Naturvärdesinventering i Kränge Inventering av 25 mindre områden i trakten av Kränge, Linköpings kommun, underlag till områdesbestämmelser, hösten 2018
OM RAPPORTEN: Titel: Naturvärdesinventering i Kränge. Inventering av 25 mindre områden i trakten av Kränge, Linköpings kommun, underlag till områdesbestämmelser, hösten 2018. Version/datum: 2018-12-11 Rapporten bör citeras såhär: Andersson, H. (2018). Naturvärdesinventering i Kränge. Inventering av 25 mindre områden i trakten av Kränge, Linköpings kommun, underlag till områdesbestämmelser, hösten 2018. Calluna AB. Foton i rapporten: Håkan Andersson Calluna Omslag: bilden föreställer två lindar i område 8 (träd nr 17 och 18 i figur 3), två exempel på värdefulla träd som bör sparas i samband med att tomter ritas ut. OM UPPDRAGET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: 556575-0675) Adress huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se Telefon (växel): +46 13-12 25 75 På uppdrag av: Linköpings kommun (Adress: Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Plankontoret, 581 81 Linköping) Beställarens kontaktperson: Elin Pettersson, 013-20 63 53, elin.pettersson@linkoping.se Projektledare: Håkan Andersson (Calluna AB) Rapportförfattare: Håkan Andersson (Calluna AB) Inventering: Håkan Andersson GIS och kartproduktion: Marlijn Sterenborg (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Jonas Mattsson (Calluna AB) Intern projektkod: HAN0125
Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 5 2.1 Vad är en naturvärdesinventering?... 5 2.2 Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte... 5 3 Metod och genomförande av NVI 6 3.1 Metodbeskrivning... 6 3.2 Utförande personal och tidpunkt för arbetet... 7 3.3 Informationskällor och referenslitteratur... 7 3.4 GIS och fältdatafångst... 9 4 Resultat 10 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet... 10 4.2 Skyddad natur och övrig känd kunskap om området... 14 4.3 Naturvärdesinventeringens resultat... 14 5 Slutsatser 20 5.1 Diskussion... 20 5.2 Rekommendationer... 20 5.3 Behov av ytterligare inventeringar eller utredningar... 20 6 Referenser 21 Bilaga 1 Metodbeskrivning NVI (SIS standard) 22 Bilaga 2 Objektförteckning NVI 25 Bilaga 3 Naturvårdsarter 35 3
1 Sammanfattning I detta uppdrag har Calluna AB utfört en naturvärdesinventering av 25 geografiskt åtskilda, mindre områden i Kränge med omnejd. Bakgrunden till inventeringen är att identifiera lämpliga tomter för småhusbebyggelse. Uppdraget har utförts enligt SIS standard för naturvärdesinventeringar. Inventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad medel, samt med tilläggen generellt biotopskydd och naturvärdesklass 4. Fältinventering utfördes i slutet av oktober 2018. Naturen i inventeringsområdet består i huvudsak av brukade barrskogar. Ett par av områdena berör betesmarker, f.d. betesmarker eller åkermark. Vid inventeringen avgränsades totalt åtta naturvärdesobjekt, varav ett med högt naturvärde (naturvärdesklass 2), fem med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) och två med visst naturvärde (naturvärdesklass 4). Naturvärdesobjekten i området karaktäriseras främst av skogliga miljöer, t.ex. triviallövskogar, trädbärande betesmarker eller rader av gamla träd eller buskar. Ett område utgörs av en öppen betesmark och ett område av ett småvatten. Totalt registrerades 63 st. värdeelement under inventeringen. Samtliga utgjordes av äldre träd. I inventeringsområdet avgränsades också elva objekt med generellt biotopskydd. Objekten utgörs främst av odlingsrösen och diken. Ett objekt är ett småvatten i odlingslandskap och ett är en allé. Vid Callunas inventering noterades fem naturvårdsarter. Vid utsök från Analysportalen tillkom inga ytterligare naturvårdsarter i området. Totalt ger detta fem konstaterade naturvårdsarter för inventeringsområdet. De högsta naturvärdena utgörs av en allé med främst lindar men också enstaka lönn och ask som har högt naturvärde (klass 2). Följande arter som noterats antingen under Callunas inventering eller vid utdrag från Artdatabanken, ska särskilt uppmärksammas för att de är upptagna i artskyddsförordningen (2007:845): spillkråka. Förekomsten av bohål signalerar också att äldre träd, främst asp och tall, spelar en stor roll för arten i området. Calluna rekommenderar att särskild hänsyn tas till objektet med högt naturvärde (klass 2) och de naturvårdsintressanta träden. Även objekt med påtagligt naturvärde (klass 3) bör om möjligt skonas i samband med expoateringar. Objekt med visst naturvärde (klass 4) får ses som områden med utvecklingspotential där värdena kan komma att spela en större roll i framtiden, om de får vara kvar. 4
2 Inledning 2.1 Vad är en naturvärdesinventering? Syftet med en naturvärdesinventering (förkortas NVI) är att beskriva och värdera naturmiljöer av betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område. Bedömningen av naturvärdet görs utifrån de två bedömningsgrunderna biotop (typ av naturmiljö) och arter. En NVI resulterar i avgränsningar av områden, naturvärdesklassningar, objektbeskrivningar, en artlista med naturvårdsarter och en övergripande rapport. En NVI kan utgöra en grund inför inventeringar av andra miljöaspekter än naturmiljö (t.ex. friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild och ekosystemtjänster), konsekvensbedömning med mera, men bedömningar av sådana värden ingår inte i NVI-resultatet. Naturvärdesinventeringen omfattar inte heller analys av risk för att förbud enligt artskyddsförordningen kan föreligga. En sådan analys görs inom en artskyddsutredning. En NVI är dock ett användbart underlag till sådana bedömningar. 2.2 Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte Naturmiljökonsultföretaget Calluna AB har av Linköpings kommun fått i uppdrag att göra en naturvärdesinventering (NVI) av 25 områden i Kränge med omnejd. Denna inventering har föregåtts av en förstudie då naturvärden identifierats i ett större området (se Andersson 2018). På grundval av förstudien har sedan de 25 områdena identifierats som möjliga att bebygga, och det är dessa 25 områden som omfattats av denna rapport. Områdena är av Linköpings kommun utvalda för att ha så lite av naturvärden som möjligt. Syftet med uppdraget är att tillmötesgå efterfrågan på stadsnära, lantligt boende och samtidigt värna om ett stadsnära områdets värde för rekreation, biologisk mångfald, stadens identitet och jordbrukets intressen. De 25 områdena används idag i huvudsak för skogsbruk men en del områden är gamla betesmarker eller åkrar. Ett område utnyttjas som (jul)gransodling. Två område används i huvudsak som betesmark. Förutom naturvärdesinventeringen med tillägg enligt SIS standard har beställaren till detta uppdrag även efterfrågat inventering av områden som lyder under det generell biotopskyddet (gäller i odlingslandskapet). 5
