POSTTIDNINGAR A-POST 5 2 Ur innehållet: Bygga för vem? Och vad? Fler anställda i byggindustrin Det strandnära byggandet ökar Översynen av E84: Jämförelse mellan nya och gamla ENTREPRENADINDEX Entreprenadindex E84 sidorna 16 24
Innehåll ARTIKLAR Ekonomisk månadsöversikt 3 BI: Bygga för vem? Och var? 4 BI: Utvecklingen inom lågenergibyggnader 5 Byggpriser: Byggherrekostnader upp med 9,7 % på årsbasis 6 7 Bostadsbyggandet: Historiskt få byggda studentlägenheter 8 Kraftig ökning av påbörjade lägenheter 9 Bostadsbeståndet 2: Nya beräkningar av Sveriges bostadsbestånd Kust och stränder i Sverige: Det strandnära byggandet ökar Sysselsättning: Fler anställda i byggindustrin 12 Löner för privat sektor: Mars 2 mars 2: Löneökningen 3,2 % för byggarbetare 13 Översynen av E84: Jämförelse mellan nya och gamla ENTREPRENADINDEX 14 15 tabeller Tabell 1.1 Entreprenadindex E84 för husbyggnad och anläggningar 16 18 1.2 E84, underentreprenader 19 2 1.3 E84, basgrupper 21 24 2. Faktorprisindex (FPI) för flerbostadshus exkl. löneglidning 25 2.1 FPI för gruppbyggda småhus exkl. löneglidning 25 2.4 FPI för jordbruksbyggnader 26 2.5 Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 26 3.1 Bergmaterialindex 26 3.4 Index för betongrör 26 3.5 Anläggningsmaskinindex 27 3.6 Prisindex för monteringsfärdiga trähus MT74 27 4.1 Räntor 27 6.3 Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor, AKI 28 7.1 Konsumentprisindex 29 7.2 Nettoprisindex 29 8.1 Nybyggnad och ombyggnad: Påbörjade och färdigställda bostads lägenheter 3 8.2 Bygglov 3 9.1 Byggnadskostnader för flerbostadshus och gruppbyggda småhus med avdrag för bidrag 31 9.2 d:o, men utan avdrag för bidrag 31.1 Byggnadsprisindex (BPI) för flerbostadshus och gruppbyggda småhus 32.2 BPI för flerbostadshus och gruppbyggda småhus utan avdrag för bidrag 32.3 Fastighetsprisindex för småhus 33.4 Fastighetsprisstatistik för permanenta småhus 33 FPI för bostäder inkl. löneglidning 34 Anslagstavla 35 Omslagsbild: Sven-Harrys (konstmuseum) Vasaparken, Stockholm Byggmästare Sven Harry Karlsson började i april 29 uppföra en byggnad med bl.a. en konsthall. Huset avtäcktes som en skulptur den 23 mars 2. Det är en 5-våningsbyggnad med ett mindre hus på taket. Fasaden är klädd med guldskimrande paneler. På takterrassen planeras en skulpturpark med verk av bl.a. Lena Cronqvist och Dan Wolgers. Foto: Wingårdhs arkitektbyrå och Noak Lönn Frågor om index? Förfrågningar om indextal och indexseriernas användning: Statistiska centralbyrån, tfn 8-56 94 Sveriges Byggindustrier, tfn 8-698 58 76 Tillämpningsföreskrifter för E84, med 9 %-regeln, finns på www.byggindex.scb.se Producent Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges Byggindustrier (BI) Ansvarig utgivare Inger Eklund, SCB Redaktion Eva Frölander, SCB & Siv Rydell, BI SCB & BI 2 Tabellansvarig (tab 1.1 2.4, ) Jana Kaarto, SCB ISSN 283-3735 Grafisk form Ateljén, SCB Webbsidor www.scb.se www.bygg.org www.byggindex.scb.se Tryckeri Tabergs Tryckeri AB Beställning Abonnemang kan beställas från: SCB Publikationstjänst 71 89 Örebro tfn 19-17 68 e-post: publ@scb.se Nästa nummer utkommer 22 augusti 2 Indextal för juni och juli blir officiella den 15 augusti eller från AB Svensk Byggtjänst 3 87 Stockholm tfn 8-457 e-post: kundservice@byggtjanst.se Medlemmar i Sveriges Byggindustrier får Byggindex till reducerat pris. Beställ genom www.prenservice.se eller tfn 77-45 71 98, Titeldata AB Kundtjänst, 2 86 Stockholm www.byggindex.scb.se r a m m o s Trevlig edaktionen önskar r
Ekonomisk månadsöversikt Indexutvecklingen i sammandrag Indexserie Indextal Förändring i procent 1) Apr Maj Maj- Maj- 2 2 Apr- Maj- Faktorprisindex exkl. löneglidning och moms basår (24 = ) Flerbostadshus: Totalt därav: Entreprenörens kostnad exkl. projektering Byggherrens kostnad Byggmaterial Arbetslön (exkl. löneglidning) 13,6 131,7 12,5 139,6 9,8 13,6 131,7 121, 139,7 9,8 +, -, +,4 +, ±, +3,2 +2,6 +9,7 +1,9 +3,6 Gruppbyggda småhus: Totalt därav: Entreprenörens kostnad Byggherrens kostnad Byggmaterial Arbetslön (exkl. löneglidning) 126,2 126,3 +,1 +3,4 127,1 127,1 +, +2,7 121,1 121,5 +,3 +7,5 132,4 132,6 +,1 +1,9 12,1 12,1 ±, +3,6 Entreprenadindex E84 (1984 1 = ) Projektering 5 Tjänstemannalöner 4 Schaktmaskiner 5 Övriga maskiner 512 Transporter 6 Elkraft (husbyggnad) 721 222,5 222,7 +,1 +3,2 357 357 ±, +3,6 256 256 ±, +4,7 253 253 ±, +2, 312 3 -,5 +3,4 467 467 ±, +2,1 Prisindex för inhemsk tillgång ITPI (25=) Totalt därav: Verkstadsvaror Mars Apr Apr- Apr- 2 2 Mars- Apr- 8,6 9, +,3 +2,2 1, 1,3 +,3-3,5 Konsumentpriser (198 = ) Prisbasbelopp 2: 42 8 kr Konsumentprisindex totalt: därav: Boende Hyreslägenhet: Hyra Egnahem: Totalt Egnahem: Vatten och och bostadsanknutna tjänster El och bränsle Nettoprisindex totalt: 3, 3,44 +,4 +3,3 383,3 383,98 +,2 +9,8 539,7 542,7 +,7 +2,5 27,17 269,97 -,1 +19,5 72,3 72,32 ±, +1,5 739,29 721,13-2,5 +6,9 26,17 261,58 +,5 +2,4 2) 1) Beräknat på indextal med flera decimaler. 2) Vid beräkningen av den procentuella förändringen har hänsyn tagits till att konsumtionens sammansättning förändras över tiden. Den angivna procentuella förändringen kan därför skilja sig från de publicerade indextalens procentuella förändring. Byggindex 5 3
