Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling A8-0058/2016 17.3.2016 BETÄNKANDE om nomineringen av Anthony Abela till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C8-0024/2016 2016/0803(NLE)) Budgetkontrollutskottet Föredragande: Igor Šoltes RR\1089896.doc PE577.063v02-00 Förenade i mångfalden
PR_NLE_MembersECA INNEHÅLL Sida BILAGA 1: ANTHONY ABELAS MERITFÖRTECKNING... 4 BILAGA 2: ANTHONY ABELAS AR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA... 6 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANARIGA UTSKOTTET... 15 PE577.063v02-00 2/15 RR\1089896.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT om nomineringen av Anthony Abela till ämbetet som ledamot av revisionsrätten. (C8-0024/2016 2016/0803(NLE)) (Samråd) Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0024/2016), med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0058/2016), och av följande skäl: A. Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. B. Vid sitt sammanträde den 15 mars 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten. 1. Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Anthony Abela till ledamot av revisionsrätten. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan. RR\1089896.doc 3/15 PE577.063v02-00
BILAGA 1: ANTHONY ABELAS MERITFÖRTECKNING POLITISK KARRIÄR Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden 2008-2016: VICE PARTILEDARE FÖR LABOUR-PARTIET (MED ANAR FÖR PARTIANGELÄGENHETER) Vice partiledare för Labour-partiet (med ansvar för partiangelägenheter). Utöver sina allmänna ansvarsområden att driva och förvalta partiets inre angelägenheter, övervakade han även 65 politiska filialer för Labour-partiet. Han har också fastställt standarder för god förvaltning åt 39 Labour-partistyrda kommuner, och sett till att dessa standarder upprätthållits. Under hans ämbetstid genomgick Labour-partiet radikala förändringar av sin organisation på alla nivåer. Sedan 2013 har han fungerat som rådgivare till premiärministern i politiska, sociala och juridiska frågor. Han ger även juridiska råd till Maltas familje- och socialdepartement. Han var drivande i att införa en lag för att skydda utsatta personer mot övergrepp. Han var delaktig i att utarbeta lagen om visselblåsare, avskaffandet av preskription vid maktmissbruk och korruption bland offentliga tjänstepersoner samt lagen som reglerar finansieringen av politiska partier. Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden 1996-1998 LEDAMOT AV SYSSELSÄTTNINGSKOMMISSIONEN Sysselsättningskommissionen, som är en oberoende rättslig myndighet inrättad enligt författningen, och som fattar beslut i ärenden som gäller politisk diskriminering i förhållandet mellan arbetsmarknadens parter. Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden 1993-1997 VICE BORGMÄSTARE I ĦAMRUN Han valdes till vice borgmästare i Ħamrun, en större stad i Malta, och var ansvarig för brottsbekämpning och för förvaltningen av avdelningen för klagomål från medborgarna. Han införde de första lokala stadgarna och inrättade den första lokala domstolen. 1989 MEDGRUNDARE TILL ALTERNATTIVA DEMOKRATIKA GRÖNA PARTIET Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden Medgrundare till Alternattiva Demokratika Gröna Partiet, där han kombinerade miljöfrågor, jämställdhet, politisk öppenhet och ett rättvisare valsystem med att införa en nationell kvot så att små politiska partier kunde bli representerade i parlamentet, efter tysk modell. Han kampanjarbetade till förmån för införandet av visselblåsarlagen, informationsfrihetslagen, avskaffandet av regeln om preskription vid maktmissbruk och korruption bland offentliga tjänstepersoner samt behovet av en lag om partifinansiering. 1988-1989 VALD TILL POSTEN SOM ORDFÖRANDE FÖR LABOUR-PARTIET Viktigaste arbetsuppgifter Abela tjänstgjorde som ordförande för Labour-partiet mellan 1988 och 1989. och ansvarsområden 1987 HAN STÄLLDE UPP SOM KANDIDAT FÖR LABOUR-PARTIET I DE NATIONELLA VALEN. Viktigaste arbetsuppgifter Toni Abela ställde för första gången upp i allmänna val i Malta 1987. och ansvarsområden 1981-1989 LEDAMOT I LABOUR-PARTIETS STYRELSE PÅ NATIONELL NIVÅ Viktigaste arbetsuppgifter Under denna period kampanjarbetade han till förmån för mer omfattande civila och ansvarsområden rättigheter, bl.a. rätten till skilsmässa, politisk självkritik och politisk öppenhet. PE577.063v02-00 4/15 RR\1089896.doc