Figur 1. Kartan visar de 25 områden som besökts i denna naturvärdesinventering. 3 Metod och genomförande av NVI 3.1 Metodbeskrivning Naturvärdesinventering Inventeringen har utförts enligt SIS standard SS 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Metoden finns beskriven i sin helhet i standarden (kan köpas av SIS förlag) och en kortfattad metodbeskrivning finns i bilaga 1. Calluna AB är sedan december 2017 ackrediterade av SWEDAC för NVI i stränder och terrestra naturtyper och är det första företaget som ackrediterats för inventeringar enligt denna standard. Ackrediteringen innebär att Callluna kontrolleras årligen och får visa att vi har kompetent personal, rutiner, metoder och verktyg för att utföra NVI enligt standarden med god kvalitet. I detta uppdrag har inventeringen utförts på fältnivå med detaljeringsgrad medel. Inventeringen har utförts med de tillägg enligt standarden som redovisas i tabell 1 nedan. Inventeringsområdena har avgränsats av beställaren till 25 olika områden som kan vara aktuella för fortsatt planering av bebyggelse (se figur 1). Benämningar av arter följer Dyntaxa (Dyntaxa, 2016) så långt det är möjligt. De egna naturvårdsarter som har använts vid naturvärdesbedömningarna redovisas och motiveras i bilaga 3. 6
Tabell 1. De definierade tillägg som har markerats med X är de som har beställts och utförts i detta uppdrag. Metod och genomförande för beställda tillägg beskrivs separat. Best. Möjliga tillägg till NVI Best. Möjliga tillägg till NVI Naturvärdesklass 4 Generellt biotopskydd Värdeelement Kartering av Natura 2000-naturtyp Detaljerad redovisning av artförekomst Fördjupad artinventering Tillägg: Naturvärdesklass 4 Uppdraget omfattar hela inventeringsområdet. Samma metodik som den ordinarie naturvärdesinventeringen har använts. Inventeringen av objekt med klass 4 genomfördes parallellt med naturvärdesinventeringen. Tillägg: Generellt biotopskydd Uppdraget omfattar endast en viss del av inventeringsområdet, nämligen de delar som ligger i odlingslandskapet. Områden som lyder under det generella biotopskyddet har besökts i samband med att naturvärdesinventeringen genomfördes. 3.2 Utförande personal och tidpunkt för arbetet Arbete med flygbildstolkning, och analys av GIS-underlag och artutdrag utfördes av biolog Marlijn Sterenborg från Calluna AB. Fältinventering och naturvärdesbedömning utfördes av biolog Håkan Andersson från Calluna AB. Inventeringen utfördes den mellan 18 och 31 oktober 2018. Inventering enligt tillägget biotopskyddade objekt utfördes samtidigt som övriga inventeringar. 3.3 Informationskällor och referenslitteratur Vid naturvärdesinventeringen har ett stort antal informationskällor genomsökts efter information om tidigare kända naturvärden i området eller områden som är skyddade enligt 7 kap miljöbalken. De källor som anges i tabell 2 innehåll information som har använts som underlag vid bedömningar och avgränsningar. 7
Calluna har begärt och erhållit utdrag av skyddsklassade observationer 1 från ArtDatabanken. Information om artfynd och produktion av kartor med fynduppgifter följer ArtDatabankens regler för sekretess och rumslig diffusering. Som stöd vid naturvärdesbedömning har SIS-standarden använts, samt den referenslitteratur som hänvisas till i rapportens text och i avsnittet Referenser. Såvitt Calluna vet har inga utförliga artinventeringar eller naturvärdesinventeringar gjorts tidigare inom inventeringsområdet. Tabell 2. Informationskällor med relevans som kunskapsunderlag för NVI som eftersökts i NVI:n. Beskrivning Naturvårdsarter 2 utdrag från databaserna Artportalen och Analysportalen, med artförekomster av naturvårdsarter som har rapporterats in till systemet Skyddsklassade observationer skyddsklassningen berör främst vissa rovfåglar, orkidéer och fynd som rapportören önskar ska vara dolda och utdrag inhämtas direkt från ArtDatabanken Naturvårdsavtal tidsbestämt skyddade områden som t.ex. är beroende av skötsel för att bevara naturvärden eller där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling utan skogsbruk, avtalstiden kan vara 1 50 år Nyckelbiotoper och naturvärden naturvärden inventerade av Skogsstyrelsen på småskogsbrukets mark samt från skogsbolags och större markägares egna inventeringar Sumpskogar skogsklädd våtmark, inventerade av Skogsstyrelsen Natura 2000-områden enligt 7 kap 27 miljöbalken naturtypskarta med kartering av Natura 2000-naturtyper, för Källa ArtDatabanken ArtDatabanken GIS-skikt, Skogsstyrelsen GIS-skikt, Skogsstyrelsen GIS-skikt, Skogsstyrelsen GIS-skikt, Naturvårdsverket Utfall av informationssök Utdrag gjordes inför förstudien och sedan ytterligare en gång inför fältbesöket, den 18 oktober 2018 och sökningen begränsades till tidsperioden 1980-2018. Utsökningsområdet omfattade inventeringsområdena med en radie på ca 200 m. Utdrag gjordes inför förstudien och sedan ytterligare en gång inför fältbesöket, den 18 oktober 2018 och sökningen begränsades till tidsperioden 1980-2018. Utsökningsområdet omfattade inventeringsområdena med en radie på ca 200 m. Ej aktuellt i inventeringsområdena. Sökning gjordes den 18 oktober 2018. Sökning gjordes den 18 oktober 2018. Ej aktuellt i inventeringsområdena. 1 Skyddsklassade observationer innebär att fynduppgifter för specifika arter döljs eller diffuseras i varierande grad antingen för att skydda dem mot olika hot, eller för att uppgiftslämnaren begärt att observationen ska döljas. Fynduppgifter för skyddsklassade observationer visas inte öppet för allmänheten. 2 Naturvårdsart är ett begrepp inom NVI-standarden. Med naturvårdsart avses bl.a. fridlysta arter, rödlistade arter, skogsliga signalarter, indikatorarter för äng och bete samt typiska arter för respektive Natura 2000-natyrtyp. 8
de naturtyper som ingår i EU:s Art- och habitatdirektiv, bilaga 1 (EEG 92/443) samt ett urval av andra naturtyper Naturreservat, nationalparker, kulturreservat, naturminnen, naturvårdsområden, djur- och växtskyddsområden, biotopskyddsområden, vattenskyddsområden, skyddade älvar och nationalstadsparker skyddade områden enligt 7 kap Miljöbalken Strandskydd enligt 7 kap. 14 miljöbalken. Strandskyddsområde omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen får i enskilda fall besluta om utvidgat strandskydd 300 m. Ängs- och betesmarker TUVA med svenska ängs- och betesmarksinventeringen, innehållande både ängs- och betesmarksobjekt och naturtypsytor Värdefulla vatten en sammanställning av Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag RAMSAR-områden område med internationellt värdefulla våtmarker skyddade av Ramsarkonventionen GIS-skikt, Naturvårdsverket Länsstyrelsens register GIS-skikt, Jordbruksverket GIS-skikt, Havsoch vattenmyndigheten GIS-skikt, Naturvårdsverket Ej aktuellt i inventeringsområdena. Ej aktuellt i inventeringsområdena. Ej aktuellt i inventeringsområdena. TUVA-objekt saknas. Sökning gjordes den 18 oktober 2018. Sökning gjordes den 18 oktober 2018. Skyddsvärda träd Trädportalen ArtDatabanken Ej aktuellt i inventeringsområdena. Områdena hyser inga skyddsvärda träd enligt Trädportalen. 3.4 GIS och fältdatafångst Fältdatafångsten har gjorts i ESRI:s fältapplikation Collector på en läsplatta. Lägesnoggrannheten för denna enhet är vanligen 5 10 meter eller bättre, förutom i tät skog eller nära höga byggnader då det kan vara något sämre. Den geodatabas som Calluna använder i Collector har de attribut som specificeras i SIS standard 199000. GIS-skikt med naturvärdesobjekt och biotopskyddsobjekt från inventeringen har upprättats. Till GIS-skikten finns även tillhörande metadatablad med bland annat beskrivningar av attributdata. Dessa kommer att levererats till beställaren. 9
