Val av ombud till Meritea AB:s, Göteborgsregionens Internationella Skola AB:s (ISGR) och Gryning Vård AB:s bolagsstämmor 2010

Dnr: 10-9.012 10-7.012 10-6.012 Styrelseärende 2010-02-26 Till Förbundsstyrelsen Val av ombud till Meritea AB:s, Göteborgsregionens Internationella Skola AB:s (ISGR) och Gryning Vård AB:s bolagsstämmor 2010 Förbundsstyrelsen föreslås besluta att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Meriteas bolagsstämma den 14 april, kl. 10.30 utse Arne Lernhag (M), att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid ISGR:s bolagsstämma den 27 april, kl. 13.00 utse Eva Carlsson (S), att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Gryning Vårds bolagsstämma den 8 juni, kl. 13.00 utse Bo Pettersson (S). Göteborg 2010-02-11 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg

Dnr: 10-15.021 Styrelseärende 2010-02-26 Till Förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år 2011 Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för nästkommande år. Förslag till verksamhetsinriktning och budget kommer att behandlas av förbundsstyrelsen den 7 maj och av förbundsfullmäktige den 16 juni 2010. Det samrådsunderlag som nu översänds till kommunerna innebär en oförändrad avgift 2011 för kommunerna jämfört med budget för år 2009 och 2010. Förslaget innehåller inte heller önskemål om någon kapitalförstärkning. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att översända samrådsunderlaget till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 6 april 2010, samt att förklara protokollet under denna paragraf för omedelbart justerat. Göteborg den 8 februari 2010 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg

Dnr: 09-26.650 Styrelseärende 2010-02-26 Till Förbundsstyrelsen Förslag till fortsatt verksamhet för FoU i Väst/GR från 2011 FoU i Väst/GR har funnits sedan 1999 som en resurs för kunskapsutveckling och regionalt lärande inom välfärdsområdet för medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund och för Västra Götalandsregionen. Under 2008 diskuterade GRs sociala styrgrupp fortsatt utveckling av FoU i Väst från och med 2010, då dåvarande avtal upphörde att gälla. Ett förslag och ett underlag från den sociala styrgruppen behandlades i förbundsstyrelsens presidium 2009-02-06. Förbundsstyrelsen uppdrog 2009-02-27 åt förbundsdirektören att undersöka möjligheterna att förstärka och bredda den kommunala basen för FoU i Väst samt att rekommendera medlemskommunerna att under 2010 medverka med oförändrat 4 kr per invånare; samt att därefter ta ny ställning till fortsatt verksamhet. I den pågående kartläggningen av forskning och utveckling inom socialtjänst samt vård och omsorg i Västra Götalands län framkommer inte något större intresse från övriga kommunalförbund av att samordna FoU-verksamheterna i länet. Ett förslag till fortsatt verksamhet för FoU i Väst från 2011 har tagits fram av sociala styrgruppen, daterat 2009-12-08. I nuvarande ekonomiska situation anser den sociala styrgruppen att man ska avvakta med en höjning av medlemsanslaget men att det är av stor vikt att FoU i Väst blir en ordinarie verksamhet inom GR. Vidare anser den sociala styrgruppen att finansieringen av FoU i Väst på sikt bör ske genom medlemsavgiften till GR, vilket i så fall förutsätter en höjning av medlemsavgiften med motsvarande det belopp som kommunerna bidrar med till FoU i Väst - för närvarande fyra kronor per kommuninvånare och år.

Sociala styrgruppen föreslår förbundsstyrelsen att besluta att FoU i Väst fr.o.m. 2011 blir en ordinarie verksamhet inom GR, samt att rekommendera medlemskommunerna att som tidigare medverka med fyra kr per kommuninvånare och år. Göteborg den 1 februari 2010 Nils-Gunnar Ernstson /Elisabeth Hajtowitz

Dnr: 09-26.650 Till Förbundsstyrelsen Förslag till fortsatt verksamhet för FoU i Väst/GR från 2011 Inledning FoU i Väst/GR har funnits sedan 1999 som en resurs för kunskapsutveckling och regionalt lärande inom välfärdsområdet för medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund och för Västra Götalandsregionen. Under de tio verksamhetsåren har många samarbetsrelationer och nätverk skapats mellan GR-kommunerna, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Chalmers tekniska högskola, Vårdalinstitutet, andra kommunförbund, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Socialstyrelsen och olika frivilligorganisationer. FoU i Väst verkar genom nätverk och är en rörelse som ständigt utvecklas i samspel med andra. Flera tusen anställda inom GR-kommunerna har genom FoU i Väst fått stöd av forskare för utvärdering av egen verksamhet eller för att genomföra studier i syfte att utveckla nya metoder och göra förbättringar i det löpande arbetet. Många utvärderings- och forskningsuppdrag har genomförts eller pågår. Erfarenheter och resultat sprids genom tidskriften FOURUM, rapporter, seminarier, nätverksträffar och webbplats för att underlätta för olika huvudmän att lära av varandra. Ett 100-tal rapporter har skrivits och publicerats i FoU i Västs skriftserie och/eller på webbplatsen. Några har fått stor massmedial spridning. Flera rapporter används som undervisningslitteratur vid högskolor och universitet. Studiecirkelmaterial kring angelägna temaområden har tagits fram för att kunna användas i det löpande arbetet. Årligen deltar runt 4000 personer i FoU-seminarier och konferenser. Utvärderingar visar att FoU i Väst har en betydelse för professionell utveckling, metodutveckling och verksamhetsutveckling. FoU i Väst, som är en nationellt välrenommerad verksamhet, har medverkat till att strukturer för kunskapsutveckling och regionalt lärande utvecklats.