Bygga för vem? Och var? Bostadsefterfrågan är beroende av två viktiga faktorer. Den ena att hushållen har framtidstro och därmed lånevilja. Den andra att det verkligen finns människor som efterfrågar bostäder. Framtidstron varierar över konjunkturen. Här riktas intresset mot vilka som vill ha bostad, och var. De senaste decennierna har det framför allt varit inom storstadsregionerna som efterfrågan funnits. Här skall vi göra en snabbanalys av hur det ser ut de närmaste fem och tio åren i de 26 regioner, som används av Sveriges Byggindustrier (BI). Regionerna är i princip län. Skåne och Västra Götaland har dock delats upp i tre regioner vardera. Kungsbacka räknas in i Göteborgsregionen och inte till Halland. Åldersgruppen 2-27 år har valts för att det är en grupp där efterfrågan på mindre lägenheter är stor. I åldersgruppen 28-4 år växer efterfrågan på eget hus och större lägenheter när familjebildningen sker. Åldersgränserna speglar rätt väl hur livet ter sig för många. Åldersgruppen 2-64 år har tagits med för att ge en uppfattning om hur arbetskraften utvecklas. Utgångspunkten är den faktiska befolkningen 2 enligt SCB. För åren därefter räknas nya befolkningssiffror fram med hänsyn till de senaste årens födelsetal, in- och utrikesflyttningar till och från landets kommuner samt dödstal. Allt beräknas för 1 åldersklasser, för samtliga kommuner och för båda könen separat. Resultatet blir således vad som händer om inget radikalt inträffar, som påverkar befolkningsutvecklingen i en kommun. Det föddes ovanligt många barn under åren kring 199. De är nu 2 år äldre, lämnar gymnasiet och på väg till eget arbete, högskolestudier och egen bostad. Åldersgruppen 2-27 år förändras därför lite under de närmaste fem åren sett över hela riket. I Stockholm ökar gruppen med procent eller med över 2 personer. I Göteborgsregionen beräknas ökningen bli 4 procent eller drygt 4 personer och i Helsingborg med cirka sex procent eller knappt 2. I Jämtland, Gotland, Norrbotten och i Kalmarregionen minskar åldersgruppen 2-27 år med 3-6 procent. Omräknat i antal blir det något mindre än 1 personer i dessa regioner förutom Gotland. Befolkningsförändring i några ålders grupper inom BI:s regioner Procent 2-27 år 28-4 år 2-64 år 2-15 2-2 2-15 2-2 2-15 2-2 Blekinge, -19,5-4, -,9-2,9-6,8 Dalarna -3,8-27,3-5,7-2,7-5,7-12,2 Fyrbodal 1,5-21,8-8, -4,6-3,8-9,5 Gävleborg 1,2-22,1-9,5-6,4-5,3 -,5 Göteborg 4, -9,2-2,6,5,8,4 Gotland -3,6-31,7 -,5-8,4-6, -14,4 Halland,4-19, -2,7 1,2-1,2-4,3 Helsingborg 6,1 -,2-1,9 4,4,6,4 Jämtland -5,2-29,3-8,2-8,9-6,2-13,7 Jönköping,3-2, -4,1,3-2,1-5,9 Kalmar -3, -26,9-6,9-5,4-5,3-12,3 Kristianstad,8-18,7-4,1,8-2, -5,2 Kronoberg 1, -15,8-1,6,1-1,9-5,4 Malmö 1,1-13,2 2, 5,9 2,1 2,7 Norrbotten -3,3-26,5-9,8-9, -6,9-15,1 Sjuhärad 5,6-14,9-3, 4,8 -,9-3,6 Skaraborg -2,1-25,6-5,7-2, -4,2 -,1 Södermanland 1,1-18,4-4,5 -,3-2,5-5,7 Stockholm 9,9 -,8-2,1 4,4 3,1 5,5 Uppsala 1, -17,2 -,3 5,3 -,3-2,8 Värmland -1,9-23,5-7,9-5,6-5, -,3 Västerbotten -1,2-23, -4, -4,1-3,4-9,8 Västernorrland -2,4-24,2-9,1-9,7-6, -12,5 Västmanland 4,4-14,8-4,8 -,4-2,5-5,8 Örebro,1-16,1-5,5-2,6-3,1-6,7 Östergötland 2,2-15,5-3,8 -,9-1,6-5,1 Riket 2,8-14,2-3,4,7 -,9-3,1 Källa: SCB och egna beräkningar Förändringarna i åldersgruppen 2-27 år blir betydligt större fram till 22 från 2. I samtliga regioner utom Stockholm ser åldersgruppen ut att minska med tvåsiffriga procenttal. I Malmö- och Göteborgsregionen handlar det om cirka färre personer i dessa åldrar. I Stockholmsregionen är förändringen av antalet personer betydligt mindre med en minskning på knappt 1 procent. För bostadsförvaltare, och därmed för byggindustrin, är det ett dilemma. Först kommer ett stort sug efter mindre lägenheter, som efter några år snabbt försvinner och gör att efterfrågan istället minskar. För åldersgruppen 28-4 år, då familjebildning vanligen sker, är det istället de närmaste fem åren som ser svåra ut. Endast i Malmöregionen ser det ut att bli en liten ökning. I Stockholmsregionen minskar åldersgruppen med cirka 2 procent. I hälften av regionerna kan åldersgruppen minska med 5- procent under de närmaste fem åren. Hoppet står dock till att den stora 9-talsgenerationen kommer att bilda familj under slutet av detta decennium. Fram till 22 ser det därför ut som att åldersgruppen 28-4 år ökar i hälften av regionerna, medan den minskar med mer än 5 procent jämfört med 2 i sju regioner. Över landet kan man se att regionerna från Bergslagsområdet och norrut står inför stora minskningar. Även regionerna söder om Stockholm på Sveriges östra sida samt i Västergötland kan minskningarna bli omfattande. Även förändringarna i storleken av denna åldersgrupp och därmed efterfrågan på större lägenheter eller eget boende kommer således att ställa bostadsförvaltarna i många regioner inför stora strategiska problem. För vidare information kontakta BI, Siv Rydell, tfn 8-698 58 76, e-post: siv.rydell@bygg.org, eller Göran Wikner, tfn 78-33 65 16, e-post: goran.wikner@telia.com 4 Byggindex 5
Utvecklingen inom lågenergibyggnader En ny rapport från LÅGAN-programmet visar att lågenergibyggandet slog alla rekord 2. Flera aktörer, såväl byggentreprenörer som offentliga fastighetsägare och kommuner har egna högt ställda energimål utöver kraven i Boverkets byggregler, BBR. Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål som anger att energianvändningen i byggnader ska minska med 2 procent till 22 och med 5 procent till 25, jämfört med 1995 års nivå. För att nå dessa mål behövs en nationell strategi som innehåller både främjandeåtgärder och skärpt regelverk vid nybyggnation och skärpta regler vid ombyggnation. För att kunna utveckla en sådan strategi behövs fakta om dagens marknadssituation för lågenergibyggnader. Med anledning av detta har LÅGAN-programmet, på uppdrag av Energimyndigheten och Näringsdepartementet, gjort en sammanställning av lågenergibyggnader uppförda under 2-talet i Sverige (LÅGAN Rapport 2:1). Den definition av lågenergibyggnader som använts är att energianvändningen ska vara minst 25 procent lägre än energi kraven i BBR. Utredningen genomfördes dels genom litteraturstudier, dels genom kontakt med ca 3 branschaktörer. LÅGAN-programmet Programmet för byggnader med mycket låg energianvändning (LÅGAN ) är ett nationellt program för främjande av lågenergibyggnader. LÅGAN leds av Sveriges Byggindustrier och stöds av Energimyndigheten, Formas och Västra