Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Materia. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Atomen och periodiska systemet

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Grundläggande Kemi 1

Det mesta är blandningar

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Materia Sammanfattning. Materia

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Ämnen runt omkring oss åk 6

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Periodiska systemet. Namn:

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Mål för arbetsområdet

Vad är allt uppbyggt av?

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Sortera på olika sätt

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

Säkerhetsregler i kemi

Föreläsningsplan Del 1 Allmän kemi

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Vad är vatten? Ytspänning

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

NO: KEMI. Årskurs

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Kapitel 3. Stökiometri

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén


Fysik, atom- och kärnfysik

NO: KEMI. Årskurs

2. Starka bindningar

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Vätskors volymökning

Transkript:

Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén

Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har massa och volym. Ljus räknas inte som materia eftersom det ej är uppbyggt av atomer och eftersom det ej har någon massa. Ljus består av en typ av partiklar som heter fotoner och dessa har ej någon massa. Materia kan i normala fall anta tre typer av aggregationsformer; fast, flytande och gas.

Materia delas in i och rena ämnen Blandningar Homogena Heterogena Metaller Halvmetaller Materia Grundämnen Ickemetaller Rena ämnen Jonföreningar Kemiska föreningar Molekylföreningar

Skillnaden mellan rena ämnen och Rena ämnen: Ett rent ämne består bara av en enda typ av ämne, antingen ett enskilt grundämne eller en enskild kemisk förening. Blandningar: En blandning består av flera olika ämnen, antingen olika typer av grundämnen eller olika typer av kemiska föreningar, som är blandade med varandra. Rena ämnen: Glykol Kvävgas Destillerat vatten Blandningar: Kylarvätska (glykol + vatten) Luft (kvävgas + syrgas + koldioxid etc.) Kranvatten (H 2 0 + järnjoner + kalciumjoner etc.) Kalcium Mjölk (proteiner + kolhydrater + fetter + kalcium etc.) Natriumklorid Natriumklorid löst i vatten

Blandningar kan vara homogena eller heterogena Blandningar Homogena Heterogena Metaller Halvmetaller Materia Grundämnen Ickemetaller Rena ämnen Jonföreningar Kemiska föreningar Molekylföreningar

Homogena och heterogena Homogena : Definition: Består av flera olika ämnen, men man kan inte urskilja de olika ämnena. Blandningen ser likadan ut överallt. Homogen= likartad. Heterogena : Definition: Består av flera olika ämnen och man kan urskilja de olika ämnena. Blandningen ser inte likadan ut överallt. Heterogen= olikartad. Exempel: Olika lösningar (flytande homogena ): Natriumklorid i vatten, strösocker i vatten, bensin, T-röd etc. Olika legeringar (fasta homogena ): Brons (koppar + tenn), rostfritt stål (järn + kol + krom). Exempel: Bergarten granit (fältspat, kvarts, glimmer). Matolja i vatten. Sand i vatten.

Olika sorters granit

Rena ämnen kan delas in i grundämnen och kemiska föreningar Blandningar Homogena Heterogena Metaller Halvmetaller Materia Grundämnen Ickemetaller Rena ämnen Jonföreningar Kemiska föreningar Molekylföreningar

Grundämnen och kemiska föreningar Grundämnen: Definition: Består av enbart en typ av atom (det kan dock vara många atomer av samma slag som binder till varandra). Exempel: Grundämnet guld (Au) består enbart av guldatomer. Grundämnet järn (Fe) består enbart av järnatomer. Grundämnet syre/syrgas (O 2 ) består enbart av syreatomer. Kemiska föreningar: Definition: Består av olika typer av atomer (eller joner) som binder till varandra. Exempel: Den kemiska föreningen vatten (H 2 O) består av 2 väteatomer och 1 syreatom som binder till varandra. Den kemiska föreningen natriumklorid (NaCl) består av natriumjoner och kloridjoner som binder till varandra.