Dessa strukturer stärker den regionala sammanhållningen och det gränsöverskridande samarbetet mellan kommuner, kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, universitet och andra intressenter. Det är en unik kunskapsbank som är under uppbyggnad. Med forskarstudier i kombination med praktisk erfarenhet bildas viktig kunskap om de mjuka värdena i samhällsutvecklingen. Richard Florida m.fl. forskare har påpekat vikten av att framgångsrika samhällen också måste ha insikt om faktorer som tolerans, öppenhet, jämställdhet och social omsorg. Beslutsprocess inom GR Under 2008 diskuterade GRs sociala styrgrupp fortsatt utveckling av FoU i Väst från och med 2010, då dåvarande avtal skulle upphöra att gälla. Ett förslag och ett underlag från den sociala styrgruppen behandlades i förbundsstyrelsens presidium 2009-02-06. Förslaget innebar en höjning av det kommunala basanslaget från fyra kronor till fem kronor. Motivet var kostnadsutvecklingen sedan 2006 samt en indikation om att Västra Götalandsregionen avser att upphöra att ekonomiskt medverka i FoU i Väst fr.o.m. 2012. Förbundsstyrelsens presidium ansåg att det är mycket angeläget att slå vakt om en bred och långsiktig kommunal bas för den praktiknära forskning som bedrivs inom FoU i Väst. Presidiet menade att möjligheten att förstärka och bredda denna bas borde sonderas ytterligare. Dessutom påpekade presidiet att man för ett mer långsiktigt beslut borde avvakta resultatet av de diskussioner som pågick med Västra Götalandsregionen om fortsatt medverkan i FoU i Väst från år 2010. I linje med diskussionen i presidiet beslöt förbundsstyrelsen 2009-02-27 att undersöka om den kommunala basen kan breddas för FoU i Väst samt att rekommendera medlemskommunerna att under 2010 medverka med oförändrat 4 kr per invånare; samt att därefter ta ställning till fortsatt verksamhet för FoU i Väst. En skrivelse med hemställan om fortsatt medverkan skickades i juni 2009 till Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen. Besked utifrån ett tidigare fattat beslut 2009-01-28 i Hälso- och sjukvårdsutskottet inkom till GR i september 2009, där det meddelades att det ekonomiska stödet successivt skulle reduceras med 500 tkr kronor per år samt att medverkan skulle upphöra fr.o.m. 2012. Motiveringen var att Västra Götalandsregionens basanslag har avsett en etableringsfas.

En kartläggning av FoU-verksamhet inom vård, omsorg och socialtjänst i Västra Götalands län avslutas under våren 2010. Rapporten kommer att kunna utgöra underlag för fortsatta FoU-diskussioner mellan kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen. Dock ska redan nu framhållas att det i kartläggningen inte framkommer något intresse från kommunalförbunden av att samordna FoU-verksamheterna i Västra Götaland. Däremot finns det intresse av att samarbeta i enskilda projekt. Rapporten kommer att presenteras för Västkom i mars 2010. Statliga medel för FoU I regeringens betänkande för en kunskapsbaserad socialtjänst (SOU 2008: 18) betonas betydelsen av regionala FoU-verksamheter för kunskapsutveckling inom det sociala området i samarbete med landstingen. Det föreslås att statliga medel skall avsättas för långsiktigt stöd till dessa verksamheter. SKL skall på uppdrag av regeringen utarbeta förslag till en plattform för samordnade och långsiktiga insatser till stöd för en kunskaps- och forskningsbaserad praktik i hela socialtjänsten. Med denna plattform som grund ska sedan framtida överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting kunna träffas. Inom ramen för detta arbete kommer det att avsättas särskilda medel för regionala och lokala fou-verksamheter. Regeringsbeslut väntas under 2010. Länsstyrelsen medverkar med medel för enskilda projekt inom FoU i Väst på samma sätt som tidigare. Medlemsanslag för FoU i Väst Det kommunala medlemsanslaget bildar en bas för arbetet. Idag är detta anslag 4 kr/kommuninvånare och år. Detta anslag bör vara långsiktigt och stabilt för att FoU i Väst skall stärka kommunerna i att möta framtida utmaningar samt att hantera och förebygga problematiska situationer. Ett stabilt medlemsanslag är viktigt av framför allt fyra skäl: 1. Medlemsanslaget är inte bundet till enskilda projekt och garanterar därför att FoU i Väst inte enbart är projektstyrt utan att det Göteborgsregionala perspektivet bibehålles och utvecklas. 2. Medlemsanslaget är en förutsättning för att kunna söka allmänna basmedel för forskning och utveckling, t.ex. från Västra Götalandsregionen och staten. De statliga och regionala basmedlen står i relation till det kommunala ägaranslag som avsatts för forskning och utveckling. FoU i Västs 4 kr per

kommuninvånare utgör således en gräns för vad som kan sökas från andra anslagsgivare. 3. Medlemsanslaget utgör också en förutsättning för att forsknings- och utvecklingspengar ska kunna sökas för enskilda projekt. Forskningsansökningar är som regel krävande. Ju större engagemang, forskarkompetens och samverkan som finns, desto bättre är möjligheterna att få medel. Därför krävs både personella basresurser och engagerade nätverk. 4. En stabil bas är viktig för att kunna möta de behov av forsknings- och utvecklingsinsatser som kan framkomma inom ramen för diskussionerna om socialt hållbar utveckling. Vidare kommer FoU i Väst att bidra till kommunnära forskning i det planerade miljöstrategiska forskningsinstitutet i Göteborg, Center för hållbar stadsutveckling, inom Mistra. Förslag Mot bakgrund av ovanstående ser den sociala styrgruppen på sikt en utveckling där det kommunala medlemsanslaget till FoU i Väst behöver höjas för att kunskapsstödet till kommunerna ska kunna utvecklas för att möta framtida utmaningar. I nuvarande ekonomiska situation anser den sociala styrgruppen att man ska avvakta med en höjning av medlemsanslaget men att det är av stor vikt att FoU i Väst blir en ordinarie verksamhet inom GR. Vidare anser den sociala styrgruppen att finansieringen av FoU i Väst på sikt bör ske genom medlemsavgiften till GR, vilket i så fall förutsätter en höjning av medlemsavgiften med motsvarande det belopp som kommunerna bidrar med till FoU i Väst - för närvarande fyra kronor per kommuninvånare och år. Av ovan nämnda skäl föreslår den sociala styrgruppen förbundsstyrelsen att besluta att FoU i Väst fr.o.m. 2011 blir en ordinarie verksamhet inom GR, samt att rekommendera kommunerna att tillsvidare medverka med fyra kronor per kommuninvånare och år. VGRs beslut att dra in basanslaget från och med 2012 innebär en minskning av FoU i Västs basbudget med nära 40 %. Den sociala styrgruppen poängterade därför särskilt vid sitt sammanträde 2009-12-08 att om detta beslut står fast kan frågan om finansiering av och verksamhet inom FoU i Väst behöva lyftas till kommunerna för diskussion om huruvida den kommunala avgiften behöver höjas. Göteborg den 8 december 2009 Elisabeth Hajtowitz

