Päiväys Datum Dnro Dnr 7.11.2012 YM12/401/2012 Till vederbörande mottagare Viite Hänvisning Miljöskyddslagen (86/2000) Asia Ärende ANVISNINGAR FÖR TILLSYNEN ÖVER MILJÖTILLSTÅND Miljöministeriet ger med stöd av 95 i miljöskyddslagen följande allmänna anvisningar on hur efterlevnaden av bestämmelserna i miljötillstånden ska övervakas. Anvisningarna träder i kraft 7.11.2012 och gäller tills vidare. PL 35, 00023 VALTIONEUVOSTO www.ymparisto.fi PB 35, FI-00023 STATSRÅDET, FINLAND www.miljo.fi
2 Anvisningar för tillsynen över miljötillstånd Innehåll 1. Inledning 3 2. Behöriga myndigheter och viktig lagstiftning 4 2.1 Tillsynsmyndigheterna, deras befogenheter och samarbete 4 2.2 Viktig lagstiftning om tillsynen 5 3. Organisering av tillsynen över miljötillstånd 8 3.1 Innehållet i tillsynen 8 3.2 Målsättningarna för och inriktningen av tillsynen 8 3.3 Vilken betydelse har utlåtandet om tillståndsansökan för tillsynen? 9 3.4 Godkännande av kontrollplaner i NTM-centralerna 10 3.5 Tillsynsplan och tillsynsprogram 10 3.6 Inspektionsfrekvens och tidsfrister för handläggningen av anmälningar 11 3.7 Inspektioner 12 3.7.1 Inspektioner för att bedöma behovet av miljötillstånd 12 3.7.2 Inspektioner i samband med att tillstånd träder i kraft och tidsbestämda inspektioner 12 3.7.3 REACH-övervakning i samband med tidsbestämda inspektioner 16 3.7.4 Statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön 17 3.8 Granskning av uppgifter som lämnas vid bestämda tider 17 3.9 Uppgifter om störningar, överskridningar av gränsvärden och anmälningar från allmänheten 18 3.10 Olyckshändelser, exceptionella situationer och miljöskador 19 3.11 Inspektionsberättelse 20 3.12 Åtgärder för att återställa den lagenliga situationen 21 3.13 Avbrytande av verksamheten 22 4. Information om tillsynen 22 4.1 NTM-centralens tillsynsplan och tillsynsrapport 22 4.2 Årsrapporter till anläggningarna 23 4.3 Information i exceptionella situationer 23 5. Resultatdiskussioner och samarbete mellan NTM-centralerna 24 Bilaga 1 Förkortningar 25 Bilaga 2 Definitioner 26
3 1 Inledning Till miljömyndigheternas viktigaste uppgifter enligt miljöskyddslagen (86/2000) hör att handlägga ansökningar om miljötillstånd och vissa anmälningar samt att övervaka att miljötillstånden efterlevs. Dessa anvisningar syftar till att främja en effektiv och enhetlig tillsyn över efterlevnaden av miljötillstånden samt till att stödja tillsynsmyndigheternas utarbetande av tillsynsplaner och tillsynsprogram samt deras praktiska övervakningsarbete. Genom dessa anvisningar vill miljöministeriet lyfta fram betydelsen av god och effektiv övervakning samt behovet av en planmässig organisering av verksamheten. Jämfört med den tidigare anvisningen (123/2005) har tillsynsmyndighetens åtgärder vid tillståndsförseelser förtydligats. Anvisningarna är i första hand avsedda att användas av närings- trafikoch miljöcentralerna (NTM-central), men även kommunerna kan i tillämpliga delar använda dem då de organiserar sin egen tillsynsverksamhet. Med tillsyn över efterlevnaden av miljötillstånd avses i dessa anvisningar de åtgärder som tillsynsmyndigheterna vidtar för att säkerställa att förutsättningar för att bevilja tillstånd föreligger samt för att övervaka att tillstånden och tillståndsvillkoren efterlevs. Tillsynen omfattar exempelvis planering av övervakningen (utarbetande av tillsynsprogram och tillsynsplaner inklusive målsättningar för tillsynsverksamheten), organisation av tillsynen inklusive uppföljning av hur målen för tillsynen förverkligas (användning av övervakningsdelen i datasystemet för tillsynen) samt information till allmänheten om övervakningsläget. Tillsynen omfattar vidare andra uppgifter, såsom avgivande av utlåtanden och eventuellt deltagande i egenskap av sakkunnigmyndighet som hörs vid beredningen och godkännandet av tillståndsvillkor samt av program för uppföljning av och rapportering om utsläpp och miljöns tillstånd. Anvisningarna behandlar tillsynsmyndigheternas arbete som en helhet, med beaktande av såväl åtgärderna för att skapa förutsättningar för tillsynen som tillsynsmyndigheternas åtgärder för att övervaka efterlevnaden av tillståndsvillkoren. Användningen av administrativa tvångsmedel behandlas allmänt i samband med tillståndsförseelser. Närmare anvisningar om användningen av tvångsmedel ingår i publikationen Ympäristölainsäädännön laillisuusvalvonta (Suomen ympäristökeskus 11/2006). En ny version av handboken kommer att ges ut 2013. I syfte att säkerställa en effektiv tillsyn över efterlevnaden av miljötillstånden och att etablera enhetlig praxis inom området nyttjas såväl det datasystem som stöder tillsynen över miljötillstånd (VAHTI) som den statliga miljöförvaltningens tillämpningar av internet. Den operativa verksamheten sker via internet medan webbsidorna www.ymparisto.fi (www.miljo.fi), i fortsättningen www.yrityssuomi.fi (www.foretagsfinland.fi), används för information till allmänheten. I det allmänna avsnittet som gäller organisering av tillsynsverksamheten beskrivs de viktigaste förfarandena då utlåtanden utarbetas för tillståndsmyndigheterna, då beredningen av program för kontroll av anläggningarnas utsläpp och av miljöns tillstånd stöds eller godkänns, då anläggningarnas rapportering övervakas (t.ex. granskning av anläggningars utsläpp och av deras program för uppföljning av miljöns tillstånd samt av tidsbestämda och andra rapporter), vid tidsbestämda inspektioner och vid behov andra inspektioner i anläggningarna samt vid rapportering om tillsynen över efterlevnaden av miljötillstånden. Dessa anvisningar har utarbetats med beaktande av det huvudsakliga innehållet i Europaparlamentets och rådets rekommendation om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna (2001/331/EG). Likaså har Statens revisionsverks revisionsberättelse 30/2002 och ett betänkande av en arbetsgrupp som undersökt övervakningen av miljötillstånden (miljöministeriets publikation 83/2001) beaktats. I 95 i miljöskyddslagen bestäms om behörighet för miljöministeriet att genom förordning föreskriva närmare om tillsynen samt att meddela anvisningar om tillsynen. Denna paragraf föreskriver också att NTM-centralerna har skyldighet att årligen göra upp tillsynsplaner för sina verksamhetsområden. Om