Götalandsregionen. Budgeten för programperioden 2-214 är 6 miljoner kronor. För mer information, se www.laganbygg.se. nat på lokalyta) och andelen av nya flerbostadshus 2 var drygt procent (räknat på antalet lägenheter). Över 6 procent av de uppförda lågenergibyggnaderna är byggda de senaste två åren och många ligger i Västsverige. Bland bostäderna finns 53 procent i Västsverige, där lågenergilägenheter står för en betydande del (24 %) av nyproduktionen. Bland lokalerna finns 36 procent i Västsverige och 31 procent i Stockholms län. Framgångarna i Västsverige kan bland annat bero på att det funnits eldsjälar som drivit på utvecklingen och på att Västra Götalands regionen satsat på ett program för energieffektiva byggnader inom vilket ett Passivhuscentrum byggts upp. En annan bidragande orsak kan vara att det finns en tradition av samarbete i tidiga skeden mellan kommun, beställare, entreprenörer, förvaltare, energibolag m.fl. Eftersom de allra flesta av lågenergibyggnaderna är uppförda de senaste två åren saknas ofta långtidsmätningar och utvärdering. Uppföljning av flera projekt pågår men skulle behöva göras i mycket större utsträckning än vad som sker idag, bland annat för att ta tillvara erfarenheter och utveckla de tekniska lösningarna. För de 36 byggnader som har uppgifter om både projekterad och uppmätt energianvändning är överensstämmelsen dock i huvudsak god. I rapporten noteras att det har skett en omsvängning i bygg- och fastighetsbranschen de senaste åren och att flera byggherrar, entreprenörer och kommuner idag har uttalade mål att bygga med lägre energianvändning än byggreglernas krav. Utredningen visar att det är tekniskt möjligt att bygga bostäder med en energianvändning som ligger 5 6 procent under gällande byggregler. Merkostnaden för att göra flerbostadshusen energieffektiva anges i medeltal vara 7 procent men varierar mellan noll och 17 procent. Vad gäller förskolor och skolor indikerar utredningen att det tekniskt är möjligt att uppföra sådana med en energianvändning på 5 procent av dagens BBR-krav. Det behövs dock fler empiriska uppföljningar för att säkerställa både energiprestanda och andra tekniska egenskapskrav. Merkostnaden för Utredningen visar att marknaden för lågenergibyggnader tidigare utvecklades mycket långsamt men nu har börjat ta fart. Totalt rör det sig om drygt villor, 3 2 lägenheter och 7 kvm lokalyta som byggts som lågenergibyggnader under 2-talet. Andelen nya villor som byggdes som lågenergibyggnader var fortfarande bara 1 procent 2 medan andelen av nya lokalbyggnader var drygt 8 procent (beräkatt göra skolor och förskolor energieffektiva anges i medel vara 3 procent men varierar mellan noll och procent. För kontor visar utredningen att det tekniskt är möjligt att uppföra sådana med en energianvändning som är minst 25 procent lägre än gällande byggregler. Merkostnaden för att bygga kontorslokaler som ligger 25 procent under BBR-kraven uppges vara försumbar. I rapporten konstateras att energimärkning har bidragit till att driva på utvecklingen. Av de kartlagda lokalbyggnaderna har nära hälften certifierats med GreenBuilding. Tendensen är särskilt tydlig i Stockholmsområdet där byggandet av lågenergilokaler har tagit fart i samband med etableringen av GreenBuilding. Kravspecifikationen för passivhus är troligtvis en av de faktorer som drivit på utvecklingen inom bostäder. För de nya byggnader som ingår i utredningen har sex villor och sex flerbostadshus uppförts enligt kravspecifikationen för passivhus, 37 lokaler är uppförda enligt kraven på GreenBuilding, tre lokaler enligt Miljöbyggnad och tre lokaler enligt LEED. Av de ombyggda lokalerna är 12 stycken GreenBuilding-certifierade. Energimärkning Märkning eller certifiering är ett sätt att synliggöra en byggnads energi- och miljöprestanda. Det finns flera olika miljö- och energimärkningssystem för byggnader, t.ex. Miljöbyggnad (tidigare Miljöklassad byggnad), GreenBuilding, BREEAM, LEED, Passivhus och Svanen. Ladda ner rapporten från www.laganbygg.se För vidare information kontakta BI, Maria Brogren, tfn 8-698 58 35, e-post: maria.brogren@bygg.org Byggindex 5 5
Byggpriser Byggherrekostnader upp med 9,7 % på årsbasis Faktorprisindex för flerbostadshus var oförändrat mellan april och maj 2. På årsbasis ökade faktorpriserna med 3,2 procent. April maj 2 +, % Mellan april och maj 2 var Faktorprisindex oförändrat. Entreprenörens kostnader var oförändrade. Omkostnaderna gick upp med,1 procent. Störst förändring hade gruppen Transporter, drivmedel och elkraft som gick ned med,8 procent. Inom den gruppen sjönk dieseloljan och lastbilstransporterna med 3,6 respektive,5 procent. Lönekostnader och kostnader för maskiner var oförändrade mellan april och maj. Byggmaterialkostnaderna var totalt sett oförändrade i maj. Övrigt byggmaterial, VVS-material, elmateriel och målning steg något. Snickerier och vita varor var oförändrade medan betongvaror, golvmaterial, trävaror samt järn och stål sjönk något under maj. Byggherrekostnaderna gick upp med,4 procent. Det berodde främst på ökade räntekostnader samt ökade allmänna kostnader. Maj 2 maj 2 +3,2 % Faktorprisindex steg med 3,2 procent mellan maj 2 och maj 2. Entreprenörens kostnader steg med 2,6 procent, vilket drog upp totalindex med 2,3 procentenheter. Störst påverkan på entreprenörens kostnader hade byggmaterial som steg med 1,9 procent mellan maj 2 och maj 2. Inom den gruppen ökade övrigt byggmaterial med 3,7 procent, snickerierna steg med 3,6 procent och järn och stål ökade med 3, procent. Kostnaden för Transporter, drivmedel och elkraft ökade med 3,6 procent. Inom den gruppen kan noteras att kostnaderna för dieselolja gick upp med 8,3 procent. Maskin kostnaderna steg med 2,6 procent. Löner och omkostnader ökade båda med 3,6 procent. Utvecklingen för olika produktionsfaktorer