Dnr: 09-122.10 Styrelseärende 2010-02-26 Till Förbundsstyrelsen Handelsstrategi för Göteborgsregionen samt sammanställning av inkomna synpunkter På uppdrag av dåvarande styrgrupp för regional planering togs 2004 kunskapsunderlaget Handeln i Göteborgsregionen fram. Därefter gavs följduppdraget att vidareutveckla de regionala strategier för handelns utveckling som diskuteras i kunskapsunderlaget. Ett förslag till Handelsstrategi för Göteborgsregionen har nu tagits fram tillsammans med BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare i medlemskommunerna. Syftet med den regionala handelsstrategin är att den ska vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad handelsutveckling i Göteborgsregionen. Den ska också ge stöd för lokala beslut och ses som ett hjälpmedel i den fysiska planeringen. Förslaget har varit ute på samråd under två månader hösten 2009. En sammanställning av inkomna synpunkter med kansliets kommentarer har därefter upprättats (bifogas). Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad behandlade förslaget på sitt sammanträde 2010-01-28. Styrgruppen beslutade att godkänna förslaget efter följande ändring i stycket I ett handelsperspektiv är vi överens om att (sid 4): stimulera ett ökat kollektivtrafikresande ändras till stimulera till en ökad andel kollektivtrafikresande. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till handelsstrategi, daterat januari 2010, samt att översända handelsstrategin till medlemskommunerna. Göteborg 2010-01-29 Nils-Gunnar Ernstson /Bo Aronsson, Pia Arnesson, Cecilia Kvist

Dnr: 09-122.10 Tjänsteutlåtande 2010-01-19 Pia Arnesson Cecilia Kvist Handelsstrategi för Göteborgsregionen sammanställning av inkomna synpunkter samt kansliets kommentarer Bakgrund GR har på uppdrag av styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad tagit fram ett förslag till Handelsstrategi för Göteborgsregionen. Förslaget har tagits fram tillsammans med BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare i medlemskommunerna. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade 2009-08-21 att remittera förslag till Handelsstrategi för Göteborgsregionen till medlemskommunerna. Förslaget har varit ute på samråd under två månader hösten 2009. Synpunkter har inkommit från sju kommuner. Därutöver har två intresseorganisationer kommenterat förslaget. Sammanfattning Flertalet av remissinstanserna ställer sig positiva till den huvudsakliga inriktningen i föreslagen handelsstrategi. Det är bra med ett gemensamt förhållningssätt som också relaterar till de tre dimensionerna för att nå en hållbar handelsutveckling. Ett par kommuner lyfter frågan hur intentionerna i handelsstrategin skall förverkligas. Detta är en fråga som kan lyftas i den fortsatta övergripande politikerdialogen. Flera kommuner påtalar att i det sammanhängande stadsområdet finns handelsplatser av olika karaktär, både av lokal och av regional betydelse. Detta framkommer inte i dokumentet. Förslaget till regional handelsstrategi kommer därför att kompletteras i avsnittet som berör det sammanhängande stadsområdet. I remissvaren framkommer också önskemål om fortsatt dialog

rörande handel, bl a begrepp, definitioner och innehåll vilket bekräftar vikten av en fortsatt kunskapsuppbyggnad. Nedan kommenterar kansliet inkomna remissvar. Kommunernas synpunkter Ale Ale kommun anser att förslaget är mycket allmänt hållet och saknar konkreta förslag till hur handeln i regionen skall kunna stärkas. Vidare anser kommunen att strategin tydligare bör ange regionens utvecklingsmål för att kunna vara vägledande och bli det stöd i planeringsprocessen som den utger sig för att vara. Kommentar: Handelsstrategin visar på en övergripande nivå att det är viktigt att lokalisera handel medvetet utifrån intentionerna i den av GR:s förbundsstyrelse godkända strukturbilden. Detta kommer till uttryck i ett antal punkter och insatser som är viktiga att beakta i ett handelsperspektiv. Förslaget till handelsstrategi beskriver vad vi bör vara överens om för att strukturbildens intentioner skall uppnås. Ale kommun ifrågasätter om en koncentration av handel till kärnan är förenlig med en miljömässigt hållbar strategi. Kommentar: Kärnan har en speciell roll som nav och motor i hela regionen. Handeln i regionkärnan har därför förutsättningar att vara unik med ett rikt och varierat utbud. Handelsstrategin är tydlig med att resor till och från kärnan så långt möjligt skall ske med kollektivtrafik för att bidra till en hållbar utveckling. Kommunen menar också att strategin mer bör eftersträva att ge kunden möjlighet att handla nära sin bostad med minimalt resande och liten klimatpåverkan. Kommentar: Flertalet tätorter i Ale kommun är belägna utmed ett huvudstråk. Det ger goda förutsättningar för att etablera ett varierat utbud av bl a handel som kan bidra till att stärka tätorternas identitet och ge ett rikt stads- och vardagsliv.

Alingsås Alingsås kommun tillstyrker förslaget till handelsstrategi för Göteborgsregionen. Kommunen anser att strategin om handel stärker strukturbilden för Göteborgsregionen på ett bra sätt och förtydligar vilka strategiska ställningstaganden som krävs för att främja en långsiktigt hållbar handelsstruktur. Förslaget ligger väl i linje med den inriktning som anges i fördjupningen av översiktsplanen för staden Alingsås. Ingen kommentar. Göteborg Göteborgs stad är positiv till ett gemensamt förhållningssätt för handelsutvecklingen i regionen och ser handelsstrategin som ett viktigt dokument. Intentionerna i strategin stämmer med översiktsplanen i Göteborg. Göteborgs stad saknar dock en tydlig bild över hur intentionerna i handelsstrategin skall nås och anser att det för att förverkliga syftet med strategin och få en samsyn i hela regionen krävs en politisk förankring på samma sätt som strukturbilden processades. Kommentar: Det är svårt att generellt ge konkreta anvisningar/riktlinjer för hur kommunerna skall agera då de har olika förutsättningar. Avsikten med handelsstrategin är att på ett övergripande sätt ge vägledning för att nå en regionalt långsiktigt hållbar handelsstruktur. Göteborgs stad lyfter fram att det finns behov av fortsatta diskussioner om tolkning av begrepp och olika typer av handel. Vidare efterlyses en tydligare beskrivning av rollen som stadsdels- respektive regiondelscentrum samt närhandeln i mer glesa bebyggelseområden i regionen. Kommentar: I handelsstrategin kommer avsnitten som rör det sammanhängande stadsområdet att utvecklas. I handelsstrategin uttrycks också att en fortsatt dialog kring handelsfrågor (begrepp, innehåll mm) skall stimuleras. Göteborgs stad anser att strategin att stärka handeln i tätorter och ett ökat kollektivtrafikåkande kan komma i konflikt med intentionerna att utveckla alla befintliga handelsetableringar t ex etableringar i industriområden eller i externt läge med dålig kollektivtrafikförsörjning. Vidare bör handelsstrategin kompletteras med strategier för hur man kan arbeta med gröna resplaner för att förbättra förutsättningarna för ett minskat transportarbete.

