Program. för översiktsplan Gävle stad. Antaget Handling av Kommunfullmäktige. Antaget program

Program för översiktsplan Gävle stad Antaget Handling av Kommunfullmäktige efter samråd 19 november december 2005

Foto - stora bilden t v: Ewa Salmi

En stad för alla, som ständigt utvecklas. Kan det bli möjligt? I detta Program för översiktsplan Gävle stad har vi samlat vision, inriktningsmål och förslag till prioritering för hur vår framtida stad kan växa fram. Allt det som behövs för att måla bilden av Gävles möjligheter i framtiden. Vi har utgått från det som är och det vi redan vet: Gävles historia och karaktär, dagens trender, vad gävleborna tycker om sin stad och sådant som händer i omvärlden. Kommunfullmäktige har nu godkänt Program för Översiktsplan för staden. Det är som alla förstår ett viktigt beslut eftersom det bestämmer inriktingen för vår stads utveckling i ett långsiktigt perspektiv, de närmaste 20 åren. Det är ett spännande och väl genomtänkt program du nu håller i din hand. Under de två år programarbetet pågått har ett stort antal röster kommit till tals och återspeglas nu i det färdiga programmet. Många av oss som lever och verkar i Gävle kommun har deltagit i arbetet och bidragit med idéer och synpunkter. Jag vill med detta tacka alla er som på olika sätt delat med sig av engagemang, tankar och kunskaper som berikat programmets innehåll. Jag ser också fram emot det fortsatta arbetet, då vi går vidare för att förverkliga våra planer, och många nya stimulerande möten och kontakter. Carina Blank Kommunalråd

Foto, stora bilden: Mia Larsson

Innehåll Inledning 6 Framtidsbild år 2025 7 Vision för Gävle stad år 2025 Förutsättningar 8 Hållbarhet Gävle igår och idag Trender Vad tycker gävleborna? Utgångspunkter Inriktningsmål 12 En stad med identitet 13 Levande stadskärna 14 En attraktiv stad att bo i 15 En grön och blå stad 16 Mångsidigt näringsliv 18 Ett hållbart transportsystem 20 Centrum för regionen 22 Det framtida Gävle 24 Var ska vi bygga? Bygg inom den centrala staden Bygg ut staden med vattenkontakt Bygg på den tätortsnära landsbygden Bygg ut orter på kommunens landsbygd Vad händer sen? 31

6 Inledning Mark används för många olika ändamål och när förändringar sker påverkas ofta många människor under lång tid. Planeringens mål är att beslut i markanvändningsfrågor ska fattas med goda kunskaper om förutsättningar och konsekvenser. Med kloka beslut får vi en god livsmiljö. Översiktsplan Översiktsplanen är kommunens långsiktiga verktyg för att visa hur mark och vatten bör användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Översiktsplanen behandlar frågor som; var ska vi bygga?, var ska nya vägar dras fram?, var och hur ska vi skydda och utveckla intressanta områden? och hur kan staden på lång sikt utvecklas? Översiktsplanen ska fungera både som vision, handlingsprogram och beslutsunderlag för kommunen och andra myndigheter i frågor som rör planering, bygglov och resurshushållning. Program Plan- och bygglagen (PBL 1987:10) säger att förutsättningarna och de bakomliggande motiven till en plan ska framgå. Det är därför vanligt att översiktsplanearbetet inleds med att inriktningen bestäms i ett program. Programmet anger alltså färdriktningen som översiktsplanen ska konkretisera. Programmet ska: redovisa den politiska viljan och ange mål som ska uppnås genom planeringen göra en första avvägning mellan olika intressen ge möjlighet att i ett tidigt skede få in kunskap och synpunkter från berörda och allmänhet innan kommunens ställningstaganden är allt för låsta ange förutsättningar för kommande planering Tidplan Den 26 januari 2004 tog kommunfullmäktige beslut om att inleda arbetet med en ny översiktsplan i två etapper. Först en för staden och en senare för hela kommunen. Under våren 2004 påbörjades arbetet. Underlag togs fram beträffande näringsliv, trafik, kulturmiljö, naturvård/ grönstruktur och boende. Under hösten 2004 inleddes arbetet med att ta fram Program för översiktsplan Gävle stad. Ett tidigt samråd hölls under januari och februari 2005 med öppna frågor till gävleborna om vad de tycker om Gävle. Under september 2005 har programmet varit ute på samråd för att få in synpunkter på dess innehåll. Efter att alla synpunkter behandlats har programmet antagits i kommunfullmäktige, december 2005. Efter antagandet har arbetet med att ta fram översiktsplanen för Gävle stad påbörjats. Detta arbete beräknas pågå under 2006 och 2007. Därefter fortsätter arbetet med att ta fram en översiktsplan för övriga delar av kommunen. Här är vi nu! Arbete Dialog Arbete Dialog Arbete Dialog Förslag Program Programsamråd Beslut Förslag till översiktsplan Översiktsplan Samråd Översiktsplan Översiktsplan Utställning Beslut Godkänt program Antagen översiktsplan

