KULTURVANOR I VÄSTSVERIGE

Kulturvanor i Västsverige KULTURVANOR I VÄSTSVERIGE DANIEL JANSSON & KLARA WÄRNLÖF BOVÉ K ultur är ett begrepp i ständig förändring som idag kan sägas inrymma lika många aktiviteter och uttrycksformer som det finns utövare. I begreppsstudien Kultur (Fornäs, 2012) lyfts ordets bredd fram och författaren frågar sig om det längre finns någonting som inte kan ses som kultur i dess vidaste bemärkelse. Själva ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder odling. Enligt Nationalencyklopedin (2017) rör det sig i allmänhet framförallt om ett slags andlig eller mental odling sådant som människor ägnar sig åt för att de tycker om det och för att det ger upplevelser av olika slag. Givet att det enda kriteriet är att människor ska ägna sig åt det och att det ska medföra någon form av upplevelse kan i princip all mänsklig aktivitet ses som kultur i någon form. Sveriges regering bekräftar begreppets brokiga bredd. I regeringspropositionen Tid för kultur (2009) lyfts kultur fram som inbegripande alla aspekter av det mänskliga livet. Samtidigt fastslås att det inte är politikens uppgift att definiera kulturbegreppet och att det är nödvändigt med en avgränsning för vad som bör rymmas inom svensk kulturpolitik. Kulturpolitikens huvudsyfte är att stödja insatser som görs inom ordets, scenens, bildens och tonens områden samt inom kulturarvet skriver Olofsson och Adelsohn Liljeroth (2009:12). Denna definition dateras tillbaks till 1974 års kulturpolitiska proposition, och trots att gränserna sedan dess många gånger överskridits och omprövats är det utifrån denna som våra nationella kulturmål är utformade. För kultur betraktas definitivt som ett viktigt och prioriterat politiskt område i Sverige idag. De mest genomgående och centrala politiska punkterna tycks vara mångfald och möjlighet till delaktighet. I de nationella kulturmålen framgår att Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor (Regeringskansliet, 2009). Detta återspeglas på regional nivå. Västra Götalandsregionen har som mål att vara en ledande kulturregion där alla medborgare har kulturen som kraftkälla och aktivt deltar i kulturlivet (Vision Västra Götaland, 2005). Dessutom visade den västsvenska SOM-undersökningen 2015 att 47 procent av de boende i regionen tycker att det är ett bra förslag att VGR och de lokala kommunerna ska satsa mer resurser på kultur och föreningsliv, att jämföra med 12 procent som ansåg att det var ett dåligt förslag (Bové, Jansson & Harring, 2016). Målsättningen med det här kapitlet är att kartlägga kulturvanorna bland de boende i Västra Götaland idag, och i förlängningen försöka analysera om kulturutövande i regionen såsom det mäts i SOM-undersökningarna verkligen är till för alla. Jansson, Daniel & Wärnlöf Bové, Klara (2017) Kulturvanor i Västsverige i Ulrika Andersson & Annika Bergström (red) En brokig gemenskap. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 109

Daniel Jansson & Klara Wärnlöf Bové Att mäta kultur Eftersom kultur är så pass högt prioriterat och värderat inom den nationella och västsvenska politiken samtidigt som det är ett expansivt och svårdefinierat begrepp, blir mätning och operationalisering av kulturverksamheter relevant men problematiskt. I SOM-undersökningarna mäts kulturbegreppet framförallt i form av olika vanor. Vi vet sedan tidigare att vad man ägnar sig åt påverkas väsentligt av tillgänglighet och utbud, men att individens egna prioriteringar och intressen ofta skiner igenom som en del av dennes sociala identitet (Nilsson & Peurell, 2010). Under de 26 år som den västsvenska SOM-undersökningen genomförts har frekvens av utövande av ett trettiotal vitt skilda vanor, såsom