4 Resultat 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet Eftersom inventeringen omfattar 25 geografiskt åtskilda områden presenteras dessa i tabell 3 nedan. Tabell 3. Naturvärden och biotopskyddade objekt i de 25 inventeringsområdena. I den högra kolumnen beskrivs lämplighet för bebyggelse samt en sammanfattande beskrivning av naturen i områdena. Områdesnummer Naturvärden Biotopskyddade objekt Lämplighet för bebyggelse 1 Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse. Området består av en obetad gräsmark som troligen har varit inhägnad tidigare. Sydväst om området växer en lövskog med en del ädellövträd som har ett värde, och som inte bör sågas ner för att få mer solexponering till tomterna. 2 Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse. I den norra delen, väster om vägen, granplantering, ca 50 år. Centralt i området tallplantering, ca 10 år. Längst i sydost plantering av tall i två olika bestånd, 60 respektive 10 år gamla. 3 Saknas Ett dike tangerar områdets västra kant (objekt 1). Lämpligt för bebyggelse. Planterad skog av gran och tall, varierande ålder på upp till 60 år. Bård av unga lövträd i åkerkanten. I södra delen ett öppet område med grov örtvegetation som används som skräpupplag och deponi av grova träd. Diket i väster har låga naturvärden men det bör ändå tas hänsyn till det. 4 Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse. Planterad tallskog, ca 60 år. 5 Åtta gamla tallar med en ålder på 100-150 år (objekt 2-9). 6 Sju gamla tallar med en ålder på 100-150 år (objekt 10-16). Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse så länge naturvärdena i form av de gamla tallarna sparas. Området består i övrigt av plantageskog av tall och gran, ålder ca 30 år, med ett litet inslag av ung björk och ek. Lämpligt för bebyggelse så länge naturvärdena i form av de gamla tallarna sparas. Området består i övrigt av plantageskog av tall och gran, ålder upp till ca 50 år, med ett litet inslag av ung ek. 7 Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse. Området består av plantageskog av tall, ca 60 år. Den ostligaste delen är ett hygge med lövsly. 10
8 Två äldre lindar i den sydöstra delen (objekt 17 och 18). 9 En allé tangerar områdets sydgräns (objekt 19). I den norra delen av området växer nio äldre lövträd (objekt 20-28). 10 Fyra äldre lövträd i den södra delen (objekt 29-32) Saknas Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse så länge de äldre lindarna i den sydöstra delen sparas. Området består av ung lövskog med björk, lönn och körsbär, troligen på gammal betesmark. Lämpligt för bebyggelse så länge allén längst i söder och de äldre lövträden i den norra halvan av området sparas. Området består i övrigt av ung lövskog med björk, lönn och körsbär, troligen på gammal betesmark. Lämpligt för bebyggelse så länge de äldre lövträden i den södra delen av området sparas. Området består i övrigt av ung tallplantering med några äldre frötallar, ca 80 år, med inblandade yngre lövträd (sälg, björk, asp). 11 Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse. Området består av tidigare betad gräsmark som nu används som hoppbana för hästar eller hundar. 12 Ett litet område med äldre lövskog (främst asp, ytobjekt 37) och fyra äldre träd, där tre av dessa (punktobjekt 34-36) ligger i eller i anslutning till objekt 37. Det fjärde trädet växer centralt i området (objekt 33). 13 Fyra gamla lövträd (objekt 38-41) i den västra delen. 14 Ett gammal lövträd (objekt 42) i den östra halvan. Saknas Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse så länge ytobjektet med äldre lövträd längst i norr och den solitärt stående gamla tallen i områdets centrala del sparas. Området består i övrigt av ungskog av gran och björk, troligen på gammal betesmark. Lämpligt för bebyggelse så länge de äldre lövträd i den västra delen sparas. Den västra delen består av lövskog med björk, asp, ek, sälg, ask och gran. Tätt buskskikt av lövsly. Den östra delen består av slyskog med enstaka överståndare av ek och asp. Lämpligt för bebyggelse så länge det gamla lövträdet i den östra delen sparas. Området består av ung lövskog (i väster) och slyskog (i öster) med enstaka överståndare av björk och asp. 15 Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse. Området består av en inhägnad (julgrans)plantering. 16 Nio äldre lövträd spridda över ytan (objekt 43-51), med en koncentration i den nordöstra delen av det södra skogsområdet. Dike i den södra kanten av den öppna ytan (objekt 52). Lämpligt för bebyggelse så länge de äldre lövträden sparas. Diket är ganska söndertrampat av djur men man bör ändå ta hänsyn till det. Området består av två lövskogsområden åtskilda av en öppen f.d. betesmark centralt i området. 11
17 Fem äldre lövträd (objekt 53-57) i den östra halvan av området. 18 En gammal ek i den sydvästra kanten (objekt 59). 19 En gammal ek i den östra delen (objekt 62) 20 Lövskog med god tillgång på död ved i väster (ytobjekt 63), en grov, nu död alm nära den södra kanten (objekt 64) samt en rad av gamla hasselbuskar nära den östra kanten (objekt 65). En kort stenmur tangerar områdets gräns i nordost (objekt 58). Två odlingsrösen i den öppna betesmarken (objekt 60 och 61). Saknas Stenmur nära den östra kanten (objekt 66). Åtminstone det norra skogsområdet verkar ha ingått i en betesfålla. Det norra skogsområdet består av lövskog på fuktig mark, med klibbal, björk, sälg, vide och hägg. Den öppna f.d. betesmarken består av frodig, högvuxen gräs- och örtvegetation. Det södra skogsområdet, och den smala remsan väster om den öppna gräsmarken, består av blandskog på fuktig mark med mest tall och gran med inslag av asp, björk och ek samt enstaka ung alm och ask. Lite äldre träd i den nordöstra delen. Hela området är fuktigt och talrika diken visar att området tidigare var ännu fuktigare-blött. Lämpligt för bebyggelse så länge de äldre lövträden sparas. Stenmuren ligger alldeles i kanten av området och bör inte påverkas, men det är viktigt att ta hänsyn till den, t.ex. i samband med byggskedet. Området