ÖVRIG ARBETSLIVSERFARENHET 1984 och framåt ADVOKAT Arbetsgivarens namn och Egenföretagare adress Viktigaste ansvarsområden Sedan 1984 och till dags dato har han oavbrutet arbetat som advokat och varit verksam i rätten. Han har arbetat inom olika juridiska områden, mestadels familjerätt, författningsfrågor, förvaltningsrätt, regelverk för upphandlingar samt civila fall och företagsrättsfall. Han låg bakom banbrytande beslut för att skydda aktieägarminoriteter vid rättsfall gällande företagsuppköp, och konstitutionella fall som har ändrat lagar om hyror, äktenskapsförordningar, civila rättigheter och vallagar. 1983 och framåt KOLUMNIST Arbetsgivarens namn och L-Orizzont och söndagstidningen Kullħadd adress Viktigaste ansvarsområden Sedan 1983 har han varit stadig kolumnist i maltesiskspråkiga vecko- och dagstidningar. Han skriver mest om sociala och politiska frågor. För närvarande är han också ansvarig utgivare för en söndagstidning. UTBILDNING Datum (från till) 1979-1984 Institution University of Malta Benämning på utfärdat Doktor i juridik kvalifikationsbevis Avhandling Juridikens filosofi Datum (från till) 1979 1983 Institution University of Malta Benämning på utfärdat Notarius publicus-diplom kvalifikationsbevis SPRÅK MODERSMÅL MALTESISKA ÖVRIGA SPRÅK ENGELSKA ITALIENSKA FRANSKA Läsfärdighet Utmärkt Utmärkt God Skrivfärdighet Utmärkt Utmärkt God Talfärdighet Utmärkt Utmärkt God RR\1089896.doc 5/15 PE577.063v02-00
BILAGA 2: ANTHONY ABELAS AR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA Yrkeserfarenhet 1. Skulle du kunna redogöra för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, både inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision. Som advokat har jag varit inriktad på att försvara Maltas medborgares rättigheter ur alla aspekter inom civilrättens lagar och sfärer. Det har därför varit oundvikligt att jag under min yrkesbana har varit med om många tillfällen då jag fått hantera olika aspekter på offentliga finanser i samband med god förvaltning, med särskild avsikt att försvara medborgarnas rättigheter. Det har rört allt från felbedömningar eller återbetalningar av felaktig inkomstskatt till brott mot upphandlingsreglerna, ojämna villkor för aktörerna vid offentlig upphandling, att ställa offentliga myndigheter till svars vid brott mot finansregelverket, och att tillämpa arbetsetik och principer för sund förvaltning i bolagslagstiftning i samband med kommersiella företags uppförande, konkursförvaltning eller avveckling. Mellan 1993 och 1997 tjänstgjorde jag också som vice borgmästare i kommunfullmäktige i Ħamrun, som är en större stad i Malta, och en av mina uppgifter där var att ansvara för att övervaka att upphandlingsreglerna följdes och respekterades. Jag gjorde utkast till de första lokala stadgarna och förvaltade och organiserade de första förhandlingarna i den lokala domstolen. Från 2008 och till i dag har jag innehaft posten som vice partiledare för Labourpartiet, som just nu sitter i regeringen, och det var min uppgift att övervaka intäkter och kostnader både hos den centrala organisationen och hos över sextio politiska filialer. Labourpartiet är det enda stora partiet som offentliggör sin bokföring, och en gång om året får partimedlemmarna tillfälle att kontrollera räkenskaperna och ställa frågor om partiets ekonomiska situation. Jag har också ansvarat för god och sund förvaltning i 39 Labourpartistyrda kommuner, och sett till att principer om god förvaltning och regelverk för ekonomi och upphandling respekteras och följs. 2. Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv? Under mina 33 år som advokat har jag varit oavbrutet verksam i rättssalarna i Maltas domstolar. Jag har specialiserat mig på tvistemål på alla juridiska områden. Det finns många exempel på när jag har varit juridiskt ombud vid banbrytande beslut. Jag representerade ett antal minoritetsaktieägare i Mid-Med Bank Plc, och genomdrev ett åläggande mot regeringen och HSBC Plc angående ett uppköp från de senare som markant skulle ha minskat värdet på minoritetsaktieägarnas aktieinnehav. Jag tvingade också regeringen att utse ledamöter till börstribunalen för att genomdriva en deklaration om att indragningen av aktiehandeln på börsen var orimlig, betungande och ett öppenhetsbrott mot minoritetsaktieägarnas rättigheter som aktieägare. Ledamöterna till tribunalen utsågs och en gynnsam deklaration avkunnades. Ett annat rättsfall gällde verkställande av den konstitutionella actio popularis, första gången detta använts i maltesiska domstolar. Vid detta tillfälle inledde jag förfaranden för att upphäva en lag om att sändningstid i statlig tv inte skulle upplåtas till politiska partier som inte var representerade i parlamentet. Författningsdomstolen hävdade då att lagen i fråga bröt mot PE577.063v02-00 6/15 RR\1089896.doc