bio- och teaterbesök, gudstjänstdeltagande, körsång och bokläsning mätts bland västsvenskarna. En stor andel av de vanor som undersökningarna mäter kan kopplas till kulturdeltagande eller kulturutövande, men trots att nya vanor regelbundet introduceras i vanebatteriet är SOM-undersökningarna långt ifrån heltäckande. Undersökningarna frågar exempelvis om man ägnat sig åt dans, spelat instrument eller gått på bio, men svaren säger inget om genrer som vilken dans, vilket instrument eller vilken typ av filmvisning. Andra vanor befinner sig i gråzonen för vad som kan klassas som kultur, som exempelvis att gå på pub/restaurang på kvällstid (krogkultur?) eller att besöka gudstjänst/religiöst möte (religiös kultur?). Vidare är det ett rimligt antagande att det i det västsvenska samhället regelbundet förekommer helt andra typer av kultur som inte täcks in av någon av de vanor som mäts i undersökningen (jfr. Västra Götalandsregionen, 2010). Forskning inom området kulturvanor differentierar ofta mellan olika typer av vanor, och grupperar dessa efter föreställningar om att de är lika till uttryckssätt eller att de samvarierar med varandra. En grov uppdelning mellan finkultur kontra ful- eller populärkultur är relativt vanligt förekommande men problematiseras för att den laddar kulturbegreppet med normativa värderingar och skapar en uppdelning mellan legitim och icke-legitim kultur (se exempelvis Swedner, 1965; Fornäs, 2006; Nilsson & Peurell, 2010). Denna vattendelare används sällan i forskning baserad på SOM-undersökningarna. Kartläggningar av de kulturvanor som studeras i SOM-undersökningarna har istället ofta använt mer tematiska indelningar. I rapporten Kulturvanor i Sverige 1989 2012 (Brodén, 2013) delas vanorna upp i tre kategorier: Upplevelse, Ut övande och Övriga aktiviteter. I grova drag medför detta en slags separation mellan vilka upplevelser individen konsumerar (ex. teaterbesök) och vad denne gör eller skapar själv (ex. tecknat eller skrivit dagbok). Till övrigt-kategorin hör vissa institutionsbesök och sådant som befinner sig i gråzonen mellan kultur och övriga vanor, såsom restaurangbesök, studiecirkel och gudstjänst. Dessa tre kategorier är varken absoluta eller varandra uteslutande utan relativt godtyckliga med det pedagogiska syftet att skapa översiktlighet i en analys bestående av väldigt många individuella vanor. 110

Kulturvanor i Västsverige Rapporten Kulturvanor (Myndigheten för kulturanalys, 2017) tar denna analys ett steg längre. Här delas vanorna upp i Traditionell kultur, Kulturmiljö, Eget utövande och Bred populärkultur, efter hur de samvarierar med varandra och efter vilka grupper som ägnar sig åt vilka vanor. Exempelvis finner man att kategorin Traditionell kultur har starka samband med utbildning och klass samt att kvinnor ägnar sig mer än män åt dessa vanor, som kan vara bland annat konstutställning, bokläsning och operabesök. Vidare har exempelvis Bred populärkultur starka samband med ålder, och aktiviteterna (som lyssnat på musik och spelat dator-/tv-spel) har gemensamt att de ofta är lättillgängliga och kan finnas i digital form. Analys av större kategorier som dessa medför möjlighet att tydliggöra övergripande mönster samtidigt som man minimerar risken för slumpmässiga variationer. Återigen kan man i vissa fall tvingas vrida och vända på vissa vanor för att de ska passa in i en speciell kategori, men resultatet bildar ett lättöverskådligt mönster. 