7 Framtidsbild år 2025 Målet med stadsplanering är att skapa en väl fungerande stad. Staden ska vara en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad där människor har goda förutsättningar att leva och verka. För att förtydliga viljan med planeringen av Gävle stad har en vision och framtidsbild för stadsutvecklingen fram till år 2025 tagits fram. Vision för Gävle stad år 2025 Gävle är en attraktiv och hållbar stad som uppskattas av stolta gävlebor och nöjda besökare. Gävle är en stad för alla. Stadens liv kännetecknas av öppenhet, omtanke och rika sociala kontakter. Staden utvecklas resurssnålt och miljöanpassat. Gävles väl kända parker, alléer, åar och havskontakt ger staden dess identitet. Historien går att följa i byggnader och gatunät, såväl i centrala staden som i stadsdelarna. Gävle har en vacker, levande och trygg stadskärna med kommersiell och kulturell mångfald. Gävle erbjuder ett varierat utbud av goda bostäder i attraktiva lägen där folk trivs. Alla känner sig hemma i de väl fungerande stadsdelarna. Gävle är en grön och blå stad där årstiderna är tydliga och gävleborna har nära till parker, fritidsområden, natur och vatten. Gävles mångsidiga näringsliv blomstrar och utvecklas. Universitetet, teknikparken och hamnen är viktiga motorer. Alla ser Gävle som en bra stad att leva och verka i. fram kollektivt, till fots eller med cykel. Personer och gods transporteras miljövänligt och effektivt. Gävle är navet i regionen för kunskap, kultur, handel och service. Gävle är en knutpunkt för transporter med bil, tåg och båt. Arlanda ligger nära och Gävle hamn är en av de viktigaste hamnarna i Östersjöområdet. Det är lätt att pendla till och från Gävle.

8 Förutsättningar Det är många faktorer som påverkar utvecklingen av vår stad. Nya idéer bör utgå från den stad vi redan har samt viljan att växa och de trender som märks i samhället idag. och policys i kommunen, som Vision 2010, lokala miljömål, folkhälsoprogram, tillväxtprogram, etc. Utifrån dessa har mål som är viktiga för översiktsplanearbetet formulerats. Här nedan beskrivs några utgångspunkter. Hållbarhet Att sträva efter ett hållbart samhälle är en grundläggande förutsättning i allt planeringsarbete. I programmet hanteras hållbarhet integrerat med övriga frågor för att genomsyra hela programmet t ex i vision och inriktningsmål. Hållbarhet kan innebära olika saker för olika människor. En ofta använd beskrivning av hållbar utveckling är den som gjordes av Brundtland-kommissionen: att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Konkret i samhällsutvecklingen innebär det bl a att vi måste vara flexibla i våra strukturer och bättre utnyttja förnyelsebara resurser. Hållbarhet är att klara av att möta varierade behov, varaktighet över tiden, klara flitig användning och varierade påfrestningar. Delar ska vägas samman till en helhet som svarar mot en efterfrågad kvalitet. Utvecklingen är något vi själva kan påverka. En medveten utveckling leder till ett samhälle med önskade kvaliteter, inget bara blir. I programmet finns hållbarhet med i tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Gävle igår och idag Gävle har utvecklats under många hundra år av många människor till en stad där folk trivs. Det är den staden vi kan bygga vidare på och förbättra. Det är i den staden gävleborna känner igen sig. Gävle är Norrlands äldsta stad, belägen vid havet, Testeboån och Gavleån. Fisket, närheten till skogen, järnet och stålet skapade förutsättningar för en stadsbildning. Järnet blev efterhand allt mer eftertraktat runt Östersjön samtidigt som varuhandeln expanderade. Skeppsbyggandet utvecklades och den lilla medeltida fiskebyn blev en hamnstad. Omkring 1850 kom industrialiseringen av Gävle igång på allvar. Genom import av t ex kaffebönor och kryddor, samt export av järn- och skogsprodukter skapade handels- männen tillväxt i staden. Gävle blev en av Nordens ledande varvsstäder. Under 1900-talet fram till 1970-talet fortsatte tillväxten, varefter Gävle antagit andra skepnader som Kulturstad, Idrottsstad och Samhällsbyggarstad. Lantmäteriverket och Statens Byggforskning lokaliseras hit, Ericsson satsar på mobiltelefoni, Högskolan flyttar in i f d I 14:s regemente med mera. Gävle utvecklas. Gävles geografiska läge med närhet till både storstad, hav och fjäll är fördelaktigt för både arbete och fritid. Även vädermässigt ger läget fördelar med fyra tydliga årstider. Parkstaden - Rutnätsstaden Norrlands kuststäder var alla en gång trästäder med oregelbundna medeltida gatumönster. De brann ned och byggdes upp igen till stenstäder med raka kvarter. Gävles senaste stora stadsbrand 1869 ledde till flera förändringar i stadsbilden som är karaktäristiska för Gävle idag. Kvarteren norr om ån byggdes upp enligt renässansens symetriska rutnätsplan. De nya esplanaderna med praktfulla byggnader realiserades efter förebilder från Paris. Förutom Rådhusesplanaden finns flera fina parkrum i Gävle som Stadsträdgården/Boulognerskogen, Skogskyrkogården, Fjärran Höjder och Holmsundsparken. Teatern i Esplanaden Gävles senare bostadsområden Efterkrigstidens stadsbyggnadskvalitéer med gruppering av flerfamiljshus och rymliga gårdar mot sydväst, parker och radhus märks främst i Bomhus, Olsbackas och Sörbys 1940- och 1950-tals bebyggelse. Dessutom genomfördes under perioden trafikseparering med parkstråk för gående och cyklister mellan kvartersbildningar och stadsdelar. 1960-70-talens miljonprogram i Gävle exemplifieras bäst av Sätra där en central tanke är det gröna parkstråket, med skolor och service intill. Under 80-talet byggdes många småhus i ytterområdena och många flerfamiljshus inne i centrala Gävle, som uppmärksammades lite extra av bomässan Bo88. Under 90-talet minskade bostadsbyggandet och det byggdes mest friliggande småhus i privat regi.