författningen och var diskriminerande, och anvisade det statliga tv-bolaget att erkänna rätten till tillgång till rimlig sändningstid för alla politiska partier, i synnerhet under valkampanjer. I ett annat fall förkunnade domstolarna att poliskommissionären agerade ultra vires, dvs. utanför sin lagstadgade befogenhet och i strid med finansregelverket, när han begärde en bankgaranti för att utfärda en licens för att driva en tjänst för bilar med chaufför. Många andra kunde få fördel av detta beslut, och lagarna ändrades med följden att hela förfarandet förenklades och gjordes mer rimligt. Förutom dessa tre exempel har jag varit advokat vid domstolsbeslut som har medfört ändring av ett antal lagar, i enlighet med respekten för medborgarnas rättigheter: från hyreslagar till familjerätt och vederbörlig rättsprocess på kriminalområdet. 3. Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella multikulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland? Under min yrkesverksamma bana som advokat har jag varit juridiskt ombud i ett antal fall där medborgare i tredje land varit inblandade. Många av dessa fall gällde invandrare som sökte asyl eller uppehållstillstånd, både hos de ordinarie domstolarna och hos granskningsnämnden för medborgarskap. Andra var ärenden med företag som ägdes och/eller förvaltades gemensamt av maltesiska medborgare och tredjelandsmedborgare. År 1982 tillbringade jag ett antal månader i Calcutta i Indien, där jag var volontär och tog hand om fattiga och nödlidande. Under den tiden arbetade jag också på ett sjukhus för leprasjuka. 1983 var jag engagerad i ett antal månader som juridisk hjälp på Malta Mission i New York. Detta var under generalförsamlingens 38:e session. Under min vistelse i New York deltog jag i ett antal forum och sessioner som gällde kampen mot rashat och integration av multikulturella samfund och fördrivna personer. Jag deltog också i ett antal seminarier utomlands, bland annat på Magill University i Kanada, angående motsättningar om juridiska begrepp. Vid det tillfället var jag medlare mellan studenter i Common Law (sedvanerätt) och Civil Law (civilrätt), eftersom Maltas rättssystem är en blandning av båda. Så sent som förra året närvarade jag också vid en rad workshoppar om hinder över gränserna, anordnade av Eversheds, där juridiska experter från hela världen deltog. De tre senaste åren har jag också varit medlem i en delegation som främjar dialog mellan Italien och Malta i frågor av gemensamt intresse vad gäller naturresurser i båda ländernas kringliggande vatten. Både under mina ämbeten som en av medgrundarna till Alternattiva Demokratika (Gröna partiet) och vice partiledare för Labour-partiet har jag deltagit i ett antal europeiska konferenser och seminarier. Som vice ledare för Labour-partiet har jag regelbundet varit ansvarig för att ta emot och samarbeta med ombud och delegationer från andra europeiska partier. Jag har även varit ledare för partidelegationer som rest till länder utanför EU. Under denna period deltog jag också i allmänna konferenser för arbetar- och socialistpartier utomlands. Det ska nämnas att jag talar maltesiska, mitt modersmål, som är ett semitiskt språk som är språkligt nära släkt med arabiska. Jag talar och skriver också mycket god engelska och italienska. Jag är dessutom hemmastadd i franska. RR\1089896.doc 7/15 PE577.063v02-00
4. Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare ledningsuppdrag, om ett sådant förfarande är tillämpligt? Eftersom jag är advokat med eget företag har förfarandet med att bevilja ansvarsfrihet aldrig gällt mig. När det gäller alla mina offentliga verksamheter har ansvarsfrihet alltid givits utan några anmärkningar eller förbehåll. 5. Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning? Mellan 1996 och 1999 har jag varit ledamot i Maltas sysselsättningskommission, som är en oberoende konstitutionell rättslig myndighet. Den består av fem ledamöter, varav tre utses av republikens president efter rådgivning från premiärministern. Jag var en av dessa utsedda tre ledamöter. Just nu är jag också rådgivare till premiärministern i sociala frågor. 6. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv? Det första viktiga beslutet kom när jag började praktisera som advokat 1984. Jag erbjöds en anställning i den privata sektorn, något som var ganska attraktivt för en ung advokat som just börjat arbeta med juridik. I stället bestämde jag mig för att bli min egen. Motivet bakom detta beslut var att jag fruktade att förlora mitt professionella och personliga oberoende. Därför startade jag min egen advokatfirma. Det är en liten byrå, men framgångsrik på området tvistlösning. Det andra beslutet var när jag bestämde mig för att inte stanna kvar i Labour-partiet fålla 1989. På grund av en hel del oönskad utveckling inom partiet kände jag att min integritet och mina politiska principer skulle äventyras om jag stannade. Jag avgick från posten som partiordförande, tillsammans med partiets gruppledare i parlamentet, efter att ha lämnat in en begäran om partireformer som jag inte fick något gehör för. Genom att ta detta beslut riskerade jag mitt yrke. Det tredje viktiga beslutet var att kandidera och väljas till posten som vice partiledare för Labour-partiet 2008. Det är ett jobb som kräver långa arbetstimmar och mycket stress, särskilt när val är nära förestående. I Malta är valrörelserna ursinnigt partiska. Jag lyckades att helt uppfylla mina plikter på denna befattning och utöva mitt yrke på samma gång. Jag har alltid kunnat försörja mig på mitt juridiska yrke, medan jobbet som vice partiledare i mitt fall alltid har varit helt utan ersättning. Oavhängighet 7. Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter? Jag kommer att agera med yttersta opartiskhet, objektivitet och integritet. Jag har fått utbildning i att fullständigt respektera och rätta mig efter rättsstatsprincipen, och jag lärt mig att följa principen om kollegialt ansvar vid beslutsfattande och att undvika eller informera om alla intressekonflikter jag kan tänkas ha. PE577.063v02-00 8/15 RR\1089896.doc
8. Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Nej, inga alls. 9. Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Ja, utan några förbehåll. 10. Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter. Ja, det finns ett antal civilrättsliga förfaranden mot mig i min egenskap av ansvarig utgivare. Det ska klargöras att dessa inte är riktade mot mig som privatperson, utan mot mig i egenskap av ansvarig utgivare och därmed juridisk representant för den söndagstidning som ägs av Labour-partiet. I Malta är ärekränkningsmål, som i många andra länder, av juridiska skäl enbart riktade mot den ansvarige utgivaren som svarande, och eftersom jag är registrerad ansvarig utgivare för tidningen i pressregistret, så måste jag oundvikligen uppges som svarande. Det rör sig endast om civilmål, av civil karaktär. Då jag är den juridiskt registrerade ansvarige utgivaren för söndagstidningen Kullħadd, som är Labour-partiets officiella tidning, har jag blivit stämd endast i den egenskapen. 11. Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter. Ja, har jag fram till nu varit vice partiledare (med ansvar för partiets angelägenheter) för Labour-partiet. Det har varit en ideell befattning utan ersättning. Under min ämbetstid införde jag, för första gången i Labour-partiets historia, ett stadgeenligt förbud för innehavaren av denna post att ställa upp i lokala val och val till Europaparlamentet. Jag har ansvarat för att driva partiet inom de flesta av dess viktiga befattningar och med de flesta uppdrag, t.ex. att välja ut valkandidater, säkerställa god förvaltning i kommuner, ha hand om politiska sektioner i de nationella partistrukturerna, ordna nationella evenemang och att se över partiets allmänna verksamhet. 12. Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten? Ja. Jag har redan meddelat det beslutet till partiet, och partiet håller redan på att välja min efterträdare. 13. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat? Bedrägeri, korruption och allvarliga regelbrott vet inte av några gränser eller nationaliteter. Om personer i min hemmedlemsstat blir inblandade i sådana handlingar, kommer jag att RR\1089896.doc 9/15 PE577.063v02-00