1 Inför de analyser vi presenterar i föreliggande kapitel har tester genomförts för att se om någon av de två tematiska kategoriindelningarna som använts i rapporterna ovan skulle vara möjlig att tillämpa på data från den västsvenska SOMundersökningen 2016. Då vi inte fann några signifikanta grupperingar mellan vanorna i likhet med de som presenteras i Kulturvanor (2017), valde vi att inte använda några kategoriseringar utan att i vår analys snarare behandla vanorna en och en. Vidare valde vi att i föreliggande analys slå ihop kulturvanorna i Västra Götaland från de två senaste undersökningsåren, 2015 och 2016. Detta för att vanor i allmänhet visat sig vara oerhört stabila över tid (Bové, Jansson & Harring, 2016; Oscarsson & Bergström, 2017). Dessutom bidrar fler enskilda observationer till en robustare analys med lägre risk för mätfel, samtidigt som det ger möjlighet att täcka in fler olika kulturvanor. Kulturvaneöversikt Figur 1 visar hur ofta de olika kulturvanorna utövas under en 12 månadsperiod. Att lyssna på musik, läsa bok och se på film toppar listan över mest frekvent utövade vanor i Västsverige. De tre vanorna är kulturvanor som enkelt kan göras i hemmet eller under pendling till arbete eller studier och inte kräver annat än en skärm, musikspelare eller en bok. 84 procent uppger att de lyssnat på musik minst någon gång den senaste veckan, 50 procent har sett på film och motsvarande siffra för bokläsning är 42 procent. På fjärde plats hamnar spelat dator-/tv-spel och 17 procent uppger att de gör detta minst någon gång i veckan. Denna aktivitet skiljer sig dock markant från de tre övriga då hela 63 procent uppger att de inte gjort detta någon gång under de senaste 12 månaderna. Spelandet är alltså väldigt frekvent men endast för en mindre grupp. Vad som är ett frekvent utövande av en kulturaktivitet varierar med aktivitetens natur. Musei-, teater-, konsert- och opera-/musikal-/balettbesök kan rimligen anses som vanliga om de görs fyra eller fler gånger per år, vilket mellan tre och 13 procent av västsvenskarna uppger att de gör. Att gå på konsert med klassisk musik 111

Daniel Jansson & Klara Wärnlöf Bové är den minst vanliga och pop och rock-konserter är den mest vanliga bland dessa kulturvanor. Bland den västsvenska befolkningen är det förhållandevis jämnt mellan att besöka bibliotek, historisk sevärdhet/byggnad, idrottsevenemang och att gå på bio. Mellan 40 och 46 procent säger sig göra dessa aktiviteter minst någon gång i halvåret. Slutligen är det omkring 9 procent av befolkningen som uppger att de sjungit i kör eller spelat musikinstrument under de senaste 12 månaderna, men en betydande majoritet som uppger att de aldrig gör det. Precis som att spela dator-/ tv-spel är detta något som görs regelbundet eller inte alls. Figur 1 Kulturvaneöversikt 2015 2016 (procent) Lyssnat på musik 66 18 6 212 5 Läst någon bok 29 13 15 10 7 11 15 Sett film 21 29 22 8 4 6 10 Spelat datorspel/tv-spel 10 7 6 4 3 7 63 Sjungit i kör/spelat musikinstrument 5 4 3 2 2 3 81 Besökt bibliotek 3 7 16 11 9 14 40 Besökt idrottsevenemang 2 6 12 13 9 13 45 Besökt historisk sevärdhet/byggnad 1 5 14 19 27 33 Gått på bio 01 9 18 17 22 33 Gått på museum 0 4 9 13 26 48 Gått på klassisk konsert 01 2 3 8 86 Gått på opera/musikal/balett 01 3 5 13 78 Gått på popkonsert/rockkonsert 02 6 10 18 64 Gått på teater 02 7 8 17 66 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flera gånger i veckan Någon gång i månaden Någon gång i halvåret Någon gång i veckan Någon gång i kvartalet Någon gång under de senaste 12 månaderna Ingen gång Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Följt av redovisade kulturvanor. Vanorna presenteras i fallande ordning efter hur stor andel som har utövat dem flera gånger i veckan. Minsta antal svarande för en enskild vana är 2 749 personer. Källa: De västsvenska SOM-undersökningarna 2015 och 2016. Ålder, utbildning och inkomst spelar roll för kulturdeltagandet Givet de politiska målen med allas förutsättningar till kulturdeltagande, blir syftet med detta avsnitt att analysera om, och i så fall hur, kulturvanorna skiljer 112