4 tillsynsplanens innehåll kan vid behov bestämmas i miljöministeriets förordning. Målet för en sådan plan är att utveckla och effektivisera miljötillsynen så att de tillgängliga övervakningsresurserna kan inriktas så effektivt som möjligt med beaktande av tillsynsbehovet och resurserna samt att förse beslutsfattarna, verksamhetsutövarna och medborgarna med information om tillsynen. Då tillsynsplanen utarbetas ska NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser vid behov stå i kontakt med kommunerna i området och i planen beakta den övervakning som utförs av kommunernas miljövårdsmyndigheter och samarbetet mellan dem. I dessa anvisningar har kraven på tillsynen angetts i syfte att klargöra målen för övervakningen och de behövliga åtgärderna samt för att tillsynen ska vara bra. Ett nytt förfarande är den årsrapport som myndigheterna tillställer verksamhetsutövarna. Årsrapporterna till anläggningarna innehåller uppgifter om tillsynsåtgärderna, anläggningens rapportering, klagomål hos myndigheterna över anläggningen och eventuella jämförelser med andra anläggningar. I anvisningarna behandlas dessutom i korthet tillsynen över efterlevnaden av REACH-förordningen (1907/2006/EG), som sker i samband med de tidsbestämda inspektionerna. Anvisningarna för tillsynen över miljötillstånd har uppdaterats i en situation där miljöskyddslagen och kemikalielagen håller på att revideras. Anvisningarna ersätter anvisning 123/2005, och avsikten är att uppdatera dem när den nya miljöskyddslagen träder i kraft. 2 Behöriga myndigheter och viktig lagstiftning 2.1 Tillsynsmyndigheterna, deras befogenheter och samarbete Tillsynsmyndigheter enligt miljöskyddslagen är NTM-centralerna och de kommunala miljövårdsmyndigheterna. Regionförvaltningsverkets ansvarsområde för miljötillstånd arbetar inte som en sådan tillsynsmyndighet som avses i miljöskyddslagen eller vattenlagen, men utövar förvaltningstvång enligt vattenlagen. I regionförvaltningsverket ankommer uppgifterna på ansvarsområdet för miljötillstånd. NTM-centralerna styr och främjar inom sina verksamhetsområden skötseln av de uppgifter som avses i miljöskyddslagen och i författningar som har givits med stöd av den samt övervakar att bestämmelserna iakttas. I NTM-centralerna ankommer dessa uppgifter på ansvarsområdet för miljö och naturresurser. Den i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986) avsedda kommunala miljövårdsmyndigheten sköter de tillstånds- och tillsynsuppgifter som enligt miljöskyddslagen ankommer på kommunen. Den kommunala miljövårdsmyndigheten kan delegera behörighet enligt miljöskyddslagen till en tjänsteinnehavare så som anges i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning. Behörighet kan dock inte delegeras till en tjänsteinnehavare i ärenden som gäller utövande av förvaltningstvång. Enligt 29 i miljöskyddsförordningen (169/2000) görs inspektionen i första hand av den kommunala miljövårdsmyndigheten. Om tillståndet har beviljats av regionförvaltningsverket, utförs inspektionen dock i första hand av närings-, trafik- och miljöcentralen. Om verksamheten utvidgas så mycket att handläggningen av tillståndet överförs på regionförvaltningsverket, överförs ansvaret för tillsynen från kommunen till NTM-centralen. Ibland inleder verksamhetsutövaren inte verksamheten enligt det nya tillståndet genast, utan han kan skjuta fram den med flera år, eller helt och hållet avstå från utvidgningen. I dessa fall är det i allmänhet förnuftigt att överföra ansvaret för tillsynen på NTM-centralen först när verksamhetsutövaren har börjat vidta väsentliga åtgärder enligt det nya tillståndet.
5 Tillstånds- och tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra i tillräcklig utsträckning. Dessutom ska NTM-centralen ha möjlighet att delta i de inspektioner, syner och rådplägningar som regionförvaltningsverket ordnar i anslutning till handläggningen av miljötillståndet. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska ges möjlighet att delta såväl i regionförvaltningsverkets och NTM-centralens inspektioner av att tillstånden efterlevs som i andra kontroller som utförs av NTM-centralen. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska meddela NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser om kontroller som gäller anläggningar vars tillståndsärenden har avgjorts vid regionförvaltningsverket. Det som i första hand kommer i fråga är tillsynsbesök på anläggningarna i specialsituationer, där NTM-centralen och den kommunala myndigheten kommer överens om att den kommunala myndigheten utför inspektionen på NTM-centralens vägnar. 2.2 Viktig lagstiftning om tillsynen Miljöskyddslagen är en allmän lag för bekämpning av miljöförorening. Den syftar till att förebygga och minska förorening av miljön, att bevara en hälsosam och trivsam samt naturekonomiskt hållbar och mångsidig miljö, att förebygga uppkomst av avfall, att effektivisera bedömningen av miljökonsekvenser, att förbättra medborgarnas möjligheter att påverka beslut som gäller miljön, att främja ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, att motverka klimatförändringen och att även i övrigt stödja en hållbar utveckling. Verksamhetsutövaren ska tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön samt möjligheterna att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan (skyldighet att vara konsekvensmedveten, MSL 5.1 ). Om verksamheten orsakar eller innebär ett överhängande hot om förorening av miljön, ska verksamhetsutövaren utan dröjsmål vidta behövliga åtgärder för att förebygga och hindra förorening eller, om förorening redan har skett, begränsa den så att den blir så liten som möjligt (skyldighet att bekämpa förorening, MSL 5.2 ). Lagens syften bör genomsyra all tillsynsverksamhet. Lagen och den med stöd därav utfärdade miljöskyddsförordningen innehåller de viktigaste bestämmelserna om tillsyn över efterlevnaden av miljötillstånden. Miljötillståndsförfarandet är det huvudsakliga medel som miljöskyddslagen tillhandahåller för att förebygga miljöförorening. Även om handläggningen av tillstånden inte direkt ankommer på tillsynsmyndigheten finns det ett fast samband mellan tillståndsförfarandet och tillsynen. Tillsynsmyndigheten får genom tillsynen över en anläggning en grundlig uppfattning om den aktuella verksamhetens kvalitet, innehåll och historia. Av denna orsak har tillsynsmyndigheterna till uppgift att delta i beredningen av och påverka innehållet i tillstånden bland annat genom utlåtanden, så att tillståndsvillkoren utgör en klar och i tillsynshänseende funktionell helhet. Miljötillstånd ska innehålla behövliga villkor för att förhindra förorening (MSL 43 ). Miljötillstånd kan också innehålla villkor om fiskevårdsskyldigheter eller fiskerihushållningsavgifter (MSL 44 ) Miljötillstånd ska dessutom förenas med behövliga villkor om avfall och avfallshantering (MSL 45 ). Vid behov ska miljötillståndet också förenas med villkor om förbehandling av avloppsvatten (MSL 47 ). Närmare bestämmelser om innehållet i miljötillståndsbeslut ingår i miljöskyddsförordningen (MSF 18-22 ). Miljöskyddslagens 46 innehåller bestämmelser om kontrollvillkor. Tillståndet ska förenas med behövliga villkor för driftskontroll, kontroll av verksamhetens utsläpp, avfall och avfallshantering, verksamhetens miljöpåverkan samt kontroll av miljöns tillstånd efter avslutad verksamhet. För utförandet av kontroller ska tillståndet innehålla bestämmelser om mätmetoder och mätfrekvenser samt om hur de tal som ska jämföras med gränsvärdena räknas ut på basis av mätresultaten och hur resultaten av kontrollen
