt oljenivån i tankarna. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Inga förändringar av verksamheten vid Ludvigsberg har skett under 2017. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Utsläppsvärdena beräknas av oljeförbrukningen. Parametrar som styr förbränningen kalibreras varje kvartal samt när akut fel uppstår. 2.1.1 Ludvigsbergs Värmeverk Tabell 1: Utsläpp till luft Ludvigsbergs Värmeverk 2017 Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp mängd Delflöde Totalt till luft Svavel (S) mg/mj - P1-P3 104 Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper 3(13)
Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp mängd Delflöde Totalt till luft Svavel (S) Kväveoxid (NOx) Kväveoxid (NOx) Stoft kg mg/mj kg mg/mj - P1-P3 573 - P1-P3 150 - P1-P3 827 - P1-P3 12 Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar samt emissionsfakto rer. C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper samt emissionsfakto rer. C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper samt emissionsfakto rer. C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper samt emissionsfakto rer. C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper samt emissionsfakto rer. Stoft kg - P1-P3 66 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper samt emissionsfakto rer. Koldioxid (CO2 fossilt) Koldioxid (CO2 fossilt) g/mj - P1-P3 76 C NRB Beräknas med hjälp av bränsleförbruk ningen, som fastställts med massbalans. ton - P1-P3 419 C NRB Beräknas med hjälp av bränsleförbruk ningen, som 4(13)
Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp mängd Delflöde Totalt till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar fastställts med massbalans. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksamheten. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (www.transportmeasures.org/sv/). Tabell 2: Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Kemikalietransporter (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) 1 0 0 0 1 NOx (kg) 26 0 0 0 26 S (kg) 10 0 0 0 10 PM (kg) 2 0 0 0 2 3 Gällande tillstånd Nedan redovisas de beslut som gäller för Ludvigsbergs Värmeverk gällande verksamhetens miljötillstånd. Tabell 3: Tabell över gällande tillståndsbeslut för Ludvigsbergs Värmeverk Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 1992-11-17 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1969:387) 2013-05-24 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om handel Beslut avser Fortsatt tillstånd att på fastigheten Ludvigsberg 3 vid Ludvigsbergsgatan 22 i Södra Stockholm fortsatt driva tre oljeeldade värmepannor på sammanlagt 45 MW för fjärrvärmenätets spets- och reservbehov. Tillstånd till utsläpp av växthusgaser (koldioxid) 3.1 Anmälda ändringar under året Inga ändringar är anmälda under 2017. 5(13)
3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden eller förbud finns på anläggningen för 2017. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell 4: Tabell över tillsynsmyndigheter för Ludvigsbergs Värmeverk Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Naturvårdsverket Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd CO2-utsläpp 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Ludvigsbergs Värmeverk Tabell 5: Bränsleförbrukning vid Ludvigsbergs Värmeverk 2017 jämfört med föregående år Bränsle 2016 2017 Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 5, Nm 3 232 2,5 144 1,6 Tabell 6: Drifttimmar under 2017 jämfört med 2016 Drifttimmar 2016 2017 OP1 80 50 OP2 137 78 OP3 69 65 4.2 Villkor i miljötillstånd I nedanstående tabeller redovisas uppfyllelse gentemot tillståndet. Tabell 7: Tabell över villkor för Ludvigsbergs Värmeverk samt hur dessa villkor har uppfyllts under 2017. Villkor Villkorstext nr Allmänna villkor 1. Att driften sker utan väsentligt avsteg från beskrivningen i bolagets ansökan jämte kompletteringar såsom sammanfattade här nedan i nästa avsnitt. (Länsstyrelsen 1992-11- 17) Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. Byggnadsvillkor 6. Att pannornas skorsten har separata rökrör och en höjd över mark på minst 45 m. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Driftvillkor Kommentar: Skorstenen är 45 meter hög och har separata rökrör. 6(13)