består i övrigt av en gammal granplantering som nu är helt igenvuxen av lövsly. Troligen gammal betesmark. Lämpligt för bebyggelse så länge den gamla eken sparas. Området består i huvudsak av en öppen betesmark som inte har betats på några år och nu är ganska igenvuxen. Några enstaka hävdgynnade arter kunde hittas spridda i objektet, men inte så att det räcker till för en naturvärdesklassning. Om området åter stängslades och började betas kan man dock få tillbaks en del av värdena kopplade till betade marker. Den nordvästra delen består av en planterad granskog, ca 40-50 år. Lämpligt för bebyggelse så länge den gamla eken sparas. Området består i övrigt av granplantage, ca 50-60 åt, med ett litet inslag av asp och ek. Lämpligt för bebyggelse så länge den värdefulla lövskogen i väster sparas. Den grova almen nära den södra kanten är död men fungerar som ett värdefulls substrat i ytterligare några år och bör därför sparas. Raden av amla hasselbuskar är värdefull för vedlevande insekter och bör sparas. Stenmuren i öster är också värdefull och bör inte påverkas. Området i övrigt består av granplantage, ca 50 år. 12
21 Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse. Området består av en f.d. betesmark som nu är igenväxande med gräs och grov örtvegetation. 22 Saknas Saknas Lämpligt för bebyggelse. Området består av åker. 23 Två gamla träd (objekt 68 och 69) 24 Nästan hela objektet består av naturvärdesobjekt 71, en kultiverad betesmark. Ett bestånd av ek i den sydöstra delen (ytobjekt 72) har naturvärden, liksom en gammal asp i den västra kanten (objekt 70). Ett dike i den östra kanten (objekt 67) Ett stort odlingsröse i den nordvästra delen (objekt 73). Lämpligt för bebyggelse så länge de två äldre träden sparas. Diket har låga naturvärden och för inte vatten hela året, men hänsyn bör ändå tas. Området i övrigt består i den södra halvan av ett hygge med slyvegetation. Områdets centrala del består av en planterad granskog, 50-60 år. Den norra delen består av åker. Mindre lämpligt för bebyggelse. Hela området består av en välhävdad betesmark som är aktiv. Delar av området är trädbärande (den sydöstra delen. Om bebyggelse är angelägen bör den del som tas i anspråk vara de västra och norra delarna där trädskikt saknas. Objekt 72 ingår tillsammans med objekt 76 (område 25) i samma betesfålla, en trädbärande betesmark med ganska höga naturvärden. 25 Trädklädd betesmark i den östra delen (ytobjekt 76) samt några gamla lövträd (objekt 77 i den västra kanten samt objekt 78-81 i öster, där några av träden ingår i ytobjekt 76) och en grävd damm i den nordöstra delen (objekt 75). Ett småvatten i den nordöstra delen (objekt 75) samt ett odlingsröse i den östra kanten (objekt 74). Lämpligt för bebyggelse så länge naturvärdena sparas. Objekt 76 ingår tillsammans med objekt 72 (område 24) i samma betesfålla, en trädbärande betesmark med ganska höga naturvärden. Småvattnet (objekt 75) ingår också i fållan och bör få vara kvar. Området i övrigt består i den västra halvan av en hästbetesmark som delvis ligger på gammal åkermark (låga naturvärden). Delar av den östra halvan består förutom den klassade, trädbärande hagen av ytterligare ytor av igenväxningskaraktär som är stängslat men som inte verkar ha betats på några år. Längst i öster finns en ung triviallövskog, ca 60 år 13
4.2 Skyddad natur och övrig känd kunskap om området Inom inventeringsområdena finns ingen skyddad natur enligt 7 kap miljöbalken. Tre av Skogsstyrelsen identifierade naturvärden finns ganska nära flera av inventeringsområdena. Det som ligger närmast är en lövskog (ärendebeteckning N 106-2003) som ligger kant i kant till den norra kanten av område 14. Lite drygt 200 m söder om område 13 och ca 200 m sydost om område 8 finns en ädellövskog (ärendebeteckning N 13437-1997). Drygt 200 m nordväst om område 10 finns en lövrik barrnaturskog (ärendebeteckning N 13498-1997). Läget för dessa framgår av förstudien (Andersson 2018). För övrig känd kunskap om inventeringsområdet, se förstudien (Andersson 2018). 4.3 Naturvärdesinventeringens resultat Vid inventeringen avgränsades totalt åtta objekt med klassning som naturvärdesobjekt, fördelade enligt: 0 objekt med naturvärdesklass 1 högsta naturvärde 1 objekt med naturvärdesklass 2 högt naturvärde 5 objekt med naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde 2 objekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde Miljöerna utanför de klassade områdena är s.k. övrigt område, vilket innefattar områden med lågt naturvärde samt även kan omfatta områden som har positiv betydelse för biologisk mångfald men är mindre än minsta karteringsenhet inom ramen för inventeringens beställda detaljeringsgrad. Fem olika naturvårdsarter har hittats i inventeringsområdet. Vid inventeringen identifierades även elva objekt med generellt biotopskydd, varav två också klassats som naturvärden. Dessa två objekt är medräknande bland de åtta objekten som omnämns ovan. 4.3.1. Naturvärdesobjekt Naturvärdesobjekten samt värdefulla träd visas i sex kartor, figurerna 2-7. I bilaga 2 finns objektbeskrivningar för de åtta naturvärdesklassade objekten. De värdefulla träden redovisas i bilaga 4. I objektkatalogen framgår motiven till naturvärdesklassningen och där finns även representativa bilder av objekten. De åtta identifierade naturvärdesobjekten i området karaktäriseras främst av skogliga miljöer, t.ex. triviallövskogar, trädbärande betesmarker eller rader av gamla träd eller buskar. Ett område utgörs av en öppen betesmark och ett område av ett småvatten. Karaktären hos de områden som bedömts ha lågt naturvärde kan i huvudsak beskrivas som bruk skog med träd i åldrar från 10 till ca 60 år. 14
Figur 2. Kartan visar naturvärden i inventeringsområdena 1-7. Beskrivningar av naturvärdesobjekt finns i bilaga 1 och information om de värdefulla träden redovisas i bilaga 4. Figur 3. Kartan visar naturvärden i inventeringsområdena 8, 9, 10, 13 och 14. Beskrivningar av naturvärdesobjekt finns i bilaga 1 och information om de värdefulla träden redovisas i bilaga 4. 15
Figur 4. Kartan visar naturvärden i inventeringsområdena 11, 12 och 16. Beskrivningar av naturvärdesobjekt finns i bilaga 1 och information om de värdefulla träden redovisas i bilaga 4. Figur 5. Kartan visar naturvärden i inventeringsområdena 14, 17, 18 och 19. Beskrivningar av naturvärdesobjekt finns i bilaga 1 och information om de värdefulla träden redovisas i bilaga 4. 16
Figur 6. Kartan visar naturvärden i inventeringsområdena 20, 21, 22 och 23. Beskrivningar av naturvärdesobjekt finns i bilaga 1. Figur 7. Kartan visar naturvärden i inventeringsområdena 24 och 25. Beskrivningar av naturvärdesobjekt finns i bilaga 1 och information om de värdefulla träden redovisas i bilaga 4. 17