6 sänds in till tillsynsmyndigheten. Villkoren som gäller kontroller och insändande av uppgifter är nödvändiga för att säkerställa att tillståndsvillkoren efterlevs samt för att få reda på hur stora utsläpp verksamheten orsakar och reda ut eventuella miljökonsekvenser. Verksamhetsutövaren kan åläggas att för godkännande förelägga tillståndsmyndigheten eller en myndighet som utsetts av den en plan för kontroll av konsekvenserna i så god tid att kontrollen kan inledas samtidigt som verksamheten inleds eller vid någon annan tidpunkt som är ändamålsenlig med tanke på konsekvenserna av verksamheten. I tillståndsvillkoren bestäms om det huvudsakliga innehållet i kontrollen. I miljötillståndet godkänns i princip drifts-, utsläpps- och konsekvenskontrollen i dess helhet. Framför allt om den kontrollplan som presenterats i tillståndsansökan inte är heltäckande, godkänns i tillståndet åtminstone de viktigaste principerna för kontrollen, och det bestäms att uppgifter om de tekniska detaljerna i anslutning till kontrollen ska lämnas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten fattar ett överklagbart beslut, ett kontrollprogram, angående verksamhetsutövarens detaljerade kontrollplan. Om kontrollprogrammet senare ändras och ändringarna inte är väsentliga, kan tillsynsmyndigheten enligt egen prövning låta bli att kungöra beslutet. Om ändringarna är av teknisk natur och gäller till exempel provtagningsställena eller analysmetoderna, kan tillsynsmyndigheten godkänna ändringarna genom ett tillsynsbrev. Kontrollprogrammet beskriver också hur rapporteringen sker. Rapporteringen indelas i tidsbestämd rapportering (med intervaller från en månad till ett kalenderår) samt rapportering om överskridningar av (korttids-) gränsvärden såsom tim-, dygns- och månadsvärden samt om störningar. Då kontrollprogrammet godkänns är det viktigt att beakta att miljöskyddslagen förutsätter att mätningarna, testen, utredningarna och undersökningarna är tillförlitliga och att de utförs kompetent och med ändamålsenliga metoder (MSL 108 ). Dessutom ska principen om bästa tillgängliga teknik (BAT) iakttas (MSL 4 ). En i miljöskyddslagen avsedd myndighet eller en av myndigheten förordnad tjänsteman eller tjänsteinnehavare har rätt att för tillsynen och genomförandet av miljöskyddslagen bland annat göra inspektioner och undersökningar, utföra mätningar och ta prover, få tillträde till platser där verksamheten bedrivs samt kontrollera verksamhetens miljöpåverkan (MSL 83 ). Tillsynsmyndigheten ska inspektera den verksamhet som beviljats tillstånd tillräckligt ofta (MSF 29 ). Detta gör det möjligt att säkerställa att anläggningens verksamhet är sådan som den beskrivs i beslutet, förutsättningarna för beviljandet av beslutet föreligger, tillståndet och tillståndsvillkoren efterlevs, och verksamheten inte orsakar sådana olägenheter eller påföljder som avses i 42 i miljöskyddslagen. Inspektion ska också förrättas om exceptionella situationer orsakar utsläpp eller leder till uppkomst av avfall så att detta kan orsaka direkt och uppenbar risk för förorening (MSL 62 ) om ämnen som kan orsaka förorening har kommit ut i marken eller i grundvattnet (MSL 76 ), samt vid behov på basis av en anmälan av verksamhetsutövaren med anledning av förändringar i verksamheten, exceptionella händelser och olyckor (MSF 30 ). Inspektion ska dessutom förrättas på anmodan av verksamhetsutövaren eller de skadelidande, om inspektionen inte ska anses uppenbart onödig. Inspektion kan anses uppenbart onödig åtminstone i det fallet att kravet på inspektion visar sig bygga på ett missförstånd eller någon annan motsvarande orsak. Inspektionen förrättas huvudsakligen vid anläggningen eller på den plats där en eventuell miljöskada kommit till synes. I vissa fall kan handläggningen av saken också bygga på enbart granskning av
7 tillförlitlig dokumentation. Det ska alltid avfattas en inspektionsberättelse över inspektionen (MSF 29 ). Inspektionsberättelsen lagras i datasystemet som stöder tillsynen. NTM-centralen kan sända inspektionsberättelsen till verksamhetsutövaren för underskrift. Saken behandlas mera ingående i kapitel 3. Vid sidan av miljöskyddslagen och avfallslagen är bland annat förvaltningslagen (434/2003), förvaltningsprocesslagen (586/1996), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen) och språklagen (423/2003) sådana viktiga lagar som gäller tillsynen. I tillsynsverksamheten ska opartiskhet, ojävighet, jämlikhet, proportionalitet och serviceprincipen vara framträdande. Enligt principen om offentlighet inom förvaltningen ska tillsynen vara öppen, och resultaten av tillsynen ska ges offentlighet. På handlingar i myndigheternas besittning och på data som lagrats av myndigheterna tillämpas offentlighetslagen. Enligt den är huvudregeln att myndigheternas handlingar är offentliga, och i lagen föreskrivs om de fall där handlingar med avvikelse från huvudregeln ska hemlighållas. Enligt 109 i miljöskyddslagen är verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter inte sekretessbelagda. Även uppgifter om de mängder avfall som uppkommer räknas till de offentliga utsläppsuppgifterna. De uppgifter som i 6 a i kemikalielagen (744/1989) föreskrivs för NTM-centralerna och de kommunala miljövårdsmyndigheterna när det gäller tillsynen över efterlevnaden av REACH-förordningen är följande: NTM-centralen ska ha tillsyn över att de bestämmelser om förebyggande och avvärjning av kemikalieskador på miljön som finns i kemikalielagen eller har utfärdats med stöd av den iakttas vid anläggningar där kemikalier hanteras. NTM-centralen ska ha tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i artikel 37 i REACH-förordningen om att lämna information om användningsförhållanden och säkerhetsåtgärder beträffande ämnen, bestämmelserna i avdelning VII i den förordningen om användning av tillståndspliktiga ämnen och bestämmelserna om de begränsningar som anges i artikel 67 i den förordningen. NTM-centralen ska i detta syfte inspektera lokaler hos verksamhetsidkare som tillverkar, lagrar och använder kemikalier. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska, för avvärjning av kemikalieskador på miljön, utöva tillsyn över efterlevnaden av REACH-förordningen i samband med tillsynen enligt miljöskyddslagen. Den kommunala miljövårdsmyndigheten har vid fullgörandet av denna uppgift de befogenheter som anges i 13 kap. i miljöskyddslagen. Dessutom ska NTM-centralen styra och övervaka den kommunala kemikalietillsynsmyndighetens verksamhet inom tillsynen över efterlevnaden av denna lag när det är fråga om att förebygga och avvärja kemikalieskador på miljön. Om åtgärdandet av de brister som upptäckts vid en inspektion förutsätter åtgärder av någon annan än verksamhetsutövaren på tillsynsobjektet, ska NTM-centralen och de kommunala miljövårdsmyndigheterna till denna del överföra handläggningen av ärendet på Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). I praktiken hänför sig dylika fall oftast till produktillsynen, exempelvis ett exponeringsscenario som är bristfälligt/felaktigt med tanke på förebyggandet av miljöskador.