Kulturvanor i Västsverige sig åt mellan olika sociodemografiska grupper i samhället. I en inledande analys undersöker vi de bivariata korrelationerna mellan ålder, utbildning och inkomst i relation till de kulturvanor som presenterats ovan. Vi förväntar oss, baserat på tidigare forskning (se exempelvis Nilsson & Peurell, 2010), att individers ålder, utbildning och ekonomiska resurser påverkar deltagande i kulturlivet. Ålder Samtliga korrelationer mellan ålder och utövande/deltagande i kulturlivet förutom bokläsning är statistiskt säkerställda och visar på signifikanta samband. För konsert med klassisk musik, teater och besök på opera/musikal/balett är korrelationen svagt positiv vilket betyder att ju äldre individen är desto mer frekvent utövar hen aktiviteten. Det är dock de negativa korrelationerna som dominerar sambanden med ålder. Att gå på bio och pop-/rockkonsert, se på film och spela dator/tv-spel är har starkast negativ korrelation med ålder vilket betyder att yngre personer i högre grad utövar och tar del av dessa kulturaktiviteter. Figur 2 Samband mellan kulturvanor och ålder (Pearsons r) 0,35 0,25 0,15 0,05-0,05-0,15-0,25-0,35-0,45 Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Följt av redovisade kulturvanor. Pearson s r mäter sambandet mellan två variabler på en skala från -1 till +1. Ljusgrå stapel visar ickesignifikant samband. Källa: De västsvenska SOM-undersökningarna 2015 och 2016. 113

Daniel Jansson & Klara Wärnlöf Bové Utbildning Även utbildningsnivå korrelerar signifikant med de analyserade kulturvanorna. I samtliga fall är korrelationens riktning positiv vilket betyder att ju högre uppnådd utbildningsnivå desto mer frekvent ägnar sig individen åt den givna kulturvanan. Starkast samband med utbildning har besök på historisk sevärdhet/byggnad tätt följt av besök på museum och besök på bibliotek. Utbildningsnivå har svag men än signifikant inverkan på besök på idrottsevenemang och dator/tv-spelande. Figur 3 Samband mellan kulturvanor och utbildning (Pearsons r) 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Följt av redovisade kulturvanor. Pearson s r mäter sambandet mellan två variabler på en skala från -1 till +1. Källa: De västsvenska SOM-undersökningarna 2015 och 2016. Inkomst Inkomst mäts på en 12-gradig skala där hushållets sammanlagda inkomst uppges. Till skillnad mot ålder och utbildningsnivå som kan kopplas direkt till varje enskild individ är hushållets inkomstnivå en mindre individknuten uppgift. Inkomsten kan vara hög i ett hushåll för att flera i hushållet förvärvsarbetar, samtidigt ger variabeln hushållsinkomst inte ensam någon indikation på hur många som skall försörjas av inkomsten. Ett antal kulturvanor visar inget signifikant samband med inkomstnivån, och de effekter som är signifikant korrelerande är låga. Samtliga signifikanta 114

Kulturvanor i Västsverige samband är likt utbildningsnivå positiva vilket betyder att högre in komstnivå indikerar ett mer aktivt deltagande i och utövande av de kulturvanor vi mäter. Figur 4 Samband mellan kulturvanor och inkomst (Pearsons r) 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0-0,05 Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Följt av redovisade kulturvanor. Pearson s r mäter sambandet mellan två variabler på en skala från -1 till +1. Ljusgrå staplar visar ickesignifikanta samband. Källa: De västsvenska SOM-undersökningarna 2015 och 2016. De bivariata sambandsanalyserna redovisade ovan visar att ålder, utbildning och inkomst i olika grad påverkar människors deltagande