4.3.2. Arter Naturvårdsarter Vid Callunas inventering noterades fem relevanta naturvårdsarter (se bilaga 3). I utsök från ArtDatabankens databaser återfinns inga ytterligare arter. Bland naturvårdsarterna i området kan särskilt nämnas spillkråka, där ett par bohål påträffades, samt lönnlav, en art som är knuten till äldre ädellövträd. Övriga naturvårdsarter var alm, ask och lind. Naturvårdsarter redovisas mer utförligt i en artlista i bilaga 3 och där finns även motiveringar till varför de utpekas som naturvårdsarter samt i de flesta fall en kortfattad beskrivning av varje arts ekologi. Av naturvårdsarterna i området var följande rödlistad: spillkråka (Nära hotad NT ). Skyddade arter Inom området har det hittats en art, spillkråka, som är upptagen som skyddsvärd på ett sådant sätt att vissa verksamheter inom området kan vara förbjudna enligt 8 kapitlet, 1 i miljöbalken. Vilka verksamheter som är förbjudna och vilka arter som omfattas preciseras i Artskyddsförordningen (2007:845), 4 och i bilaga 1 till den förordningen. Förbuden gäller vissa vilda arter av djur som markerats med N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen samt alla vilda fåglar och alla levnadsstadier hos alla dessa djur. Med vilda fåglar avses alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter men även om alla fågelarter i princip omfattas bör enligt Naturvårdsverkets riktlinjer arter inom tre kategorier prioriteras i skyddsarbetet: i) Arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, ii) iii) Rödlistade arter Sådana arter som uppvisar en negativ trend. ArtDatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket preciserat detta begrepp som att gälla de arter vars populationer minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005 enligt uppgifter om populationerna från Svensk häckfågeltaxering. Det har i inventeringen noterats följande fågelarter som uppfyller något av ovanstående tre kriterier: spillkråka. I de här fallet har ett par bohål av spillkråka noterats, vilket visar att arten finns i området, och att äldre träd, kanske främst asp och tall, är viktiga för artens möjligheter för häckning i området. 4.3.3. Generellt biotopskydd (7 kap 11 MB) I inventeringsområdet avgränsades elva objekt med generellt biotopskydd (se tabell 4 och kartorna i figur 2-7). Objekten utgörs främst av odlingsrösen och diken. Ett objekt är ett småvatten i odlingslandskap och ett är en allé. Tabell 4. Objekt med generellt biotopskydd i inventeringsområdet som avgränsats vid Callunas naturvärdesinventering. ID Typ av område Ev. kommentar 1 Dike (inventeringsområde 3) 19 Allé (inventeringsområde 9) 52 Dike (inventeringsområde 16) Dike mellan skog och åker. För vatten endast delar av året. Ej nv-objekt. Se figur 2. Lindallé, ålder ca 100 år, med en del hålträd. Högt naturvärde (klass 2). Se figur 3. Dike mellan skog och gammal betesmark, ganska söndertrampat av djur. För vatten endast delar av året men 18
ID Typ av område Ev. kommentar pölar verkar kunna hålla sig kvar i skuggiga förhållanden. Ej nv-objekt. Se figur 4. 58 Stenmur (inventeringsområde 17) 60 Odlingsröse (inventeringsområde 18) 61 Odlingsröse (inventeringsområde 18) 66 Stenmur (inventeringsområde 20) 67 Dike (inventeringsområde 23) 73 Odlingsröse (inventeringsområde 24) Stenmur i ungskog, den norra änden vid en liten väg. Ej nvobjekt. Se figur 5. Litet röse med större stenar i gammal betesmark. Ej nvobjekt. Se figur 5. Litet röse med större stenar i gammal betesmark. Ej nvobjekt. Se figur 5. Stenmur i anslutning till rad av gamla hasselbuskar, mellan skog och åkermark. Ej nv-objekt. Se figur 6. Dike mellan hygge och åker. För vatten endast delar av året. Ej nv-objekt. Se figur 6. Stort odlingsröse, 20 x 10 m, i betesmark. Ej nv-objekt. Se figur 6. 74 Odlingsröse (inventeringsområde 25) Odlingsröse nära kanten till åker. Ej nv-objekt. Se figur 6. 75 Småvatten (inventeringsområde 25) Småvatten i form av grävd damm i fårbetesmark. Storlek 10 x 12 m. Öppet vatten över ungefär halva ytan, resten vattenväxter av olika slag. Verkar med hjälp av någon form av påfyllningsanordning hålla vatten stora delar av året. Potentiellt lekvatten för groddjur. Påtagligt naturvärde (klass 3). Se figur 6. 19
5 Slutsatser 5.1 Diskussion Områdena är utvalda för att ha så lite av naturvärden som möjligt, vilket har gjort att naturvärden helt saknas i många områden. De värden som påträffats har främst utgjorts av enskilda, äldre träd som kan vara bra att spara i samband med utplacering av tomter. Naturvärdesinventeringen utgör ett stöd för bedömningen enligt miljöbalken 3 kap 3. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, bidrar man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden, samt de av riksdagen antagna miljömålen. 5.2 Rekommendationer I samband med utritande av tomter är det värdefullt om äldre träd kan få stå kvar. Objekt 19 är inventeringens enskilt värdefullaste objekt, en nästan 200 m lång allé med främst lindar, där en del av träden har mindre håligheter. Alléns naturvärde kommer att öka om den får stå kvar och åldras. Av den anledningen är det viktigt att träden inte skadas, t.ex. av ovarsam körning i samband med byggnation. I dagsläget börjar allén bli trängd av den uppväxande ungskogen i de f.d. betesmarkerna på båda sidorna om vägen. En gallring av dessa uppväxande träd så att träden i allén blir mer ljusexponerad är en värdefull naturvårdsåtgärd. Vissa av de äldre, solitärt stående träden är även de trängda av uppväxande, yngre träd. Att gallra fram träd som står trängda är en värdefull åtgärd som gynnar både träden och olika organismer knutna till dessa. 5.3 Behov av ytterligare inventeringar eller utredningar Calluna ser inga omedelbara behov av ytterligare inventeringar eller utredningar, förutom att det kan vara nödvändigt att kontrollera förekomst av fladdermöss om ihåliga träd ska avverkas. Ett område som klassats som naturvärdesobjekt, den lilla dammen i område 25 (objekt 75), har en preliminär klassning. Detta beror på att naturvärdet bör bedömas högre om dammen fungerar som lekvatten för groddjur. Detta kan behöva undersökas om det blir aktuellt med tomter i närheten. 20
6 Referenser Andersson, H. (2018). Förstudie, NVI, Kränge i Linköpings kommun 2017. Calluna AB. Dyntaxa (2016). Svensk taxonomisk databas. [online] Tillgänglig: <www.dyntaxa.se>. Naturvårdsverket (2009). Handbok för artskyddsförordningen del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2, utgåva 1 Nitare, J. (2010). Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. SIS (2014). SS 199000:2014, Naturva rdesinventering avseende biologisk ma ngfald (NVI) Genomfo rande, naturva rdesbedo mning och redovisning. Utvecklad av SIS-kommitte Naturva rdesinventering. SLU ArtDatabanken (2018). Nationell skyddsklassning av arter. [online] Skrivelse daterad 29 maj 2018. Tillgänglig: https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/fynddata/skyddsklassade-arter/ 21