9 Gävles landmärken Gästrikland är platt och orienteringspunkter i landskapet är få. De som finns förutom kyrk- och vattentorn är i huvudsak master för tele/radio/tv, skorstenar och andra teknikanläggningar. Landmärken i själva staden är främst byggnader med stark egen karaktär som Rådhuset i Esplanaden, Heliga Trefaldighetskyrkan vid Kvarnparken och Staffanskyrkan på Brynäs. I grönskan som kantar Gavleån finns ett antal intressanta byggnadsverk tillkomna under 1900-talet som Konserthuset (1998), Strömvallen (1923) och Högskolan, f d I 14 (1908). Gävle präglas även av barriärer av både positiv och problematisk karaktär; det vackra årummet, den livsviktiga järnvägen, det livligt trafikerade stråket Parkvägen Rv80 samt E4:an. Befolkning och näringsstruktur Gävleborna blir långsamt fler och passerade under senhösten 2004 antalet 92 000 personer. Arbetslösheten ökar och ligger över riksgenomsnittet. Gävle har blivit en pendlarstad med 7 000 in- och 6 000 utpendlare varje dag. Näringsstrukturen är fördelad som riket i övrigt med en liten övervikt inom vård/omsorg, offentlig förvaltning och byggverksamhet. Av diagrammet nedan ser man att den äldre delen av befolkningen förväntas öka medan delen i arbetsför ålder förväntas minska. % 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Befolkningssammansättning 0-15 16-24 25-64 65-w Ålder 2003 2015 2025 Trender Vad som händer i samhället påverkar planeringen och vice versa. Hur framtiden kommer att se ut är ovisst, men vissa trender är möjliga att se. Genom planering kan man välja att stärka eller motverka vissa trender. Det är dock viktigt att ta hänsyn till befolkningssammansättning och beteende. De trender man tydligt kan se idag beskrivs nedan. Vi får en allt äldre befolkning, den etniska mångfalden ökar liksom det materiella välståndet. Vi bor på allt större yta per person och antalet singelhushåll ökar. Många kan idag välja en livsmiljö med gott boende, god service och bra förutsättningar för uppväxt och utbildning. Närhet till släkt och vänner är också faktorer som blir allt viktigare. Efterfrågan på natur- och parkområden och ett brett kultur- och fritidsutbud ökar. I och med att acceptansen för längre pendlingsavstånd ökar och kommunikationerna förbättras blir valet av boendemiljö viktigare. Mycket pekar på att företagen lägger stor vikt vid tillgången på rätt utbildad arbetskraft i sina lokaliseringsbeslut. När människor prioriterar sitt boende högt flyttar företagen till de platser där arbetskraften vill bo. Resandet i samhället ökar. Både arbetspendling, fritidsresor, bilresor till handel samt godstransporter ökar. I och med att biltrafiken ökar så minskar inte utsläpp eller störningar från trafikbuller trots bättre teknik. Idag är det inte de stora industrierna som står för de stora utsläppen utan vår livsstil genom val av bostad, transporter och fritidssysslor. Läs mer om aktuella trender i Trender, diskussionsunderlag, daterat 2005-03-02, Gävle kommun.

10 På frågan om vilka Gävles värdefullaste miljöer är hamnade Boulognerskogen högst upp på listan. Andra värdefulla miljöer är Gavleån, Hemlingby, Bönan, Gamla Gefle, Konserthuset, Centrum, Stortorget, Havet, Alderholmen, Högskolan, Esplanaden, Teatern, Valls Hage, Gavlerinken och Norrlandet. Utgångspunkter Vissa antaganden om framtiden måste göras för att kunna fortsätta planeringen. Hur många invånare har staden om 20 år? Vad tror vi om utvecklingen av trafiken m m? Hur många bor i varje hushåll? Centralbron i Gävle Vad tycker gävleborna? Under våren 2005 frågade Gävle kommun gävleborna om vad de tycker om sin stad. En frågeutställning fanns på plats i Gallerian Nian och frågorna fanns också på kommunens hemsida. 1542 personer svarade och lämnade 9252 tankar om Gävle nu och i framtiden. De inkomna synpunkterna har påverkat materialet i programmet och kommer sätta sin prägel på fortsatt planeringsarbete. Nedan följer några korta slutsatser. Läs mer i 9252 tankar om Gävle kommun eller i arbetsmaterialet Jag saknar havet. Enligt gävleborna så är det bästa med Gävle att det är nära till mycket och att staden är lagom. Parkerna, kulturlivet, affärerna och utbudet, naturen, cityfesten, idrottslivet och läget är andra saker många uppskattar. Det gävleborna saknar i Gävle är havet, busstrafik, handelsutbud i centrum och i stadsdelarna, ungdomsaktiviteter, stadsliv, bra utnyttjad Gavleå och arbetstillfällen. Vad gävleborna värdesätter i sitt boende är framför allt närhet, trygghet samt lugn och ro. Om 20 år vill och tror gävleborna att Gävle är en storstad, en sjöstad och har större centrum. Planeringsfolkmängd Kommunens ambition och vision är att Gävle kommun ska växa och ha 102 000 invånare år 2025. Framräkningen av befolkningen till 102 000 invånare är ett mellanalternativ av tre alternativa befolkningsökningar. Övriga alternativ är Vision 2010 där målet är 100 000 invånare år 2010 och följden av de senaste årens utveckling som ger 95 000 invånare år 2025. Läs mer i Förslag till planeringsfolkmängd 2004-2015 med utblick mot 2025. Antaget i KS 2004-06-17 159. Antal bostäder I översiktsplaneringen för Gävle stad antas att befolkningen ökar med 10 000 invånare samt att vi får cirka 5 000 fler hushåll till år 2025. För att klara denna utveckling behöver det i översiktsplanen finnas beredskap för 7 000 8 000 nya bostäder. Detta ställer krav på tydliga strategier för var och hur dessa bostäder ska byggas. Både programmet och översiktsplanen ska svara upp med inriktningar för hur bebyggelsen ska lokaliseras och utformas. I programmet finns vägledning i Visionen på sidan 7 och i Inriktningsmålen på sidan 12-23. För att kunna planera framtidens gatunät måste vi känna till vad dagens gatunät tål. En uppskattning av hur stora trafikflödena kan bli i framtiden bör göras för att se var i trafiknätet det kan bli problem. En prognos för trafiken år 2015 och år 2025 har tagits fram Trafikuppräkning för Översiktsplan Staden, PM 05-03-18 Gävle kommun. Prognosen visar att dagens gatunät inte klarar av den ökning som kan förväntas. Problemen kan lösas med t ex trafikdämpande åtgärder och nya gator.

