TRÄDGÅRDS- UNDERSÖKNINGEN ÅRS PRODUKTION 2002-12-05 14:40 Reviderad version
Statens Jordbruksverk Statistikenheten Anders Grönvall, 036-15 56 97 anders.gronvall@sjv.se PM TRÄDGÅRDSUNDERSÖKNINGEN 1 INLEDNING Jordbruksverket genomför årligen en undersökning över trädgårdsnäringen, där beräkningar av produktion, pris och värdevolym görs för enskilda produkter och totalt för trädgårdssektorn. Uppgifterna samlas in från ca 60 aktörer på den svenska marknaden, framförallt från odlarföreningar, konservföretag, trädgårdshallar och grossister. Beräkningarna ligger till grund för bland annat Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar samt kalkyler över jordbrukets intäkter och kostnader (EAA-kalkyler), vilka i sin tur ligger till grund för jordbrukets andel i nationalräkenskaperna. Beräkningarna genomförs för ett antal olika produkter inom grupperna: Köksväxter på friland Köksväxter i växthus Frukt Bär Snitt- och lökblommor i växthus Krukväxter Utplanteringsväxter Plantskoleväxter Snittblommor på friland Sticklingar och småplantor 1/14
2 RESULTAT I detta avsnitt redovisas värdet (i ), priset ( eller ) och kvantiteten (i eller ) uppdelat på produkter inom olika produktgrupper. Uppgifterna som redovisas är produktionsvärde, pris och producerade kvantiteter för - års produktion. De beräkningsmetoder som används beskrivs utförligare i avsnitt 3. 2.1 FRILANDSODLING Värdet av odlingen för köksväxter på friland ökade med 13 % mellan år och. Orsaken var framför allt att priserna generellt sett var högre än år. De relativt sett största värdemässiga ökningarna var för kålrötter, vitkål och annan sallat som till följd av både högre priser och större produktion ökat med över 30 % i värde Samtidigt minskade värdet på gurka och salladskål på grund av betydligt lägre produktion än år. Den till värdet största produkten av frilandsodlade köksväxter är morötter som står för knappt 30 % av det totala värdet. ionen av äpplen minskade något efter att ha varit förhållandevis hög. Ett högre pris för produktionen medförde dock att värdet blev högre än. Även produktionen av päron och plommon minskade till år. Liksom för äpplen var priset högre för övriga frukter år, vilket till viss del kompenserat den lägre produktionen. För körsbär var produktionen mycket högre än föregående år vilket beror på att den plantering av surkörsbär i Blekinge som gjordes för ett antal år sedan givit stora skördar. Samtidigt är priset för denna produktion betydligt lägre. År minskade produktionen av surkörsbär vilket gav genomsnittliga priser som var högre. På bärsidan domineras produktionen av jordgubbar. et på jordgubbar steg något år samtidigt som produktionen minskade, vilket medförde att det totala värdet av bärproduktionen minskade med knappt 10 % jämfört med. För plantskoleväxter blev priserna i allmänhet något lägre, medan produktionen varit relativt oförändrad. Det totala värdet minskade därmed med knappt 1 %. I absoluta tal har värdet på jordgubbsplantor ökat mest, medan värdet på lövfällande träd minskat mest i värde sedan. Snittblommor på friland har haft en vikande produktion under flera år. Jämfört med 1996 producerades endast en tredjedel år. 2/14