Vissa grundämnen finns i olika former Vissa grundämnen förekommer i flera olika former (allotroper): Grundämnen är uppbyggda av enbart en typ av atom (ett atomslag). Grundämnets atomer kan dock binda till varandra på lite olika sätt och bygga upp lite olika strukturer, vilket kan ge upphov till flera olika former av samma grundämne. Olika former av samma grundämne kallas för allotroper/allotropa former (obs. förväxla ej med isotoper). Allotroper av grundämnet syre: Grundämnet syre förekommer dels i form av vanligt syre/syrgas (O 2 ) men även i form av ozon (O 3 ). Allotroper av grundämnet kol: Grundämnet kol finns i flera olika allotropa former. Bilden till höger visar två av dessa; diamant och grafit. Båda dessa är uppbyggda av enbart kolatomer, men de sitter bundna till varandra på lite olika sätt. Andra allotropa former av grundämnet kol är amorft kol, fullerener och grafen. Bildkälla: Av User:Itub - Self-made derivative work (see below), CC BY- SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1755521

Grundämnen delas in i metaller, halvmetaller och ickemetaller Blandningar Homogena Heterogena Metaller Halvmetaller Materia Grundämnen Ickemetaller Rena ämnen Jonföreningar Kemiska föreningar Molekylföreningar

Metaller och ickemetaller Metaller: Halvmetaller: Ickemetaller: Egenskaper: Avger valenselektroner relativt lätt (låg elektronegativitet). Metallglans (ljuset studsar mot metallen). Är bra på att leda elektricitet. Är bra på att leda värme. Formbara (kan smidas och gjutas) Exempel: Järn (Fe) Koppar (Cu) Natrium (Na) Aluminium (Al) Magnesium (Mg) Guld (Au) Egenskaper: Halvmetallerna uppfyller vissa av metallernas egenskaper men inte alla. Halvmetallerna är t.ex. ofta sämre än metallerna på att leda elektricitet och värme. Exempel: Germanium (Ge) Arsenik (As) Tellur (Te) Antimon (Sb) Astat (At) Kisel (Si) Egenskaper: Tar upp valenselektroner relativt lätt (hög elektronegativitet). Har ej metallglans. Leder ej elektricitet. Är relativt dåliga på att leda värme. Ej formbara. Exempel: Syre (O) Kol (C) Kväve (N) Fluor (F) Svavel (S) Fosfor (P)

Kemiska föreningar delas in i jonföreningar och molekylföreningar Blandningar Homogena Heterogena Metaller Halvmetaller Materia Grundämnen Ickemetaller Rena ämnen Jonföreningar Kemiska föreningar Molekylföreningar

Jonföreningar och molekylföreningar Jonföreningar: Definition: Är uppbyggda av positiva och negativa joner (joner är atomer som har avgett eller tagit emot elektroner och därmed blivit laddade). Exempel: Natriumklorid (NaCl). Magnesiumfluorid (MgF 2 ) Kopparoxid (CuO) Molekylföreningar: Definition: Består av molekyler som är uppbyggda av olika grundämnen (olika typer av atomer). Exempel: Vatten (H 2 O) Koldioxid (CO 2 ) Metan (CH 4 )

Indelning av materia Blandningar Homogena Heterogena Metaller Halvmetaller Materia Grundämnen Ickemetaller Rena ämnen Jonföreningar Kemiska föreningar Molekylföreningar

Temperatur Materia kan förekomma i olika aggregationsformer Gas Gasen joniseras Plasma................ Plasma: Joniserad gas (elektronerna har lossnat från atomkärnorna). Kokpunkt Vätskan kokar Gas (gasform/gasfas): Inga bindningar mellan molekylerna. Långt avstånd mellan molekylerna. Smältpunkt Fast ämne Fasta ämnet smälter Vätska Vätska (flytande form/flytande fas/vätskefas): Intermolekylära bindningar existerar men molekylerna har relativt mycket rörelseenergi och åker därför hela tiden omkring och byter partner med varandra. Fast ämne (fast form/fast fas): Bindningar finns mellan molekylerna (mellan atomerna eller jonerna om det handlar om metaller eller salter). Molekylerna kan inte åka omkring och byta plats med varandra utan sitter i bestämda positioner och kan enbart vibrera. Tid

Fasövergångar Plasma Fasövergång: En fasövergång innebär att ett ämne byter aggregationsform. Ämnet kan byta aggregationsform genom att temperaturen och/eller trycket förändras. Dejonisering Gas Jonisering Förångning (kokning och avdunstning) Kondensation Vätska Desublimation / deposition Sublimation/ sublimering Stelning / frysning Smältning Fast ämne

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: http://www.youtube.com/kemilektioner http://www.youtube.com/medicinlektioner