11 Gävle Teater

12 Inriktningsmål Den nya översiktsplanen har horisontår 2025, men sta- en vilja att växa, men nya idéer bör också utgå från den stad vi redan har och hur omvärlden ser ut. Hela programmet anger färdriktningen för hur Gävle stad ska utvecklas. Inriktningsmålen är ett sätt att beskriva framgångsfaktorer som behövs för att få en positiv och efterfrågad stadsutveckling. Målen gäller dels kommunens och stadens utveckling i stort och dels mer konkreta mål som översiktsplanen ska behandla. Läsanvisning Inriktningsmålen börjar med ett kort utdrag från visionen. Sedan följer de inriktningsmål som stödjer visionen. Under varje inriktningsmål redovisas aktiviteter eller åtgärder som krävs för att målet ska uppfyllas. Berggrenska gården vid Gavleån.

13 Rådhuset En stad med identitet Gävles väl kända parker, alléer, åar och havskontakt ger staden dess identitet. Historien går att följa i byggnader och gatunät, såväl i centrala staden som i stadsdelarna. Bakgrund Det är ett mänskligt behov att känna igen sig. Kopplingen till kända platser och detaljer i staden är betydelsefull för stadens identitet. Kulturmiljöer och identitetsskapande värden stärker en stads attraktionskraft och karaktär. De hjälper till att marknadsföra staden och gör att människor som bor i eller besöker staden trivs. Risken finns att värdefulla miljöer, platser och företeelser försvinner eller försämras när staden växer och förändras men även att de förfaller om de inte används. Utmaningen blir att bevara och utveckla de miljöer, platser och företeelser som är unika för Gävle och ger Gävle dess identitet. Människor behöver mötas. Mötesplatser förbättrar det sociala livet, gör staden mer attraktiv, stärker stadens identitet och skapar trygghet. Utmaningen ligger i att skapa ett varierat utbud av mötesplatser och aktiviteter i staden för alla intressen och åldrar. Inriktningsmål Stadens karaktär och kulturmiljövärden stärker Gävles identitet och attraktionskraft Att stadens karaktärsdrag tydliggörs. Att viktiga befintliga kulturmiljöer förvaltas samt att ny stadsbyggnad och arkitektur utformas modernt och med god gestaltning genom medveten planering. kulturmiljöer. Ökad kunskap och samarbete om kulturmiljö och karaktärer inom kommunen samt med fastighetsägare och allmänhet. Att längs kusten skapa och ta tillvara möjligheter till kulturupplevelser och turism. I ÖP: Förstärk sambandet mellan staden och havet. Att de vägrum som utgör entréer till staden ges en omsorgsfull utformning och bidrar till en positiv och välkomnande bild av staden. Stadens offentliga rum ger förutsättningar för spännande möten och evenemang En utveckling av området kring Gavleån, från Valls Hage och ut till havet, till att bli ett sammanhängande stråk för rekreation, möten och aktiviteter. I ÖP: Reservera områden längs ån. Mötesplatser som stödjer stadens sociala liv. En tydlig utveckling och underhåll av stadens torg, parker och å-rum för rekreation, handel, evenemang, kultur och restauranger som är attraktiva året om. Alla offentliga rum är i möjligaste mån tillgängliga för alla. byggnader för kultur, idrott och fritid Att det finns en medveten planering för byggnader och anläggningar till kultur- och idrottsaktiviteter. I ÖP: Reservera områden för framtida anläggningar, nya och kompletteringar. Att nya och kompletterande anläggningar och byggnader lokaliseras så att både nya och redan etablerade verksamheter stärks. Att anläggningarna är tillgängliga och lokaliserade med bra kommunikationer. Att befintliga anläggningar och byggnader utvecklas och anpassas så att de svarar upp mot krav som ställs.