Maj 2 maj 2 Faktorprisindex för flerbostadshus exkl. löneglidning och moms 12 8 6 4 2-2 procent TOTAL = +3,2 Byggmaterial 2 3 Transporter, drivmedel och elkraft 4 Arbetslöner Kostnadsslag Procentuell Inverkan på förändring totalindex Maj - Maj - Maj - Maj - Maj -9 Maj - Maj -9 Maj - 1 Byggmaterial +4,6 +1,9 +2,2 +,9 2 Löner exkl. löneglidning -,1 +3,6 -, +,6 3 Maskiner -,7 +2,6 -, +,1 4 Transporter, drivmedel, elkraft +8, +3,6 +,5 +,2 5 Omkostnader +,8 +3,6 +,1 +,5 5 Procentenheter Maskiner 6 7 8 Omkostnader Byggherrekostnad Bredden på staplarna motsvarar produktionsfaktorns viktandel i procent vid beräkning av faktorprisindex för flerbostadshus. Staplarnas höjd motsvarar den genomsnittliga prisutvecklingen för respektive varugrupp. Förändringar efter kostnadsslag och inverkan på totalindex Faktorprisindex för flerbostadshus exkl. löneglidning och moms 1-5 Entreprenörens kostnader +3, +2,6 +2,8 +2,3 6 Byggherrekostnader +1,2 +9,7 +,1 +,9 1 6 Total Byggkostnad +2,9 +3,2 +2,9 +3,2 Faktorprisindex beskriver utvecklingen av entreprenörens kostnad respektive byggherrekostnaden. Förändringen av kostnadsslagen vägs samman till ett totalindex. Byggherrekostnaderna utgörs av ränte- och kreditivkostnader, kostnader för projektering och centrala administrationskostnader. Byggherrekostnaderna steg med 9,7 procent på årsbasis, vilket till stor del kan förklaras av räntekostnader som ökade med 9 63 procent. Kostnaderna för tjänstemannalöner, projektering samt allmänna kostnader steg också på årsbasis. 6 Byggindex 5
Byggpriser 6 5 4 3 2 1-1 procent Utvecklingen för olika byggvaror Maj 2 maj 2 Faktorprisindex för flerbostadshus exkl. moms Betongvaror Trävaror TOTAL = +1,9 2 Armeringsstål Snickerier Bredden på staplarna motsvarar bygg varugruppens viktandel i procent av allt byggmaterial i beräkningen av faktor prisindex. Staplarnas höjd motsvarar den genom snitt liga prisutvecklingen för respektive varugrupp. 3 4 Järn och stål exkl. armeringsstål 5 Procentenheter Vita varor Golvmaterial VVS-material 6 Material för målning 7 Elmateriel 8 9 Övr. * här ingår bl.a. material till värmeisolering, soprumsutrustning, gips- och trä baserade skivor, papp m.m. Varuslag Förändring efter varuslag Faktorprisindex för flerbostadshus Prisförändring i procent Maj - Maj - Maj -9 Maj - Armeringsstål +25,1 +4,9 Övrigt byggmaterial* +3, +3,7 Snickerier +2,5 +3,6 Betongvaror +3,9 +3,2 Järn och stål +,3 +3, Material för målning +2, +2,2 Vita varor +4,4 +1,7 VVS-material +5, +1,3 Trävaror +13,9 +1, Golvmaterial +,5 +,6 Elmateriel +3,5 -,7 S:a för byggmtrl +4,6 +1,9 Fakta till diagrammet Diagrammet visar utvecklingen av faktorprisindex för flerbostadshus totalt samt uppdelat på entreprenörens kostnader och byggherrekostnaden. Den totala byggkostnaden steg från maj 21 till maj 2 med 41,8 procent. Entreprenörens kostnad, som utgör 87,2 procent av faktorprisindex totalt, steg under motsvarande period med 45,4 procent. Byggherrekostnaden, som utgör resterande 12,8 procent av totalindex, steg med 17,2 procent. Från juni 23 till februari 26 låg byggherrekostnaderna i stort sett stilla. Efter det steg byggherrekostnaderna fram till september 28. Under första halvan av 29 sjönk byggherrekostnaderna, mycket beroende på att räntorna gick ned. Därefter har byggherrekostnaderna återigen ökat beroende på ökade räntekostnader. Faktorprisindex för flerbostadshus Indexutveckling för Entreprenörens kostnader, Byggherrekostnad och Total Byggkostnad maj 21 maj 2 16 15 14 13 12 1 9 index maj 21= 21 2 3 4 5 Som jämförelse kan nämnas att konsument prisindex under perioden 6 Entreprenörens kostnader Total byggkostnad 7 8 Byggherrekostnader 9 april 21 till april 2 steg med 16,7 procent. För vidare information kontakta SCB, Caroline Neander, tfn 8-56 946 21, e-post: caroline.neander@scb.se Byggindex 5 7
Bostadsbyggandet definitiva uppgifter Historiskt få nybyggda studentlägenheter Totalt färdigställdes 19 5 lägenheter i nybyggda hus under 2. Jämfört med 29 är det en minskning med 15 procent. Nyproduktionen av småhus ökade med 6 procent, från 8 374 år 29 till 8 875 år 2. Antalet nyproducerade lägenheter i flerbostadshus minskade från 14 447 till 625 under samma period, vilket är en minskning med 26 procent. Statistik om nybyggda studentbostäder särredovisas för perioderna 1961 1979 och 1996 2. Under den tidigare perioden färdigställdes i genomsnitt 1 35 bostäder per år och under den senare 1 495 bostäder per år. Förra året färdigställdes totalt 125 studentbostäder i hela riket. Det är en kraftig minskning jämfört med året innan då 1 172 studentbostäder färdigställdes. Enligt officiell statistik från Högskoleverket blev 83 5 personer utan tidigare högskolestudier antagna under läsåret 2. Det innebär att det byggdes knappt två studentbostäder per tusen nya antagna till högskoleutbildning. Det byggdes 3 444 en- och tvårumshyresrätter, vilket motsvarar 64 procent av det totala antalet färdigställda hyreslägenheter i flerbostadshus. Det kan jämföras med perioden 1995 22 då drygt fyra av fem nybyggda hyreslägenheter var en- eller tvårumslägenheter. Även nybyggnad av enrumslägenheter sammantaget var 2 på den lägsta nivån på 22 år. Totalt färdigställdes 2 45 enrumslägenheter med eller utan kök/ kokvrå. Västra Götaland har störst bestånd av ägarlägenheter Den 1 maj 29 blev det möjligt att bilda så kallade ägarlägenheter. I nybyggnadsstatistiken redovisas dessa som lägenheter i flerbostadshus med upplåtelseformen äganderätt. Förra året färdigställdes sammanlagt 85 ägarlägenheter varav 68 byggdes i Västra Götaland och resterande 17 i Skåne län. Dessa lägenheter plus de sex ägarlägenheterna, också de i Västra Götaland, som färdigställdes 2 ger ett befintligt nybyggnadsbestånd på 91 ägarlägenheter. Dramatisk nedgång i byggandet av studentbostäder 5 4 3 2 1 12 8 6 4 2 195 Antal påbörjade resp färdigställda lägenheter 1996 2 antal 1996 antal Fortsatt minskat bostadsbyggande 55 98 Antal färdigställda lägenheter 195 2 6 65 Färdigställda Flerbostadshus Småhus 7 75 2 8 4 85 Påbörjade Om statistiken Statistiken över nybyggnad av bostäder belyser bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Den preliminära kvartalsstatistiken (nästa sida) skall ge en snabbinformation om bostadsbyggandets utveckling med avseende på påbörjade bostadslägenheter fördelat på olika hustyper. Den årliga statistiken belyser nytillskottet (färdigställandet) av bostäder mer detaljerat med avseende på lägenheternas och husens utformning samt beskriver regionala och kommunala variationer. 9 6 95 8 5 För vidare information kontakta SCB, Thang Tran, tfn 8-56 946 92, e-post: thang.tran@scb.se 8 Byggindex 5
