Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;



Relevanta dokument
Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000.

Föreläggande om åtgärder

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin;

Föreläggande om åtgärder

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning;

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Utredning av missöde med röntgenutrustning på Boliden Mineral AB:s anläggning i Aitik 29/11-1/

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

NiQuitin Mint. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vad innehåller NiQuitin Mint?

SSI Rapport 2007:06. Personalstråldoser inom vård, forskning och icke kärnteknisk industri i Sverige under Catarina Danestig Sjögren

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Xxxxx Rök- och kemdykning

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ofev (nintedanib)

Gränsvärdet Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Röntgen och nuklearmedicin

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning;

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

Svensk författningssamling

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar

Lagrådsremiss. En förenklad semesterlag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Regeringens proposition 2009/10:4

Läkemedelsverkets författningssamling

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Svensk författningssamling

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Försäkringskassan sida 1 av 6

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

Strålskyddslag (1988:220)

Regeringens proposition 2005/06:185

mykofenolatmofetil Patientguide Information om risker för ofödda barn

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta!

SSMFS 2012:5. Bilaga 1 Ansökan om tillstånd

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Sjöfartsverkets författningssamling

Åtagande bilddiagnostisk verksamhet

Kärnenergi. Kärnkraft

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Regeringens proposition 2002/03:65

2 Ve r k s a m h e t s u t öva r e n s k a fö r s ä k r a s i g o m p e r s o n a l e n s. den ansvariga föreståndaren 8

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Strålsäkerhet för strålande läkare

Strålsäkerhetsmyndighetens beslut

1(9) Ägardirektiv. Styrdokument

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Emovat salva 0,05% Emovat kräm 0,05% Klobetason

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 4 oktober 2001 *

Bestämmelser för räddningstjänstpersonal i beredskap

Socialstyrelsens författningssamling

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Miljöhälsorapport 2009

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Inspektion av röntgenverksamhet vid

Cirkulärnr: 08:37 Diarienr: 08/2105. Lärande och arbetsmarknad. Datum:

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77 Version: november 2009

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Betnovat 0,1% salva Betnovat 0,1% kräm Betnovat 1 mg/ml kutan emulsion Betnovat 1 mg/ml kutan lösning

BILAGA VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE EN SÄKER OCH EFFEKTIV ANVÄNDNING AV LÄKEMEDLET VILKA SKA IMPLEMENTERAS AV MEDLEMSLÄNDERNA

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Säkerheten vid mikrovågstorkning

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Isotretinoin riskinhallintaohjelma. Isotretinoin Orion (isotretinoin) Patientvägledning. Förebyggande av graviditet och exponering av foster

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumé och bipacksedel

Energimarknadsinspektionens författningssamling

RENNIE ORANGE (kalciumkarbonat + magnesiumsubkarbonat) Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen Versio 1.4,

Transkript:

SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2 och 10 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1 1 Dessa föreskrifter är tillämpliga på begränsning av stråldoser till arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning. Föreskrifterna är också tillämpliga på skydd av gravida kvinnor som eljest på grund av sitt arbete kan exponeras för joniserande strålning. Definitioner 2 I dessa föreskrifter avses med effektiv dos: summan av alla ekvivalenta doser till organ eller vävnader, viktade för deras olika känslighet för strålning, (se även bilaga 1), ekvivalent dos: en absorberad dos till ett organ eller vävnad, viktad med faktorer som tar hänsyn till aktuella strålslags biologiska verkan, (se även bilaga 1), 1 Jämför Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning, EGT L 159, 29.6.1996, s.1. (Celex 396L0029).

