Med mod och handlingskraft skapar vi de bästa framtidsutsikterna för invånare och företagare i Landskrona. 2019 2022 Biblioteksplan Landskrona stad Demokrati och fri åsiktsbildning Litteratur och läsfrämjande Folkbibliotek för alla Digitalisering Foto: Yazan Smadi
INLEDNING Föreliggande plan är en uppdatering av den biblioteksplan som antogs 2015 och avser Landskrona folk- och skolbibliotek. Uppföljning sker årligen i samband med bokslut. Planen har som utgångspunkt lagar, riktlinjer och styrdokument på internationell, nationell, regional och kommunal nivå. Betydelsen av demokrati och fri åsiktsbildning uttrycks tydligt i grundlagen: Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning står det i regeringsformen (SFS 1974:152). Bibliotekslagen ger de offentligt finansierade biblioteken en väsentlig funktion för att i praktiken säkra och utveckla demokratin. FN:s barnkonvention manifesterar barns lika rättigheter och värde. Varje barn har rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet samt rätt att uttrycka sin mening och få sin åsikt beaktad. UNESCO:s folkbiblioteksmanifest publicerades första gången 1949. En tredje version kom 1994. Manifestet är en deklaration, en rekommendation, att verka för en utveckling av folkbiblioteksverksamheten och har främjat samsyn på folkbiblioteksväsendet både nationellt och internationellt. Folkbibliotekets uppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur samt att verksamheten i princip skall vara avgiftsfri. I Bibliotekslagen från 2014 formuleras folkbibliotekets uppdrag så här: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktbildning. Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Prioriterade målgrupper är barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska samt de nationella minoriteterna. Region Skånes biblioteksplan för 2018-2021 som antogs i november 2017 definierar folkbibliotekens nuläge och utmaningar och Landskronas biblioteksplan för folkbiblioteken anknyter till den i definitionen av uppdraget. Landskronas skolbibliotek. För en mer heltäckande bild över kommunens biblioteksservice ska även en plan för skolbiblioteken ingå i biblioteksplanen. Tillgången till skolbibliotek regleras i 2 kap. 36 skollagen (2010:800) och följs upp av skolinspektionen. Utbildningsförvaltningens gällande arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten bifogas separat.
FOLKBIBLIOTEKEN I LANDSKRONA Bibliotek kan verka på olika arenor - den fysiska, den digitala och den rörliga- som kompletterar, förstärker och samspelar med varandra. I Landskrona finns fyra fysiska folkbibliotek och ett minibibliotek. Förutom stadsbiblioteket finns ett bibliotek i Glumslöv, ett bibliotek i Häljarp, ett på Ven och minibiblioteket på Puls Arena. Samtliga bibliotek, utom minibiblioteket, fungerar även som integrerade skolbibliotek. Biblioteket i Glumslöv är meröppet vilket innebär att användarna kan nyttja biblioteket även under tider då personal inte är på plats. Minibiblioteket har ett litet utbud av medier men är inte bemannat av bibliotekspersonal. Under planperioden kommer också biblioteket i Häljarp att bli meröppet. Landskronas digitala bibliotek finns i det nära samarbetet i Familjen Helsingborg, där den gemensamma hemsidan och bibliotekskatalogen utgör huvudingång. Här får besökare tillgång till digitala resurser som databaser och e-böcker, information om och marknadsföring av bibliotekens verksamhet sker genom denna kanal. Det rörliga biblioteket ska agera uppsökande i sammanhang där nya målgrupper kan inspireras till läsning och bildning och informeras om bibliotekets utbud. Exempel på detta är de så kallade popup-biblioteken. Popup-bibliotek kan definieras som en verksamhet, utanför det fysiska biblioteket, som är tidsbegränsat, oväntat och situationsanpassad. Formen kan vara en lådcykel, lastad med böcker och portabla terminaler för utlån. Det kan också handla om att samverka med andra verksamheter och på andras arenor tex med barnhälsovården på familjecentraler där biblioteket ger kunskap om högläsningens betydelse för små barns språkutveckling på föräldraträffar. Biblioteksverksamheten i Landskrona ska utvecklas i takt med omvärlden och med användarnas förändrade behov och förutsättningar i fokus. Arbetssättet ska vara utforskande och inriktat på utveckling. För att nå och involvera nya användare, framförallt de i bibliotekslagen prioriterade målgrupperna, ska biblioteket samverka med andra aktörer som verkar nära dessa grupper. Arbetet ska präglas av mod och handlingskraft, dialog och delaktighet. 2