Bilaga 1 Metodbeskrivning NVI (SIS standard) Denna bilaga innehåller en kort sammanfattande metodbeskrivning för SIS standard SS 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning 3. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar, artlista med naturvårdsarter samt en övergripande rapport. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och arter. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: biotopkvalitet och sällsynthet/hot. En helhetsbedömning av biotopvärdet görs utifrån bedömningar av båda aspekterna. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Sällsynta biotoper avser biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Bedömningsgrund arter Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: naturvårdsarter och artrikedom. Artvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde, att området har förutsättningar att vara artrikt eller att naturvårdsarten i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter (ex. framtagna artlistor från Skogsstyrelsen och Jordbruksverket). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter från inventeringen, Artportalen eller annat kunskapsunderlag och värdet bedöms utifrån både antalet olika naturvårdsarter, arternas livskraft och hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är en viktig bedömningsgrund framförallt i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Naturvärdesklasser En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrunderna biotop och arter. I standarden finns en matris som ger inventeraren vägledning till vilken klass som ska sättas utifrån områdets biotopvärde och artvärde. Om inventeraren inte kan ge ett säkert resultat för naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. I standarden finns följande naturvärdesklasser: högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald 3 Standarden i sin helhet kan köpas från SIS förlag. 22
påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald (Naturvärdesklass 4 är ett tillägg och ingår inte i beställning enligt grundutförande) Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. Dessa kan avgränsas när landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse. Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdesobjekt och dessa märks inte ut på kartor. Områdenas karaktär ska dock beskrivas i rapporten tillsammans med den allmänna beskrivningen av hela inventeringsområdets natur. Övrigt område kallas den yta som ingår i inventeringsområdet men som inte avgränsas som naturvärdesobjekt. Området kan då antingen utgöras av lågt naturvärde (se ovan) eller av naturvärde men att objektet är mindre än den minsta karteringsenheten i beställd detaljeringsgrad (se nedan). Nivå och detaljeringsgrad En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och med olika detaljeringsgrad. Det finns dels förstudienivå (där fältinventering inte ingår) och dels fältnivå (där både förstudiearbete och fältinventering ingår). Vid NVI på förstudienivå identifieras naturvärdesobjekt utifrån studier av kartor och flygbilder samt tillgängligt kunskapsunderlag. Vid denna nivå är det tillåtet att låta bli att klassa områdena till naturvärdesklass, det räcker att ange potentiellt naturvärde. Naturvärdesbedömning på förstudienivå har alltid statusen preliminär bedömning. Vid NVI på fältnivå identifieras områden med naturvärdesklass 1, 2 och 3 och kan göras med olika detaljeringsgrad (se tabell 1 nedan). Identifiering av naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 4 är ett tillägg (se nedan) och ingår inte i ordinarie NVI på fältnivå. Tabell 1. Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras för NVI fältnivå med olika detaljeringsgrader. Detaljeringsgrad Fält översikt Fält medel Fält detalj Storlek på naturvärdesobjekt En yta av >1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >100 meter och en bredd på >2 meter. En yta av >0,1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >50 meter och en bredd på >0,5 meter. En yta av >10 m 2 alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >10 meter och en bredd på >0,5 meter. Tillägg NVI på förstudienivå och NVI på fältnivå kan kompletteras med ett eller flera av nedanstående tillägg. Dessa tillägg kan avse hela eller delar av inventeringsområdet. Naturvärdesklass 4 Tillägget Naturvärdesklass 4 innebär att även naturvärdesobjekt av denna klass avgränsas. Tillägget kan göras på både förstudie- och fältnivå. 23
Generellt biotopskydd Tillägget Generellt biotopskydd innebär att alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordningen om områdesskydd ska identifieras och kartläggas, oavsett storlek. Värdeelement Tillägget Värdeelement innebär att element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde ska eftersökas, kartläggas och redovisas. Detta för att det ska vara möjligt att kunna se var värdeelementen i området förekommer, oavsett om de ligger inom ett naturvärdesobjekt eller inte. Tillägget ska göras i fält. Kartering av Natura 2000-naturtyp Tillägget Kartering av Natura 2000-naturtyp innebär att eventuella Natura 2000-naturtyper inom inventeringsområdet ska identifieras och avgränsas, samt att dess status ska bedömas. Detta görs enligt Naturvårdsverkets manualer för inventering av olika Natura 2000-naturtyper. Tillägget ska göras i fält. Detaljerad redovisning av artförekomst Tillägget Detaljerad redovisning av artförekomst innebär att förekomster av naturvårdsarter ska redovisas på karta eller med koordinater med en noggrannhet på 10 25 meter (beroende på satellitmottagning). Tillägget innebär inte att arterna eftersöks noggrannare, men att varje påträffad förekomst redovisas med större noggrannhet. Tillägget ska göras i fält. Fördjupad artinventering Tillägget Fördjupad artinventering innebär att specifika arter eller artgrupper inventeras. Metodik och tidpunkt anpassas efter de arter/artgrupper som eftersöks samt efter syftet med naturvärdesinventeringen. Inventeringen ska utföras under den säsong då arten/artgruppen är möjlig att identifiera och lämplig att inventera. Tillägget ska göras i fält. Genomförande Standarden beskriver hur en NVI ska genomföras med avseende på förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Där finns även anvisningar för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas, det vill säga vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt. I standarden finns definitioner och beskrivningar av naturtypsindelning. I den tekniska rapporten finns även en vägledning vid naturvärdesbedömning för varje naturtyp. Fynd av naturvårdsarter ska registreras i Artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer i samband med redovisningen. 24