Kommentar: Strategin att bygga vidare på och utveckla befintliga handelsetableringar innebär att följa strukturbildens intentioner dvs att etablera handel i relevanta lägen med möjlighet till god kollektivtrafik. Att arbeta med gröna resplaner är ett sätt att minska transportarbetet och kan vara en del i en lokal handelsstrategi. Göteborgs stad saknar hur den växande e-handeln skall utnyttjas och stödjas som ett verktyg för att nå en hållbar handelsstruktur. Kommentar: Att konsumtionen förändras och e-handeln får större genomslag konstateras i handelsstrategin. En insats att fokusera på, i det fortsatta arbetet, är att öka kunskapen om hur vi handlar och vad dessa förändringar innebär. Lilla Edet Lilla Edets kommun har inget att erinra mot förslaget. I kommunen pågår ett arbete med att få ett samlat grepp om handelsutvecklingen i såväl Lilla Edets huvudort som i hela kommunen. Avsikten är att utveckla befintlig handel och utkristallisera en profil med det som är unikt för den lokala handeln i Lilla Edets kommun. Arbetet sker i samverkan mellan kommunen, de lokala handlarna och fastighetsägarna. För fortsatt utveckling av handeln i kommunen avser man även att arbeta fram en lokal handelsstrategi som kan komplettera den regionala strategin. Ingen kommentar. Mölndal Mölndals kommun anser att handelns utveckling i Göteborgsregionen får inte försvåras av de regionala målen inom ramen för K2020. Kommentar: Handelsstrategin syftar till att tillvarata handelns intressen samtidigt som den kan bidra till att utveckla den regionala strukturen i enlighet med förbundsstyrelsens mål och strategidokument. Kommunen anser vidare att begreppet lokala torg bör förtydligas eller omformuleras. Kommunens uppfattning är att Mölndals centrum har, och kommer att få, en större betydelse i den regionala handeln. Kommentar: Handelsplatser i det sammanhängande stadsområdet kan i ett handelsperspektiv vara av både lokal och regional betydelse. I dokumentet

belyses endast de lokala torgens funktion. Handelsstrategin kommer att kompletteras med en skrivning om regiondelscentrumens funktion. Partille Partille kommun anser att större handelscentrum som har regional påverkan som t ex Allum, Bäckebol och Frölunda torg bör särskilt beskrivas i dokumentet. De regionala handelsplatserna är utsatta för en helt annan konkurrens och kan inte jämföras med lokala torg. De måste därför ges förutsättningar att spela en regional roll. Kommentar: Se kommentar för Mölndal. Stenungsund Stenungsunds kommun ställer sig bakom förslaget och konstaterar att kommunen ingår i ett huvudstråk som ska stärkas för att alla delar av regionen skall bli långsiktigt livskraftiga. Ingen kommentar. Övriga synpunkter Göteborgs Köpmannaförbund Göteborgs Köpmannaförbund delar de uppfattningar som förs fram i dokumentet, men de understryker dock vikten av att parkeringsfrågorna får den behandling de förtjänar för att handeln i kärnan skall kunna utvecklas på det sätt regionplaneringen förutsätter. Kommentar: God tillgänglighet är viktigt och bör så långt det är möjligt ske med kollektivtrafik. Vid vissa inköp är det fortfarande bilen som används och hur parkeringsfrågan löses är därför viktigt i ett helhetsperspektiv. Svensk Handel Svensk handel kommenterar att det är positivt att handelsstrategin har tagits fram. Ingen kommentar.

Dnr: 09-232.10 Styrelseärende 2010-02-26 Till Förbundsstyrelsen Förslag till serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland 2010-2013 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen (VGR), daterad 2010-11-24 beretts tillfälle att yttra sig. VGR uttrycker en förväntan om att remissinstanserna förankrar programmet och bidrar till att alla berörda blir delaktiga i förändrings- och utvecklingsarbetet. Bakgrund För att upprätthålla medborgarnas tillgänglighet till kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygd har regeringen uppdragit åt regioner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser att utarbeta och genomföra Regionala Serviceprogram (RSP) för varje län. Programmen ska utarbetas under 2009 och genomföras åren 2010 till 2013. Västra Götalandsregionen har fått uppdraget att utarbeta ett program för Västra Götalands län. Det regionala serviceprogrammet ska vara ett styrande dokument för de aktörer som arbetar med landsbygdsutveckling och tillväxt i Västra Götaland. Förslaget till serviceprogram har utarbetats i ett brett partnerskap med flera representanter för den lokala nivån. Kommentarer GR ser positivt på initiativet att ta fram ett serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden, men har inga kommentarer vad gäller innehållet. I programmet anges att det skall förankras i breda regionala partnerskap med företrädare för kommuner, det lokal näringslivet, lokala utvecklingsgrupper m fl. Programmet anger vidare att kommuner och kommunalförbund har en viktig uppgift i prioriteringsarbetet när det gäller de sex åtgärdsområden som identifierats. GR har inte mandatet att företräda medlemskommunerna när det gäller denna typ av styrande dokument och kan därför inte ta på sig uppgiften att förankra programmet.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-01-29. Göteborg 2010-01-29 Nils-Gunnar Ernstson /Bo Aronsson, Pia Arnesson, Cecilia Kvist

Dnr: 05-163.10 Styrelseärende 2009-02-26 Till Förbundsstyrelsen K2020 fortsatt samverkan till stöd för genomförandet Bakgrund Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är av regeringen utsett till regionplaneorgan. Vidare har GR genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen förankrat i varje medlemskommun uppdraget att samordna planeringen av den regionala transportinfrastrukturen i Göteborgsregionen. Inom ramen för detta mandat samarbetar GR med Västra Götalandsregionen genom beredningsgruppen för regionutveckling (BRU). Med stöd av dessa fakta begärde förbundsstyrelsen 2006-05-16 att GR skulle få bli projektägare till K2020. Genom en överenskommelse 2006-11-10 mellan GR, VGR, Västtrafik, Banverket, Vägverket och Göteborgs Stad godtogs GR som projektägare och förbundsstyrelsen fick mandat att utgöra den politiska styrgruppen för arbetet med K2020 - målbild och kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. I och med att förbundsstyrelsen 2009-04-03 antog K2020, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen fullföljdes detta arbete. Härefter har ingen överenskommelse träffats avseende vare sig politisk ledning av, eller organisation för samverkan kring genomförandet av kollektivtrafikprogrammet. I samband med antagandet 2009-04-03 gav förbundsstyrelsen förbundsdirektören i uppdrag att, i samverkan med övriga samverkande parter, bilda en organisation till stöd för genomförandet av kollektivtrafikprogrammet. Vidare att i ett första skede särskilt bevaka möjligheten att finansiera ett genomförande genom den då pågående åtgärdsplaneringen, samt att fortlöpande rapportera arbetet till förbundsstyrelsen.