FOLKBIBLIOTEKETS UPPDRAG I denna plan utgår folkbiblioteken från de fyra huvudområden Region Skåne definierat i sin biblioteksplan och som väl sammanfattar folkbibliotekens nuläge och utmaningar i samtid och nära framtid. Dessa fyra är Demokrati och fri åsiktsbildning, Folkbibliotek för alla, Digitalisering och Litteratur och läsfrämjande. DEMOKRATI OCH FRI ÅSIKTSBILDNING Folkbiblioteken i Landskrona ska verka för demokrati och fri åsiktsbildning genom att främja debatt, dialog och mångsidighet. Utbudet ska stärka invånarnas möjligheter till fri och jämlik tillgång till information och upplevelser. Genom ett brett relationskapande arbete skapas förutsättningar för att nå fler och för att kunskapsförmedling och kunskapsutbyte ska kunna äga rum. Biblioteket ska stå för åsikts- och yttrandefrihet och vara neutral i partipolitiska, ideologiska och religiösa frågor. Biblioteket är inte primärt en plats för alla att yttra sig om allting, men ska stärka möjligheterna för alla att ta del av en mångfald av information och att bilda sig en egen uppfattning. All verksamhet ska utgå från alla människors lika och oinskränkta värde. Delaktighet är en viktig aspekt av demokratibegreppet och biblioteksanvändarna ska därför ges möjlighet att medverka i och ha inflytande över verksamhetens utformning och innehåll. Genom att inkludera och ta tillvara på människors kunskap och engagemang kan biblioteket bättre bedriva verksamhet som möter användarnas behov där den bäst behövs. Särskild vikt bör läggas vid att utveckla former för att öka delaktigheten hos grupper som av olika skäl inte har samma möjligheter som andra att ta aktiv del i samhällslivet. Fokusområden under planperioden Utveckla ett rörligt och utåtriktat arbetssätt för att nå och involvera fler besökare. Utveckla programverksamheten med syfte att skapa mervärde för fler besökare 3
FOLKBIBLIOTEK FÖR ALLA Landskronas folkbibliotek är till för alla. De ska vara välkomnande och tillgängliga och anpassade efter besökarnas skiftande behov och förutsättningar. Lokalerna ska vara tillgängliga för alla och med särskild hänsyn till personer med funktionshinder. Biblioteket, både det fysiska och det digitala, ska fungera som en plats där den som vill fritt kan söka kunskap, förströelse och inspiration. Medier, både tryckta och digitala, ska finnas i format anpassade för olika behov. Utbudet av aktiviteter och tjänster ska upplevas som intressant och angeläget och motsvara de behov och förutsättningar som finns hos besökarna. Särskild vikt ska läggas vid utbudet för de prioriterade målgrupperna. Med sikte på att nå fler framtida användare ska metoder och arbetssätt för dialog och delaktighet provas eller vidareutvecklas. Det fysiska biblioteket ska vara en trygg plats och fungera som en stimulerande lärandemiljö med såväl lugna studieplatser som möjlighet till kreativa mötesytor. Omgestaltning av lokalen bör i möjligaste mån ske i samspel och dialog med användarna. Vikten av att bibliotekens publika miljö är och uppfattas som trygg ska tas på största allvar. Biblioteken har under den senaste tiden, såväl lokalt som nationellt, haft ordningsproblem som en stor utmaning. Problemen är i grunden inte biblioteksrelaterade utan symptom på den social oro som finns i omgivningen. Den viktigaste åtgärden är därför samverkan med andra aktörer för att tillsammans utifrån olika roller skapa trygghet. Fokusområden under planperioden Meröppet bibliotek i Häljarp. Genom olika åtgärder säkra biblioteken som trygga, välkomnande miljöer. I dialog och samspel med användare utveckla och anpassa utbudet av medier, aktiviteter och tjänster. 4
DIGITALISERING En stor del av folkbibliotekets utbud utgörs fortfarande av böcker och tryckta medier. Men antalet lån minskar samtidigt som efterfrågan på digital service och webbaserade tjänster ökar. Bibliotekets utbud av digitala resurser är växande och nås via Bibliotek Familjen Helsingborgs gemensamma webplats. Förutom databaserna med information och fakta ges möjlighet att ladda ner, eller i förekommande fall streama, bla böcker, ljudböcker, musik, språkkurser och tidskrifter. En stor grupp av invånarna i Lanskrona står utanför den snabbt accelererande digitaliseringen. Fler och fler samhällstjänster blir digitala och andra alternativ erbjuds inte alltid. Att arbeta med digital folkbildning och