8 3. Organisation av tillsynen över miljötillstånd 3.1 Innehållet i tillsynen Tillsynen omfattar i första hand åtgärder som skapar förutsättningar för tillsynen. Till dessa åtgärder hör utlåtanden och rådplägningar, varmed syftet är påverka miljötillståndet så att där bestäms om begränsningar av utsläpp som är av betydelse med tanke på miljön och om behörig utsläppskontroll samt rapportering av kontrollresultaten. Genom tidsbestämda inspektioner kontrolleras att förutsättningarna för att bevilja tillstånd föreligger och att anläggningen arbetar i överensstämmelse med tillståndet och tillståndsvillkoren. Framför allt i stora anläggningar, vilkas miljötillstånd innehåller gränsvärden för utsläppen, utgör det en central del av tillsynen att granska de uppgifter som anläggningarna lämnar myndigheterna vid bestämda tidpunkter trots att man inte känner till att gränsvärdena skulle ha överskridits. De utsläppsutgifter som lämnas till myndigheterna används för bland annat internationell rapportering, nationella utredningar och information till allmänheten. I tillsynen ingår också att vidta ändamålsenliga åtgärder i en situation där anläggningens verksamhet inte uppfyller villkoren för beviljande av tillstånd eller anläggningen bryter mot miljötillståndet eller tillståndsvillkor. Enligt serviceprincipen inom förvaltningen eftersträvas en kundorienterad och resultatrik tillsynsverksamhet. 3.2 Målsättningarna för och inriktningen av tillsynen Syftet med tillsynen är att säkerställa att miljöskyddslagstiftningen och miljötillståndet samt tillståndsvillkoren efterlevs och att skadliga miljökonsekvenser förhindras. Tillsynsmyndigheterna kan få information om överträdelser av tillståndsvillkoren bland annat genom uppgifter som verksamhetsutövarna lämnar med stöd av tillståndsvillkoren eller genom medborgarnas anmälningar. Om man i stora anläggningar, som är skyldiga att anmäla överskridningar av gränsvärdena, först vid en inspektion upptäcker en sådan överskridning av ett gränsvärde som hänför sig till ett tillståndsvillkor och som följs kontinuerligt med hjälp av antingen utsläppsmätningar eller indikatorer, är det fråga om en överträdelse av tillståndsvillkoren och försummelse av anmälningsskyldigheten. I små och medelstora anläggningar kan tillståndsförseelser komma till myndigheternas kännedom vid inspektioner, eftersom dessa anläggningar i allmänhet inte har sådana utsläppsgränsvärden för föroreningar som mäts kontinuerligt. Sådana tillståndsvillkor som gäller att myndigheterna ska informeras om störningar, olyckor och överträdelser av tillståndsvillkoren hör till de viktigaste tillsynsmetoderna för att upptäcka tillståndsförseelser. På basis av dessa uppgifter ska tillsynsmyndigheterna vidta nödvändiga åtgärder och säkerställa att verksamhetsutövaren genomför de åtgärder som krävs för att återställa den lagenliga situationen. Om man är tvungen att inrikta tillsynen över att miljötillstånden efterlevs på ett visst sätt, inriktas verksamheten på de tillsynsuppgifter som är viktigast för att förebygga förorening av miljön, såsom exceptionella situationer, tillståndsförseelser och handläggning av anmälningar från allmänheten samt tillsyn över att miljötillståndens tillståndsvillkor efterlevs. Förutom att man vid en inspektion utreder om verksamheten är lagenlig så stöder man också verksamhetsutövaren bland annat genom att berätta om kommande lagändringar och övergångstiderna för dem samt om nya miljötillståndskrav. Under inspektionsbesöken är det viktigt att bedöma hur verksamhetsutövarens planer på att utveckla anläggningen förhåller sig till sådana väsentliga ändringar som avses i miljöskyddslagen.
9 Miljöskyddsåtgärder av teknisk natur kan övervakas på basis av rapporter och då är det inte nödvändigt att besöka anläggningarna. Exempelvis kvalitetsövervakningen av avstjälpningsplatsers konstruktioner kan göras utifrån tekniska dokument som utarbetats av utomstående aktörer. Samma dokument kan också användas för att godkänna genomförandet av åtgärderna. System för kontinuerlig utsläppsmätning godkänns vanligtvis utifrån en ackrediterad mätares dokument. I dessa fall förutsätts att verksamhetsutövaren anlitar en utomstående expert som är kompetent att sköta uppgiften i fråga. Dokument som upprättats av utomstående aktörer ska innehålla ett sammandrag av vilket det klart framgår huruvida kraven uppfylls, avvikelser och eventuella förslag till fortsatta åtgärder. Verksamhetsutövarna uppmuntras att förbättra uppföljningen av anläggningarnas verksamhet som ett led i kvalitets- och miljösystemen samt att vara medvetna om verksamhetens miljökonsekvenser, eventuella risker samt att vidta de åtgärder som dessa förutsätter. 3.3 Vilken betydelse har utlåtandet om tillståndsansökan för tillsynen? För att tillsynen ska vara effektiv måste tillståndsvillkoren vara entydiga, utsläppen följas på korrekt sätt och uppgifterna rapporteras regelbundet till tillsynsmyndigheterna. För att miljötillståndets tillståndsvillkor ska vara så högklassiga som möjligt och fungera med tanke på tillsynen är det viktigt att tillsynsmyndigheterna deltar i handläggningen av miljötillståndsärenden åtminstone genom att ge ett utlåtande om tillståndsansökan. I mån av möjlighet kan tillsynsmyndigheterna också på begäran av tillståndsmyndigheten delta i inspektioner, hörande 1 och syner som tillståndsmyndigheten ordnar. I utlåtandena bör tillsynsmyndigheten fästa särskild uppmärksamhet vid omständigheter som gäller möjligheterna att övervaka tillståndsvillkoren. Möjligheterna att övervaka tillståndsvillkoren påverkas särskilt av att tillståndsvillkoren är tydliga, entydiga och möjliga att iaktta att tillståndsvillkoren är konsekvent likartade för likartade anläggningar villkoren som gäller kontroll, särskilt - specificeringen av utsläppsgränsvärdena och metoderna för uppföljning av utsläppen - beskrivningen av mät- och kalkylmetoder för uppföljning av miljöns tillstånd - kvalitetssäkringen av mätningarna skyldigheterna att rapportera uppgifter och göra utredningar. Tillstånden bör inte över huvud taget innehålla tillståndsvillkor av önskekaraktär, eller så få sådana som möjligt. I tillståndsvillkoren eller kontrollprogrammet ska det också bestämmas hur uppgifter ska lämnas till myndigheterna. 3.4 Godkännande av kontrollplaner i NTM-centralerna I enlighet med MSL 46 4 mom. kan verksamhetsutövaren åläggas att för godkännande förelägga tillståndsmyndigheten eller en myndighet som utsetts av den en kontrollplan för en närmare organisering av kontrollen. Sålunda får också NTM-centralerna i någon mån ta emot kontrollplaner för godkännande. Till de viktigaste tillsynsuppgifterna hör också att godkänna de kontrollplaner som gäller driften, utsläppen och miljökonsekvenserna samt att övervaka den kontroll som anläggningarna själv utför. I kontrollplanerna ska uppmärksamhet fästas vid de föroreningar som mäts eller vid variabler som beskriver dem, mätfrekvensen, mätmetoderna samt de kvalitetskrav som ställs på mätningen, för att man utifrån verksamhetsutövarens rapporter ska kunna konstatera om anläggningen uppfyller förpliktelserna i miljötillståndet. Villkoren som gäller kontroll samt rapportering av uppgifter kan ändras på initiativ av antingen myndigheten eller verksamhetsutövaren. 1 Inspektion enligt vattenlagen