14 Levande stadskärna Gävle har en vacker, levande och trygg stadskärna med kommersiell och kulturell mångfald. Bakgrund Stadskärnan är gävlebornas vardagsrum. Här vistas många gävlebor dagligen och det är ofta hit besökare kommer. Det är därför viktigt att Gävle har en vacker, levande och trygg stadskärna. Förändringar i handelsstrukturer hotar handeln i stadskärnan som är det viktigaste handelsområdet, liksom en ensidig kommersialisering av stadskärnan minskar det sociala och kulturella livet där. Stadskärnan upplevs som mer otrygg efter affärernas öppettider om det inte finns folk i rörelse. Utmaningen är att skapa utrymme för ett varierat utbud av boende, arbetsplatser, kultur, nöje, handel och aktiviteter som i sin tur skapar förutsättningar för en levande stadskärna dygnet runt. Ett annat problem är att tillgängligheten för olika trafikslag konkurrerar med varandra om ytorna i staden. Utmaningen blir att göra stadskärnan tillgänglig för alla. Inriktningsmål Gävle har en trygg stadskärna, med ett varierat utbud, som lever dygnet runt, året om Att förutsättningar finns för ett varierat utbud av kultur, nöjen, aktiviteter och handel i stadskärnan. Att kommunen och centrums övriga aktörer arbetar aktivt för att ständigt förbättra utbudet. En fortsatt utveckling av torghandeln. Attraktivt boende i centrum. Aktivt arbete med att försköna och förbättra stadskärnans offentliga rum och öka känslan av trygghet. I ÖP: Peka ut och säkerställ områden Stadskärnans stråk och större mötesplatser är attraktiva och sammanbundna; Stortorget, Drottninggatan, Gävle Central, Esplanaden, Årummet och Södra Kungsgatan med Södermalmstorg Medveten planering av stadskärnans utbredning och funktion (stråk som är kommersiella, gröna eller för kommunikation.) tion. Samverkan mellan stadskärnans olika aktörer. Stadskärnan är tillgänglig för gods- och persontransporter med bil, men på fotgänga- Framkomlighet med bil i centrum men på gåendes, cyklisters och kollektivtrafikens villkor En välplacerad centrumhållplats med god framkomlighet för buss. I ÖP: Reservera område God tillgänglighet till välplacerade centrala parkeringar. En effektiv varudistribution genom t ex tydliga lastgator för den tunga varutrafiken eller samordnad distribution med samlad omlastning till mindre fordon. I ÖP: Reservera område för omlastningscentral.

15 En attraktiv stad att bo i Gävle erbjuder ett varierat utbud av goda bostäder i attraktiva lägen där folk trivs. Alla känner sig hemma i de väl fungerande stadsdelarna. Bakgrund Ett attraktivt boende är viktigt för utvecklingen av Gävle. Många söker en livsmiljö med ökade krav på service och utbildningsmöjligheter. Livsmiljön styr därför allt mer valet av bostadsort. Detta gör att efterfrågan på speciella boendemiljöer och nischboende (ex. student, 55+ och bo nära din båt) ökar. För att göra Gävle till en attraktiv boendeort bör vi alltså kunna erbjuda olika typer av boende i olika lägen. Idag saknas framförallt boende i vattennära lägen och möjlighet att bo kvar i vissa stadsdelar när man blir äldre. Gävles olika stadsdelar behöver kompletteras för att bli mer attraktiva, för att motverka segregation och förbättra underlaget för service. Inriktningsmål Gävle erbjuder boende med olika karaktärer och kvaliteter som passar människor i alla åldrar och med olika behov och intressen Planklar mark för bostäder i: centrala lägen vattennära lägen lantliga lägen kulturmiljöer goda kommunikationslägen för särskilda behov Att centralt belägna hamn- och verksamhetsområden omvandlas till moderna och spännande bostadsområden där så är möjligt t ex Gävle Strand, Alderholmen. inriktning. Att tätortsnära landsbygd med närhet till vatten uvecklas där så är möjligt Att bostadsområden har närhet till natur- eller parkområden Gävles nya och gamla bostadsområden utvecklas och kompletteras till attraktiva väl fungerande stadsdelar Ny kompletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer i alla stadsdelar. I ÖP: Reservera mark Integrerade stadsdelar gällande boende, struktur och befolkningssammansättning. Att stadsdelarna har identitet att vara stolt över. Att ny bebyggelse anpassas till befintlig omgivning så att attraktivitet och kvalitet bibehålls eller ökar. Närhet till den dagliga servicen. När service finns på längre avstånd kompenseras det genom bra kollektivtrafik och goda gång- och cykelförbindelser. Skapandet av nya bostäder sker genom resurssnålt och miljöanpassat byggande Att möjlighet till byggande på tidigare använd mark eller att omvandling av befintliga byggnader utnyttjas Nyttjande av befintliga tekniska försörjningssystem. Närhet till kollektivtrafik. Utveckling och förtätning av stadskärnan. Att husen placeras och utformas efter omgivningen. Att de naturliga förutsättningarna tas till vara t ex genom sol- och jordvärme samt läförhållanden för att minska energianvändningen. Att hållbara och flexibla energisystem nyttjas och energieffektivisering eftersträvas. Kretsloppsanpassade VA-lösningar som är lämpliga för de lokala förhållandena. Miljöanpassade dagvattenlösningar som upplevs som en tillgång i närområdet. Bra ljudmiljö utomhus och låga bullernivåer inomhus.