Bostadsbyggandet, preliminära uppgifter 1:a kv 2: Kraftig ökning av påbörjade lägenheter Påbörjade lägenheter Under första kvartalet 2 påbörjades nybyggnad av ca 7 3 1) bostadslägenheter. Det är en ökning med 39 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Byggandet av flerbostadshus nådde rekordhöga 5 65 lägenheter, den högsta nivån på närmare två decennier. Jämfört med i fjol är det en ökning med 63 procent. Samtidigt minskade småhusbygg andet med 8 procent. 6 5 4 3 2 Påbörjade lägenheter 1 kv 2 2 1 -tal lägenheter Nybyggda flerbostadshus Nybyggda småhus Tillskottet av lägenheter sker även i påbörjade ombyggda flerbostadshus. För första kvartalet 2 beräknas dessa till ca 5 1) lägenheter, vilket är en ökning med 85 procent jämfört med samma period 2. 1 2 1 Ombyggnad av flerbostadshus 2 3 4 5 6 7 8 9 Färdigställda lägenheter Det färdigställdes sammanlagt ca 4 25 1) bostadslägenheter i nybyggda hus. Detta innebär en minsking med 32 procent jämfört med samma period 2 då 6 269 lägenheter färdigställdes. Färdigställda nettoförändringar i ombyggnader 2) av flerbostadshus uppgick under perioden till ca 3 1) lägenheter, vilket innebär en minskning med 33 procent jämfört med samma period förra året. 6 5 4 3 2 1 Färdigställda lägenheter 1 kv 2 2 1 -tal lägenheter Nybyggda småhus Nybyggda flerbostadshus Ombyggnad av flerbostadshus 21 2 3 4 5 6 7 8 9 1) Påbörjandesiffrorna är uppräknade med 32 procent för nybyggnad och 2 procent för ombyggnad, medan färdigställandesiffrorna är uppräknade med 48 procent för nybyggnad och 14 procent för ombyggnad vilka är de genomsnittliga eftersläpningarna de senaste åren. 2) Med nettoförändring i ombyggnad avses byggnadsåtgärder där lägenhetsfördelningen ändrats t.ex. genom ombyggnad av lokal till lägenhet, inredning av vindar, sammanslagningar m.m. Enbart de av ombyggnaden berörda lägenheterna ingår. Påbörjade lägenheter 1:a kv 2 1:a kv 2. Procentuell förändring Påbörjade lägenheter Nybyggnation av småhus -8 Nybyggnation av flerbostadshus +63 Ombyggnad av flerbostadshus. Netto +85 För vidare information kontakta SCB, Thang Tran, tfn 8-56 946 92, e-post: thang.tran@scb.se eller Vivianne Olofsson, tfn 8-56 94 7, e-post: vivianne.olofsson@scb.se Byggindex 5 9
Bostadsbeståndet 2 Nya beräkningar av Sveriges bostadsbestånd Enligt det nya kalkylerade bostadsbeståndet fanns det 4 58 373 lägenheter i landet 31 december 2. Dessa fördelades på 1 997 244 lägenheter i småhus och 2 5 129 lägenheter i flerbostadshus. Av landets 2 5 129 lägenheter i flerbostadshus äger bostadsrättsföreningar flest lägenheter, 919 137 stycken. Därefter kommer allmännyttiga ägare med 761 714 lägenheter. Fördelat på upplåtelseform är 1 591 893 hyresrätter, 919 137 bostadsrätter och 99 stycken är ägarlägenheter. Flera nya bostadsrätter via ombildning I flerbostadshus tillkom det 26 8 nya bostadsrätter i landet genom nybyggnad, ombyggnad och ombildning år 2. Hyresrätterna minskade med 14 28 lägenheter, vilket främst beror på det stora antalet ombildade lägenheter under året. Nettotillskottet av antalet lägenheter som ombildades till bostadsrätter var 2 6 stycken. 69 procent av dessa ligger i Stockholms län. Bostadsbeståndet efter byggnadsperiod Av det totala svenska småhusbeståndet byggdes många småhus på 197-talet. Under perioden 1971 198 byggdes 21 procent av det totala småhusbeståndet. När det gäller flerbostadshus byggdes 41 procent under perioden 1951 197 med störst andel under perioden 1961 197 då 25 procent byggdes. Läns- och kommunsiffror finns att hämta i Sveriges statistiska databaser som nås via SCB:s hemsida. www.scb.se. Gå in under Hitta statistik, Statistik efter ämne, Boende, byggande och bebyggelse och rubriken Bostadsbestånd (kalkylerat). Där finns även information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. Faktaruta SCB:s nya kalkylerade bostadsbestånd Fr.o.m. 2 tas bostadsbeståndet fram med en ny metod. Antal lägenheter hämtas från fastighetstaxeringsregistret (FTR) per 2-1-1. Därefter uppdateras uppgifterna med under 2 färdigställda nybyggda bostäder, färdigställda ombyggda flerbostadshus och påbörjade rivningar samt ägar- och upplåtelseformsändringar varefter vi erhåller ett kalkylerat bostadsbestånd per 2-12-31. Detta innebär bättre kvalitet och aktualitet jämfört med den metod som användes för åren 1991 29. Den tidigare metoden baserades på Folk- och Bostadsräkningen Antal lägenheter i riket Efter hustyp och upplåtelseform Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt Småhus 64 535 78 832 1 853 877 1 997 244 Flerbostadshus 1 591 893 919 137 99 2 5 129 Totalt 1 656 428 997 969 1 853 976 4 58 373 Antal och andel lägenheter Efter hustyp och län 2 Län Antal lägenheter Andel Andel fler- Flerbostadshus Småhus Totalt småhus bostadshus Stockholm 698 895 262 837 961 732 73 27 Uppsala 91 23 67 2 158 25 58 42 Södermanland 7 938 6 514 131 452 54 46 Östergötland 121 271 9 136 2 47 57 43 Jönköping 73 45 82 95 155 95 47 53 Kronoberg 38 3 5 715 88 