Tabell 2.1 Köksväxter på friland Gurka 43 500 34 500 2,85 2,80 15 200 12 300 Lök 50 700 58 500 1,28 1,90 39 500 30 800 Purjolök 19 000 22 100 4,86 4,93 3 900 4 500 Morötter 173 800 186 500 2,15 2,40 80 700 77 600 Rödbetor 11 900 13 100 0,94 0,99 12 700 13 200 Kålrötter 8 400 11 300 1,59 2,00 5 300 5 600 Blomkål 29 600 34 800 4,66 4,95 6 400 7 000 Vitkål 27 600 37 600 1,61 1,72 17 100 21 900 Salladskål 4 900 4 700 3,00 4,04 1 600 1 200 Isbergssallat 104 000 123 200 4,72 5,84 22 000 21 100 Annan sallat 5 700 8 500 13,02 16,15 500 500 Majs 1 700 1 600 1,89 2,09 900 800 Övriga köksväxter 83 200 97 000 Summa köksväxter 564 000 633 500 Tabell 2.2 Frukt Äpple 98 100 100 300 4,49 5,04 21 900 19 900 Päron 11 000 6 400 4,68 4,92 2 400 1 300 Plommon 4 600 3 600 7,79 8,74 600 400 Körsbär 13 900 14 600 7,75 16,00 1800 900 Summa frukt 127 700 124 900 4,81 5,54 26 600 22 500 Tabell 2.3 Bär Jordgubbar 194 800 176 600 17,56 18,94 11 100 9 300 Hallon 4 100 4 000 35,00 34,00 100 100 Svarta vinbär 2 700 5 400 8,50 9,00 300 600 Övriga bär 1 000 1 000 Summa bär 202 700 187 100 3/14
Tabell 2.4 Plantskoleväxter Rosor 17 300 18 300 16,42 17,57 1 100 1 000 Jordgubbsplantor 27 400 28 800 3,96 3,92 6 900 7 300 Fruktträd 78 400 75 400 67,91 64,76 1 200 1 200 Lövfällande träd 119 900 116 900 174,24 168,90 700 700 Bärbuskar 4 900 5 000 15,12 15,57 300 300 Prydnadsbuskar 48 000 47 900 17,82 17,70 2 700 2 700 Perenner 50 000 49 000 8,79 8,08 5 700 6 100 Barrväxter 22 100 22 500 54,93 56,08 400 400 Klängväxter 5 300 5 700 Häck- och landskapsv. 13 400 13 700 2,87 2,92 4 700 4 700 Övriga plantskolev. 17 800 17 600 Summa plantskolev. 404 300 400 700 13,83 13,41 29 200 29 900 Tabell 2.5 Snittblommor på friland Summa snittblommor på friland 10 400 10 000 1,88 1,95 5 500 5 200 4/14
2.2 VÄXTHUSODLING Det totala värdet av växthusodlingen har, med undantag för 1999, kontinureligt ökat från och med 1996 fram till. De stora förändringarna mellan åren står framför allt växthusodlingen av köksväxter för, som mellan åren 1996 och ökat med nästan 40 % i värde. Även värdet av lökblommor har ökat mycket i värde under samma period. ionen av tomater ökade till år efter att under några år ha minskat. Samtidigt har priset gått i motsatt riktning vilket gjort att det totala värdet av tomatproduktionen varit relativt oförändrat. För växthusgurka ökade produktionen något mellan och medan priset minskade vilket gav en värdeökning på produktionen med ca 4 %. Bland övriga köksväxter i växthus har produktionen varit ganska stabil sedan. Värdet på produktionen av snittblommor i växthus har minskat kontinuerligt mellan 1995 och, totalt med ca 27 %. Mellan och ökade dock priset på rosor något vilket medförde att även produktionsvärdet steg. Rosor utgör mer än 70 % av det totala värdet på snittblommor. För övriga snittblommor har produktionen legat förhållandevis stilla mellan och medan priset på krysantemum stigit och priset på alstroemeria sjunkit. ionen av tulpaner ökade med 5 % mellan och samtidigt som även priset ökade något, vilket gav ett ökat värde med ca 9 %. Generellt för lökblommor, både snitt och i kruka, gäller att priset var något högre år än. Värdet av krukväxter har stadigt minskat under senare hälften av 1990-talet för att år vara ungefär 400 miljoner kr. Mellan och ökade dock priset på produktionen i allmänhet, vilket gjorde att produktionsvärdet ökade med knappt 4 %. För utplanteringsväxter minskad produktionen något medan priserna steg mellan och. Totalt sett ökade värdet av utplanteringsväxter med ca 1 %. Tabell 2.6 Köksväxter i växthus Gurka 180 200 187 100 8,14 7,82 22 100 23 900 Tomat 191 100 194 500 11,07 10,33 17 300 18 800 Melon 1 400 1 600 17,66 13,70 100 100 Huvud- & annan sallat 1 5 900 4 400 2,64 3,77 2 200 1 200 Kruksallat 1 60 200 56 700 5,58 5,78 10 800 9 800 Kryddväxter 1 172 500 168 300 6,59 6,72 26 200 25 000 Jordgubbar 2 800 3 000 46,77 45,67 100 100 Övriga köksväxter 29 700 35 000 Summa köksväxter i växthus 643 700 650 600 1 Kruksallat, kryddväxter, huvud- och annan sallat anges i respektive pris/st. 5/14