i och utövande av kultur. Överlag fann vi starkast samband mellan deltagande och utövande av kultur och uppnådd utbildningsnivå bland den västsvenska befolkningen. Även ålder visade tydliga samband i olika riktningar, medan inkomst visade på svagare om än stundtals signifikanta mönster. Regressionsanalys utifrån sociodemografiska förhållanden När vi beaktar flera förklaringsfaktorer samtidigt kan vi ge en mer nyanserad bild av hur de olika faktorerna påverkar kulturutövandet. Genom en regressionsanalys är det möjligt att analysera den samlade effekten av de bakomliggande påverkansfaktorerna. I den multivariata analysen som följer har vi därför inkluderat ett antal ytterligare faktorer utöver de tidigare redovisade sociodemografiska. Kön är inkluderat för att undersöka om kvinnor, i linje med tidigare forskning (Bové, Jansson & Harring, 2016; Myndigheten för kulturanalys, 2017) är mer frekventa kulturutövare och besökare, och i så fall om detta gäller för samtliga av de kulturvanor vi analyserar. Vi har även inkluderat variabler som redogör för personernas civilstånd med hypotesen att gifta personer/personer i partnerskap i högre grad tar del av kulturlivet, och ideologisk vänster-högerorientering för att se om och hur den politiska identifieringen påverkar detta deltagande. 115

Daniel Jansson & Klara Wärnlöf Bové Intressant är också eventuella skillnader mellan boende på landsbygden och i större städer när det kommer till deltagande i kulturlivet, och därför inkluderas också en variabel som möjliggör den jämförelsen. Slutligen är vi intresserade av hur subjektiv klass påverkar kulturdeltagandet. Den subjektiva klassen klassificeras av respondenten själv i kategorierna arbetarhem, jordbrukarhem, tjänstemannahem, högre tjänstemannahem och slutligen företagarhem. Vi intresserar oss både för uppväxthemmet och det nuvarande hemmet. I tabell 1 och 2 redovisas alla kulturvanor med samma uppsättning bakgrundsfaktorer. I följande avsnitt kommer vi kommentera de presenterade variablernas inverkan på kulturutövande och deltagande. Kön och ålder Inledningsvis ser vi att den starkaste effekten av kön på kulturvanor framträder för besök på idrottsevenemang där män är mycket mer frekventa besökare, och för bokläsning vilket kvinnor oftare ägnar sig åt. Män spelar i högre grad dator/ tv-spel, besöker mer frekvent historiska sevärdheter och går på pop-/rockkonsert oftare. Kvinnor besöker bibliotek och teatern oftare. Även de klassiskt finkulturella kulturvanorna så som operan och konserter med klassisk musik besöks oftare av kvinnor. Kön har ingen signifikant betydelse för frekvensen av musei- eller biobesök. Ålder, som vi tidigare visat korrelerade varierande positivt och negativt med olika kulturvanor har även i denna analys en signifikant påverkan på de flesta kulturvanor. Under kontroll för övriga variabler påverkar dock inte ålder längre museibesök eller besök på historiska byggnader eller sevärdheter. Variabeln ålder sträcker sig från 16 till 85 år och den högsta effekten av ålder på kulturutövande finner vi i dator/tv-spelande där sambandet mellan ålder och spelande är negativt och den maximala effekten motsvarar tre steg på den 7-gradiga vaneskalan (1= ingen gång 7= flera gånger i veckan). Utbildning och inkomst Högre uppnådd utbildningsnivå hade i tidigare sambandsanalys en positiv påverkan på samtliga kulturvanor. I den utvecklade analysmodellen ser vi att betydelsen inte längre är signifikant när det gäller dator/tv-spelande eller besök på pop-/rockkonsert. Den tidigare observerade effekten av utbildningsnivå har absorberats av andra variabler. När det gäller besöka idrottsevenemang ser vi att effekten byter riktning under kontroll