10 Till NTM-centralerna kommer för godkännande särskilt kontrollprogram som gäller konsekvenserna av utsläpp som anläggningarna leder ut i vattendrag. När planer för kontroll av konsekvenserna godkänns ska man förutom de innehållsmässiga målen försöka avgöra hur kontrollen av vattendragen ska utföras i ett större område (program för samordnad recipientkontroll). Ett program för samordnad recipientkontroll kan inte godkännas i ett enskilt tillstånd eller en enskild kontrollplan, men tillståndsmyndigheten kan bestämma att en verksamhetsutövare ska delta i samordnad recipientkontroll. 3.5 Tillsynsplan och tillsynsprogram Enligt 95 i miljöskyddslagen ska NTM-centralen göra upp en tillsynsplan. Utifrån den och diskussioner med övervakningschefen och övervakarna utarbetar NTM-centralen ett tillsynsprogram. Ett sammandrag av tillsynsplanen läggs ut på internet (nu www.ymparisto.fi/www.miljo.fi senare www.yrityssuomi.fi/www.foretagsfinland.fi). Målet med tillsynsplanen är att utveckla, förenhetliga och effektivisera tillsynen över miljötillstånd samt att informera medborgarna om tillsynen. I sammandraget av tillsynsplanen beskrivs särdragen hos NTMcentralens verksamhetsområde, de resurser som kan användas för tillsynen och målsättningarna för tillsynen. I sammandraget av tillsynsplanen presenteras också ledningens syn på föregående års tillsynsverksamhet samt en bedömning av hur lagstiftningen och miljötillstånden har efterlevts samt hur tillsynsplanen har genomförts. Sammandraget av tillsynsplanen, som läggs ut på internet, får vara högst 2 3 sidor. Flera NTM-centraler kan göra upp en gemensam tillsynsplan. En naturlig form av samarbete vore att NTM-centraler som är verksamma på området för samma regionförvaltningsverk har en gemensam tillsynsplan. I planen kan beaktas rekommendationerna från den arbetsgrupp som utrett hur övervakningen kunde utvecklas (VALSU-rapporten). Tillsynsprogrammet är NTM-centralens interna (elektroniska) dokument i datasystemet VAHTI. I dokumentet sammanställs varje övervakares och för övervakningen ansvarig chefs åsikt om vilka miljötillståndspliktiga anläggningar som ska inspekteras det aktuella året och den uppskattade inspektionstidpunkten. Den chef som ansvarar för övervakningen håller åtminstone en överläggning med övervakaren i mitten av året då man ser över hur tillsynsprogrammet har genomförts och företar nödvändiga ändringar i det. Övervakaren ser till att programmet är ajour. Bara den chef som ansvarar för övervakningen kan se hela tillsynsprogrammet. 3.6 Inspektionsfrekvens och tidsfrister för handläggningen av anmälningar Med inspektioner avses här i första hand tidsbestämda inspektioner enligt punkt 3.7.2. Om någon del av en anläggning inspekteras oftare än en gång om året, kan NTM-centralen bedöma om inspektionerna tillsammans med de rådplägningar som hållits med verksamhetsutövaren uppfyller målen för tidsbestämda inspektioner och anteckna en av inspektionerna som en tidsbestämd inspektion. NTM-centralen delar in de anläggningar som ska övervakas i fyra klasser och för in uppgifterna i datasystemet för tillsynen. För varje anläggning utses en ansvarig övervakare som i övervakningsdelen på internet kan kallas kontaktperson. Övervakningsklasserna är: klass 1. inspektion minst en gång om året klass 2. inspektion minst vartannat år klass 3. inspektion minst vart tredje år klass 4. genom ett urvalsförfarande inspekteras en del av de anläggningar som hör till klassen en gång under tillståndsperioden
11 Vid planeringen av tidtabellen för inspektionerna, inspektionsfrekvensen och behovet av resurser för tillsynen beaktas de miljökonsekvenser som anläggningen eller verksamheten orsakar, utsläppens volym och beskaffenhet, anläggningens omgivning och övriga utsläppskällor samt nivån på anläggningens miljöledning och miljöskyddsplanering, så att uppmärksamheten vid inspektionen särskilt riktas mot anläggningar och verksamheter där de konstaterade miljökonsekvenserna och de uppskattade riskerna är störst. Vid inriktningen av tillsynsverksamheten bör ytterligare beaktas de kontrolluppgifter och anmälningar om störningar som anläggningen eller verksamheten gett in, resultaten av tidigare inspektioner, anläggningens driftjournaler eller motsvarande elektroniska filer, uppgifterna om miljökvalitetsövervakningen samt EMAS-redogörelserna. Om riskbedömningen av en anläggning som hör till klass 1 visar att anläggningen efterlever sitt miljötillstånd och verksamheten inte medför risk för förorening av miljön, är det inte nödvändigt att inspektera anläggningen varje år. I klass 4 väljs de anläggningar som ska inspekteras respektive år så att tillsynen varje år riktar sig mot en viss typ av anläggningar i form av en kampanj. Det är möjligt att samarbeta med regionförvaltningsverket eller andra NTM-centraler vid planeringen, valet av prioriteringar och inspektionerna. I övervakningssystemet ingår maximala tidsfrister för handläggningen av olika anmälningar i anslutning till tillsynen: Ärende maximitid - årsanmälan 90 dygn - månadsanmälan 30 dygn - åtgärder på grund av att utsläppsvärdena överskridits 30 dygn - handläggning av anmälningar om störningar anmälningsdagen + 3 arbetsdagar - handläggning av anmälningar från allmänheten 30 dygn NTM-centralen kan själv bestämma om kortare tidsfrister. Om tidsfristerna ändras, används de i de rapporter som beskriver verksamhetens effektivitet. Det datasystem som stöder tillsynen producerar tre slags rapporter: allmänna rapporter som kan läsas av alla på internet (www.ymparisto.fi/www.miljo.fi), och som innehåller uppgifter om de övervakade anläggningarna, kontaktpersoner, övervakningsklasser och information om tillsynen enligt NTM-central, rapporter avsedda för myndigheterna i miljöförvaltningens interna nät samt särskilda rapporter som kan läsas endast av de chefer som ansvarar för övervakningen. 3.7 Inspektioner 3.7.1 Inspektioner för att bedöma behovet av miljötillstånd NTM-centralen prövar både om det är nödvändigt för nya anläggningar att ansöka om tillstånd och om det är nödvändigt att verksamma anläggningar ansöker om tillstånd på grund av en väsentlig ändring i verksamheten. Prövningen kan basera sig på dokument, eller så kan en inspektion av anläggningen kopplas till bedömningen. Vid prövningen bör man beakta förteckningarna i bilagorna 1 och 2 till miljöskyddsförordningen och när verksamheten ändras väsentligt 28 i miljöskyddslagen. Enligt 28 3 mom. krävs i fråga om verksamhet som erhållit tillstånd nytt tillstånd för ändringar som ökar utsläppen eller deras konsekvenser och för andra väsentliga ändringar. Sådant tillstånd behövs emellertid inte om ändringen inte ökar miljöpåverkan eller riskerna och om tillståndet inte behöver justeras på grund av ändringen av verksamheten.