Arbetsläget Under 2009 har tre möten hållits med företrädare för parterna bakom handlingsprogrammet. Behovet av en gemensam organisation för genomförandet har diskuterats. Ingen överenskommelse har så här långt nåtts. Orsaken är att flera betydande osäkerheter föreligger; Banverket och Vägverket läggs ned och ersätts från och med 2010-04-01 av Trafikverket, ägarfrågan angående Västtrafik är under prövning och är ännu inte avgjord, samt slutligen; beslut om åtgärdsplaneringen och det Västsvenska infrastrukturpaketet förväntas tidigast i slutet av mars 2010. Finansieringen av de i handlingsprogrammet föreslagna åtgärderna har så långt som möjligt bevakats i åtgärdsplaneringen och arbetet med det Västsvenska infrastrukturpaketet. Om regeringen beslutar i enlighet med det innehåll som finns med i förslagen till nationell respektive regional plan (inklusive det Västsvenska infrastrukturpaketet) så kommer betydande delar av de i handlingsprogrammet föreslagna åtgärderna att ingå i planerna. Parterna har varit överens om att man bör avvakta den fortsatta diskussionen kring en samverkan av genomförandet av K2020 tills beslut kring åtgärdsplanerna och det Västsvenska paketet föreligger. Först därefter finns möjlighet att bedöma i vilken omfattning och med vilken inriktning som samordningsarbetet bör organiseras. Frågor som väckts är bl.a. om ett särskilt sekretariat behövs för koordinering och uppföljning av det Västsvenska paketet. Om så inte är fallet kan samverkan i stället organiseras specifikt kring genomförandet och uppföljningen av K2020. Parterna har samtidigt varit överens om att det är angeläget med en kontinuerlig dialog och samverkan tills en eventuell överenskommelse om organisation av genomförandet har träffats. Inriktning av GRs fortsatta arbete I avvaktan på ett eventuellt avtal om fortsatt samarbete svarar respektive part för att genomföra K2020 i enlighet med det av förbundsstyrelsen antagna handlingsprogrammet. GR kan ta sitt ansvar genom att stödja medlemskommunerna i arbetet med att genomföra K2020 lokalt, dvs. de handlingsprogram som respektive kommun har upprättat i anslutning till det övergripande projektet K2020. GR genomförde därför 2010-01-21 ett seminarium för att ge medlemskommunerna stöd inför det fortsatta arbetet. En av de viktigaste slutsatserna av seminariet var, att det kommer att krävas en fortsatt samverkan mellan många parter för att målet om 40 % resandeandel i kollektivtrafiken år 2025 ska kunna nås.

I avvaktan på att formerna för den fortsatta samverkan har lösts, bör GR aktivt följa arbetet med genomförandet av K2020 och om utvecklingen överensstämmer med de mål och strategier som förbundsstyrelsen antagit. Detta arbete leds lämpligen av styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Uppdraget bör omfatta dels uppföljning av och stöd till medlemskommunernas arbete med K2020 lokalt, dels en fortsatt kontinuerlig dialog med parterna bakom kollektivtrafikprogrammet. Viktiga uppgifter är att medverka till att K2020s visioner genomförs och att stödja en samhällsplanering som stärker kollektivtrafikens förutsättningar. För arbetet med kollektivtrafikprogrammet avsatte GR särskilda medel ur Gökungen, vilket innebar en medfinansiering från medlemskommunerna om 25 %. Dessa medel har arbetats upp genom dels arbetet med kollektivtrafikprogrammet, dels den omprioritering som fått ske under arbetet med det Västsvenska infrastrukturpaketet. Resurser behövs för det fortsatta arbetet. Styrgruppen har till sitt förfogande det s.k. Gökägget, i vilket medel finns fonderade för att kunna nyttjas för åtgärder och aktiviteter som stödjer en utbyggnad av kollektivtrafiken och förbättringar av miljön. Medel ur Gökägget bör kunna nyttjas för det fortsatta arbetet med såväl K2020 och det Västsvenska infrastrukturpaketet. Förbundsstyrelsen har till styrgruppen delegerat att besluta över hur dessa medel används. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att till protokollet anteckna den lämnade informationen, samt att uppdra till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad att genom samordning och uppföljning bistå medlemskommunerna i arbetet med genomförandet av K2020 lokalt, samt att, tills en fast samverkansorganisation föreligger, i dialog med parterna bakom handlingsprogrammet, aktivt följa genomförandet av K2020 och ta de initiativ som utvecklingen kräver. Göteborg 2010-02-01 Nils-Gunnar Ernstson /Bo Aronsson

Dnr: 09-160.20 Styrelseärende 2010-02-26 Till Förbundsstyrelsen Remiss - förslag till bilaga till lagen om trängselskatt Arbetet med förslaget till trängselskattesystem går vidare. Regeringen avser att lägga fram en proposition senast i mars månad avseende en bilaga att foga till befintlig lagtext om trängselskatt. Bilagan ska innehålla ett förslag om hur, var och när passageavgifter ska tas ut i Göteborg, samt hur stora dessa avgifter ska vara. Förbundsstyrelsen har 2010-01-22 yttrat sig över ett första förslag till trängselskattesystem med en enhetlig avgift (prel. 10 kr) vid varje passage under den tid av dygnet som avgiften tas ut. Finansdepartementet har härefter till de regionala parterna framfört krav på att avgiften differentieras i enlighet med den modell som tillämpas i Stockholm. Det innebär att kostnaden för en passage ska vara som störst när trängseln är som störst. Den tillsatta utredningsresursen studerar nu möjligheten till en sådan differentiering och vilka kostnadsnivåer som kan vara lämpliga vid olika tider på dygnet. Ett underlagsmaterial kommer att redovisas till departementet den 15 februari. Därefter kommer ett förslag till bilaga att remitteras till berörda instanser (prel. 19 februari). Remisstiden kommer att vara kort två till tre veckor. Det innebär att ärendet bör behandlas redan vid förbundsstyrelsens möte 2010-02- 26. Remisstiden medger inte beredning och utskick av handlingar enligt förbundsstyrelsens ordinarie rutiner. Kansliet kommer att hantera frågan ytterst skyndsamt och skicka över handlingar i ärendet i särskild ordning så snart detta är möjligt. Vid mötet kommer information att lämnas över det fortsatta arbetet med övriga delar av infrastrukturpaketet. Göteborg 2010-02-01 Nils-Gunnar Ernstson /Bo Aronsson