hantera det på det mest kompromisslösa sättet och rapportera ärendet till behöriga myndigheter, helt enligt mina skyldigheter som revisor i revisionsrätten. Fullgörande av arbetsuppgifter 14. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta? Grunden är helt enkelt en god förvaltningskultur, även om en sådan inte är alldeles enkel att uppnå i verkligheten. De grundläggande tre principerna är öppenhet, ansvarsskyldighet och medvetenhet om en djupgående pliktkänsla gentemot allmänheten. För att åstadkomma detta måste det finnas en korrekt och sund offentlig finansförvaltning, som är öppen för offentlig kontroll. Det hela måste också bygga på en ständig, märkbar förbättring av kvaliteten på de resultat och tjänster som medborgarna med rätta förväntar sig av den offentliga förvaltningen, eftersom de finansieras med skattebetalarnas pengar. Det är även nödvändigt med ett tydligt regelverk med finansiella regler, för att garantera att den offentliga förvaltningen fungerar enligt principerna om god förvaltning, att dess resultat och tjänster kan användas ordentligt av mottagarna och att de överenskomna politiska målen uppnås. Ansvarsskyldighet och transparens ska inte tillämpas omväxlande, även om det inte kan finnas någon ansvarsskyldighet utan transparens. Öppenhet och transparens måste finnas med i alla skeden i processen när myndigheter ställs till svars. Det är mänskligt att fela, och att låta folk få veta om sina felsteg inger förtroende i sig. Det är mycket bättre att gå den vägen än att allmänheten får veta, till exempel genom medierna, att man har försökt dölja sina fel. Dessutom måste finansieringen inriktas på att uppnå de verkliga prioritetsområdena inom en förhandsetablerad ekonomisk ram. Kortsynta beslut för att uppnå kortsiktiga politiska vinster har visat sig vara den främsta orsaken till klandervärt offentligt slöseri och i det långa loppet fördömande av de politiker som begått dem. Därför är det nödvändigt för en sund ekonomisk förvaltningskultur i den offentliga sektorn att det finns ett starkt utomstående ombud som i rätt tid avslöjar sådana beslut. För att gå i den riktningen och nå en sund ekonomisk förvaltning i varje givet utgiftssystem, behövs det kostnadseffektivitet och ett maximalt utnyttjande av de bästa mänskliga resurserna. I en värld där allmänheten har börjat lita allt mindre på finansinstitutionerna, efter en serie globala finanskriser, har det blivit en förutsättning att ingjuta mer förtroende för den offentliga sektorn för att de institutioner som styr folket ska kunna fungera bra. Revisionsrätten är det rätta redskapet för att fullfölja denna uppgift inom EU:s institutionella flernivåstrukturer och i dess relation med medlemsstaterna. Det finns emellertid också en politisk aspekt av frågan, som är väsentlig för den ekonomiska stabiliteten som helhet: demokratisk legitimitet. Brist på sund ekonomisk förvaltning bidrar till uppfattningen att demokratiska institutioner inte fungerar, oavsett om de är direktvalda som Europaparlamentet eller om de är indirekt representativa som kommissionen eller rådet. Allmänna känslor av ekonomiskt missnöje har tidigare varit ett varningstecken på odemokratiska politiska tendenser och rörelser. Dålig förvaltning av skattebetalarnas pengar gör att hela det demokratiska systemet ifrågasätts. Det finns vad jag kallar en urskillningslös, genomgripande negativ syn på alla institutioner där finanserna inte förvaltas sunt. Folk kan inte skilja på vilka av institutionerna som fungerar korrekt och vilka som inte gör det. PE577.063v02-00 10/15 RR\1089896.doc
Medborgarna drar alla institutioner över en kam, vare sig det gäller medlemsstaterna eller Europeiska unionen, även om de andra institutionerna kanske fungerar som de ska. Mot den bakgrunden innehar Europeiska revisionsrätten en unik ställning. Som utomstående revisionsorgan väcker den förtroende för Europeiska unionens demokratiska institutioner. Den har korrekt beskrivits som hederlighetens samvete för EU. Europeiska revisionsrätten har redan gett det rätta svaret på den mångåriga frågan vem ska vakta våra väktare? genom det ovärderliga arbete man utfört sedan grundandet 1977. Med sin samling av årsrapporter, specifika rapporter, särskilda rapporter, yttranden och samlad erfarenhet från de fyrtio år som den har funnits, har revisionsrätten en sådan ställning att man kan ge råd, vägleda och fungera som en ögonöppnare för de ansvariga för genomförandet av EU-budgeten. Om alla aktörer och intressenter bryr sig om vad revisionsrätten säger och har att säga, skulle det komplicerade spåret av budgetutgifter uppifrån och ända ner utan tvekan förbättras. 15. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valutan för pengarna? Den årliga revisionsrapporten om genomförandet av budgeten, och samtidigt den högt förväntade revisionsförklaringen, presenteras av revisionsrätten inför parlamentet, och är fortfarande central för att parlamentet ska kunna granska kommissionens effektivitet vad gäller budgetutgifterna innan man ger kommissionen ansvarsfrihet. Genom rapporten får parlamentet de rätta verktygen för att utreda tillförlitligheten i räkenskaperna och i hur hög grad regelverket har följts, i synnerhet budgetförordningen. Huvudsyftet med revisionsförklaringen är att ge intressenterna, det vill säga Europaparlamentet och ministerrådet, men även EU-medborgarna i allmänhet, en värdering och ett yttrande beträffande hur EU:s pengar har använts. De observationer som rätten gör när det gäller transaktioners laglighet under ett givet budgetår fungerar som en lämplig metod för att undvika framtida felaktigheter. I detta avseende kan parlamentet använda revisionsrättens rön som ett lämpligt verktyg för att sätta press på kommissionen, så att den iakttar mer aktsamhet och undviker fel i framtiden. Ingen annan institution är bättre rustad att förse parlamentet, och i synnerhet dess budgetkontrollutskott, med oumbärlig information och yttranden om de resultat som åstadkoms genom unionens politik. Genom detta får parlamentet ett bättre utgångsläge för att göra gemenskapsfinansierade åtgärder mer effektiva och ändamålsenliga, stärka riktmärkningsprocessen och bedöma hur unionens politik påverkar medlemsstaterna. Nu när revisionsrätten har en ledamot med ansvar för institutionerna, Ville Itälä, har det blivit möjligt för revisionsrätten att ha ett närmare samarbete med parlamentet och dess budgetkontrollutskott. Ständig kontakt mellan de två kan gynna och stärka båda institutionerna. Jag hänvisar här till revisionsrättens internationella rapport från sakkunnigbedömningen 2014, där ett antal förnuftiga förslag lades fram för att förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och parlamentet (budgetkontrollutskottet). Där föreslås att revisionsrättens rapporterande ledamöter ansvarar för varsin särskild rapport att iordningställa och följer budgetkontrollutskottets överläggningar om särskilda rapporter. Bland andra förslag uppges RR\1089896.doc 11/15 PE577.063v02-00
också att revisionsrätten bör överväga att göra genomförandet av sina rekommendationer till ett ämne för överläggningar i parlamentet utöver ansvarsfrihetsförfarandet. 16. Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen? Många EU-medborgare har intrycket att de inte får valuta för de pengar de betalar i form av skatter till EU. Det uppskattas att varje EU-medborgare bidrar med ca 280 300 euro per capita till EUbudgeten varje år. Som en författare har uttryckt det är det allmänna intrycket att de europeiska bidragen växer på träd och att de därför utgör ett slags manna som ska utnyttjas. Och å andra sidan att det byråkratiska systemet i Bryssel uppfattas som ett förskräckligt sopnedkast där pengar slösas bort utan kontroll. Även om alla de tre faserna vid en sund revision, dvs. finans, överensstämmelse och effektivitet, kan bidra till en bättre allmän uppfattning om Europeiska unionens funktionssätt sett till budgetutgifter, har effektivitetsrevisionen fått särskilt stor betydelse för att få bort det negativa intrycket av EU. Effektivitetsrevisionen bidrar aktivt till att fastställa om rätt politik förs för att uppnå rätt mål. Det är mot denna bakgrund som de tre E:na tillämpas: Economy, Efficiency och Effectiveness ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet i hur organen fungerar inom EU:s strukturer. Effektivitetsrevisioner ger den rätta mekanismen för att ifrågasätta nuvarande rutiner och identifiera deras brister, vilket utgör grunden för förbättringar på ett mer rationellt och strukturellt sätt. Detta fungerar som metod för att göra de nödvändiga ingripandena, inte genom krishantering utan på ett mycket ordnat och systematiskt sätt. Men saken är inte färdigdiskuterad här. Om en förändring ska lyckas hänger det inte på förslaget som ger upphov till förändringen, utan på hur man följer effekterna av förändringen. Därför är det ett måste att inrätta en uppföljningsmekanism för att en förändring ska bli framgångsrik. Kunskap om hur förändringar har påverkat intressenterna kommer ytterligare att förbättra förvaltningen av offentliga utgifter. Effektivitetsrevisioner innehåller tillräckligt med information som kan leda till denna mekanism. En aspekt av effektivitetsrevisionen som hittills har varit något underskattad är dess didaktiska värde. Den förser alla intressenter med empiriska rön och material som ansamlas under den tid som de olika faserna i revisionsrättens effektivitetsrevision pågår. Med andra ord kan alla intressenter lära sig något av slutresultatet av en effektivitetsrevision. Om alla eller några av dem utnyttjar den möjligheten eller inte är en annan sak. 17. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget? De allmänna principerna för att nå detta mål finns redan i artikel 287.3 i fördraget. Enkelt uttryckt krävs det i den artikeln att 1) revisionen utförs i samarbete med de nationella revisionsorganen, och 2) att dessa organ ska samarbeta med revisionsrätten och tvärtom, i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende. För detta ändamål kan både Eurosai och dess kontaktkommitté fungera som utmärkta forum och ett verkligt tillfälle att främja en ändamålsenlig samverkan mellan de två revisionsinstitutionerna, i syfte att förbättra metoderna för övervakning av de ombud som genomför budgeten. Här blir det ett konstant informationsflöde, som genom dessa möten går PE577.063v02-00 12/15 RR\1089896.doc
från revisionsrätten till budgetkontrollutskottet. Då hålls det sistnämnda uppdaterat om utvecklingen mellan Europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsinstitutionerna, och parlamentet kan då lämna sina reaktioner och konstruktiv återkoppling varje gång omständigheter inträffar. På det sättet understöder man analysen av EU-budgetens genomförande. Den tredelade samverkan mellan Europeiska revisionsrätten, parlamentet (budgetkontrollutskottet) och nationella revisionsinstitutioner, och bakgrundsfaktorn att nästan 80 % av EU-budgeten ligger inom den gemensamma förvaltningens område, gör att det behövs vidare förståelse av hur denna komplicerade relation fungerar och i synnerhet hur kontroller och motvikter spelar in. I detta avseende kommer särskilda initiativ, som konferenser och forum där Europeiska revisionsrätten och parlamentets budgetkontrollutskott är närvarande, och där alla intressenter har möjlighet att träffas och utbyta idéer, att underlätta ett hälsosammare klimat när det gäller samarbetet mellan revisionsrätten, utskottet och medlemsstaterna. Sådana initiativ kommer också att innebära tillfällen att diskutera uppföljningsmetoder för att genomföra revisionsrättens förslag och rekommendationer. Eftersom Europeiska revisionsrätten är rådgivande till sin karaktär behöver den hjälp från andra institutioner för att kunna vara ändamålsenlig. I detta avseende måste Europeiska revisionsrätten ses som en naturlig institutionell allierad till budgetkontrollutskottet, på så sätt att de båda har ett gemensamt arbetsområde: att söka efter metoder för kontroll för att ha uppsikt över budgetutgifter och säkerställa att det finns ett system för sund ekonomisk förvaltning på alla nivåer och i alla faser av budgetutgifterna. För att det även i fortsättningen ska finnas ömsesidig respekt och samarbete mellan revisionsrätten och parlamentet är det emellertid nödvändigt att rättens oberoende garanteras. Båda institutionerna behöver varandra, men ingen av dem är beroende av den andra. 18. Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta? Förutom ett antal specialrapporter som presenteras under året, är revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet utan minsta tvivel ett av de viktigaste dokumenten när det gäller att ge Europaparlamentet nödvändig information så att det kan analysera och bedöma kommissionens ansvar i att genomföra EU-budgeten. Årsrapporterna innehåller oskattbar information om hur medlemsstaterna arbetar för att genomföra sin andel av budgeten under bland annat ett system för delad förvaltning med kommissionen. Under arbetet med att iordningställa de årliga verksamhetsrapporterna förlitar sig kommissionens generaldirektorat huvudsakligen på informationskällorna från medlemsstaterna. När revisionsrätten analyserar hur korrekta de erhållna uppgifterna är, kommer alltid vissa felaktigheter upp till ytan i rapporten. Roten till problemen finns mestadels hos medlemsstaterna, som tillhandahåller felaktig information till kommissionen. Revisionsrättens rapport belyser medlemsstaternas interna revisionssystem, hur deras nationella utomstående revisionsinstitutioner arbetar, hur de håller uppsikt över EUfinansierade verksamheter administrerade av nationella ombud, deras mekanism för att samla in uppgifter och hela deras system för god förvaltning i största allmänhet. Den information som erhålls av revisionsrätten medan den utformar sin årsrapport plus övriga rapporter är inte RR\1089896.doc 13/15 PE577.063v02-00