16 En grön och blå stad Gävle är en grön och blå stad där årstiderna är tydliga och gävleborna har nära till parker, fritidsområden, natur och vatten. Bakgrund I Gävle finns en grönstruktur som förser stadens invånare med flera sorters parker och naturområden. Staden har idag en stark parkkaraktär med områden som Rådhusesplanaden och Boulognerskogen. Åarna; Gavleån och Testeboån, går som blå band genom staden och förstärker skönheten och upplevelsevärdet i våra natur-, park- och stadsmiljöer, men kanske kan vi skapa ännu bättre vattenkontakt. Motionsspår och skidanläggningar som t.ex. Hemlingby ligger i gränsen mellan stad och natur. Gävleborna har även närhet till vild natur på cykelavstånd. Det finns ett behov av grönska och vatten i närheten av våra hem, vilket är bra för folkhälsan. I Gävle strävar vi efter friska och sunda människor och miljöer. När staden växer kan det hota stadens parker och grönområden samt tillgänglighet till stränder och natur. Därför är det viktigt att värdera parker, grönområden och vattenkontakt högt i utvecklingen av staden. Inriktningsmål Gävle har en karaktär av grön stad vid vatten. Invånare och besökare uppskattar vattenkontakten och de vackra parkmiljöerna året om Att havet blir tydligare i stadsmiljön. Att vattennära verksamhetsområden omvandlas, om möjligt, till sådan användning som ökar allmänhetens tillgänglighet till vattnet och gör staden mer attraktiv. Att stadens parker, grönytor och vattendrag planeras utifrån ett samband dem emellan. Att stora sammanhängande grönområden bevaras i stadens närhet. Att stadens värdefulla gröna områden inte betraktas som reservmark Att Gavleån är och förblir stadens pulsåder och området kring ån utvecklas I ÖP: Reservera område längs Gavleån. Att Testeboåns natur- och friluftsliv utvecklas. I ÖP: Säkerställ värdefulla områden. Utveckling av friluftsliv vid sjöar, vattendrag och kust. Gävles stadsnära natur är uppskattad och biologiskt rik Att värdefulla tätortsnära mark- och vattenområden samt områden för biologisk mångfald skyddas långsiktigt. Vård och återställning av stadens viktiga vattendrag. I ÖP: Reservera områden. Allmänhetens tillgänglighet till stränder, parker och natur är god Att kopplingen mellan staden och havet förstärks. Kring Inre och Yttre fjärden samt längs Gavleån och Testeboån förbättras allmänhetens tillgång till kajer och stränder. I ÖP: Reservera områden. Utveckling av det grön-blå bandet Valls Hage- Högskolan- Boulognern-Stadsparken-Centrum- Alderholmen-Gasklockorna. I ÖP: Reservera område längs Gavleån. Gröna rörelsestråk som förbinder de centrala delarna med stadens rekreationsområden. I ÖP: Reservera områden. Natur- eller parkområden skall finnas i anslutning till skolor, daghem och äldreboenden. Att den fysiska miljön i stadens parker och grönområden förbättras för att öka känslan av trygghet. aktiviteter, rekreation och sport som passar alla årstider Att stadens grönytor och vattendrag kan användas för det spontana friluftslivet med fiske, skidåkning, brännboll, bad, skridskoåkning m m. Parker och fritidsområden för sport och rekreation i varje stadsdel. I ÖP: Reservera områden. Möjligheter till rekreation, naturupplevelser och turism längs kusten Att befintliga idrottsområden tillåts växa och utvecklas. Utveckling av det rörliga friluftslivet i skog, mark och på vatten som ridsport, skidor, skridskor, vandring m m.

17 Gävle kännetecknas av natur och vatten. Övre bilden t h visar Konserthuset sett från Stadsträdgården, Boulongern. Nedre bilden är från Testeboån.

18 Mångsidigt näringsliv Gävles mångsidiga näringsliv blomstrar och utvecklas. Universitetet, teknikparken och hamnen är viktiga motorer. Alla ser Gävle som en bra stad att leva och verka i. Bakgrund Personalen blir viktigare för företagen. Tillgången på rätt utbildad arbetskraft får större betydelse. Framtidens framgångsrika företag kommer inte enbart konkurrera med en attraktiv arbetsplats. Personalen kräver, förutom ett bra arbete, en helhetslösning med attraktivt boende, bra skolor under hela studietiden och meningsfull fritidssysselsättning till alla i familjen. Gävle har av tradition haft många arbetstillfällen inom industrin men har under senare tid fått en allt större andel jobb inom service- och tjänstesektorn. Regionen har hög arbetslöshet och något lägre utbildningsnivå jämfört med landet i övrigt. Genom att attrahera dagens och morgondagens arbetskraft kan Gävle locka nya företag att etablera sig och få gamla att stanna kvar. Utmaningen ligger i att göra staden så attraktiv som möjligt för både små och stora företag vad det gäller lokalisering och transporter utan att för den skull försämra miljö och säkerhet. Inriktningsmål I Gävle har det mångsidiga näringslivet goda förutsättningar att etableras, verka och utvecklas Hög beredskap med avseende på planklar mark som passar olika företags och branschers behov. Markreserver för ytkrävande verksamheter som tex industri-, transport-, magasinerings- och parkeringstät verksamhet. Att klusterbildning underlättas och utvecklas med olika inriktningar vid tex teknikpark, Gävle hamn mm. Ytor för kontor i attraktiva lägen. I ÖP: Reservera mark och underlätta omvandling Samverkan mellan kommun, universitet, näringsliv, andra kommuner och regioner. Gävle har goda kommunikationer för personer, gods och information, som tillfredställer både traditionell basnäring och övrig verksamhet Effektiv infrastruktur lokalt och globalt, såväl fysiskt som digitalt. Utveckling av den fysiska infrastrukturen till huvudstadsregionen. Områden för effektiv omlastning av gods ex. Hamnen och Tolvforsskogen. Utveckling av Gävle hamn. Utveckling av järnvägen norr-, och västerut. Lokalisering av arbetsplatser görs utifrån expansionsmöjlighet och tillgänglighet för gods, personal och information samt hållbart stadsbyggande Attraktiva områden för olika typer av företag och utveckling av befintliga verksamhetsområden utifrån de förutsättningar de har: Ersbo Störande, trafikalstrande och ytkrävande verksamheter. Gävle Hamn Verksamheter knutna till hamnen (yt- och lagerkrävande). Teknikparken Kunskapsintensiva företag och så kallade humanföretag med verksamheter som knyts ihop med Teknikpark och Universitet. Extern handel I Valbo köpcentrum och handelsområdet i Södra Hemlingby. Västra Kungsbäck I första hand sådan verksamhet som drar nytta av och ger nytta till Universitet och Teknikpark samt annonserar Gävle på ett bra sätt. Att transportkrävande verksamheter lokaliseras främst till områden med god anslutning till hamn, E4 och järnväg.