Tabell 2.7 Snittblommor i växthus Rosor 41 300 43 100 3,29 3,42 12 500 12 600 Krysantemum 1 800 1 400 2,75 3,00 600 500 Alstroemeria 2 200 1 400 2,75 2,50 800 600 Övriga snittblommor 12 600 12 800 5,78 5,83 2 200 2 200 Summa snittblommor 57 900 58 800 3,58 3,71 16 200 15 800 Tabell 2.8 Lökblommor/snitt i växthus Tulpaner 193 400 210 800 1,78 1,83 108 700 114 500 Narcisser 3 500 3 400 1,86 1,96 1 900 1 700 Hyacinter 2 800 3 000 4,75 5,00 600 600 Övriga Lökblommor 1 000 1 000 2,98 3,21 300 300 Summa lökblommor 200 700 218 100 1,80 1,86 111 500 117 600 Tabell 2.9 Lökblommor (i kruka) i växthus Hyacinter 30 900 30 300 4,88 5,02 6 300 6 000 Amaryllis 31 200 34 400 23,00 24,07 1 400 1 400 Narcisser 23 500 26 300 8,45 8,41 2 800 3 100 Övriga Lökbl. i kruka 6 800 9 400 7,03 7,70 1 000 1 200 Summa lökblommor i kruka 92 400 100 400 8,08 8,50 11 400 11 800 6/14
Tabell 2.10 Krukväxter Begonia 59 300 53 800 9,08 9,03 6 500 6 000 Krysantemum 19 300 22 000 7,78 7,95 2 500 2 800 Cyklamen 15 700 16 000 14,64 14,75 1 100 1 100 Julstjärna 67 900 71 900 10,22 10,56 6 600 6 800 Pelargon 105 500 117 400 10,15 10,25 10 400 11400 Saintpaula 10 700 10 800 5,81 6,03 1 800 1 800 Kalachoe 23 600 25 600 6,66 7,04 3 500 3 600 Impatiens 13 900 8 900 9,32 9,18 1 500 1 000 Primula 5 600 5 000 5,28 5,30 1 100 1 000 Marguerit 15 600 15 600 7,37 7,37 2 100 2 100 Gröna växter 10 800 11 600 8,64 8,63 1 200 1 200 Övriga krukväxter 54 100 57 700 9,06 9,23 6 000 6 000 Summa krukväxter 401 900 416 100 9,06 9,23 44 400 45 100 Tabell 2.11 Utplanteringsväxter Petunia 19 300 18 600 2,48 2,52 7 800 7 400 Tagetes 15 700 13 000 2,36 2,43 6 600 5 300 Penseer 50 700 52 900 2,35 2,36 21 500 22 400 Lobelia 14 600 15 400 2,31 2,39 6 300 6 400 Impatiens 7 300 7 200 3,25 3,15 2 200 2 300 Övriga utplanteringsv. 41 300 43 200 2,84 3,02 14 500 14 300 Summa utplanterings. 148 700 150 300 2,52 2,58 59 000 58 200 Tabell 2.12 Sticklingar och småplantor Summa sticklingar och småplantor 273 20 284 700 1,56 1,58 175 700 179 800 7/14
2.3 TOTALT VÄRDE OCH VÄRDE PER PRODUKTGRUPP Totalt sett ökade, enligt trädgårdsundersökningen, värdet av trädgårdsnäringens produktion mellan och. Ökningen kan i första hand hänföras till odling av köksväxter, både på friland och i växthus. För frilandsodlingen minskade samtliga produktgrupper, frånsett köksväxter, i värde medan samtliga växthusodlade produktgrupper ökat i värde. I nedanstående tabell redovisas en sammanfattning på produktgrupper av värdevolym, pris och kvantitet för samtliga grupper och. et anges i eller och kvantiteten anges i eller yck. Tabell 2.13 Sammanfattning på produktgrupp 1 1 1 1 Köksväxter på friland 564 000 633 500 Frukt 127 700 124 900 4,81 5,54 26 600 22 500 Bär 202 700 187 100 Plantskoleväxter 404 300 400 700 Snittblommor på friland 10 400 10 000 1,88 1,95 5 500 5 200 Summa frilandsodling 1 309 100 1 356 200 Köksväxter i växthus 643 700 650 600 Snittblommor i växthus 57 900 58 800 3,58 3,71 16 200 15 800 Lökblommor/snitt i växthus 200 700 218 100 1,80 1,86 111 500 117 600 Lökblommor i kruka i växthus 92 400 100 400 8,08 8,50 11 400 11 800 Krukväxter 401 900 416 100 9,06 9,23 44 400 45 100 Utplanteringsväxter 148 700 150 300 2,52 2,58 59 000 58 200 Summa växthusodling 1 545 300 1 594 300 Totalt 2 854 400 2 950 500 Sticklingar och småplantor 273 200 284 300 1,56 1,58 175 700 179 800 1 För vissa grupper redovisas ej några priser eller kvantiteter då dessa grupper består av produkter som mäts med olika kvantitetsmått. I tabell 2.14 redovisas utvecklingen av värdevolymerna från 1995 och framåt per produktgrupp. Totalt sett har värdet på produktionen av trädgårdsväxter varierat mellan 2,4 och 2,9 miljarder kronor sedan 1995. Frilandsodlingen har totalt sett varit mycket stabil, dock med en redovisad ökning år 1999 till följd av ändrade redovisningsförhållanden på plantskoleväxter. Värdet på växthusodlingen har pendlat mellan knappt 1,4 och drygt 1,6 miljarder kronor. 8/14