för övriga variabler. Sambandet mellan uppnådd utbildningsnivå och besök på idrottsevenemang är negativt vilket betyder att personer med lägre utbildningsnivå oftare besöker idrottsevenemang. Maxeffekten av utbildning på att besöka idrottsevenemang är dock liten. Starkast effekt av utbildningsnivå på kulturövande hittar vi på biblioteksbesökande och bokläsning. Tabell 1a och 1b visar att hushållsinkomst förlorar betydelse under kontroll för övriga variabler för ett flertal kulturvanor. Förklaringen till detta är att inkomst ofta samvarierar med exempelvis ålder och utbildning och att effekten av inkomst då 116

Kulturvanor i Västsverige är sekundär. I tre fall byter även sambandet riktning och svaga negativa effekter av inkomst finner vi när det gäller dator/tv-spelande, besök på bibliotek och konserter med klassisk musik. Inkomst mäts på en 12-gradig skala och hushållsinkomstens storlek är signifikant för besök på idrottsevenemang, men ger ett maximalt utslag på ett skalsteg på den 7-gradiga kulturvaneskalan, vilket exempelvis ger en skillnad på att ha besök ett idrottsevenemang ingen gång eller någon gång under de senaste 12 månaderna. Betydelse av civilstånd, politisk identifiering och boendeort Att vara gift eller leva i partnerskap visar sig ha svaga effekter på ett fåtal kulturvanor. Personer som är gifta eller lever i partnerskap går i något mindre utsträckning på konserter men besöker oftare bibliotek. Politisk självidentifiering på vänsterhögerskalan ger utslag på ett antal kulturvanor och i samtliga fall är effekten negativ, vilket innebär att ju mer en person identifierar sig till vänster på den femgradiga vänster-högerskalan desto mer frekvent besöker denne exempelvis bibliotek, läser böcker eller besöker museum. Utbudet på landsbygden jämfört med städer förväntas påverka personers utövande och deltagande i kulturlivet för de kulturaktiviteter som är knutna till specifika byggnader som exempelvis operabesök, biobesök och konsertbesök. Kulturdeltagande som med enkelhet kan göras i hemmet så som att se på film, läsa bok eller lyssna på musik ger inga skillnader i utövande mellan boende på landsbygd och i stad medan boende i Göteborg i högre grad tar del av kulturaktiviteter som kretsar kring konserter, museum, teatrar och biografer. Biblioteksbesök och besök på idrottsevenemang är däremot vanligare i mindre orter. Utbudet på boendeorten verkar i linje med förväntningarna påverka deltagandet. Subjektiv klass I likhet med resultaten i Nilsson & Peurell (2010) spelar klass roll för kulturdeltagandet, och den enda kulturvana som inte påverkas av subjektiv klass i nuvarande hem eller uppväxthem är besök på idrottsevenemang. Människor från alla familjeklasser verkar i lika hög grad besöka idrottsevenemang. Även dator-/tv-spelande visar sig vara en aktivitet som endast i liten utsträckning påverkas av subjektiv klasstillhörighet. I den grad nuvarande subjektiv klassindelning spelar roll för deltagandet och utövandet av olika kulturvanor så är boende i tjänstemannahem och företagarhem mer aktiva jämfört med boende i arbetarhem. Allmänt sett tenderar uppväxthemmet att spela mindre roll för kulturutövandet än den nuvarande klassidentifikationen. De som är uppväxta i jordbrukarhem tenderar att i lägre utsträckning se på film men besöker oftare bibliotek än de som är uppväxta i arbetarhem. Uppväxta i företagar- och högre tjänstemannahem besöker i högre utsträckning än de uppväxta i arbetarhem klassiska finkulturella kulturarrangemang. 117