delaktighet och att minska klyftor mellan digitala användare och ickeanvändare är en viktig men resurskrävande del av bibliotekets demokratiuppdrag. Det ställer stora krav på biblioteket i form av kompetens och teknisk utrustning och inte minst tid för handledning och utbildning. Fler aktörer behöver involveras i arbetet och resurser måste tillföras för att tillgodose ett stort och växande behov. Fokusområden under planperioden Omfördelning av resurser från gamla medieformer till nya digitala i takt med förändring av efterfrågan. Under en övergångstid kan medieformer behöva finnas parallellt. Kontinuerlig kompetensutveckling av personal För att möta invånarnas behov behöver resurser skjutas till och nya samarbeten och metoder utvecklas. 5
LITTERATUR OCH LÄSFRÄMJANDE Att kunna läsa och förstå det man läser är en demokratisk fråga. Oavsett om läsningen sker på en datorskärm eller i en tryckt bok är läskunnighet och läsförståelse nödvändigt för att förstå och hantera omvärlden. Folkbiblioteket ska främja litteratur och inspirera alla till läsning. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och alla barn, oavsett bakgrund, ska ges möjlighet att hitta den egna läslusten, som stärker identiteten och fantasin. Skolan, förskolan och barnhälsovården är självklara samarbetspartners. Målsättningen är att nå alla barn, att stärka alla barns lust till läsning. Skillnaderna i besökarnas läsvanor, läsförmåga och läsförståelse gör det läsfrämjande uppdraget komplext och ställer höga krav på bibliotekets metoder och mediernas format. Mediebeståndet ska uppvisa allsidighet och erbjuda både kvalificerade och mer lättillgängliga texter. Det ska finnas medier på olika språk och medier anpassade för besökare med olika former av funktionshinder. Här är tillgången till Bibliotek Familjen Helsingborgs samlade mediesamling en stor fördel. Fokusområden under planperioden Utveckla metoder för att stimulera fler till läsning. Omgestaltning av lokaler till inspirerande läsmiljöer i dialog med användarna. Förstärka samarbetet med barnhälsovården, förskolan och skolan i syfte att nå alla barn och deras föräldrar. Förstärka samarbetet med vuxenundervisningen och civilsamhället i syfte att nå fler vuxna inom de prioriterade grupperna. 6
GEMENSAM BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEK FAMILJEN HELSINGBORG 2017-2019 Gemensamt har biblioteken inom Familjen Helsingborg tagit fram följande beskrivning av det delregionala samarbetet. Bibliotek Familjen Helsingborg erbjuder en arena för fri åsiktsbildning och utveckling i det demokratiska samhället. Bibliotek Familjen Helsingborgs uppdrag är att vara en viktig medspelare i samhällsutvecklingen och säkra framtidens biblioteksverksamhet genom att ta in nya influenser, hålla det positiva varumärket levande och etablera nya funktioner. Bibliotek Familjen Helsingborgs samarbete ger styrka och energi till både utvecklingsarbete och den dagliga biblioteksverksamheten. Genom samarbetet vill vi ligga i framkant i biblioteksutvecklingen och också fungera som en inspirationskälla. Verksamheten i Bibliotek Familjen Helsingborg utgår från det kommungemensamma arbetet i Familjen Helsingborg. Ledstjärnan för det gemensamma arbetet är Bibliotek Familjen Helsingborg - livskraft i samtiden och framtiden. Arbetet bedrivs i enlighet med värdegrunden mod, mångfald, möten. Samarbetet Bibliotek Familjen Helsingborg bygger på en gemensam struktur och ett gemensamt utvecklingsarbete. Genom samarbetet stärks bibliotekens möjlighet att inspirera och främja läsandet, ge tillgång till information och digitala mötesplatser. Detta gör vi för alla med särskilt fokus på bibliotekslagens prioriterade målgrupper. Därigenom skapas förutsättningar för lärande, upplevelser och delaktighet i det demokratiska samhället. Biblioteken inom Familjen Helsingborg verkar för att: Bygga arbetet på invånarinvolvering. Stärka biblioteket som mötesplats. Optimera resursanvändningen för medieförsörjning gällande såväl digitalt som tryckt material. Utveckla det digitala biblioteket med den gemensamma webbplatsen som främsta verktyg. Tänka digitalt i allt vi gör och arbeta med att alla bidrar med innehåll till det digitala biblioteket. 7
Förenkla arbete med interna rutiner och system till förmån för fördjupning av den utåtriktade verksamheten. Omvärldsbevaka och kompetensutveckla i linje med det strategiska och visionära arbete som pågår, samt utveckla det kollegiala lärandet. 8