Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Gnesta kommun... 8 Eskilstuna kommun... 9 Övriga kommuner... 10 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder 75 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 2012 2

Inledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året. All tillväxt skapas lokalt. Det är de enskilda entreprenörerna initiativkraft som tillsammans med de anställdas arbete lägger grunden för vårt gemensamma välstånd. Framgångsrika företag och företagare är en förutsättning för lokal utveckling. Det genomförs ett antal olika rankingar av kommuners näringsliv. Fokus i dessa undersökningar ligger ofta på vad politiken åstadkommer för företagen. I Årets Företagarkommun vänds det resonemanget. Vi försöker istället belysa vad företagen åstadkommer för kommunen och dess invånare i form av tillväxt. Under ett enskilt år betyder företagens prestationer och konjunkturutvecklingen mer för den lokala tillväxten än regelverk och skatter. Eftersom Årets Företagarkommun mäter tillväxten under ett enskilt år kan en kommun få en låg placering ett år, och en mycket hög placering nästa år. Detta är naturligt då det är tillväxttakten vi mäter hur mycket företagen i kommunen har utvecklats under det senaste året. De som har ökat mest får en hög placering, och de som har ökat minst får en låg placering, oavsett på vilken nivå företagandet ligger. Vi rankar alltså inte hur mycket företagen omsätter eller hur mycket de går med vinst, utan hur mycket mer de omsätter eller går med vinst jämfört med året innan. Det gör företagen själva till den viktigaste tillväxtfaktorn på kort sikt, inte regler eller skatter. Årets Företagarkommun är alltså inte en ranking om var företagsklimatet är bäst. Den visar istället var företagandet har utvecklats mest under det gångna året, vilket i många fall kan vara från låga nivåer. Tillväxt är utveckling, och vi vill genom denna undersökning belysa de kommuner vars företag vuxit snabbast. Sammanfattning i korthet Årets Företagarkommun Årets Företagarkommun är inte är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. mäter förbättringar och försämringar jämfört med tidigare år. (D.v.s. tillväxt från år till år) är en utmärkelse till företagen i den kommun som uppvisar störst förbättring. en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. 2012 3

Så är Årets Företagarkommun uppbyggd Årets Företagarkommun bygger på sex variabler. Fyra av dessa är relaterade till företagens omsättning och resultat. De övriga två avser antalet aktiebolag och deras kreditvärdighet. Årstillväxten av dessa variabler rankas därefter från högst till lägst. Dessa rankingpoäng summeras sedan i ett ovägt index. Ju lägre sammanlagda poäng desto högre placering får kommunen. Variablerna hämtas från företagens bokslut. Vi har använt 2012 års bokslut och jämfört med år 2011. Omsättning. Denna uppgift hämtas från företagens bokslut. Omsättningstillväxten mäts på två sätt. Dels tittar vi på hur stor andel av företagen i kommunen som ökat omsättningen under det senaste året. Dels mäter vi hur den genomsnittliga omsättningen har utvecklats. Enkelt uttryckt visar första delen hur det går för de mindre företagen, medan de större företagen har större betydelse för tillväxten av den genomsnittliga omsättningen. Samma resonemang gäller för resultatkategorierna. Resultat. Denna information hämtas också från företagens bokslut. Tillväxten mäts på samma sätt som omsättningen. Dels hur stor andel av företagen som ökat sitt resultat och dels tillväxten av det genomsnittliga resultatet. Det är dock problematiskt att mäta utvecklingen av genomsnittsresultatet i de fall där genomsnittet går från vinst till förlust och vice versa. Av den anledningen mäts utvecklingen av genomsnittsresultatet i nominella termer (kronor) och inte i procentenheter. Antal företag. Denna information hämtas från UC:s databas. Tillväxten mäts här i form av nettotillskottet av nyregistrerade aktiebolag (d v s efter korrigering för konkurser, avregistreringar och likvideringar) i relation till kommunens totala bolagsstock. Kreditvärdighet. Mäts som andel företag som fått en förbättrad kreditvärdighet av UC under det gångna året. 2012 4