Tabell 2.14 Utveckling av värdevolym mellan 1995-, 1995 1996 1997 1998 1999 Köksväxter på friland 535 200 504 300 534 300 563 900 575 300 564 000 633 500 Frukt 96 800 102 200 111 700 104 000 128 100 127 700 124 900 Bär 194 100 204 700 207 800 199 500 216 900 202 700 187 100 Plantskoleväxter 185 000 178 200 200 600 200 600 394 300 404 300 400 700 Snittblommor på friland 29 400 33 100 29 800 27 600 11 700 10 400 10 000 Summa frilandsodling 1 040 500 1 022 500 1 084 100 1 095 600 1 326 300 1 309 100 1 356 200 Köksväxter i växthus 573 100 470 700 537 600 570 800 499 600 643 700 650 600 Snittblommor i växthus 79 100 75 200 70 500 70 200 62 500 57 900 58 800 Lökblommor i växthus 1 264 700 251 000 237 600 237 000 185 000 200 700 218 100 Lökblommor i kruka i växthus 1 88 200 92 400 100 400 Krukväxter 488 700 433 100 426 500 429 400 422 700 401 900 416 100 Utplanteringsväxter 161 200 163 500 173 200 175 400 151 400 148 700 150 300 Summa växthusodling 1 566 800 1 393 500 1 445 300 1 482 200 1 409 300 1 545 300 1 594 300 Totalt 2 607 300 2 416 000 2 529 400 2 577 800 2 735 600 2 854 400 2 950 500 Sticklingar och småplantor 274 100 110 100 124 600 131 900 273 800 273 200 284 300 1 Lökblommor i kruka i växthus redovisades före 1999 under gruppen lökblommor i växthus. 9/14
2.4 JÄMFÖRBARHET MELLAN ÅREN Som framgår av kapitel 3 används skördeuppgifter från Statistiska Centralbyråns Trädgårdsräkning (avseende skörden 1999) som grund för uppskattningar av produktionen. SCB har till trädgårdsräkningen (avseende 1999) ändrat något i sin insamling och redovisning av produktion jämfört med motsvarande tidigare undersökningar. Detta påverkar därmed även redovisningen i Jordbruksverkets undersökning. Vissa produkter redovisas nu separat efter att vid tidigare räkningar/inventeringar redovisats under gruppen övriga, medan vissa andra produkter som tidigare redovisats separat nu ingår i övriga-grupperna. Vidare har i vissa fall enheten ändrats från att mätas i styck till att mätas i kg. Dessa förändringar gör att 1999 års värden och tidigare års värden inte alltid är helt jämförbara. Följande förändringar har gjorts vilket påverkar jämförbarheten: För köksväxter på friland är den enda förändringen att annan sallat numer mäts i kg istället för styck, vilket naturligtvis ger ett helt annat enhetspris. I SCB:s redovisning ingick inte produktionen av planskoleväxter före 1999, varför produktionen av plantskoleväxter uppskattats av växtinspektionen på Jordbruksverket medan värdet beräknats av Lars Rudin på Länstyrelsen i Skåne län. Nu redovisas produktionen (i kg) av plantskoleväxter i trädgårdsräkningen varför dessa används som utgångspunkt för värdeberäkningarna. erna uppskattas nu till viss del utifrån insamling men även utifrån subjektiva bedömningar av personer som är insatta i marknaden. Metoderna för uppskattning av produktion och pris är således helt annorlunda från tidigare år vilket gör att det finns en viss inkonsistens mellan åren. Förändringar i värden beror alltså i till stor del på metodbytet snarare än