Daniel Jansson & Klara Wärnlöf Bové Tabell 1a Effekter av bakgrundsfaktorer på västsvenskarnas deltagande i och utövande av kultur (ostandardiserade regressionskoefficienter och standardfel) Besökt idrottsevenemang Spelat dator/ tv-spel Gått på popkonsert/ rockkonsert Läst någon bok Sett film Kön 0,448*** (-0,05) 0,571*** (-0,06) 0,071* (-0,03) -0,901** (-0,06) -0,115* (-0,05) -0,116* (-0,06) Sjungit i kör/ spelat musikinstrument Gått på bio Ålder -0,019*** (0,00) -0,043*** (0,00) -0,014***(0,00) -0,011*(0,00) -0,033***(0,00) -0,017***(0,00) -0,017***(0,00) Utbildning -0,092*** (0,03) 0,410***( -0,04) 0,097*** (-0,03) 0,117*** (-0,03) 0,095**( -0,03) Inkomst 0,098*** (-0,01) -0,072*** (-0,01) 0,042*** (-0,01) 0,048*** (-0,01) 0,044*** (0,01) Civilstånd -0,139***( -0,03) Vänster-höger -0,103***( -0,01) -0,201*** (0,02) Boende (ref: ren landsbygd) Mindre 0,230** (-0,08) Stad 0,292*** (-0,08) 0,189* (-0,09) Göteborg 0,210* (-0,10) 0,203***( -0,05) 0,443*** (-0,10) Nuvarande hem (ref. arbetarhem) Jordbrukarhem -0,435* (-0,21) Tjänstemannahem 0,101** (-0,04) 0,493** (0,07) 0,296*** (-0,08) Högre tjänstemannahem 0,818*** (0,12) 0,233*( -0,10) 0,464***( -0,12) Företagarhem 0,163** (-0,06) 0,486*** (0,12) 0,329** (-0,12) Uppväxthem (ref. arbetarhem) Jordbrukarhem Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem 0,125* (-0,05) 0,226* (0,11) -0,274***( -0,08) -0,167**( -0,06) -0,174* (0,08) Intercept 2,364*** (-0,17) 4,206*** (-0,20) 2,272***( -0,10) 4,400***(0,20) 6,516*** (-0,16) 6,516*** (-0,16) 3,044*** (-0,21) Antal 5 210 5 207 5 215 5 197 5 212 2 177 2 180 Justerad r 2 2 0,08 0,11 0,12 0,15 0,15 0,08 0,10 Kommentar: Resultaten baseras på en regressionsanalys (OLS). Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Följt av redovisade kulturvanor. Skalan på de beroende variablerna går från 1 ingen gång till 7 Flera gånger i veckan. Endast signifikanta samband redovisas i tabellen. Signifikansnivåer: ***<.001; ** <.01;** <.05. Källa: De västsvenska SOM-undersökningarna 2015 och 2016. 118

Kulturvanor i Västsverige Tabell 1b Effekter av bakgrundsfaktorer på västsvenskarnas deltagande i och utövande av kultur (ostandardiserade regressionskoefficienter och standardfel) Gått på opera/musikal balett Konsert med klassisk musik Besökt museum Besökt bibliotek Lyssnat på musik Gått på teater Besökt historisk sevärdhet/ byggnad Kön -0,176***(-0,02) -0,063**(-0,02) -0,221**(-0,08) -0,116*(-0,06) -0,266***(-0,03) 0,150**(-0,05) Ålder 0,006***(0,00) 0,008***(0,00) -0,006*(0,00) -0,017***(0,00) 0,006***(0,00) Utbildning 0,105***(-0,01) 0,117***(-0,01) 0,203***(-0,02) 0,471***(-0,04) 0,117***(-0,03) 0,085***(-0,02) 0,198***(-0,03) Inkomst -0,014**(0,00) -0,087***(-0,02) 0,044***(-0,01) 0,024*(-0,01) Civilstånd -0,059*(-0,02) 0,279***(-0,08) Vänster-höger -0,144***(-0,01) -0,222***(-0,03) -0,067***(-0,01) -0,093***(-0,02) Boende (ref: ren landsbygd) Mindre 0,283*(-0,13) Stad Göteborg 0,214***(-0,04) 0,118**(-0,04) 0,332***(-0,05) 0,268***(-0,05) Nuvarande hem (ref. arbetarhem) Jordbrukarhem Tjänstemannahem 0,123***(-0,03) 0,075**(-0,03) 0,240***(-0,04) 0,263**(-0,10) 0,239***(-0,04) 0,251***(-0,07) Högre tjänstemannahem 0,362***(-0,05) 0,359***(-0,05) 0,460***(-0,07) 0,362*(-0,16) 0,462***(-0,06) 0,365***(-0,11) Företagarhem 0,217***(-0,05) 0,159***(-0,05) 0,230***(-0,07) 0,380***(0,00) 0,321**(-0,10) Uppväxthem (ref. arbetarhem) Jordbrukarhem 0,098*(-0,04) 0,300*(-0,14) Tjänstemannahem 0,075*(-0,03) 0,205*(-0,10) -0,174*(-0,08) Högre tjänstemannahem 0,127*(-0,05) 0,109*(-0,05) 0,190**(-0,07) Företagarhem 0,154***(-0,04) 0,082*(-0,04) 0,226***(-0,06) Intercept 0,866***(-0,08) 0,670***(-0,08) 1,660***(-0,11) 2,707***(-0,26) 6,961***(-0,20) 1,412***(-0,10) 1,660***(-0,18) Antal 5 214 5 209 5 199 2 173 2 177 5 216 2 179 Justerad r 2 3 0,09 0,08 0,12 0,13 0,08 0,08 0,09 Kommentar: Resultaten baseras på en regressionsanalys (OLS). Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Följt av redovisade kulturvanor. Skalan på de beroende variablerna går från 1 ingen gång till 7 Flera gånger i veckan. Endast signifikanta samband redovisas i tabellen. Signifikansnivåer: ***<.001; ** <.01;** <.05. Källa: De västsvenska SOM-undersökningarna 2015 och 2016. 119