818 43 57 Kalmar 49 137 67 936 7 73 42 58 Gotland 9 997 17 594 27 591 36 64 Blekinge 32 22 41 92 74 14 43 57 Skåne 314 267 42 581 413 54 46 Halland 5 179 84 128 134 37 37 63 Västra Götaland 4 6 333 788 744 399 55 45 Värmland 62 167 74 56 136 727 45 55 Örebro 72 788 64 986 137 774 53 47 Västmanland 71 693 53 163 124 856 57 43 Dalarna 61 534 8 358 141 892 43 57 Gävleborg 66 748 73 695 14 443 48 52 Västernorrland 57 75 62 359 12 64 48 52 Jämtland 32 587 34 954 67 541 48 52 Västerbotten 65 631 62 6 127 637 51 49 Norrbotten 6 666 64 286 124 952 49 51 Hela riket 2 5 129 1 997 244 4 58 373 56 44 199 med årlig justering av inrapporterade nybyggnader, ombyggnader, rivningar samt ägar- och upplåtelseformsändringar. Bostadsbeståndet efter upplåtelseform, m.m. SCB kan på uppdragsbasis ta fram ytterligare statistik om bostadsbeståndet 2. Vi kan bland annat redovisa bostadsbeståndet fördelat på ursprunglig byggnadsperiod, ägarkategori och upplåtelseform (bostadsrätt, hyresrätt, äganderätt). Vi kan även redovisa uppgifter om omvandling av lägenheter i flerbostadshus från hyresrätt till bostadsrätt. För vidare information kontakta SCB, Rein Billström, tfn 8-56 947 97, e-post: rein.billstrom@scb.se Byggindex 5
Kust och stränder i Sverige Det strandnära byggandet ökar Drygt byggnader uppfördes mellan åren 26 29 inom meter från kust- och strandlinjen. Dessa strandnära byggnader motsvarar 16 procent av samtliga uppförda byggnader i landet under perioden. Byggnader uppförda 26 29 inom och utom m från kust- och strand linjen Antal och procent. Riket Byggt under perioden Lantbrukar- Småhus Fritids- Flerbostads- Industri o. Totalt bostad perm.bost hus hus övrigt Inom m från strand 331 5 275 4 318 578 513 15 Totalt byggt under perioden 2 27 46 144 13 427 3 348 5 22 7 346 Procent inom m av totalt byggt 15 % % 32 % 17 % % 16 % Detta är en ökning jämfört med perioden 21 25 då 14 procent av byggandet skedde i meters-zonen.cirka 7 8 av byggnaderna uppfördes utanför tätort, varav 77 procent i anslutning till befintlig bebyggelse. Totalt för landet tillkom cirka 1 8 av de strandnära byggnaderna längre bort än 75 meter från annan bebyggelse. De nya byggnaderna i strandzonen motsvarar i genomsnitt 2 75 tillkommande byggnader per år. Detta är en ökning jämfört med perioden 21 25 då det i genomsnitt uppfördes 1 84 byggnader per år inom meter från kust- och strandlinjen. Samtliga norrlandslän representerade en högre andel av bebyggelse uppförd inom meter från kust- och strandlinjen än riks genomsnittet. Det gällde även Värmland, Blekinge, Dalarna och Södermanland. Totalt uppfördes flest byggnader inom meters-zonen i Stockholms län, 2 stycken, och i Västra Götalands län, 1 791 stycken. Av fritidshusen uppfördes i genomsnitt för hela landet 32 procent inom meter från kust- och strandlinjen, och i samtliga norrlandslän utom Jämtlands län mer än hälften. Bebyggelsepåverkad kust- och strandsträcka ökar Kust- och strandlinje med byggnad inom meter betraktas som bebyggelsepåverkad. År 25 var cirka 37 4 km kust- och strandlinje bebyggelsepåverkad. Detta motsvarade knappt procent av den totala kust- och strandlinjen i landet. Åren 26 29 blev, genom de då uppförda byggnaderna, ytterligare 176 km bebyggelsepåverkad. De längsta sträckorna med tillkommen bebyggelsepåverkad kust- och strandlinje under perioden finns i Västra Götalands, Stockholms och Skåne län. Samtliga dessa län hade år 25 en hög re andel bebyggelsepåverkad kustoch strandlinje än riksgenomsnittet. För vidare information kontakta SCB, Johan Stålnacke, tfn 8-56 947 5, e-post: johan.stalnacke@scb.se Byggindex 5
Sysselsättning Fler anställda i byggindustrin Antalet anställda inom byggindustrin ökade med 8,7 procent under första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år, och antalet anställda uppgick till 235 anställda. Den privata sektorn som helhet visade en uppgång, 3,9 procent, jämfört med före gående år. Andelen tillfälligt anställda inom byggindustrin var 5,2 procent vilket var en ökning jämfört med första kvartalet 2. 8 7 6 5 4 Andel fast nyanställda och avgångna inom byggindustrin procent Kv 1 2 kv 1 2 Nyanställda Avgångna Under första kvartalet 2 fanns det 3 2 lediga jobb inom byggindustrin. Detta innebär att antalet lediga jobb inom byggindustrin ökade med 87 procent jämfört med motsvarande kvartal 2. I privat sektor som helhet ökade antalet lediga jobb med 51 procent på årsbasis och totalt fanns det i privat sektor 5 2 lediga jobb. Arbetskraftsbristen inom byggindustrin, antalet vakanser, ökade med 58 procent under första kvartalet jämfört med samma kvartal 2. Under första kvartalet fanns det 1 6 vakanser. Antalet vakanser för hela privata sektorn ökade med 89 procent under kvartalet. 3 2 1 16 14 12 8 6 2 procent 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Andel tillfälligt anställda Kv 1 2 kv 1 2 Totalt Övrig industri 4 Byggindustri Antalet anställda i privat sektor 2 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 29/ Bygg Tjänstenäring(G-O) 1:a 215 8 1 759 3 2:a 223 2 1 839 8 3:e 23 652 1 874 464 4:e 229 7 1 877 8 1:a 216 4 1 842 2 2:a 233 2 1 94 5 3:e 235 9 1 917 6 4:e 238 9 1 928 5 1:a 235 1 98 29/ Industri Totalt 1:a 675 3 2 721 2:a 692 2 892 8 3:e 567 731 2 759 842 4:e 554 4 2 748 8 1:a 545 9 2 686 5 2:a 557 9 2 782 9 3:e 567 8 2 89 8 4:e 563 8 2 816 6 1:a 563 2 791 3 Andelen nyanställda tillsvidare, ökade inom byggindustrin under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2. Andelen uppgick under första kvartalet Kort om undersökningen till 3,3 procent. Motsvarande siffra för andelen avgångna uppgick till 3,3 procent, vilket var en ökning. KS (kortperiodisk sysselsättningsstatistik) och KV (konjunkturstatistik över vakanser) är två företagsbaserade urvalsundersökningar med arbetsställe som urvalsobjekt. Urvalet dras ur SCB:s Företags Databas (FDB) och stratifieras efter näringsgren och storleksklass. Data samlas in via postenkät och de variabler som undersöks är: Anställda Personalomsättningen Lediga jobb Vakanser Frånvaron (fördelad på sjukdom, semester, övrig orsak) Mättidpunkten för frågorna är en angiven dag i mätmånaden förutom personalomsättningen som avser hela mätmånaden. För vidare information kontakta SCB, Anders Eklund tfn 19 17 62 44 e-post: anders.eklund@scb.se För vidare information kontakta SCB, Anders Eklund tfn 19 17 62 44 e-post: anders.eklund@scb.se 12 Byggindex 5