förändringar i marknaden. Framförallt märks detta på de kvantiteter som redovisas. I redovisningen för köksväxter i växthus presenteras huvud- och annan sallat samt jordgubbar separat från och med 1999. Vid tidigare undersökningar har denna produktion ingått i gruppen övriga köksväxter i växthus. Tidigare har lökblommor redovisats som en klass för att från och med 1999 redovisas som lökblommor/snitt och lökblommor i kruka. I krukväxter redovisas från 1999 även produkterna primula och margueriter separat. Tidigare redovisades denna produktion under gruppen övriga krukväxter. För sticklingar och småplantor har gruppen övriga sticklingar och småplantor tillkommit i redovisningen av trädgårdsräkningen. 10/14
3 UNDERSÖKNINGSMETOD De aktörer som ingår i Jordbruksverkets trädgårdsundersökning är inte valda enligt någon statistiskt slumpmässig urvalsmetod. Istället används Statistiska Centralbyråns (SCB) trädgårdsräkning från avseende 1999 års produktion som grund. Resultatet av denna har redovisats i statistiskt meddelande nr JO 36 SM 0001, Trädgårdsräkningen. I denna inventering uppskattas produktion i kg eller styck samt arealer för ett antal produkter vart tredje år. Utvecklingen av produktionen mellan dessa år skrivs fram med utvecklingen i Jordbruksverkets trädgårdsundersökning. För vissa produkter har dock SCB gjort en specialundersökning även för år. Uppgifter från denna har som regel använts i Jordbruksverkets trädgårdsundersökning, frånsett för gurka i växthus. Resultatet av SCB:s specialundersökning redovisas tillsammans med osäkerhetsmått i tabell 3.1. Tabell 3.1 Arealer och kvantiteter enligt undersökning av SCB. Area Variationskoeffecient, % Skörd Varitationskoeffecient, n % Växthus Tomater 531 998 m 2 4 18 835 Ton 5 Gurka 472 635 m 2 5 17 243 Ton 6 Kryddväxter 41 579 m 2 15 25 055 1 000 15 st Kruksallat 34 504 m 2 19 9 799 1 000 st 23 Frukt och bär Äpple 1 418 ha 6 19 903 Ton 7 Päron 135 ha 8 1 298 Ton 11 Körsbär 195 ha 10 912 Ton 10 Jordgubbar 1 907 ha 5 9 323 Ton 6 Köksväxter Gurka 268 ha 11 12 327 Ton 9 Lök 820 ha 11 30 783 Ton 9 Morötter 1 633 ha 8 77 568 Ton 8 Blomkål 344 ha 17 7 034 Ton 18 Vitkål 442 ha 13 21 881 Ton 12 Isbergssallat 917 ha 14 21 092 Ton 15 3.1 KÖKSVÄXTER I Jordbruksverkets undersökning, och insamlingsförfarande avseende köksväxter, görs en distinktion mellan den produktion som går till konservindustrin och den produktion som går till färskvarumarknaden. Anledningen är den prisskillnad i produktionen som kan uppstå mellan dessa grupper. En prisskillnad som kan bero på lägre kvalitetskrav eller effektivare produktion. Jordbruksverket går i denna undersökning ut till samtliga konservföretag, eller föreningar som är knutna till konservföretagen, varför det i beräkningarna antas att hela denna marknad fångas in. 11/14
Den del av produktionen som går till färskvarumarknaden 1999 antas därför vara skillnaden mellan produktionen enligt SCB:s inventering och summan av konservindustrins produktion enligt Jordbruksverkets undersökning. Eftersom det inte finns någon trädgårdsräkning för räknas färskvarumarknadens produktion upp med den relativa förändringen för produktion enligt undersökningen. För vissa produkter har dock resultaten av SCB:s specialundersökning (tabell 3.1) använts. I bilagan redovisas de formler som använts för att beräkna värdet, kvantiteten och priset för års produktion. I Jordbruksverkets trädgårdsundersökning ligger de insamlade kvantiteterna på köksväxter på mellan 25 % och 95 % av kvantiteten i SCB:s räkning, beroende på produkt. 