Så gjordes undersökningen Årets Företagarkommun väljs ut gemensamt av Företagarna och UC. Information från UC:s databas används för att välja ut den kommun som utses till Årets Företagarkommun. För att avgöra vilken kommun som har de företag som utvecklats bäst under perioden 2011 till 2012 har vi granskat företagens bokslut för 2012. De företag som ingår i undersökningen är: o o o o Aktiebolag Bolag med en omsättning på minst 100 000 kronor och max en miljard Bolag vars besöksadress funnits i kommunen under de senaste två bokslutsåren Endast bolag i kommuner som har 50 eller fler bolag som uppfyller kraven ovan. I år uteslöts en kommun på grund av detta krav, Bjurholms kommun i Västerbotten. Vi har även tagit fram en ranking för uthållig tillväxt 1, där vi använt oss av data för de fem senaste mätningarna. Det är en sak att ha en hög tillväxttakt under ett enstaka år, det är en helt annan, och svårare, sak att ha hög tillväxttakt under flera år. Nationell utveckling Efter den djupa lågkonjunkturen under 2008 2009, tog återhämtningen rejäl fart år 2010. Tillväxten fortsatte i ytterligare något snabbare takt under 2011, som totalt sett blev ett mycket bra år för svenskt företagande. Under 2012 skedde dock en markant avmattning i ekonomin, framför allt till följd av en svagare internationell ekonomi i eurokrisens spår och svagare tillväxt i USA. Detta avspeglas i samtliga de undersökta variablerna. Medan hela 283 kommuner i 2012 års undersökning hade en bolagsstock där mer än hälften av aktiebolagen redovisade en ökning av omsättningen, har antalet i år sjunkit till 142 st. Avmattningen i konjunkturen märks också i att det genomsnittliga resultatet för landets samtliga aktiebolag sjönk med fem procent. I årets undersökning redovisare 78 av 290 kommuner en bolagsstock där fler än hälften redovisar ett förbättrat resultat jämfört med året innan. Bokslutsåret 2011 var antalet betydligt högre, 215 kommuner, vilket är naturligt med tanke på den konjunkturvändning som då skedde. 1 Se Uthållig tillväxtranking 2013. www.uc.se eller www.foretagarna.se 2012 5

En stor majoritet av kommunerna, 210 st, har under 2012 fått se den lokala aktiebolagsstocken växa. Detta är något lägre än året innan (279 st). Kreditvärdigheten har fortsatt att förbättras, trots den svagare konjunkturen. En majoritet (203 av rikets kommuner uppvisar en bolagsstock där fler än hälften av bolagen har förbättrad kreditvärdighet. Även i detta fall är det en avmattning jämfört med fjolåret då hela 287 kommuner redovisade en bolagsstock där mer än hälften av bolagen fått förbättrad kreditvärdighet. Tabell 1. Utveckling av parametrarna Antal kommuner där mer än hälften av företagen redovisar ökad omsättning Antal kommuner där mer än hälften av företagen redovisar ökat resultat Antal kommuner med ett ökat antal aktiebolag Antal kommuner där mer än hälften av företagen fått förbättrad kreditvärdihet 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 288 283 29 275 283 142 254 45 74 247 215 78 267 254 236 255 279 210 288 32 0 273 287 203 2012 6