Bilaga 2 Objektförteckning NVI Naturvärdesobjekt nr 19 Allé vid Svängen Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Högt (klass 2) Park och trädgård Allé Högt Visst Motivering naturvärdesklass Biotopvärde: Allé med med gamla träd, hålträd Artvärde: enstaka naturvårdsarter, goda förutsättningar att krävande insekter och kryptogamer förekommer Linköpings kommuns naturvårdsprogram: Allé vid Svängen, 855651, klass 4. Beskrivning Naturvårdsarter Rödlistad art: ask (EN) Skoglig signalart: lönnlav Natura 2000-naturtyp Ca 170 m lång allé där träden har en ålder på ca 100 år. De flesta träden är lindar men enstaka ask och lönn förekommer också. Flera av träden har håligheter. Tidigare stod allén i mer öppen mark, med betesmark på båda sidor om vägen. Betesmarken är nu beväxt med träd och lövsly, så allén framträder inte längre lika tydligt i landskapet. Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Håkan Andersson Övriga kommentarer Areal (ha) Objektet tangerar den södra gränsen av område 9. Objektet är biotopskyddat 25
Naturvärdesobjekt nr 37 Aspskog vid Lårbo Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Påtagligt (3) Skog och träd Aspskog Påtagligt Obetydligt Motivering naturvärdesklass Biotopvärde: gamla aspar, hålträd av asp, gammal grov sälg Artvärde: förutsättningar för hackspettar och andra hålhäckande fåglar Beskrivning Naturvårdsarter Saknas Natura 2000-naturtyp Mindre bestånd av äldre asp på något fuktig mark. Tidigare med tätare trädskikt men gran och lövsly har gallrats bort. Asparna har stamdiametrar på upp till 5 dm. I ett av träden finns flera hål av hackspettar. I trädskiktet också björk, lönn och sälg. En sälg mäter 9 dm i stamdiameter. Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Håkan Andersson Övriga kommentarer Areal 440 kvm Objektet ligger i område 12. 26
Naturvärdesobjekt nr 63 Triviallövskog NO Lårbo Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Påtagligt (3) Skog och träd Triviallövskog Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Biotopvärde: rik tillgång på död ved, artrikt träd- och buskskikt, konstant fuktigt och skuggigt Artvärde: goda förutsättningar för vedlevande insekter Beskrivning Naturvårdsarter Rödlistad art: ask (EN) Natura 2000-naturtyp Lövskog på något fuktig mark. I trädskiktet asp, klibbal, björk, lönn, ek, sälg, ask och gran. Enstaka hålträd av klibbal och asp. Buskskikt tätt av lövsly, hassel och hägg. I fältskiktet bl.a. brännässla, fräken-art, hallon, kirskål och älggräs. Död ved förekommer allmänt i form av lågor av björk, sälg och asp samt stubbar av sälg och klibbal. Rik tillgång på klenved. Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Håkan Andersson Övriga kommentarer Areal (ha) 0,33 ha Objektet ligger i område 20. 27
Naturvärdesobjekt nr 65 Hasselrad NO Lårbo Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Påtagligt (3) Skog och träd Övrig skog och träd Påtagligt Obetydligt Motivering naturvärdesklass Biotopvärde: gammal hassel, god tillgång på död ved Beskrivning Naturvårdsarter Saknas Natura 2000-naturtyp Rad av gamla hasselbuskar mellan åker och en granplantering. Gott om döda stammar av hassel. Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Håkan Andersson Övriga kommentarer Areal (ha) Objektet ligger i område 20. 28
Naturvärdesobjekt nr 71 Öppen betesmark S om Mellanbränninge Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Visst (4) Äng och betesmark Öppen kultiverad betesmark Visst Obetydligt Motivering naturvärdesklass Biotopvärde: öppen betesmark, blommande träd och buskar Beskrivning Öppen betesmark (får) med enstaka träd. Objektet är delvis gammal åker. I trädskiktet björk, ek, körsbär samt trädformig hagtorn. I buskskiktet bitvis täta snår av slån men också fläder, druvfläder, nypon och hagtorn. Fältskiktet trivialt. Död ved saknas. Fållan innefattar även naturvärdesobjekten 72, 75 och 76. Naturvårdsarter Saknas Natura 2000-naturtyp Nej Säker eller preliminär bedömning Areal (ha) Säker 0,95 ha (i inventeringsområdet) Inventerare Håkan Andersson Bild Övriga kommentarer Objektet ligger i område 24. Objektet sträcker sig utanför inventeringsområdet. 29
Naturvärdesobjekt nr 72 Trädbärande betesmark S om Mellanbränninge Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Påtagligt (4) Äng och betesmark Trädklädd betesmark Påtagligt Obetydligt Motivering naturvärdesklass Biotopvärde: ekbestånd med en ålder på ca 100 år, träd med små håligheter och savflöden, blommande träd och buskar Beskrivning Naturvårdsarter Saknas Natura 2000-naturtyp Trädbärande betesmark (får) i större fålla som även innefattar naturvärdesobjekten 71, 75 och 76. I trädskiktet ek med en stamdiameter på upp till 6 dm och en ålder på som mest 100 år. Ett par träd har mindre håligheter eller savflöden. I buskskiktet slån, nypon, hagtorn och plommon. Fältskiktet trivialt med bl.a. brännässla och hundäxing. Död ved saknas. Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Håkan Andersson Övriga kommentarer Areal 1 277 kvm (varav endast en mindre del i inventeringsområdet) Objektet ligger i område 24. Objektet sträcker sig utanför inventeringsområdet. 30
Naturvärdesobjekt nr 75 Småvatten vid Rist Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Påtagligt (3) Småvatten Antropogena småvatten Motivering naturvärdesklass Biotopvärde: öppet vatten i betesmark Artvärde: potentiellt lekvatten för groddjur, förutsättningar för olika vattenorganismer Beskrivning Påtagligt Naturvårdsarter Saknas Natura 2000-naturtyp Visst Gräv damm i betesmark för får. Yta ungefär 120 kvm där halva ytan var öppen vattenspegel vid fältbesöket. Andra halvan med olika vatten- och våtmarksväxter. Vatten verkar kontinuerligt tillföras med någon form av pumpanordning. Betesfållad där objektet ingår innefattar även naturvärdesobjekten 71, 72 och 76. Nej Säker eller preliminär bedömning Preliminär (förekomst av lekande groddjur höjer naturvärdet) Areal 120 kvm Bild Inventerare Håkan Andersson Övriga kommentarer Objektet ligger i område 25. Objektet är biotopskyddat. 31
Naturvärdesobjekt nr 76 Trädbärande betesmark vid Rist Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Påtagligt (3) Äng och betesmark Trädklädd betesmark Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Biotopvärde: trädbärande betesmark med äldre träd av ek och asp, hålträd av asp, blommande träd och buskar Artvärde: förutsättningar för insekter knutna till äldre träd och betesmark Beskrivning Naturvårdsarter Saknas Natura 2000-naturtyp Trädbärande betesmark (får) i större fålla som även innefattar naturvärdesobjekten 71, 72 och 75. I trädskiktet ek med en stamdiameter på upp till 7 dm och en ålder på ca 150 år. I trädskiktet också grov asp och trädformig hagtorn. En av asparna är ihålig och mäter i stamdiameter 10 dm. Buskskiktet glest med lövsly, nypon, hagtorn, hassel och smågranar. Fältskiktet trivialt. Död ved saknas. I objektet finns också en liten damm (objekt 75). Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Håkan Andersson Övriga kommentarer Areal (ha) 1 944 kvm Objektet ligger i område 25. 32