extern bestrålning: intern bestrålning: bestrålning från en strålkälla som befinner sig utanför kroppen, bestrålning från radioaktiva ämnen efter intag i kroppen via andningsvägar, magtarmkanalen eller genom huden. Allmänna skyldigheter 3 Den som bedriver verksamhet med joniserande strålning skall se till att 1. verksamheten är berättigad, varmed avses att den medför en nytta som är större än den skada som strålningen beräknas förorsaka, 2. strålskyddet är optimerat, varmed avses att varje bestrålning av personer begränsas så långt som rimligen är möjligt med hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer och att 3. ingen dosgräns enligt dessa föreskrifter överskrids. 4 De dosgränser som meddelas i dessa föreskrifter gäller inte 1. för personer som bestrålas i medicinskt syfte (medicinsk bestrålning) 2, 2. för personer som utanför sin yrkesutövning medvetet och av fri vilja utsätter sig för bestrålning i samband med att de hjälper eller stödjer patienter som genomgår medicinska undersökningar eller behandlingar, 3. vid bestrålning av frivilliga försökspersoner som deltar i medicinska eller biomedicinska forskningsprogram. Dosgränser för personer i verksamhet med joniserande strålning 5 Som gränser för effektiv dos och ekvivalent dos skall de värden gälla som anges i tabell 1. 6 Vid planering av en verksamhet eller i ett enskilt fall, kan Statens strålskyddsinstitut bestämma om tillämpning av en viss dosrestriktion, varmed avses ett i optimeringsarbetet ansatt högsta planeringsvärde för stråldosen till enskilda personer från en given strålkälla. 2 Medicinsk bestrålning definieras i rådets direktiv 97/43/Euratom av den 30 juni 1997 om skydd för personers hälsa mot faror vid joniserande strålning i samband med medicinsk bestrålning och om upphävande av direktiv 84/466/Euratom, EGT L180,9 juli 1997, s.22 (Celex 397L0043).

Tabell 1 Dosgränser för personer i verksamhet med joniserande strålning Situation Period Storhet Högsta effektiva dos eller ekvivalent dos (millisievert, (msv)) Arbetstagare Studerande och lärlingar i ålder mellan 16 och 18 år som för sin utbildning använder strålkällor År Effektiv dos Ekvivalent dos till ögats lins Ekvivalent dos till hud Ekvivalent dos till extremiteter Samtidigt gäller under fem på varandra följande år Effektiv dos År Effektiv dos Ekvivalent dos till ögats lins Ekvivalent dos till hud Ekvivalent dos till extremiteter 50 150 500 500 100 6 50 150 150 7 Vid samtidig extern och intern bestrålning skall, vid jämförelse med dosgränserna, respektive doser under den beaktade tidsperioden summeras. 8 En ekvivalent dos till huden orsakad av ett smalt strålknippe eller av en lokal hudkontamination skall, vid jämförelse med dosgränserna, värderas som den ekvivalenta medeldosen över 1 cm 2, oavsett hur stor area som utsatts för bestrålning. Skydd för gravida eller ammande kvinnor 9 Den som bedriver verksamheten skall informera kvinnliga arbetstagare i fertil ålder om riskerna för fostret, som exponering för joniserande strålning kan medföra, vid en eventuell graviditet. En kvinna som är gravid och har anmält detta har rätt att under återstoden av graviditeten omplaceras till arbete som inte är förenat med joniserande strålning.

10 Om en gravid kvinna inte omplaceras skall arbetet planeras så att den ekvivalenta dosen till fostret blir så liten som rimligen är möjligt och så att det är osannolikt att dosen till fostret överstiger 1 msv under återstoden av graviditeten, sedan denna konstaterats. 11 En kvinna som ammar skall anmäla detta förhållande till den som bedriver verksamheten. Under den tid hon ammar skall hon inte placeras i arbete som medför risk för att hon blir kontaminerad med radioaktiva ämnen så att barnet därigenom kan erhålla en stråldos av betydelse från strålskyddssynpunkt. Bestrålning av allmänheten 12 Summan av dosbidrag från verksamheter med joniserande strålning till individer ur allmänheten som inte arbetar med joniserande strålning får inte överskrida 1. 1 msv per år effektiv dos, 2. 15 msv per år ekvivalent dos till ögats lins, 3. 50 msv per år ekvivalent dos till huden jämnt fördelat över 1 cm 2 oavsett hur stor area som utsätts för bestrålning. Om det finns synnerliga skäl kan Statens strålskyddsinstitut medge en högre effektiv dos under ett enstaka år under förutsättning att medelvärdet under fem på varandra följande år inte överskrider 1 msv per år. Statens strålskyddsinstitut beaktar de angivna värdena i samband med tillståndsprövningen för olika verksamheter. Då flera verksamheter kan ge dosbidrag till en enskild individ ges särskilda föreskrifter eller villkor för de olika verksamheterna. Dosgränser för studerande och lärlingar 13 För studerande och lärlingar som för sin utbildning använder strålkällor gäller 1. för den som är 18 år eller äldre samma dosgränser som för arbetstagare i verksamhet med joniserande strålning och 2. för den som är mellan 16 och 18 år de särskilda dosgränser som anges i tabell 1. För övriga studerande och lärlingar gäller samma dosgränser som för individer ur allmänheten enligt 12. Dosgränser under speciella omständigheter 14 Om det finns synnerliga skäl kan Statens strålskyddsinstitut medge att de dosgränser som meddelas i tabell 1 överskrids, om

utförandet av ett speciellt arbete är nödvändigt. För sådan planerad bestrålning gäller de villkor som meddelas i 15-17. Ansökan om medgivande skall i varje enskilt fall innehålla en utförlig motivering och uppgift om de individdoser som arbetet beräknas medföra. 15 Arbetet skall utföras under en begränsad tid och ske inom ett begränsat arbetsområde. De särskilda dosgränser som i det enskilda fallet föreskrivits av Statens strålskyddsinstitut får inte överskridas. 16 Arbetet får endast utföras av frivilliga arbetstagare i kategori A 3. Inför arbetet skall den som bedriver verksamheten lämna information om de risker som arbetet kan medföra samt om de nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighetsåtgärder som behöver vidtagas. 17 En stråldos som erhållits i samband med särskilt planerad bestrålning skall inte utgöra hinder för fortsatt arbete med joniserande strålning om inte annat föreskrivs i det enskilda fallet. Bestrålning i nödläge 18 Vid räddningsarbete i nödlägen gäller inte de dosgränser som meddelas i dessa föreskrifter. Sådant räddningsarbete får bara utföras av frivilliga, om stråldosen på grund av arbetet beräknas överskrida årsgränsen för effektiv dos (50 msv). Kvinnor i fertil ålder får bara delta i räddningsarbete om de själva kan utesluta att de är gravida. En räddningsinsats som kan medföra att den effektiva dosen överstiger 100 msv får bara utföras i livräddande syfte av personer som har god vetskap om insatsens strålrisker. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2000, då Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 1989:1 ändrade SSI FS 1994:5) om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning m.m. skall upphöra att gälla. För styrelsen för Statens strålskyddsinstitut LARS-ERIK HOLM Peter Hofvander 3 Föreskrifter om kategori A ges i Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 1998:3) om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning.

Bilaga 1 Ekvivalent dos (H T ) Den ekvivalenta dosen H T till organet T är, summerat över samtliga strålslag R, medelvärdet av den absorberade dosen D T,R i organet T för varje strålslag R, multiplicerat med respektive strålslags viktningsfaktor w R. H T = Σ w R D T,R R Effektiv dos (E) Den effektiva dosen är summan av alla de viktade ekvivalenta doserna i kroppens organ och vävnader enligt tabell 3, från extern och intern bestrålning. E beräknas genom uttrycket E = Σ w T Σ w R D T,R T R w T är viktningsfaktorn för vävnaden eller organet T. Tabell 2 Viktningsfaktorer (w R ) för olika strålslag och energiområden Strålslag och energiområde w R Fotoner, alla energiområden Elektroner och myoner, alla energiområden Neutroner vid energi E (MeV): Protoner, utom rekylprotoner, energi > 2 MeV Alfapartiklar, Klyvningsfragment, Tunga kärnor 1 1 - (ln (2E)) 2 5 + 17 exp 6 5 20 Tabell 3 Viktningsfaktorer (w T ) för olika vävnader och organ Vävnad eller organ w T Vävnad eller organ w T Könskörtlar Benmärg (röd) Tjocktarm Lunga Magsäck Urinblåsa Bröst 0,20 Lever Matstrupe Sköldkörtel Hud Benvävnad (ytan) Resten av kroppen 0,01 0,01