Länsutveckling ing. Sammantaget hamnar Södermanlands län på plats 4 av rikets 21 län. I fjol rankades länet på plats 5. Omsättning. 52 procent av Södermanlands aktiebolag redovisar en ökad omsättning samtidigt som den genomsnittliga omsättningen varit oförändrad. Länet rankas på en 15:e plats i omsättningskategorin. Branschmässigt är utvecklingen av omsättningen bäst inom tjänstesektorn, där 55 procent uppvisar ett förbättrat resultat. Resultat. 50 procent av länets bolag ökar resultatet samtidigt som genomsnittsresultatet minskar med drygt 44 000 kronor. Sammantaget rankas Södermanland län på plats 3 i resultatkategorin. Branschmässigt är resultatförbättringarna bäst inom tjänstesektorn, där 53 procent uppvisar ett förbättrat resultat. Nettoförändring av bolagsstocken. I slutet av 2012 fanns det 8 163 aktiebolag i länet, en uppgång med 7 procent. Med den tillväxten rankas Södermanland på en femte plats av landets 21 län. Kreditvärdighet. 54 procent av bolagen i Södermanland har fått en förbättrad kreditvärdighet 6:e plats i riket. Årets Företagarkommun. 6 av länets 9 kommuner rankas på den övre halvan i årets undersökning. Gnesta rankas högst i länet och på plats 40 i riket. Lägst i länet rankas Vingåker som ligger på plats 267 i riket som helhet. Länets största kommun Eskilstuna återfinns på plats 112. LÄN Antal AB AB TILLVÄXT Ökat oms Ökat res oms res Ökad kredit 2013 2012 AB RANKING kreditv oms res STOCKHOLMS 115385 8% 53% 50% 3% 82076 53% 1 12 1 15 3 2 NORRBOTTENS 7321 6% 58% 54% 6% 1119924 53% 2 17 18 13 1 1 JÄMTLANDS 4807 7% 53% 50% 1% -42586 53% 3 18 8 11 7 6 SÖDERMANLANDS 8163 7% 52% 50% 0% -44692 54% 4 5 5 6 15 3 VÄSTRA GÖTALANDS 58929 7% 53% 50% 2% -190630 54% 5 4 6 9 6 11 VÄSTERNORRLANDS 6845 6% 55% 51% 2% -84096 53% 6 20 13 14 5 7 VÄSTMANLANDS 7699 8% 52% 49% 0% -138737 54% 7 10 2 3 11 18 VÄSTERBOTTENS 8838 7% 55% 50% 2% -305781 54% 8 1 10 8 3 19 ÖSTERGÖTLANDS 12973 6% 53% 49% 3% -65908 54% 9 3 17 7 3 14 UPPSALA 11103 8% 53% 50% 2% -293417 53% 10 7 4 17 9 10 ÖREBRO 8048 7% 52% 50% 0% -147286 54% 11 14 9 2 14 10 DALARNAS 9043 5% 52% 50% 2% 185552 53% 12 19 19 18 9 5 GÄVLEBORGS 8299 6% 53% 49% -1% 690086 54% 13 16 16 5 13 8 HALLANDS 12277 8% 52% 48% 1% -12355 53% 14 8 3 16 12 14 KRONOBERGS 5941 6% 51% 50% -1% 100327 53% 15 13 14 10 17 5 BLEKINGE 3857 6% 49% 49% -1% -94487 54% 16 21 15 4 21 14 GOTLANDS 2102 7% 50% 48% 1% -47606 52% 17 6 7 20 16 18 VÄRMLANDS 8543 6% 52% 49% -1% -58324 53% 18 11 12 12 18 16 SKÅNE 44910 7% 52% 49% 1% -403177 53% 19 15 11 19 11 20 JÖNKÖPINGS 12148 5% 51% 47% -3% -525325 54% 20 2 21 1 19 21 KALMAR 7323 5% 49% 48% -1% 74193 52% 21 9 20 21 21 14 RIKET 364554 7% 53% 50% 2% -61999 53% 2012 7

Gnesta kommun Årets företagarkommun i länet är Gnesta, som rankas på en sammanlagd 40:e plats i riket. Gnesta rankas på den övre halvan i tre av de fyra kategorierna. Bäst lyckas man när det gäller resultatutvecklingen där man haft den 16:e högsta tillväxttakten i riket. Omsättning. 51 procent av kommunens aktiebolag redovisar en ökad omsättning, samtidigt som genomsnittsomsättningen har stigit med 3 procent jämfört med föregående år. Sammantaget rankas Gnesta på plats 107 i omsättningskategorin. Branschmässigt är det främst tillverkningsindustrin som utmärker sig, där 59 procent av bolagen ökar sin omsättning. Resultat. 54 procent av Gnestas bolag ökar resultatet. Genomsnittsresultatet ökar också med drygt 156 000 kronor. Sammantaget rankas kommunen på plats 16 i resultatkategorin. Även resultatmässigt har utvecklingen varit bäst inom tillverkningsindustrin. Fakta om Gensta, vinnarkommun i Södermanland Befolkning 10338 Anställda 2 360 Företa ga re 642 Omsättningsmässigt största aktiebolag* CRAFTEC AB REKAL SVENSKA AB STOPP MATMARKNAD I GNESTA AB År Placering 2013 40 2012 95 2011 227 2010 30 2009 50 * avser de bolag vars bokslut underöskningen har tillgång till Nettoförändring av bolagsstocken. I slutet av 2012 fanns det 326 aktiebolag i kommunen, en uppgång med 5 procent en tillväxttakt som ger plats 195 i kategorin. Kreditvärdighet. 55 procent av kommunens företag har fått en ökad kreditvärdighet, vilket ger plats 71 i kategorin. 2012 8