Tabell 1. I inventeringsområdena står en hel del äldre träd som det kan vara värdefullt att ta hänsyn till redan i ett tidigt skede. Träden listas i tabell 1 nedan. Punktobjekt Beskrivning Område 2 Tall, stamdiameter 6 dm, ålder ca 100 år Område 5, figur 2 3 Tall, stamdiameter 6 dm, ålder ca 100 år Område 5, figur 2 4 Tall, stamdiameter 6 dm, ålder ca 100 år Område 5, figur 2 5 Tall, stamdiameter 6 dm, ålder ca 100 år Område 5, figur 2 6 Tall, stamdiameter 5 dm, ålder ca 100 år Område 5, figur 2 7 Tall, stamdiameter 5 dm, ålder ca 100 år Område 5, figur 2 8 Tall, stamdiameter 8 dm, ålder ca 100 år Område 5, figur 2 9 Tall, stamdiameter 8 dm, ålder ca 100 år Område 5, figur 2 10 Tall, stamdiameter 8 dm, ålder drygt 100 år Område 6, figur 2 11 Tall, stamdiameter 8 dm, ålder drygt 100 år Område 6, figur 2 12 Tall, stamdiameter 9 dm, ålder drygt 100 år Område 6, figur 2 13 Tall, stamdiameter 9 dm, ålder drygt 100 år Område 6, figur 2 14 Tall, stamdiameter 8 dm, ålder drygt 100 år Område 6, figur 2 15 Tall, stamdiameter 8 dm, ålder drygt 100 år Område 6, figur 2 16 Tall, stamdiameter 9dm, ålder drygt 100 år Område 6, figur 2 17 Lind, stamdiameter 7 dm, ålder ca 100 år Område 8, figur 3 18 Lind, stamdiameter 6 dm, ålder ca 100 år Område 8, figur 3 20 Asp, stamdiameter 5 dm, ett par hackspetthål Område 9, figur 3 21 Asp, stamdiameter 10 dm Område 9, figur 3 22 Asp, stamdiameter 5 dm, hackspetthål av spillkråka Område 9, figur 3 23 Asp, stamdiameter 6 dm Område 9, figur 3 24 Asp, stamdiameter 5 dm Område 9, figur 3 25 Asp, stamdiameter 6 dm Område 9, figur 3 26 Sälg, stamdiameter 3 dm, trädformig sälg Område 9, figur 3 27 Asp, stamdiameter 6 dm, kronan till stora delar nedblåst Område 9, figur 3 28 Asp, stamdiameter 6 dm, högstubbe, stor rötskada hög upp på stubben och hålighet i den nedblåsta stammen Område 9, figur 3 29 Asp, stamdiameter 5 dm, små röthål Område 10, figur 3 30 Lönn, stamdiameter 4 dm Område 10, figur 3 31 Lönn, stamdiameter 6 dm Område 10, figur 3 32 Lönn, stamdiameter 6 dm, savflöde Område 10, figur 3 33 Tall, stamdiameter 9 dm Område 12, figur 4 34 Sälg, stamdiameter 9 dm, trädformig sälg Område 12, figur 4 35 Tall, stamdiameter 8 dm Område 12, figur 4 36 Asp, stamdiameter 5 dm, tre hackspetthål Område 12, figur 4 38 Ek, stamdiameter 6 dm Område 13, figur 3 33
Punktobjekt Beskrivning Område 39 Ek, stamdiameter 5 dm Område 13, figur 3 40 Sälg, stamdiameter 4 dm, tvåstammig Område 13, figur 3 41 Ek, stamdiameter 5 dm Område 13, figur 3 42 Asp, stamdiameter 7 dm, hackspetthål av spillkråka Område 14, figur 3 43 Vårtbjörk, stamdiameter 10 dm Område 16, figur 4 44 Sälg, stamdiameter 6 dm, flera stammar, grov död grenved Område 16, figur 4 45 Vårtbjörk, stamdiameter 8 dm Område 16, figur 4 46 Vårtbjörk, stamdiameter 4 dm Område 16, figur 4 47 Alm, stamdiameter 3 dm, till synes friskt träd Område 16, figur 4 48 Asp, stamdiameter 7 dm Område 16, figur 4 49 Asp, stamdiameter 6 dm Område 16, figur 4 50 Sälg, stamdiameter 6 dm, trädformig sälg Område 16, figur 4 51 Sälg, stamdiameter 4 dm, flera stammar Område 16, figur 4 53 Ek, stamdiameter 8 dm Område 17, figur 5 54 Lind, stamdiameter 7 dm Område 17, figur 5 55 Ek, stamdiameter 7 dm Område 17, figur 5 56 Ek, stamdiameter 5 dm Område 17, figur 5 57 Ek, stamdiameter 8 dm Område 17, figur 5 59 Ek, stamdiameter 7 dm Område 18, figur 5 62 Ek, stamdiameter 12 dm Område 19, figur 5 64 Alm, stamdiameter 12 dm, dött träd Område 20, figur 6 68 Tall, stamdiameter 8 dm, stor vedblotta Område 23, figur 6 69 Ask, stamdiameter 6 dm, till synes friskt träd Område 23, figur 6 70 Asp, stamdiameter 5 dm, vedblotta, död grenved Område 24, figur 7 77 Asp, stamdiameter 4 dm, två stammar, mindre hålighet Område 25, figur 7 78 Ek, stamdiameter 6 dm, lite drygt 100 år Område 25, figur 7 79 Ek, stamdiameter 7 dm, ca 100 år Område 25, figur 7 80 81 Asp, stamdiameter 10 dm, nedre delen ihålig, stor spricka, mycket lavar på barken Oxel, stamdiameter 3 dm, drygt tio stammar från en stubbe, död grenved Område 25, figur 7 Område 25, figur 7 34
Bilaga 3 Naturvårdsarter Samtliga naturvårdsarter som hittats i inventeringsområdet redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1. De identifierade naturvårdsarterna i inventeringsområdet med information om deras sällsynthet, signalvärde och ekologi. Förklaringar till alla förkortningar i rubrikerna: RL 15 = rödlistan från år 2015 FD = Fågelarter listade i bilaga 1-3 i EU:s fågeldirektiv RL 10 = rödlistan från år 2010 ASF= Skyddad art enligt Artskyddsförordningen. Tu = Tuva (ängs- och betesmarksinv.) 50% = Negativ trend för fåglar, 50 % minskning 1975-2005. Si = signalarter Skogsstyrelsen PFS = Prioriterade fågelarter Skogsvårdslagen N2 = typiska arter Natura 2000 Ca = Callunas naturvårdsart AD = Arter listade i bilaga 2, 4, 5 i EU:s art- och K = källa (C=Callunas fynd, A=Artportalen, Ö=övriga fynd). Habitatdirektiv Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 A D F D A S F 50 % P F S C a Information K X Bohål i träd nr 22, område 9 (figur 3) och träd nr 42, område 14 (figur 3). Bohålet visar att området ingår i ett revir för spillkråka och att enskilda, grövre träd, kanske främst asp och tall, är viktiga för arten. C Spillkråka Dryocopus martius NT X 4 Arten lever i barr- eller blandskog men även i ren lövskog (främst bokskog). Bohål mejslas ut i träd med en stamdiameter på minst 30-40 cm. Födan utgörs av vedlevande insekter, bland annat hästmyror som hackas fram i marknära delar på rötskadade träd, kanske främst gran. Ett till synes friskt träd (träd nr 47) i område 16 (figur 4). C Alm Ulmus glabra CR VU Biologi: Växer på frisk, näringsrik mark, t.ex. lövskogar, bryn och raviner. Ofta odlad vid bebyggelse. Ask Fraxinus excelsior EN VU Ett till synes friskt träd (träd nr 69) i område 23 (figur 6). Planterade askar i allé, objekt 19, område 9 (figur 3). Biologi: Växer på frisk, näringsrik mark, t.ex. lundar och strandsnår. Ofta odlad vid bebyggelse. C Endast en lind som uppfyller rollen som skoglig signalart, träd nr 54, område 17 (figur 5). Övriga lindar planterade som vårdträd eller i allé. C Biologi: Biologi: Växer på frisk, näringsrik mark, t.ex. skogar, lundar, rasbranter och bryn. Ofta odlad vid bebyggelse. Lind Tilia cordata X 35
Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 A D F D A S F 50 % P F S C a Information K På flera träd i allé, objekt 19, område 9 (figur 3). A Lönnlav Bacidia rubella X Biologi: Förekommer i gamla ädellövskogar med lång kontinuitet av grova lövträd. Förekommer främst på alm, ask, ek och lönn, mer sällan på asp, lind och poppel. Sällsynt i mer öppna miljöer, som kyrkogårdar, alléer, parker eller solitärträd. 36
37
Hemsida: www.calluna.se E-post: info@calluna.se Telefon växel: 013-12 25 75 Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping