Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2017-06-02 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 50 129 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-06-15 Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38) Svar på remiss från kommunstyrelsen dnr 110-957/2017 Förvaltningens förslag till beslut Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutar följande: Detta tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Victoria Callenmark Tf. stadsdelsdirektör Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Björkhagsplan 6 Box 5117 12171 Johanneshov Telefon 08-508 50 129 susanna.nytell@stockholm.se stockholm.se
Sida 2 (5) Bakgrund Kommunstyrelsen har remitterat ärendet Välfärdsutredningens slutbetänkande till Skarpnäcks stadsdelsnämnd för yttrande senast den 9 augusti 2017. Ärendet har även remitterats till Norrmalms och Rinkeby-Kistas stadsdelsnämnder, arbetsmarknadsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsledningskontoret. Regeringen beslutade vid regeringssammanträdet den 5 mars 2015 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Utredningen som antagit namnet Välfärdsutredningen, har haft i uppdrag har att analysera hur kvalitetsmått kan användas strategiskt i välfärden, ge förslag på hur register kan förbättras inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Dessutom har utredningen sett över hur den ekonomiska insynen i privat utförd välfärd med offentlig finansiering kan utvecklas. I november 2016 lämnade utredningen ett delbetänkande, Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Delbetänkandet innehöll bland annat förslag på ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Förslaget innebar en begränsning av den vinst aktörer inom välfärdsområdet skulle tillåtas ta ut. Detta betänkande har remissbehandlats och i nuläget bereds i Regeringskansliet. Den 9 maj 2017 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande, Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38). I detta betänkande behandlas de frågor i direktiven som inte togs upp i delbetänkande. Det handlar bl.a. om att analysera hur olika kvalitetsmått kan användas på ett strategiskt sätt vid exempelvis upphandling och uppföljning av välfärdstjänster och frågor som handlar om vilken statistik och annan information som behöver finnas på olika välfärdsområden. Det är detta betänkande som nu har skickats ut på remiss bland annat till Stockholms stad. Ärendet I betänkandet konstateras att det är komplicerat att definiera och mäta alla aspekter av kvalitet i välfärden, vilket även innebär svårigheter när det gäller att genomföra tillförlitliga kvalitetsmätningar, formulera tydliga kvalitetskrav och följa upp verksamheternas kvalitet inom dessa sektorer.
Sida 3 (5) Utredningen lyfter fram vissa utgångspunkter som bör vara vägledande för att utveckla kvaliteten i välfärden, bland annat att välfärden behöver bli mer personcentrerad och att jämlikhet är ett centralt värde i välfärden och en viktig kvalitetsaspekt. Likaså framhålls att kommuner och landsting kvar sitt ansvar som huvudmän för hälso- och sjukvården och socialtjänsten även då verksamhet överlämnas till privata utförare, och att det inte går inte att enbart förlita sig på brukarens val för att uppnå en god kvalitet. Alltså är tydliga krav och ha en fungerande uppföljning är centralt förhuvudmännen, och insyn måste säkerställas även hos privata utförare. Angående det förslag om vinstbegränsning som ingick i utredningens delbetänkande framhålls i slutbetänkandet att det inte är möjligt att ersätta en vinstbegränsning med utökade kvalitetskrav, eftersom sådana krav riskerar att bli allt för detaljerade och medför en stor administrativ börda på professionen. Vidare anser utredningen att det genom införande av vinstbegränsning finns förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning eftersom man då vet att pengarna används i verksamheten. En vinstreglering kan också i sig bidra till en bättre kvalitet, enligt utredningen, genom att mer resurser finns tillgängliga för en bättre vård, skola och omsorg. Utredningen lägger fram förslag och överväganden inom olika områden, varav flertalet syftar till att på olika sätt förbättra tillsyn och uppföljning av fristående verksamheter: Kravet på frekvenstillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) föreslås avskaffas till förmån för mer riskoch väsentlighetsbaserad tillsyn För att förbättra möjligheter till uppföljning och utvärdering föreslås bestämmelser om undantag från tystnadsplikten, så att personuppgifter ska kunna lämnas från privata vårdgivare och enskilda verksamheter inom socialtjänsten till den offentliga huvudmannen För att IVO:s vårdgivar- och omsorgsregister ska bli mer kompletta föreslås att kommuner och landsting ska vara skyldiga att anmäla ändringar i befintlig kommunal verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, liksom om verksamheten läggs ned. IVO ska kunna förelägga en vårdgivare vid vite att anmäla en ny eller ändrad verksamhet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys föreslås få i uppdrag att kartlägga behovet av data inom socialtjänsten
Sida 4 (5) och vilka brister som enkelt kan åtgärdas genom exempelvis bättre samverkan. Statskontoret föreslås få i uppdrag att följa upp huvudmännens uppföljning och kontroll av privata utförare i välfärden. Vid kvalitetsmätningar och uppföljningar bör även faktorer som samverkan, sammanhållna insatser, jämlikhet och fördelning utvärderas Det pågående arbetet med progressionsmått på skolområdet bör fortsätta och ett arbete med att ta fram progressionsmått inom socialtjänsten bör också övervägas. Tydliga definitioner av begreppet enhet ska tas fram och att bör förutsättningarna för redovisning och förutsättningarna för att inrätta ett verksamhetsregister på enhetsnivå bör utredas. Detta ska ske i syfte att skapa bättre förutsättningar att följa offentliga medel Upphandlingsmyndigheten föreslås få ökade resurser för att bättre kunna stödja kommuner och landsting i att formulera bra krav i upphandlingar och valfrihetssystem Idéburna aktörers roll behöver förtydligas och lyftas fram, bland annat genom att Skolverket och Socialstyrelsen särredovisar statistik för denna sektor Det bör även övervägas om idéburna aktörer ska kunna ges undantag från olika regelverk. Först behöver dock en rättssäker definition av vilka aktörer som ska omfattas tas fram, och förutsättningarna för detta utredas Kommuner och landsting bör i varje enskilt fall noga överväga om fördelarna med konkurrensutsättning överväger nackdelarna, då det enligt utredningen finns risk för att valfrihetssystem leder till en stor mängd utförare vilket försvårar möjligheten till samordning, uppföljning och goda val för brukarna I syfte att skapa sträva efter mer sammanhållna insatser för individen bör konsekvenserna för den enskilda individen och möjligheten att hålla ihop insatserna beaktas vid överväganden inför en eventuell konkurrensutsättning Berörda myndigheter bör identifiera och utveckla modeller för arbetssätt som kan stödja och utveckla en mer personcentrerad välfärd, med en god samverkan över olika huvudmanna- och specialiseringsgränser När konkurrens- och ersättningssystem utformas bör jämlikhets- och fördelningsaspekter beaktas. Offentligt finansierad hälso- och sjukvård som utförs av en privat aktör bör bedrivas i en separat juridisk person för att det ska vara möjligt att kontrollera att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts
Sida 5 (5) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen delar utredningens uppfattning att upphandling, uppföljning och utvärdering av privat utförda välfärdstjänster är av största vikt för att säkerställa en god kvalitet i dessa verksamheter. Samtidigt innebär detta stora utmaningar då arbetet är omfattande, och det inte är enkelt att mäta och värdera kvalitativa aspekter i verksamheten, såsom konstateras i betänkandet. Förvaltningen ser därför positivt på de förslag i utredningen som syftar till att på olika sätt förbättra förutsättningarna för upphandling, uppföljning och utvärdering. Samtidigt lämnar utredningen vissa förslag som innebär ytterligare krav på de kvalitetsmätningar och uppföljningar som görs exempelvis föreslås att även faktorer som samverkan, sammanhållna insatser, jämlikhet och fördelning bör utvärderas. Förvaltningen ser även ett generellt behov av att fortsätta utveckla stödet till de aktörer som ska genomföra detta arbete. Det kan exempelvis handla om att ta fram tydliga riktlinjer och metodstöd, antingen på nationell eller på regional/kommunal nivå. När det gällande frågan om vinstbegränsning, som främst behandlades i det tidigare delbetänkandet, har förvaltningen inga synpunkter på förslaget i sig. Dock vill förvaltningen lyfta fram att alla omfattande ändringar i regelverk och förutsättningar för fristående utförare kan innebära konsekvenser för kommuner. Om förändringarna leder till att fristående verksamheter upphör får kommunen ansvar för att säkerställa att de brukare som tillhört den fristående verksamheten får de insatser de behöver. Det är därför viktigt att noggranna förberedelser görs inför sådana förändringar och att de inte genomförs för hastigt. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Bilaga Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38)