Villkor Villkorstext nr 11. Att verket drivs endast för att täcka spets- och reservbehov. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Anläggningens drifttid har varit förlagd till den kalla årstiden. 12. Att produktionen begränsas till ett tillfört bränsleflöde motsvarande 50 GWh per år, och att bolaget - därest den sålunda definierade produktionen under två år i följd skulle överstiga 40 GWh/år - tager initiativ till samråd med tillsynsmyndigheten för diskussion av det eventuella behovet att förbereda utsläppsbegränsande åtgärder. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Produktionen under 2017 har varit 1,5 GWh. Utsläpp av stoft 7. Utsläppet av stoft begränsas till högst 1,0 g per kg olja som riktvärde. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Eldningsolja 5, med ett beräkningsvärde av 0,5 g stoft per kg olja används. Röktäthetsmätare övervakar så att inga höga stoftutsläpp kan ske. Utsläpp av svavel 8. Att eldningsoljans svavelhalt - frånsett den mängd på högst 500 m3 med 0,5 % som finns i lager idag - begränsas till högst 0,4 % som gränsvärde. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Oljans svavelinnehåll är 0,22 %. Utsläpp av kväveoxider 9. Att sådana möjligheter att reducera utsläppet av kväveoxider, som erbjuder låg gränskostnad, tages tillvara. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Några ombyggnader av brännare har ej varit aktuell under året. 13. Att bolaget - därest det skulle bli aktuellt att byta brännare - tager initiativ till samråd med tillsynsmyndigheten för diskussion av möjligheten att välja låg-nox-brännare med då etablerad teknik. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Det har inte varit aktuellt att byta brännare under året. Utsläpp till vatten 5. Att halten av mineralolja i verkets avloppsvatten till spillvattennätet begränsas till (högst) 50 g per m3 (övre gränsvärde), att ändamålsenliga dropp- och spillskydd, som förebygger stötutsläpp av olja till spillvatten- och till dagvattennäten, finns samt att avloppsvattnets surhet begränsas så att 6,5 < ph < 11. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Allt avloppsvatten som kan innehålla mineralolja leds till verkets oljeavskiljare. Buller 10. Att eventuellt buller begränsas inom följande gränsvärden för ekvivalenta ljudnivåer intill närmsta bostad eller rekreationsytor i bostäders grannskap. dagtid, kl. 07.00-18.00 55 db(a) kvällstid, kl. 18.00-22.00 samt söndag och helgdag, kl. 07.00-18.00 50 db(a) nattetid, kl. 22.00-07.00 45 db(a) Momentana ljud får nattetid (kl. 22.00-07.00) uppgå till max 55 db(a). Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a)-enheter (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Anläggningen är helt inbyggd. Ljudmätningar och bullerkartläggning har utförts under 2014. Ljudkonsulten ACAD konstaterar i rapporterna att bullernivåerna inte kommer att utgöra hinder för exploatering av föreslagna bostäder och att kvalitetsmålen 7(13)
Villkor Villkorstext nr enligt Stockholmsmodellen innehålls utan att avsteg behöver göras. Vi har inte mottagit några klagomål under 2017. Kemikalier 2. Att vådliga kemikalier och lösningsmedel förvaras så, att de vid olyckshändelse eller felmanöver svårligen kan komma att tillföras avloppsnätet eller omgivningen i övrigt. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: De kemikalier och lösningsmedel som finns i anläggningen förvaras på ett säkert sätt. 4. Att kemikalier märkes tydligt i överensstämmelse med till envar tid gällande föreskrifter (KIFS 2005:7 och Förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP)). (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: De kemikalier som används inom verksamheten är märkta på ett lagenligt sätt. Restprodukter och avfall 3. Att eventuell förvaring på bolagets fastighet av miljöfarligt avfall sker på ett ändamålsenligt sätt (torrt och tätt). (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Det farliga avfall som uppkommer vid anläggningen förvaras på ett säkert sätt. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Utförda mätningar och besiktningar Inga mätningar eller besiktningar har genomförts under 2017. Externa mätningar så som; emissionskontroll, jämförande mätningar samt periodisk besiktning utförts vid anläggningen om drifttiden överstiger 2000 timmar per år och panna, eller vart 5:e år. Pannan har under 2017 inte varit i drift i mer än 2000 drifttimmar. Senaste periodiska besiktningen genomfördes december 2015 av ENA miljökonsult. Bedömningen gjordes att verksamheten bedrivs enligt gällande tillstånd och att Stockholm Exergi bedriver sin verksamhet vid Ludvigsbergs värmeverk på ett gott sätt. Nästa periodiska besiktning sker senast under 2020. 6 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Inga tillbud eller störningar har skett under 2017. 7 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Stockholm Exergi är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och för arbetsmiljö OHSAS 18001. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001 och OHSAS 18001. Varje funktion eller enhet inom Stockholm Exergi har ett så kallat teamuppdrag där ansvar, mål och nyckeltal specificeras. Målen baseras på Stockholms Exergis övergripande hållbarhetsmål samt funktionens betydande hållbarhetsaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. Målen utmynnar i handlingsplaner och aktiviteter för året som respektive chef eller medarbetare ansvarar för att följa upp. Exempelvis ansvarar enheten för optimering och bränslehandel för att utveckla upphandlingen av energiråvaror och bränslen enligt målet om biobränslen från hållbara uttag. Organisationen för drift och underhåll ansvarar för att anläggningarna följer gällande regelverk, föreskrifter och rutiner inom miljö och arbetsmiljö. 8(13)