Dnr: 09-100.021 Styrelseärende 2010-02-26 Till Förbundsstyrelsen Ekonomisk rapport över årsbokslut 2009 GRs bokslut 2009 är nu reviderat av GRs auktoriserade revisorer. Resultatet för GR 2009 blir 1 357 tkr. Omsättningen 2009 (184,1 mkr) är lägre än omsättningen 2008 (188,5 mkr). (kkr) Verksamhet Avdelning Intäkt Kostnad Resultat Resultat 2008 Styrgruppernas verksamhet FoU i väst 12 152-12 152 0 0 Miljö och samhällsbyggnad 19 611-19 639-28 -298 Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 23 055-23 083-28 1 647 Utbildningsgruppen 91 677-91 239 438 418 Styrgruppernas verksamhet Totalt 146 496-146 113 382 1 767 Övrig verksamhet Gemensam administration 11 527-10 810 716 718 Politik 767-981 -213 171 Transfereringar till andra organisationer 25 299-25 122 177 190 Räntor 0 296 296 2 835 Övrig verksamhet Totalt 37 593-36 616 975 3 914 Totalt 184 088-182 730 1 357 5 680

Reserverade medel i pågående projekt & pågående arbete, jan-dec 2009 Reserverade medel tas ej med i beräkningen av resultatet, eftersom de avser ej avslutade projekt eller pågående arbete. Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (+), ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (-) Verksamhet FoU i väst Miljö och samhällsbyggnad Sociala- och arbetsmarknadsgruppen Utbildningsgruppen Gemensam administration Politik Transfereringar till andra organisationer Räntor Kkr 4 942 6 447 2 707-3 699 2 420 0 0 0 Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för årsbokslut 2009 för GR. Göteborg den 9 februari 2010 Nils-Gunnar Ernstson /Anette J Arnell

Dnr: 10-21.39 Styrelseärende 2010-02-26 Till Förbundsstyrelsen Hemställan om höjning av det årliga bidraget till Västkuststiftelsen En hemställan om höjning av det årliga bidraget till Västkuststiftelsen, daterad 2010-02-01 och undertecknad av presidiet i Västkuststiftelsens styrelse, har inkommit till GR Västkuststiftelsens huvudmän är Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Stiftelsen förvaltar drygt 200 naturreservat omfattande ca 40 000 hektar mark. Stiftelsens eget markinnehav uppgår till ca 3 600 hektar. Enligt Stiftelsens stadgar åligger det styrelsen att till huvudmännen anmäla behov av ytterligare medel från huvudmännen och i så fall med vilket belopp. Bidraget grundar sig på antalet invånare i resp region samt en årlig uppräkning beräknat på Landstingsförbundets uppräkningsindex. För 2010 är indexet 1,42 %. Bakgrund Västkuststiftelsen bildades 1962 av Göteborgs kommun och Bohuslandstinget. Bohuslandstingets årliga bidrag till Stiftelsen utgjorde då 25 öre per invånare och Göteborgs kommun bidrog med det dubbla dvs. 50 öre per invånare. Landstingen i Älvsborg och Halland blev medlemmar i Stiftelsen 1972. Det årliga bidraget höjdes till 50 öre per invånare för de tre landstingen och Göteborgs kommuns bidrag höjdes till en krona per invånare. Göteborgsregionens kommunalförbund presenterade 1974 en naturvårdsplan för Göteborgsregionen som föreslog att områdena Svartedalen, Vättlefjäll, Härskogen, Delsjön- Kåsjön och Sandsjöbacka skulle avsättas som regionala naturområden. Naturvårdsplanen följdes 1976 av en utredning benämnd Huvudmannaskap för regionala naturområden. I utredningen utreddes kostnadsbedömningar för genomförande och drift av de regionala naturområdena samt förslag till huvudmannaskap och finansiering. Flertalet av

GRs medlemskommuner och övriga remissorgan förordade att Västkuststiftelsen skulle bli huvudman för de regionala naturområdena. Enligt utredningens förslag skulle regionens kommuner svara för finansieringen genom att Göteborgsregionens kommunalförbund blev huvudman i Stiftelsen och kommunernas bidrag kanaliseras via kommunalförbundet. GR ställde kontorsutrymme till Stiftelsens förfogande och anställde en person att svara för Stiftelsens kansli. Övriga kanslifunktioner ställde GR till Stiftelsens förfogande utan ersättning. Även Stiftelsens huvudmän hade att ta ställning till utvidgning av Stiftelsen genom en stadgeändring som innebar att kommuner organiserade i kommunalförbund kunde anslutas till Stiftelsen. I skrivelse 1979-12-03 ansökte GR om medlemskap i Stiftelsen. När GR inträde i Stiftelsen 1980 blev bidraget till Stiftelsen en krona per invånare från samtliga 5 huvudmän. 1994 hemställde Stiftelsen om höjning av bidraget. Landstingen och Göteborgs kommun höjde sina bidrag till 2 kronor per invånare. GRs höjning blev till 1,50 kronor. Motiv till det lägre bidraget var att Göteborgs kommun ställde arbetslag till Stiftelsens förfogande för att genomföra åtgärder i naturområdena. Kommunalförbundet svarade också för kostnader för Stiftelsens administration. I samband med att Västra Götalandsregionen bildades höjdes bidraget 1999 till 3 kronor per invånare. Samtidigt utökades Stiftelsens verksamhetsområde med Skaraborg. Region Halland höjde sitt bidrag i två steg. Först höjdes bidraget till 2,50 kronor och därefter till 3 kronor. Efter överenskommelse med huvudmännen har Stiftelsen från 2004 erhållit en årlig uppräkning enligt Sveriges kommuner och landstings uppräkningsindex som väger löneindexet till 70 % och nettoprisindexet till 30 %. Stiftelsens kostnader för skötsel och administration av de drygt 50 naturreservaten i Göteborgsregionen uppgår årligen till ca 11 miljoner kronor varav ca 4 miljoner kronor fördelas på de regionala naturområdena Sandsjöbacka, Svartedalen, Vättlefjäll, Risveden och Härskogen. Hemställan Västkuststiftelsen saknar nu tillräckliga resurser för att hinna med nödvändigt underhåll av friluftsanläggningar i de regionala naturområdena. Stiftelsen har inte längre tillgång till kommunala arbetslag. Bristande resurser medför att det löpande underhållet av friluftslivets anläggningar inte utförs. Bristerna medför

nedskräpning och dålig skyltning och märkning av stigar och leder. En förbättrad service genom fler toaletter och mer information är också angeläget. Stiftelsen hemställer om 3,50 kronor per invånare i årligt bidrag från Göteborgsregionens kommunalförbund. Bidraget utgör 3 kronor jämte indexuppräkning från 2004. Bidraget blir då samma som för övriga huvudmän och överensstämmer med de riktlinjer som gällde när GR blev huvudman i Stiftelsen. Bidraget återfår också sitt penningvärde. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att översända rubricerade hemställan, daterad 2010-02-01, till medlemskommunerna för ställningstagande. Göteborg 2010-02-10 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg

Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073 402 22 Göteborg Hemställan om höjning av det årliga bidraget till Västkuststiftelsen Västkuststiftelsens huvudmän är Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Stiftelsen förvaltar drygt 200 naturreservat omfattande ca 40 000 hektar mark. Stiftelsens eget markinnehav uppgår till ca 3 600 hektar. Enligt Stiftelsens stadgar åligger det styrelsen att till huvudmännen anmäla behov av ytterligare medel från huvudmännen och i så fall med vilket belopp. Bidraget grundar sig på antalet invånare i resp region samt en årlig uppräkning beräknat på Landstingsförbundets uppräkningsindex. För 2010 är indexet 1,42 %. Bakgrund Göteborgsregionens kommunalförbund presenterade 1974 en naturvårdsplan för Göteborgsregionen som föreslog att områdena Svartedalen, Vättlefjäll, Härskogen, Delsjön- Kåsjön och Sandsjöbacka skulle avsättas som regionala naturområden. (Senare i processen utgick Delsjön-Kåsjönområdet och istället tillkom Risveden.) För dessa områden hade Kommunalförbundet upprättat dispositionsplaner med förslag till utnyttjande, skyddsåtgärder och erforderliga anläggningar för att utveckla områdenas resurser för rekreation och friluftsliv. Naturvårdsplanen följdes 1976 av en utredning benämnd Huvudmannaskap för regionala naturområden. I utredningen utreddes kostnadsbedömningar för genomförande och drift av de regionala naturområdena samt förslag till huvudmannaskap och finansiering. Utredningen föreslog tre alternativ för huvudmannaskap. Det förstnämnda alternativet var en utvidgning av Västkuststiftelsens verksamhet. De två andra var att bilda en särskild stiftelse för samtliga regionala områden alternativt en särskild stiftelse för vart och ett av områdena. En utvidgning av Stiftelsens verksamhet att omfatta de regionala naturområdena bedömdes av utredningen öka Stiftelsens årliga bidragsbehov till 4,2 miljoner kronor. I ett alternativt förslag från Stiftelsen skulle kostnaden för de regionala naturområdena förutom Delsjön- Kåsjön uppgå till 2 miljoner kronor. För GR skulle det innebära ett bidrag per invånare på 2,50 kronor och från berörda landsting 0,75 kronor samt 1,50 kronor från Göteborgs kommun. STIFTELSEN FÖR VÄSTSVENSKA FRITIDSOMRÅDEN BESÖK Gårdavägen 2 POST Box 5073, 402 22 Göteborg TEL 031 335 50 00 FAX 031 335 82 10 E-POST post@vastkuststiftelsen.se eller förnamn.efternamn@vastkuststiftelsen.se www.vastkuststiftelsen.se ORG.NR 857201-9076 POSTGIRO 624178-0 BANKGIRO 5420-1504

GR beslöt inhämta medlemskommunernas och Borås kommun samt Västkuststiftelsens yttrande över utredningens förslag. Senare beslöts att även inhämta synpunkter från Länsstyrelserna och Landstingen. Flertalet av medlemskommunerna och övriga remissorgan förordade att Västkuststiftelsen blev huvudman för de regionala naturområdena. Enligt utredningens förslag skulle regionens kommuner svara för finansieringen genom att Göteborgsregionens kommunalförbund blev huvudman i Stiftelsen och kommunernas bidrag kanaliseras via kommunalförbundet. Önskemål framfördes också om ett närmare samarbete mellan Västkuststiftelsen och GR i förvaltningen av naturområdena. GR ställde kontorsutrymme till Stiftelsens förfogande och anställde en person att svara för Stiftelsens kansli. Övriga kanslifunktioner ställde GR till Stiftelsens förfogande utan ersättning. Även Stiftelsens huvudmän hade att ta ställning till utvidgning av Stiftelsen genom en stadgeändring som innebar att kommuner organiserade i kommunalförbund kunde anslutas till Stiftelsen. Huvudmännens bidrag Västkuststiftelsens bildades 1962 av Göteborgs kommun och Bohuslandstinget. Bohuslandstingets årliga bidrag till Stiftelsen utgjorde då 25 öre per invånare och Göteborgs kommun bidrog med det dubbla dvs 50 öre per invånare. Landstingen i Älvsborg och Halland blev medlemmar i Stiftelsen1972. Det årliga bidraget höjdes till 50 öre per invånare för de tre landstingen och Göteborgs kommuns bidrag höjdes till en krona per invånare. I skrivelse 1979-12-03 ansökte GR om medlemskap i Stiftelsen. När GR inträde i Stiftelsen 1980 blev bidraget till Stiftelsen en krona per invånare från samtliga 5 huvudmän. 1994 hemställde Stiftelsen om höjning av bidraget. Landstingen och Göteborgs kommun höjde sina bidrag till 2 kronor per invånare. GR:s höjning blev till 1,50 kronor. Motiv till det lägre bidraget var att Göteborgs kommun ställde arbetslag till Stiftelsens förfogande för att genomföra åtgärder i naturområdena. Kommunalförbundet svarade också för kostnader för Stiftelsens administration. I samband med att Västra Götalandsregionen bildades höjdes bidraget 1999 till 3 kronor per invånare. Samtidigt utökades Stiftelsens verksamhetsområde med Skaraborg. Region Halland höjde sitt bidrag i två steg. Först höjdes bidraget till 2,50 kronor och därefter till 3 kronor. Efter överenskommelse med huvudmännen har Stiftelsen från 2004 erhållit en årlig uppräkning enligt Sveriges kommuner och landstings uppräkningsindex som väger löneindexet till 70 % och nettoprisindexet till 30 %. Regionala naturområden Vid GR:s inträde i Stiftelsen 1980 hade Sandsjöbacka naturreservat just bildats och Stiftelsen förvärvat drygt 600 hektar mark samt ersatt ett stort antal markägare för förlorad glesbebyggelserätt. Sedan påbörjades arbetet med att bilda naturreservat för stora delar av Vättlefjällsområdet inom Göteborgs kommun. Stiftelsen förvärvade markerna kring friluftsgården i Härskogen och övertog också Göteborgs kommuns marker i friluftsområdet. 2

Stiftelsen har sedan förvärvat mark så att tre reservatsområden har tillskapats i Risveden. Länsstyrelsen/Naturvårdsverket har bildat ytterligare fyra reservat i området. Så sent som 2009 kunde Stiftelsen tillsammans med Ale kommun och Stiftelsen Ett klick för Skogen säkerställa ytterligare ett område genom att förvärva Verle gammelskog i kanten av Risvedenområdet. Svartedalen var det sista av de ursprungliga regionala naturområden som blev naturreservat. Tillsammans med Naturvårdsverket och Kungälvs, Stenungsunds och Lilla Edets kommuner kunde stiftelsen medverka till att bevara ett drygt 2 700 hektar stort skogsoch friluftsområde. Stiftelsen engagemang möjliggjordes genom ett extra bidrag om 5 miljoner kronor från landstinget i Älvsborg och Bohuslandstinget. För genomförandet av många åtgärder för friluftslivet har Stiftelsen haft god hjälp av berörda kommuner. Promenadvägar och motionsspår har anlagts av Göteborgs och Mölndals kommuner i Sandsjöbacka. Samarbete sker med Stenungsund och Kungälv för att förbättra tillgängligheten och anordna aktiviteter kring Bottenstugan i Svartedalen. Kungälvs kommun svarar också för en stor del av renhållningen kring Sportfiskarnas kortfiskesjöar. I Härskogen har Lerums kommun förlängt det elbelysta motionsspåret och medverkar i underhållet av stigsystemet. Övriga naturområden Stiftelsen svarar för skötseln av ytterligare ca 50 naturreservat inom Göteborgsregionen. Stiftelsen erhåller bidrag till markvården från Länsstyrelsen. Samarbetet med Länsstyrelsen är också en viktig förutsättning för Stiftelsens möjligheter att utföra naturvårdsarbete även i de regionala naturområdena. Besökare i naturområdena Västkuststiftelsen tillsammans med Park- och naturförvaltningen genomförde 2007 en undersökning för att kartlägga göteborgarnas kännedom om olika naturområden. Hela 90 % av de boende i Göteborg hade någon gång under året besökt ett naturområde. 45 % hade varit ute mer är 10 gånger. Enkäten visade att de flesta (92 %) var nöjda med skötseln. Var det något de ville förbättra så var det tillgången till toaletter och fler parkeringsplatser. Man önskade mer information och vill se mindre skräp. Undersökningen visade framförallt att naturområden utnyttjas och är värdefulla för regionens invånare. Förvaltningen borde fortsätta att förbättra tillgänglighet och anlägga toaletter. Bristen på detta kan vara ett hinder för många att ta sig ut i naturen. Stiftelsen har också påbörjat besöksräkning i naturområdena. Antalet räknare är begränsat och hittills har besökare räknats i 11 naturreservat varav 3 naturområden i Göteborgsregionen. Sammanlagt uppgår antalet besökare, i de räknade områdena inom Göteborgsregionen, till drygt 1,5 miljoner per år. De stora tätortsnära områdena är mycket välbesöka med Delsjöområdet i spetsen med ca 1 miljon besökare. Sandsjöbacka och Vättlefjäll har 350 000 resp drygt 100 000 besökare per år. Andra exempel är Ragnhildsholme på Hisingen som, i medeltal har 11 besökare per dag och dubbelt så många under helgerna, dvs ca 5 100 per år, och Klippans naturskog i Hindås med 8 700 besökare. Räkning av besökare på en av stigarna 3

i naturreservatet kring Sundsby Säteri på Tjörn gav 10 200 vandrare per år. Räkningarna visar på många besökare dagligen under hela året. Enkäten visade att besökarna är mest benägna att besöka ett område som ligger nära bostaden. Tillsammans indikerar detta alla naturreservats betydelse för de närboende över hela Göteborgsregionen Västkuststiftelsen har sedan 2001 arrangerat guidningar i naturreservaten. Antalet guidningar har under åren ökat och 2009 genomfördes 160 guidade vandringar i Stiftelsens regi. 50 vandringar i naturreservaten i Göteborgsregionen varav 18 i Svartedalen, Sandsjöbacka, Risveden och Vättlefjäll. Stiftelsens naturvandringar är populära och välbesökta. I medeltal kom 24 vandrare per vandring Tillgänglighet På Stiftelsens hemsida finns information om alla naturområden i Västsverige och på Västtrafiks hemsida under rubriken Aktuellt får man information om hur man hittar ut till naturområdena. Västkuststiftelsen har lagt upp informationen i samarbete med Västtrafik. De naturområden, som har en hållplats för kollektivtrafiken på ett avstånd av max 1,5 km från reservatet är angivna på hemsidan. De anlagda promenadvägarna i Sandsjöbacka och Vättlefjäll möjliggör för många funktionshindrade att ta sig ut i naturen. Tillgänglighetsanpassade gångvägar har också anlagts i naturreservaten Tofta och Kärna bokskog i Kungälv. En förbättrad tillgänglighet ökar intresset och medför fler besökare. Besöksräkning, på den tillgängliggjorda av de tre promenadvägarna i Vrångöskärgårdens naturreservat, ger i medeltal 76 besök på vardagar och 148 besök under lördag resp söndag. Stiftelsens hemsida, de guidade vandringarna och Västtrafiks information om kollektivtrafik ut till naturreservaten har möjligtgjorts genom att Stiftelsen erhållit projektmedel från Västra Götalandsregionen. Skärgårdsrenhållning Stiftelsen arbetar också med skärgårdsrenhållning och strandstädning. Skärgårdsrenhållningen omfattar ett 70-tal sopmajor (sjöbod med toaletter och soprum) utplacerade i naturhamnar från Tistlarna till Strömstad varav 17 sopmajor finns i Göteborgsregionens skärgårdsområde. I drygt 15 år har Stiftelsen tillsammans med Länsarbetsnämnden, BOSAM och kustkommunerna arbetat med strandstädning utmed kusten. Länsarbetsnämnden har anslagit arbetsmarknadspengar till ett arbetslag i varje kustkommun. Länsarbetsnämnden har också årligen anslagit en miljon kronor till Stiftelsen att fördela som bidrag till kommunernas kringkostnader för strandstädningen. Stiftelsen har på olika sätt medverkat till att försöka väcka intresse för problemen och skapa en långsiktig lösning på nedskräpningen. I samband med att Länsarbetsnämnden upphörde försvann arbetslagen och det ekonomiska bidraget. Strandstädningen fortsätter i norra Bohuslän inom samarbetet Tillväxt Bohuslän; 4