19 Johannes Biovärmeanläggning Småföretagande Gävle hamn Gävle hamn Korsnäs Koncentration av personaltäta verksamheter till lägen med attraktiva pendlingsmöjligheter och effektiva bytespunkter med god kollektivtrafikförsörjning. Blanda icke-störande verksamheter med boende. Att verksamhetsområden med dåliga trafikförutsättningar eller som är störande för omkringliggande bostäder omvandlas eller omlokaliseras. I ÖP: Reservera mark för omlokalisering. Alternativ användning av industrilokaler i centrala lägen. Resurssnålt stadsbyggande genom att tidigare nyttjade markområden omvandlas. Att hållbara och flexibla energisystem nyttjas och energieffektivisering eftersträvas. Att befintliga tekniska försörjningssystem utnyttjas i så hög grad som möjligt. Miljöanpassade dagvattenlösningar som upplevs som en tillgång i närområdet. Gävle har god balans mellan handel i stadskärna, bostadsområden samt externa och halvexterna lägen Tydliga och välkända riktlinjer för etablering av handel i Gävle. Att stadskärnan är kommunens viktigaste och mest allsidiga mötes- och handelsplats. Att dagligvarubutiker i första hand lokaliseras till stadsdelscentra och i andra hand till lägen där det finns ett närområde som utgör ett lokalt kundunderlag. Att kommunen med sitt agerande gör det möjligt att driva handel som kan bidra till att pressa priser för de boende i kommunen och regionen.

20 Ett hållbart transportsystem möjligheter att säkert ta sig fram kollektivt, till fots eller med cykel. Personer och gods transporteras miljövänligt och effektivt. Bakgrund Vi reser allt mer och längre och det transporteras mer varor. Regionerna växer och vårt långväga resande till arbete, studier och fritid ökar. Detta leder till att trafiken ökar, vilket i sin tur leder till ökade utsläpp, ökat buller och försämrad trafiksäkerhet. På senare år har begrepp som hållbart transportsystem och mobility management lanserats. Detta innebär planering, marknadsföring och samordning för att dämpa transportarbetet med bil utan att för den skull försämra möjligheterna att resa/transportera effektivt och säkert. Framförallt kan detta göras genom att flytta över biltransporter till andra transportmedel. Utmaningen är att i Gävle skapa ett transportsystem där man kan transportera personer och gods på ett miljövänligt, effektivt och säkert sätt. Även utvecklingen av Gävle hamn är en viktig utmaning. Inriktningsmål Gävle har en samhällsstruktur som ger bra förutsättningar för ett hållbart transportsystem Foto: Ewa Salmi Att verksamheter och bostäder lokaliseras så att det medför ett minskat transportarbete och ger underlag för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Transportintensiva verksamheter placeras vid huvudvägnätet eller med närhet till järnväg eller hamn. Personaltäta arbetsplatser placeras med närhet till kollektivtrafik. Bostäder placeras med närhet till kollektivtrafik. Externhandel lokaliseras till lägen med kollektivtrafik. Att det erbjuds effektiv, miljövänlig och resurssnål infrastruktur för personer och gods. Bra ljudmiljö utomhus och låga bullernivåer inomhus. Att kommunens gator, torg och vägar underhålls och vårdas.

21 Gävle har en bra och väl använd God framkomlighet för kollektivtrafiken, även i de centrala delarna av staden. Effektiva bytespunkter både mellan den lokala och den regionala kollektivtrafiken samt mellan kollektivtrafik och andra färdmedel. I ÖP: Reservera områden. Kollektivtrafiken prioriteras när nya områden byggs En välbelägen centrumhållplats med god framkomlighet för buss. I ÖP: Reservera område. Attitydförändring. Ett område för effektiv omlastning mellan olika transportslag (jvg, bil, båt) som ger förutsättningar för företag att samdistribuera och göra miljömässiga transportval. I ÖP: Reservera område. Att transportkrävande verksamheter lokaliseras främst till områden med god anslutning till hamn och järnväg. resor, <5 km, med cykel i stället för med bil Fortsatt utveckling och utbyggnad av infrastruktur för cykeltrafik; gång- och cykelvägar, cykelparkeringar och korsningar. I ÖP: Mark reserveras för ett sammanhängande GCnät och cykelparkeringar Hög kvalitet på drift och underhåll i GC-nätet. Attitydförändring och tydlig skyltning. Att gående och cyklister prioriteras i trafikmiljön i centrala Gävle. Att oskyddade trafikanter enkelt och säkert kan korsa starkt trafikerade gator och trafikleder. I ÖP: Yta för planskilda korsningar i huvudnätet för bil reserveras. Att arbetet med att införa s k 30-zoner i fortsätter. att effektivisera sina transporter Ett övergripande nät för tung trafik med bl a Hamnleden, E4 och Riks 80. utbyggnad.

22 Centrum för regionen Gävle är navet i regionen för kunskap, kultur, handel och service. Gävle är en knutpunkt för transporter med bil, tåg och båt. Arlanda ligger nära och Gävle hamn är en av de viktigaste hamnarna i Östersjöområdet. Det är lätt att pendla till eller från Gävle. Bakgrund Gävle är sedan lång tid tillbaka ett starkt regioncentrum med betydelsefulla allmänna funktioner som vård, kunskap och administration men också dynamiska företag, givande kultur och stort utbud av handel och nöjen. Här finns högskola med idag ca 12 500 studenter som strävar efter att bli universitet. Högskolan fungerar också som nätverksbyggare i samverkan med kommuner, näringsliv och andra organisationer i regionen. För detaljhandelssektorn är Gävle redan idag en stad stor nog för att locka stora, attraktiva butikskedjor. Såväl Gävle Centrum som Valbo Köpcentrum har stor dragningskraft på konsumenter även långt utanför kommungränsen. Även inom kultur- och fritidssektorn har Gävle kvalitéer som ytterligare förstärker stadens betydelse som regioncentrum. Här finns t.ex. en av Sveriges sju professionella symfoniorkestrar och flera mycket framgångsrika idrottsföreningar. En viktig förutsättning för att Gävle ska kunna behålla och stärka sin position som centrum i regionen är att infrastruktur och kommunikationer fungerar bra. En annan utmaning ligger i att behålla och utveckla de motorer och dragplåster vi har i Gävle som högskola, hamn och handel. Inriktningsmål Gävle har stark attraktionskraft och välkända regionala funktioner som ständigt utvecklas Att regionala funktioner som myndigheter, universitet och sjukvård stärks samt att utrymme skapas för fler. Att Gävle centrum fortsätter att utvecklas till knutpunkt för handel, kultur och kommunikationer. Utveckling av utbudet inom musik, teater och andra konstformer. Utveckling av utbudet inom idrott på alla nivåer och andra fritidsaktiviteter. Handelsområden utvecklas så att Gävle som handelscentrum stärks, särskilt stadskärnan. Gävle är regionens centrum för studier och arbete Att högskolan blir universitet och utvecklas och växer. Att företag lockas att etablera sig i Gävle. Det är lätt att ta sig till och från Gävle och målpunkter inom Gävle Kollektivtrafikförsörjning av målpunkter med betydande regional funktion. Goda kommunikationer med tåg, bil, båt och flyg. Att bostäder och personaltäta verksamheter lokaliseras vid järnvägsstationer och kollektivtrafikstråk. Effektiva bytespunkter för kollektivtrafik och godstransporter. Fortsatt utveckling av riksvägar och europaväg. Att delar med låg kapacitet i järnvägssystemet byggs bort. Att integrera sjöfarten ytterligare med övriga transportsystem. Utveckling av IT-infrastrukturen för att bredda nyttjandet. Utveckling av omlastning båt tåg och båt bil. Utveckling av den spårbundna pendeltrafiken. Samordning av kollektivtrafik mellan grannregioner.

23 Fr v Högskolan i Gävle, Fjärran Höjderbadet och Centralstationen.

24 Det framtida Gävle Gävle växer. Kommunen ställs dagligen inför frågor om lokaliseringar och markanvändning. De lokaliseringsbeslut som tas för bostäder, verksamheter och handel får långtgående konsekvenser för stadens tillväxt, attraktivitet och möjlighet till en hållbar utveckling. I översiktsplaneringen för Gävle stad antas en befolkningsökning med 10 000 invånare och cirka 5 000 fler hushåll fram till år 2025. För att klara denna utveckling behöver det i översiktsplanen tas i lite i överkant så att beredskap finns för cirka 7 000 8 000 nya bostäder i hela kommunen. Detta ställer krav på tydliga strategier för hur staden ska byggas ut. För att kunna diskutera alternativa sätt att bygga ut staden har fem principiella stadsbyggnadsmodeller tagits fram. Dessa modeller har sedan legat till grund för det följande resonemanget om stadens utveckling. Läs mer i Stadsbyggnadsmodeller, diskussionsunderlag 2005-05-19 Gävle kommun. Var ska vi bygga? Programmets Vision och Inriktningsmål ger riktlinjer för hur staden ska byggas ut. I detta avsnitt visas ett förslag till stadens framtida utbyggnadsområden. De föreslagna utbyggnadsområdena är presenterade på följande sätt: bygg inom den centrumnära staden bygg längs kollektivtrafikstråk och infartsvägar bygg ut staden med vattenkontakt bygg på den tätortsnära landsbygden bygg ut orter på kommunens landsbygd Utbyggnadsområdena finns presenterade på kartan. I den efterföljande texten beskrivs vad utbyggnad inom de olika områdena innebär. De inramade avsnitten i texten visar en prioritering av i vilken omfattning de olika delarna av staden bör bebyggas.

30 Bygg ut orter på kommunens landsbygd Det finns efterfrågan på eget marknära boende nära natur och kulturlandskap. I kommunens mindre tätorter som t ex Hedesunda, Norrsundet och Bergby finns möjlighet att erbjuda ett lantligt boende nära service med tex skolor, handel och kommunikatorner. Byggandet sker ofta i form av friliggande villor på privat mark med enskilt vatten och avlopp. Byggande i dessa mindre orter på landsbygden ger ett trivsamt och lugnt boende nära naturen. Relativt många kan dock få långa resor till skola eller arbete med buss eller bil. Karaktären och småskaligheten på orterna är viktig att ha kvar. Bostadsbyggande i kommunens mindre tätorter bedöms komma att utgöra en mindre del av det framtida bostadsbyggandet. Planerna för denna utbyggnad kommer dock att kunna hanteras mer i kommande översiktsplanering för resterande delar av kommunen.