3.2 FRUKT OCH BÄR För frukt beräknas utvecklingen av produktionen, frånsett för de produkter som ingår i tabell 3.1, utifrån den genomsnittliga utvecklingen hos alla företag i Jordbruksverkets undersökning. Andelen av produktionen som samlas in i Jordbruksverkets undersökning ligger över 55 % av hela produktionen, frånsett för körsbär där endast 2 % av marknaden nås. et är beräknat inklusive sortering, packning och emballage. För bär motsvarar den uppsamlade kvantiteten en mycket liten del av den totala produktionen, varför undersökningens resultat inte på ett tillfredsställande sätt kan användas för att uppskatta värdet av produktionen. Uppskattningar av pris och produktion på jordgubbar, svarta vinbär och hallon utgår därför i högre utsträckning från bedömningar av olika marknadsaktörer. 3.3 BLOMMOR För snitt- och lökblommor beräknas värdet för varje enskild produkt på samma sätt som för frukt. För rosor, krysantemum och alstroemeria ligger de insamlade kvantiteterna på 59 %, 48 % respektive 50 % av trädgårdsinventeringens kvantitet. För lökblommor nås över 50 % av produktionen, medan mellan 30 och 45 % av produktionen nås för lökblommor i kruka För krukväxter och utplanteringsväxter beräknas värdet på samma sätt som för köksväxter med den skillnaden att Mäster Grön står för den del som konservföretagen står för vid beräkning av värdet på köksväxter. För dessa grupper är de insamlade kvantiteterna mellan 24 % och 100 %, med en generellt sett högre andel för krukväxter. Plantor som säljs till konsumenter redovisas under Utplanteringsväxter medan plantor som säljs till andra företag redovisas under Sticklingar och småplantor. Eftersom det är värdevolymen för den produktion som lämnar sektorn som beräknas ingår inte gruppen Sticklingar och småplantor i totalsammanställningen. Detta görs för att undvika dubbelräkning. 12/14
För snittblommor på friland har kontakter tagits med marknaden som bedömt utvecklingen av pris. Snittblommor på friland utgör dock en mycket liten del av den totala trädgårdsodlingen. För plantskoleväxter har en förändring i insamlingen gjorts till 1999 såtillvida att skördad kvantitet ingår i SCB:s räkning från att tidigare uppskattats genom en insamling av växtinspektionen på jordbruksverket. Detta medför att jämförelser med tidigare år är något osäkra. 3.4 GRUPPER ÖVRIGA För ett flertal produktgrupper finns en övrig-grupp där de produkter som ej specificerats i undersökningen ingår. För beräkning av värdet för dessa produkter utnyttjas de arealuppgifter som finns i Trädgårdsräkningen för övriga produkter inom samma produktgrupp. Värdet per arealenhet för övrig-gruppen antas vara ungefär lika stor som för de andra produkterna inom samma produktgrupp. Detta gäller dock inte för grupperna lökblommor, krukväxter och utplanteringsväxter där inga arealvärden finns att tillgå. För dessa grupper används istället värdet per styck. 13/14
BILAGA Följande formler visar hur värdevolym, kvantitet respektive pris beräknas för på varje produkt inom gruppen köksväxter: = k kon01 + ( k scb99 k kon99 k ) *( k fv01 fv99 ) k fv01 Värdevolym = ( kkon01 * pkon01) + (( kscb99 kkon99) *( ) * p fv99) k fv99 Värdevolym Pr is = där p kon = Genomsnittspris för produktion som går till konservindustrin enligt undersökningen p fv = Genomsnittspris för produktion som går till färskvarumarknaden enligt undersökningen k kon = Producerad kvantitet av/för konservindustrin enligt undersökningen k fv = Producerad kvantitet för färskvarumarknaden enligt undersökningen k scb = enligt SCB:s trädgårdsinventering 1999 14/14