7.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 7.1.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Stockholm Exergi senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till 2022. För att säkra leveransen av fjärr-värme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Stockholm Exergi fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Stockholm Exergi satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Stockholm Exergis övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effekt- och energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. Fram till dess att Stockholm Exergi avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärme-produktion. För mer information om Stockholm Exergis hållbarhetsarbete se www.stockholmexergi.se 8 Kemiska produkter 8.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Stockholm Exergis miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Stockholm Exergi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9(13)
Kemikalierapport skickas till Stockholm Vatten och Avfall AB och Stockholms Stad skickas kemikalielistan även till Miljöförvaltningen för information. 8.2 Ludvigsbergs Värmeverk Förbrukning av kemiska produkter på anläggningen är liten. En förteckning över samtliga hanterade kemiska produkter finns upprättad och kommer att delges tillsynsmyndighet och mottagare av avloppsvatten i särskild ordning. Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljö- och hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. 9 Avfallshantering Avfall och restprodukter från verksamheten vid Ludvigsbergs Värmeverk uppkommer främst i form av förbränningsrester från förbränning av olja samt spillolja från under-hållsarbete. En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. För att säkra upp hanteringen med transportdokument för farligt avfall har Stockholm Exergi tillsammans med vår avfallsentreprenör skapat en gemensam rutin. Avfallsentreprenören kan enligt en överenskommelse med fullmakt skriva under transportdokument när de kommer till Stockholm Exergis anläggningar och hämtar avfall. Dokumenten scannas in och läggs in i Ragn-Sells kundportal dit Stockholm Exergi har inloggning. Stockholm Exergi kontrollerar att allt farligt avfall, som transport från anläggningarna hanterats på ett korrekt sätt. Tabell 8: Avfallsmängder 2017 från Ludvigsbergs Värmeverk (FA = farligt avfall, IFA = icke farligt avfall) IFA/FA Bortskaffning eller återvinning* Mängd 2017 FA Återvinning 1500 kg IFA Återvinning 1720 kg *Avfall transporteras bort av Ragn-Sells 10 Riskhantering 10.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen, miljötillbud och incidenter under året i någon del av verksamheten att ta hänsyn till eller vid väsentlig förändring av Stockholm Exergis verksamhet. Underlag för bedömning av 10(13)
miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 10.2 Ludvigsbergs Värmeverk Stockholm Exergi arbetar kontinuerligt med övergripande riskanalyser för alla våra anläggningar. En Riskanalys har genomförts för Ludvigsbergs värmeverk under 2016. I denna riskanalys har det identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker för skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. Inga ändringar av betydelse i verksamheten har skett under 2017 som har skapat nya risker eller ökat risknivån. 11 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Korrodex 4852) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 12 Övrig information Förutom denna miljörapport för Ludvigsbergs värmeverk, finns det en miljörapport för år 2017 för Högdalenverket, Hammarbyverket, Årsta Värmeverk, Farsta Värmeverk, Orminge PC, Skarpnäck Värmeverk samt Liljeholmen PC som också är tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. Kraven för Emissionsdeklaration enligt SFS 2013:252 gäller inte för Ludvigsbergs värmeverk eftersom anläggningen understiger 50 MW tillförd effekt. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad bytte firma till den 10 jan 2018. 13 Underskrift Föreliggande rapport utgör den miljörapportering som skall ske enligt miljöbalken och innehåller en redogörelse för den egenkontroll som förevarit vid Ludvigsbergs Värmeverk under år 2017. Stockholm den 26 mars 2018 Produktion & Distribution Söder Joakim Marklund Platschef 11(13)
12(13)