Eskilstuna kommun Länets största kommun, Eskilstuna, rankas på en sammanlagd 112:e plats i riket. Eskilstuna rankas på den övre halvan i tre av de fyra kategorierna. Bäst lyckas man när det gäller resultatutveckling där man haft den 51:a högsta tillväxttakten i riket. Omsättning. 52 procent av kommunens aktiebolag redovisar en ökad omsättning, samtidigt som genomsnittsomsättningen dock har minskat med 2 procent jämfört med föregående år. Sammantaget rankas Eskilstuna på plats 194 i omsättningskategorin. Branschmässigt är det främst tjänstesektorn som utmärker sig, där 54 procent av bolagen ökar sin omsättning. Resultat. 51 procent av Eskilstunas bolag ökar resultatet. Genomsnittsresultatet ökar också med drygt 32 000 kronor. Sammantaget rankas kommunen på plats 51 i resultatkategorin. Även i denna kategori är det tjänstesektorn som utvecklats bäst under året. största kommun i Södermanland Befolkning 97 373 Anställda 38 639 Företagare 3 563 Omsättningsmässigt största aktiebolag* ASSA OEM AB AB SVENSKA WAVIN ESKILSTUNA STORMARKNAD AB År Placering 2013 112 2012 180 2011 98 2010 193 2009 218 * avser de bolag vars bokslut underöskningen har tillgång till Nettoförändring av bolagsstocken. I slutet av 2012 fanns det 2 521 aktiebolag i kommunen, en uppgång med 7 procent en tillväxttakt som ger plats 118 i kategorin. Kreditvärdighet. 54 procent av kommunens företag har fått en ökad kreditvärdighet, vilket ger plats 141 i kategorin. 2012 9

Övriga kommuner Omsättning. Bäst utveckling har Nyköpings kommun haft på plats 51 i riket. Lägst hamnar Oxelösund på 284:e plats. Resultat. Efter Gnesta hamnat Trosa högst i länet när det gäller resultattillväxten. 51 procent av bolagen redovisar ett förbättrat resultat och gensomsnittsresultatet stiger med drygt 93 ooo kronor, vilket ger 52:a plats i riket. Svagast har utvecklingen varit i Vingåker på 268:e plats. Nettoförändring av bolagsstocken. I Katrineholms kommun har bolagsstocken ökat med 9 procent under det senaste året, vilket landar på en 37:e plats i riket. Kreditvärdighet. Katrineholms kommun leder också utvecklingen av kreditvärdighet i länet. 56 procent av kommunens företag har fått en högre kreditvärdighet högst andel i länet och 43:e plats i riket. Här ligger Trosa i botten i länet på 263:e plats. KOMMUN Antal AB AB TILLVÄXT Ökat oms Ökat res oms res Ökad kredit 2013 2012 AB RANKING kreditv oms res GNESTA 326 5% 51% 54% 3% 156864 55% 40 95 195 71 107 16 STRÄNGNÄS 1323 8% 52% 51% 0% -34613 55% 57 196 68 70 146 84 NYKÖPING 1768 9% 53% 50% 4% -95974 54% 61 35 55 155 51 134 TROSA 554 6% 52% 51% 7% 93888 51% 90 76 142 263 61 52 KATRINEHOLM 818 9% 53% 48% -2% -137033 56% 97 111 37 43 152 213 ESKILSTUNA 2521 7% 52% 51% -2% 32587 54% 112 180 118 141 194 51 OXELÖSUND 198 9% 47% 57% -11% -120432 54% 174 64 45 151 284 68 FLEN 446 6% 50% 47% -1% -246158 52% 261 75 170 213 225 255 VINGÅKER 209 2% 45% 47% -1% -428333 55% 267 263 257 89 244 268 2012 10