Löner för privat sektor Mars 2 mars 2: Löneökningen 3,2 % för byggarbetare Den genomsnittliga timlönen för arbetare i byggsektorn var 157, kronor och tjänstemännens genomsnittliga månadslön var 34 23 kronor under mars 2. Detta är en ökning med 3,2 respektive 2,4 procent jämfört med mars 2. Byggarbetarna arbetade övertid 1,6 procent av ordinarie arbetstid i mars 2, vilket är en ökning med,2 procentenheter jämfört med mars 2. Den preliminära genomsnittliga timlönen för en arbetare var under mars 142,9 kronor, vilket är en ökning med 2,1 procent jämfört med mars 2. För en arbetare inom verkstadsindustrin var timlönen 147,8 kronor under mars 2, en ökning med 2,6 procent på årsbasis. Andelen övertid ökade Den totala övertiden för arbetare var under mars 2 1,9 procent, vilket är en ökning med,1 procentenheter jämfört med mars 2. Under mars 2 var den genomsnittliga månadslönen för tjänstemän 33 3 kronor exklusive rörliga tillägg och 33 7 kronor inklusive rörliga tillägg, vilket är en ökning med 2,1 respektive 1,7 procent jämfört med mars 2. Förändringstalen är baserade på skillnader mellan de definitiva lönerna för år 2 och de preliminära lönerna för år 2. Till de preliminära lönerna kan ytterligare löneökningar komma i form av retroaktiva löneutbetalningar. Den slutliga genomsnittslönen fastställs efter ett år. 16 15 14 13 12 1 2 36 34 32 3 28 26 24 22 8 Genomsnittlig timlön för arbetare inom privat sektor kronor/timme 1 2 3 Mars 2 mars 2 4 Byggverksamhet 5 Totalt Genomsnittlig månadslön för tjänstemän inom privat sektor 2 Inklusive rörliga lönetillägg. Mars 2 mars 2 kronor/månad procent 1 2 3 4 5 6 6 7 Byggverksamhet Totalt Löneutveckling inom byggsektorn för arbetare och tjänstemän 7 8 8 Procentuell förändring på årsbasis 9 9 preliminära uppgifter preliminära uppgifter Andelen övertid inom byggindustrin 7 6 5 Arbetare Procentuell andel övertid för arbetare inom privat sektor 4 3 Mars Mars 2 2 Byggverksamhet 1,4 1,6 Totalt 1,8 1,9 2 1 1992 93 94 95 96 97 98 Tjänstemän 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 För vidare information kontakta SCB, Ann-Marie Persson, tfn 19-17 63 38, e-post: ann-marie.persson@scb.se Byggindex 5 13
Översynen av Entreprenadindex E84 är nu klar Jämförelse mellan nya och gamla ENTREPRENADINDEX Den nya Entreprenadindexserien följer samma indelning som den föregående. Efter översynen har grupperna fått nya kostnadsfördelningar och uppdaterat innehåll. Det har resulterat i att likartade huvudgrupper slagits samman (t.ex. E84 litt 2 och 312 Betongarbeten), men det har också tillkommit nya (t.ex. nya litt 7 Arbeten med stålpålar). Nedan följer en jämförelse mellan den nya och den gamla indexserien för huvudgrupperna. Entreprenadindex jan 2= Entreprenadindex E84 jan 1984= HUSBYGGNADSENTREPRENADER HUSBYGGNADSENTREPRENADER 1 MARKARBETEN 1 MARKARBETEN 1 Jordarbeten 1 Jordarbeten 2 Bergarbeten 2 Bergarbeten 312 Bergarbeten 3 Asfaltarbeten 5 Asfaltarbeten 4 Trädgårdsarbeten 6 Trädgårdsarbeten 5 Betongarbeten 7 Betongarbeten 314 Betongarbeten 6 Arbeten med betongpålar 6 Arbeten med betongpålar 7 Arbeten med stålpålar Ny 8 Arbeten med kalkcementpelare Ny 9 Spontningsarbeten 4 Spontningsarbeten 313 Spontningsarbeten 12 BYGGNADSARBETEN 12 BYGGNADSARBETEN 121 Flerbostadshus och förvaltningsbyggnader med stomme av platsgjuten betong 122 Flerbostadshus och förvaltningsbyggnader med stomme av prefab ricerade betongelement 121 Flerbostadshus och förvaltningsbyggnader med stomme av platsgjuten betong 122 Flerbostadshus och förvaltnings byggnader med stomme av prefabricerade betongelement 123 Byggnader med stomme av trä 123 Enbostadshus med stomme av trä 124 Ombyggnader 124 Ombyggnader 125 Köpcentrum och logistikbyggnader med stomme av prefabricerade betongelement 125 Industribyggnader med stomme av prefabricerade betongelement 126 Köpcentrum och logistikbyggnader med stomme av stål 126 Industribyggnader med stomme av stål 13 RÖRARBETEN 13 RÖRARBETEN Utgår, ersätts av 131 131 Utvändiga värme- och sanitetsarbeten 131 Värme- och sanitetsinstallationer i byggnader (ersätter 131,133-136) Utgår, ersätts av 131 Utgår, ersätts av 131 Utgår, ersätts av 131 Utgår, ersätts av 131 132 Invändiga värme-, vatten och sanitetsinstallationer i flerbostadshus och förvaltningsbyggnader 133 Invändiga värme-, vatten- och sanitetsinstallationer 134 Invändiga vatten- och sanitetsinstallationer 135 Invändiga värme-, vatten- och sanitetsinstallationer 136 Invändiga värme-, vatten- och sanitetsinstallationer 14 LUFTBEHANDLING 14 LUFTBEHANDLING 141 Ventilationsanläggningar 141 Ventilationsanläggningar 15 ELARBETEN 15 ELARBETEN 151 Lågspänningsanläggningar 151 Lågspänningsanläggningar 152 Installationsarbete för tele-, dataoch säkerhetsanläggningar 152 Telesignalanläggningar 153 Hissar och rulltrappor 153 Hissar och rulltrappor 14 Byggindex 5
2 VÄGENTREPRENADER 2 VÄGENTREPRENADER 2 RÖJNINGS-, GRUNDFÖRSTÄRKNINGS- OCH TERRASSERINGSARBETEN Utgår, ersätts av 2 2 RÖJNINGS-, GRUNDFÖRSTÄRKNINGS- OCH TERRASSERINGSARBETEN 2 Jordterrassering m.m. 2 Jord- och bergterrassering m.m. (ersätter 2-212) 212 Jord- och bergterrassering m.m. Utgår, ersätts av 4 213 Bergtunnlar 22 TORRLÄGGNINGS- SAMT DIVERSE KONSTARBETEN 22 TORRLÄGGNINGS- SAMT DIVERSE KONSTARBETEN Utgår, ersätts av 221 221 Betongrörledningar 221 Betong-, plast- och stålrörledningar m.m. (ersätter 221-222) 222 Betong-, plast- och stålrörledningar m.m. 23 ÖVERBYGGNADSARBETEN, TRAFIKANORDNINGAR OCH TRAFIKBELYSNING Utgår, ersätts av 231 23 ÖVERBYGGNADSARBETEN, TRAFIKANORDNINGAR OCH TRAFIKBELYSNING 231 Grusöverbyggnad m.m. 231 Överbyggnad m.m. (ersätter 231-232) 232 Bergöverbyggnad m.m. 232 Trafikbelysnings- och trafiksignalanläggningar 233 Trafikbelysnings- och trafiksignalanläggningar 233 Väg- och broräckesarbeten Ny 234 Vajerräckesarbeten Ny 24 BELÄGGNINGSARBETEN 24 BELÄGGNINGSARBETEN 241 Asfaltbeläggningar, vägar 241 Asfaltbeläggningar m.m. 242 Asfaltbeläggningar, gator Ny 243 Tankbeläggningar 242 Tankbeläggningar 244 Asfaltmassor 243 Asfaltmassor 245 Fräsning Ny 246 Vägmarkering 2162 Vägmarkering 25 BROARBETEN 25 BROARBETEN 251 Broarbeten, betong 251 Broarbeten, betong 252 Broarbeten, stål 252 Broarbeten, stål 3 LEDNINGSENTREPRENADER 3 LEDNINGSENTREPRENADER 3 MARKARBETEN 3 MARKARBETEN 3 Jordarbeten 3 Jordarbeten Utgår, ersätts av 2 312 Bergarbeten Utgår, ersätts av 9 313 Spontningsarbeten Utgår, ersätts av 5 314 Betongarbeten 32 LÄGGNING AV RÖRLEDNINGAR 32 LÄGGNING AV RÖRLEDNINGAR 321 Läggning av segjärnsrör 321 Läggning av segjärnsrör 322 Läggning av PVC-rör 322 Läggning av PVC-rör 323 Läggning av betongrör 323 Läggning av betongrör Utgår, ersätts av 324 324 Läggning av stålrör 324 Läggning av högtrycksrör 325 Läggning av högtrycksrör Utgår, ersätts av 331 326 Isolerade ledningar 33 LÄGGNING AV RÖRLEDNINGAR, EXKLUSIVE MATERIAL 331 Läggning av preisolerade ledningar, exkl. material (ersätter 326) Ny 4 BERGRUMS, TUNNEL- OCH GRUVENTREPRENADER 4 BERGRUMS, TUNNEL- OCH GRUVENTREPRENADER 4 SPRÄNGNINGSARBETEN 4 SPRÄNGNINGSARBETEN 4 Sprängningsarbeten, bergrum och tunnlar (ersätter 213) 4 Sprängningsarbeten, bergrum och tunnlar 42 TRANSPORTER 42 TRANSPORTER 421 Bergtransport 421 Bergtransport 43 BETONGARBETEN 43 BETONGARBETEN 431 Förstärkningsarbeten 431 Förstärkningsarbeten 5 ÖVRIGA ARBETEN 5 ÖVRIGA ARBETEN 5 KONSULTUPPDRAG 5 KONSULTUPPDRAG 5 Projektering 5 Projektering Hela listan med såväl huvud- som undergrupper kan hämtas från www.byggindex.scb.se För vidare information kontakta SCB, Byggindex, tfn 8-56 948 6 eller BI, tfn 8-698 5876 Byggindex 5 15
Innehåll ARTIKLAR Ekonomisk månadsöversikt 3 BI: Bygga för vem? Och var? 4 BI: Utvecklingen inom lågenergibyggnader 5 Byggpriser: Byggherrekostnader upp med 9,7 % på årsbasis 6 7 Bostadsbyggandet: Historiskt få byggda studentlägenheter 8 Kraftig ökning av påbörjade lägenheter 9 Bostadsbeståndet 2: Nya beräkningar av Sveriges bostadsbestånd Kust och stränder i Sverige: Det strandnära byggandet ökar Sysselsättning: Fler anställda i byggindustrin 12 Löner för privat sektor: Mars 2 mars 2: Löneökningen 3,2 % för byggarbetare 13 Översynen av E84: Jämförelse mellan nya och gamla ENTREPRENADINDEX 14 15 tabeller Tabell 1.1 Entreprenadindex E84 för husbyggnad och anläggningar 16 18 1.2 E84, underentreprenader 19 2 1.3 E84, basgrupper 21 24 2. Faktorprisindex (FPI) för flerbostadshus exkl. löneglidning 25 2.1 FPI för gruppbyggda småhus exkl. löneglidning 25 2.4 FPI för jordbruksbyggnader 26 2.5 Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 26 3.1 Bergmaterialindex 26 3.4 Index för betongrör 26 3.5 Anläggningsmaskinindex 27 3.6 Prisindex för monteringsfärdiga trähus MT74 27 4.1 Räntor 27 6.3 Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor, AKI 28 7.1 Konsumentprisindex 29 7.2 Nettoprisindex 29 8.1 Nybyggnad och ombyggnad: Påbörjade och färdigställda bostads lägenheter 3 8.2 Bygglov 3 9.1 Byggnadskostnader för flerbostadshus och gruppbyggda småhus med avdrag för bidrag 31 9.2 d:o, men utan avdrag för bidrag 31.1 Byggnadsprisindex (BPI) för flerbostadshus och gruppbyggda småhus 32.2 BPI för flerbostadshus och gruppbyggda småhus utan avdrag för bidrag 32.3 Fastighetsprisindex för småhus 33.4 Fastighetsprisstatistik för permanenta småhus 33 FPI för bostäder inkl. löneglidning 34 Anslagstavla 35 Omslagsbild: Sven-Harrys (konstmuseum) Vasaparken, Stockholm Byggmästare Sven Harry Karlsson började i april 29 uppföra en byggnad med bl.a. en konsthall. Huset avtäcktes som en skulptur den 23 mars 2. Det är en 5-våningsbyggnad med ett mindre hus på taket. Fasaden är klädd med guldskimrande paneler. På takterrassen planeras en skulpturpark med verk av bl.a. Lena Cronqvist och Dan Wolgers. Foto: Wingårdhs arkitektbyrå och Noak Lönn Frågor om index? Förfrågningar om indextal och indexseriernas användning: Statistiska centralbyrån, tfn 8-56 94 Sveriges Byggindustrier, tfn 8-698 58 76 Tillämpningsföreskrifter för E84, med 9 %-regeln, finns på www.byggindex.scb.se Producent Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges Byggindustrier (BI) Ansvarig utgivare Inger Eklund, SCB Redaktion Eva Frölander, SCB & Siv Rydell, BI SCB & BI 2 Tabellansvarig (tab 1.1 2.4, ) Jana Kaarto, SCB ISSN 283-3735 Grafisk form Ateljén, SCB Webbsidor www.scb.se www.bygg.org www.byggindex.scb.se Tryckeri Tabergs Tryckeri AB Beställning Abonnemang kan beställas från: SCB Publikationstjänst 71 89 Örebro tfn 19-17 68 e-post: publ@scb.se Nästa nummer utkommer 22 augusti 2 Indextal för juni och juli blir officiella den 15 augusti eller från AB Svensk Byggtjänst 3 87 Stockholm tfn 8-457 e-post: kundservice@byggtjanst.se Medlemmar i Sveriges Byggindustrier får Byggindex till reducerat pris. Beställ genom www.prenservice.se eller tfn 77-45 71 98, Titeldata AB Kundtjänst, 2 86 Stockholm www.byggindex.scb.se r a m m o s Trevlig edaktionen önskar r
POSTTIDNINGAR A-POST 5 2 Ur innehållet: Bygga för vem? Och vad? Fler anställda i byggindustrin Det strandnära byggandet ökar Översynen av E84: Jämförelse mellan nya och gamla ENTREPRENADINDEX Entreprenadindex E84 sidorna 16 24