12 Inspektionsberättelser ska avfattas över inspektionerna. Om NTM-centralen beslutar att en verksamhetsutövare ska ansöka om miljötillstånd förs en ny kund in i datasystemet när det är fråga om en ny verksamhetsutövare, och inspektionsberättelsen kopplas till den nya kunden. Om verksamhetsutövaren vägrar att ansöka om miljötillstånd, ska NTM-centralen använda förvaltningstvång enligt 84 i miljöskyddslagen förenat med löpande vite enligt viteslagen. Beslutet om förvaltningstvång lagras i ärendehanteringssystemet och delges det behöriga regionförvaltningsverket. 3.7.2 Inspektioner i samband med att tillstånd träder i kraft och tidsbestämda inspektioner När ett miljötillstånd har vunnit laga kraft ska övervakaren göra den första inspektionen utan dröjsmål, om det är fråga om en anläggning som inlett sin verksamhet och anläggningen hör till övervakningsklass 1. I fråga om anläggningar som hör till andra övervakningsklasser kan NTM-centralen göra en riskbedömning och skjuta fram den första inspektionen till en senare tidpunkt. Om det är fråga om en anläggning som inleder sin verksamhet senare, är det skäl att gå igenom tillståndsbeslutet under en rådplägning med verksamhetsutövaren innan denne börjat vidta åtgärder som är väsentliga med tanke på verksamheten. Under inspektionen eller rådplägningen säkerställs att verksamhetsutövaren har tagit till sig kraven i tillståndet. Det är övervakarens uppgift att vid behov tolka tillståndet och tillståndsvillkoren. De tidsbestämda inspektionerna är den mest väsentliga delen av den planmässiga tillsynen. En tidsbestämd inspektion är en inspektion enligt tillsynsplanen, som i enlighet med punkt 3.6 ändå kan bestå av flera delinspektioner, om de tillsammans uppfyller följande mål för tidsbestämda inspektioner. De tidsbestämda inspektionerna syftar till - bedömning av om de befintliga tillståndsvillkoren är heltäckande och tillräckliga och om de behöver ändras genom att jämföra verksamheten med den verksamhet som beskrivs i tillståndet - granskning av anläggningens miljökonsekvenser och miljörisker på kortare och längre sikt - bättre information till verksamhetsutövarna och större kännedom om vad lagstiftningen kräver, om hur känslig miljön är med tanke på föroreningar och vilka miljökonsekvenser verksamheten kan ge upphov till. - kontroll av att systemet för uppföljning av anläggningens utsläpp och processer överensstämmer med tillståndsvillkoren - vid behov en detaljerad genomgång av mätresultaten - kontroll av den i tillståndet angivna uppföljningen av miljöns tillstånd och av resultaten av den - allmän kontroll av att verksamheten överensstämmer med lagstiftningen och tillståndet - kontroll av de miljöskyddsåtgärder som överenskommits eller bestämts Systematisk bedömning av miljöriskerna kan basera sig på bland annat följande saker: a) de aktuella anläggningarnas potentiella och faktiska konsekvenser för människornas hälsa och miljön med beaktande av utsläppens volym och beskaffenhet, den lokala miljöns känslighet och olycksrisken, b) uppgifter om hur tillståndsvillkoren efterlevs, eller c) verksamhetsutövarens deltagande i Europeiska unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) i enlighet med förordning (EG) nr 1221/2009. Till de tidsbestämda inspektionerna hör ett planeringsmöte eller någon annan förberedelse för inspektionen, själva inspektionen och avfattandet av en inspektionsberättelse. Om flera personer från NTM-centralen deltar i inspektionen av en anläggning, är planeringsmötet särskilt viktigt för att planera inspektionen så att man kan gå igenom de saker som ska kontrolleras parallellt. Man kan dock inte förfara på det sättet, om det finns bara en person i anläggningen som känner till tillståndet och lagstiftningen. De
13 andra som deltar i inspektionen tillhör den tekniska personalen och de känner till processerna i anläggningen och anordningarna för att avskilja föroreningar. Vid planeringsmötet inför inspektionen går man igenom följande saker: anmälningar om kontroller och störningar samt klagomål som gäller anläggningen, verksamhetsutövarens planer för att utveckla verksamheten, resultaten av uppföljningen av miljöns tillstånd, såsom resultaten av den obligatoriska kontrollen, kontroller av luftkvaliteten och undersökningar av lavar, verksamhetens överensstämmelse med lagar och tillstånd, och tidigare inspektionsberättelser; av dem framgår bland annat projekt för att utveckla uppföljningen av utsläpp och processer samt eventuella andra åtgärder för att utveckla miljöskyddet. Inspektionens omfattning beror på anläggningens miljökonsekvenser och de miljöproblem som förekommit vid anläggningen. Ett inspektionsbesök på anläggningens område börjar med ett inledande möte, där inspektionens mål förklaras för representanterna för anläggningen och man kommer överens om tidtabellen. Inspektionen kan omfatta granskning av hur anläggningens kontroll av drift, utsläpp och miljöpåverkan fungerar och hur tillförlitlig den är, inklusive identifiering av eventuella utvecklingsbehov och överenskommelse om behövliga åtgärder granskning av utsläpps- och avfallsmängder samt av energieffektiviteten granskning av anläggningens journaler, processtyrningssystem eller motsvarande lagrade data som ger uppgifter om utsläpp och bruk av mätapparaturen (driftsstörningar, användning av råvaror och bränslen samt kemikalier, avfallsmängder samt deras beskaffenhet och deponerbarhet, hur avfallsdeponeringen sköts, återställande av avstjälpningsplatsen och om miljöbelastningen, bekämpningen av olägenheterna och om exceptionella situationer) inspektion av lokaliteter och områden granskning av hur utrustningen och dess underhållssystem fungerar granskning av materialeffektiviteten och miljöriskerna bedömning av den emotsedda utvecklingen och dess inverkan på bland annat behovet av ett nytt tillstånd jämförelse av anläggningens utsläpp och miljökonsekvenser med andra anläggningar av samma typ eller med de utsläppsnivåer som kan nås genom användning av bästa tillgängliga teknik granskning av redogörelsen för miljörevisionen 2 överenskommelse om behövliga fortsatta åtgärder Kravnivån på anläggningarnas miljöskydd bestäms i huvudsak av utsläppsgränsvärdena. Av denna orsak ska särskild uppmärksamhet fästas vid att systemen för uppföljning av utsläppen fungerar. När det har konstaterats att uppföljningssystemen är i ordning kan man övervaka att gränserna i tillstånden efterlevs med hjälp av de uppgifter som anläggningen lämnar tillsynsmyndigheterna. Sådana förändringar i verksamheten som inträffat eller planeras bör specificeras bland annat med tanke på eventuellt behov av ett nytt tillstånd och så att tillståndsansökan kan lämnas in i tid. 2 om verksamhetsutövaren inte visar upp revisionsredogörelsen för den övervakande myndigheten kan EMAS inte användas som grund för längre inspektionsintervall
14 Om den tidsbestämda inspektionen uppdagar sådana brister i anläggningens verksamhet som står i strid med lagstiftningen, anläggningens tillstånd eller villkoren som gäller verksamheten, ska den övervakande myndigheten vidta nödvändiga åtgärder. Om övervakningen uppdagar utsläpp som klart förorenar miljön och som det inte har angetts några gränsvärden för dem i miljötillståndet eller några andra villkor om hur utsläppen ska förebyggas, ska övervakaren vidta åtgärder. Det ska anses att dessa utsläpp har skett utan tillstånd och när det gäller utsläpp till vattendrag således också att de strider mot 28 2 mom. 1 eller 2 punkten i miljöskyddslagen. Det är fråga om en motsvarande situation när utsläppet har behandlats i tillståndsansökan och i den beskrivande delen i tillståndet, men den miljöförorening som det orsakar har utifrån uppgifterna i ansökan bedömts vara så ringa att det inte har ansetts nödvändigt med något tillståndvillkor. Förorenande utsläpp i grundvattnet och marken är specialfall som inte kan tillåtas genom miljötillstånd. I ett beslut om förvaltningstvång enligt 84 i miljöskyddslagen ska tillsynsmyndigheten sätta ut en tidsfrist då verksamhetsutövarens verksamhet ska överensstämma med tillståndet. Tillsynsmyndigheten ska uppmana verksamhetsutövaren att ansöka om ändring av tillståndet eller göra ansökan själv. Den myndighet som beviljat tillståndet ska i enlighet med 58 1 mom. ändra tillståndet om avsikten är att fortsätta med verksamheten. Trots ansökan om ändring ska anläggningen iaktta villkoren i det gällande tillståndet tills de nya villkoren träder i kraft. Anläggningen kan i vissa fall minska sina utsläpp genom att tillfälligt krympa produktionen för att få ned utsläppen till en nivå som inte ger upphov till några miljökonsekvenser. Situationen kan också vara den att verksamheten har ändrats så mycket att man borde ha ansökt om tillstånd för verksamheten med stöd av 28 3 mom. Eftersom verksamheten inte längre motsvarar det miljötillstånd som beviljats för den, kan verksamhetsutövaren förbjudas att fortsätta med verksamhet som inte baserar sig på tillståndet eller så kan denne åläggas att ansöka om tillstånd om avsikten är fortsätta med verksamheten i större omfattning än vad som tillåts i det gällande tillståndet. När det är fråga om utsläpp som det har angetts gränsvärden för i miljötillståndet, ska myndigheten övervaka att gränsvärdena följs. Om det inte finns några bevis för att överskridningen av gränsvärdena orsakar förorening av miljön (med beaktande av föroreningens långtidsverkningar) och om gränsvärdet inte grundar sig på Europeiska unionens minimikrav, kan tillsynsmyndigheten emellertid också uppmana verksamhetsutövaren att ansöka om ändring i gränsvärdet för att återställa den lagenliga situationen. Tillsynsmyndigheten kan också omedelbart avbryta anläggningens verksamhet om en sådan omedelbar olägenhet för hälsan eller i betydande utsträckning annan direkt förorening av miljön som avses i 86 i miljöskyddslagen uppdagas förutsatt att olägenheten inte annars kan undanröjas eller minskas i tillräcklig utsträckning. Detta har behandlats i punkt 3.13. Om det uppdagats att utsläpp av det slag som beskrivs ovan har sådana skadliga konsekvenser som avses i miljöskyddslagen och verksamhetsutövaren har lämnat felaktiga uppgifter i tillståndsansökan, vilka väsentligen har påverkat på förutsättningarna för beviljandet av tillståndet, ska tillsynsmyndigheten enligt 59 1 mom. 1 punkten i miljöskyddslagen göra ansökan om återkallande av tillståndet. Beslut om återkallande av tillståndet fattas av tillståndsmyndigheten. Om det framgår att anläggningen bryter mot lagen eller mot bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller mot tillståndet, kan tillsynsmyndigheten efter att ha hört verksamhetsutövaren med stöd av 84 1 mom. i miljöskyddslagen förbjuda verksamhetsutövaren att fortsätta eller upprepa det förfarande som strider mot bestämmelsen eller villkoret eller bestämma att verksamhetsutövaren ska fullgöra sin skyldighet på något annat sätt inom en utsatt tid. Tidsfristen ska åter prövas på grundval av hur allvarlig överträdelsen är, dess konsekvenser, möjligheterna att ändra verksamheten och ekonomiska omständigheter. Om överträdelsen inte orsakar några olägenheter för hälsan eller direkt förorening av
15 miljön, ska tillsynsmyndigheten förelägga en tidsfrist som är väsentligt längre än i fall där ovan nämnda olägenheter förekommer. Ett åläggande kan inte meddelas omedelbart för att verkställa 4 och 6 i miljöskyddslagen. Ett åläggande kan dock meddelas, om verksamheten orsakar eller innebär ett överhängande hot om förorening av miljön och om verksamhetsutövaren inte utan dröjsmål vidtar behövliga åtgärder för att hindra förorening eller, om förorening redan har skett, begränsa den så att den blir så liten som möjligt (lagens 5.2 ). Det kan dessutom bli nödvändigt att använda ett åläggande, om verksamhetsutövaren inte tillräckligt väl känner till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön samt möjligheterna att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan (lagens 5.1 ), varvid tillsynsmyndigheten ska bedöma huruvida det håller på att inträffa eller har inträffat en väsentlig ändring i verksamheten eller inte. I enlighet med 64 a i miljöskyddslagen kan närings-, trafik- och miljöcentralen meddela ett beslut där man avviker från kraven i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp från förbränningsanläggningar med en bränsleeffekt på minst 50 megawatt (1017/2002). Man följer med situationen i anläggningen tills verksamheten har åtgärdats så att den överensstämmer med tillståndsvillkoren. De dokument som upprättats fogas till ärendehanteringssystemet och i det datasystem som stöder tillsynen noteras att situationen överensstämmer med tillståndet. Över varje inspektion avfattas en inspektionsberättelse för övervakningssystemet. 3.7.3 REACH-övervakning i samband med tidsbestämda inspektioner I samband med tidsbestämda inspektioner i anläggningar som använder kemikalier övervakas REACHförordningens förpliktelser som gäller de förhållanden där kemikalier används, tillstånd och begränsningar. Tillsynen kan också ske i samband med en annan inspektion. Om verksamhetsutövaren informeras om inspektionen på förhand, ska det också meddelas att tillsyn enligt REACH-förordningen ingår i inspektionsbesöket. Som tillsynsåtgärd tillfrågas verksamhetsutövaren och vid inspektionen konstateras - huruvida anläggningen har fått exponeringsscenarier 3 och huruvida verksamheten enligt verksamhetsutövarens egen anmälan överensstämmer med dem - huruvida anläggningen använder sådana tillståndspliktiga ämnen som nämns i bilaga XIV till REACHförordningen, huruvida man har behöriga tillstånd för användningen och huruvida villkoren 4 i dem iakttas, och - huruvida anläggningen använder sådana förbjudna eller begränsade ämnen som nämns i bilaga XVII till REACH-förordningen och huruvida begränsningarna 5 iakttas. Om anläggningen har fått exponeringsscenarier eller verksamhetsutövaren meddelar att man använder sådana ämnen som det är fråga om, kan ämnena noteras i inspektionsberättelsen. Om verksamhetsutövaren inte kan svara på de ställda frågorna, ska tillsynsmyndigheten ålägga verksamhetsutövaren att skaffa den nödvändiga informationen och vid behov använda förvaltningstvång enligt miljöskyddslagen för att få informationen. 3 Ett exponeringsscenario är en anvisning om hur ett farligt ämne ska användas så att det inte orsakar olägenheter för miljön eller människors hälsa. Där beskrivs de förhållanden (användningsförhållanden, riskhanteringsmetoder), där riskerna med en viss användning av ämnet är under kontroll. Information om exponeringsscenarier fås från rådgivningstjänsten: http://www.reachneuvonta.fi. 4 Bilaga XIV till REACH-förordningen fås från rådgivningstjänster: http://www.reachneuvonta.fi. Lägg märke till att övergångstiderna för ansökan om tillstånd är tämligen långa. Tillstånd för de första ämnena ska vara sökts i februari 2013. 5 Bilaga XVII till REACH-förordningen fås från rådgivningstjänsten: http://www.reachneuvonta.fi.
16 Om miljötillståndet inte innehåller någon förpliktelse om att uppgifter om mängderna av de ämnen som anges ovan ska lämnas, kan tillsynsmyndigheterna med stöd av 83 i miljöskyddslagen framföra att verksamhetsutövarna fogar uppgifter om ämnena i fråga till årsrapporteringen. Uppgifterna kan utnyttjas när tillsynen planeras och inriktas. REACH-förordningen förutsätter att medlemsstaterna rapporterar om genomförandet av förordningen vart femte år. Om ovannämnda övervakningsinformation tas in i inspektionsberättelsen, är den direkt tillgänglig för Säkerhets- och kemikalieverket, som ansvarar för rapporteringen, och övervakarna behöver inte särskilt svara på frågor för femårsrapporteringen. 3.7.4 Statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön Syftet med förordningen om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) är att skydda yt- och grundvattnen och förbättra deras kvalitet genom att förebygga förorening och risken för förorening av farliga och skadliga ämnen. För att nå målet fastställs utsläppsförbud, utsläppsgränsvärden och miljökvalitetsnormer. Enligt 5 2 mom. i förordningen ska i miljötillståndet nödvändiga föreskrifter om strängare gränsvärden för utsläpp än vad som föreskrivs i punkt B i bilaga 1 utfärdas så som föreskrivs i 43 och 51 i miljöskyddslagen. Om miljötillståndet inte innehåller några föreskrifter om sådana farliga eller skadliga ämnen som avses i förordningen, ska övervakaren i samband med den tidsbestämda inspektionen kontrollera om man från anläggningen till ytvatten eller vattentjänstverkets avlopp leder ämnen som nämns i punkt A i bilagan, om man i vatten släpper ut halter som överstiger gränsvärdena av de ämnen som nämns i punkt B i bilagan samt om det är möjligt att utsläppen från anläggningen orsakar större halter i miljön än vad som nämns i punkt C eller D i bilagan. Av verksamhetsutövaren kan också vid behov förutsättas närmare utredningar om eventuella utsläpp av farliga och skadliga ämnen med stöd av 84 1 mom. 4 punkten i miljöskyddslagen. Om det är lång tid till en tidsbestämd inspektion och det finns skäl att misstänka att anläggningen borde göra de utredningar som anges ovan, ska tillsynsmyndigheten ta kontakt med verksamhetsutövaren så att de nödvändiga utredningarna blir gjorda. En anvisning som gäller förordningen om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön ges ut senast hösten 2012. 3.8 Granskning av uppgifter som lämnas vid bestämda tider I stora anläggningar, där nivån på miljöskyddet i huvudsak bestäms med hjälp av utsläppsgränsvärden, utgör granskningen av tidsbestämda rapporter och rapporter om störningar samt rapporter om kontroll av miljökonsekvenser en viktig del av tillståndsövervakningen. I tillstånd som anger gränsvärden som tillståndsvillkor ska det inte bara föreskrivas om hur utsläppen följs upp utan också om inlämnande av uppgifter vid bestämda tider. Uppgifterna kan lämnas varje månad eller med flera månaders, ett halvt års eller ett års mellanrum. Tillståndet kan innehålla föreskrifter om innehållet i uppgifterna och om att verksamhetsutövaren ska sända in dem elektroniskt via tjänsten (nu www.tyvi.fi, i fortsättningen www.yrityssuomi.fi/www.foretagsfinland.fi). Övervakaren får via tjänsten information om att uppgifter kommit in. En anläggning kan ha en eller flera sektorövervakare (för utsläpp till luft och till vatten eller för avfall), som var och en får en anmälan som gäller hans eller hennes sektor. Uppgifterna ska behandlas utan dröjsmål och åtminstone inom den tid som anges i punkt 3.4.