bara värdefullt material som bidrar till att upptäcka eventuella brister i system för ekonomisk förvaltning i någon medlemsstat. Den hjälper dessutom parlamentet att fördjupa sin förståelse av hur kommissionen arbetar med en delad förvaltning. Med detta syfte i åtanke bör vanligt förekommande möten, formella eller övriga, mellan revisionsrätten och parlamentets budgetkontrollutskott uppmuntras. För närvarande håller de bara ett möte per år. Ständiga kontakter mellan dessa två institutioner skulle ge svar på frågor som varför revisionsrätten i sin revisionsrapport för 2014 såg sig nödgade att ge medlemsstaterna en reprimand för att de inte använt information de hade tillgänglig. Hade de gjort det kunde de ha förhindrat eller upptäckt och korrigerat felen innan de anknytande felen begicks. Trots att medlemsstaterna hade de rätta institutionella verktygen för att undvika fel i förvaltningen av medlen, vid tillfället för utbetalningarna eller återbetalningarna till förmånstagarna, så använde de inte dessa verktyg. Det är viktigt att parlamentet får veta varför dessa brister återkommer i varje årsrapport. Därför gör också revisionsrätten rätt i att fortsätta blottlägga brister både hos kommissionen och medlemsstaterna. Revisionsrätten ska fortgående förklara i detalj för parlamentet vad dessa brister och tillkortakommanden utgörs av. Revisionsrätten ska också upplysa om hur detta kan bemötas så att det inte upprepas i framtiden. Här har parlamentet en viktig roll att spela inte bara när det gäller ansvarsfrihet för kommissionen, utan också på det sättet att varje parlamentsledamot ska kunna insistera hos sin regering på att revisionsrättens rekommendationer för att undvika framtida felaktigheter måste följas strikt. Att gå ända ner till roten av problemet är det bästa sättet att undvika spänningar inom EU:s institutionella flernivåram, minska felen och garantera att alla medel når sin rättfärdiga mottagare och därmed medför bra valuta för pengarna för EU-medborgarna, både i medlemsstater som är nettoförmånstagare och de som är nettobidragsgivare. Det årliga mötet mellan revisionsrätten och budgetkontrollutskottet är därför en välkommen tillställning. Detta är ett av de lämpliga forum där revisionsrätten kan ge kommittén förstahandsupplysningar om de misslyckanden och svagheter i systemet, som gång på gång bidrar till en högre och alltför betydande felmarginal. Det är här revisionsrätten kan förklara vidare om målen och syftena med finansiering uppnås, och om inte så är fallet, varför. De här mötena kan göras till sessioner där det förmedlas kvalitativ information. Övriga frågor 19. Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten? Genom att nominera mig till ledamot av revisionsrätten har Maltas premiärminister gett mig ett stort förtroende att respektera och försvara de principer om oberoende, integritet och ära som styr Europeiska revisionsrättens arbete. Jag känner att det är min plikt att vinna samma tillit från Europaparlamentet och dess kontrollutskott, så att jag kommer i en sådan ställning att jag kan respektera och försvara de principer som är väsentliga för revisionsrättens trovärdighet och rykte och som utgör grunden för ett fungerande och lojalt samarbete med Europaparlamentet. Om parlamentet har betydande invändningar mot de här punkterna i min nominering till revisionsrätten, kommer jag därför att se mig tvungen att dra tillbaka min kandidatur. PE577.063v02-00 14/15 RR\1089896.doc
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANARIGA UTSKOTTET Antagande 15.3.2016 Slutomröstning: resultat +: : 0: 9 17 0 Slutomröstning: närvarande ledamöter Louis Aliot, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Ryszard Czarnecki, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Bogusław Liberadzki, Monica Macovei, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Igor Šoltes, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller Slutomröstning: närvarande suppleanter Richard Ashworth, Karin Kadenbach, Andrey Novakov, Julia Pitera, Miroslav Poche Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) Xabier Benito Ziluaga RR\1089896.doc 15/15 PE577.063v02-00