Daniel Jansson & Klara Wärnlöf Bové Kultur för alla? Kan man då säga att kulturen är för alla och att alla västsvenskar deltar? Det beror självklart på hur man definierar såväl kultur som deltagande, men utifrån de kulturvanor som testats i denna analys står det klart att olika sociodemografiska faktorer spelar stor roll för vilka som konsumerar eller utövar de olika typerna av kultur. Fjorton kulturvanor, hämtade från 2015 och 2016 års västsvenska SOMundersökningar, testades mot nio sociodemografiska faktorer i en multivariat regressionsanalys, och för samtliga vanor återfanns signifikanta samband med en eller flera av de sociodemografiska bakgrundsfaktorerna. Analysresultaten visar att musei- och biobesök är relativt jämställda kulturvanor. Att besöka museum och att besöka historisk sevärdhet/byggnad är de enda av de inkluderade kulturaktiviteterna som inte förklaras av ålder. På samma sätt är dator-/tv-spel och pop-/rockkonsert de enda som inte påverkas av utbildningsgrad. Tydligast samvariation med subjektiv klass finner vi för de mer traditionella kulturyttringarna som opera/musikal/balett och konsert med klassisk musik. Analyserna visar att det är svårt att kategorisera kulturvanorna i undersökningen efter tema och typ. Om man tittar på exempelvis kategorin Upplevelser (Brodén, 2013) och definierar denna ytterligare som aktiviteter utanför hemmet, så finns flera vanor som skulle passa in men de samvarierar inte för någon specifik sociodemografisk bakgrundsfaktor. Exempelvis är det boende i Göteborg som i högst utsträckning ägnar sig åt teater-, opera-, konsert- och biobesök. Dessa vanor sker alla utanför hemmet, och är förknippade med en kostnad såsom en inträdesavgift. Av denna anledning skulle man kunna tänka sig att Göteborgare skulle vara överrepresenterade även för besök på idrottsevenemang, men här finns inget sådant samband. Kategorin Eget utförande från Kulturvanor (2017) skulle i vårt fall innefatta sjungit i kör/spelat instrument, spelat dator-/tv-spel och läst bok, men inte heller här finns tydliga samband med avseende på våra bakgrundsfaktorer. Sist men inte minst ger regressionsanalysen vidare insikt i de skillnader i kulturvanor som uppmättes i våra inledande korrelationsanalyser. Det är först när de olika bakgrundsfaktorerna också kontrolleras för varandra som man med god tillförsikt kan säga vad som påverkar vilka vanor. Exempelvis visade de ursprungliga korrelationerna på en signifikant effekt för ålder på museibesök, där yngre skulle vara något mer frekventa museibesökare än äldre. I regressionsanalysen fanns dock inget stöd för denna korrelation, utan det torde i så fall snarare handla om utbildning, boende i Göteborg eller politisk orientering. Omvänt fann korrelationsanalysen inget signifikant stöd för att utbildning skulle påverka frekvensen av att gå på idrottsevenemang men regressionsanalysen visar att sambandet är svagt negativt, alltså att de med lägre utbildning besöker idrottsevenemang i högre utsträckning. Det är en brokig skara människor som kartläggs i de västsvenska SOM-undersökningarna, med olika bakgrund och förutsättningar. Trots varierade vanor täcks långt ifrån allt kulturutövande och -deltagande in, men kapitlet har ändå redogjort 120

Kulturvanor i Västsverige för några av de många faktorer som påverkar till vilken grad invånare tar del av och ägnar sig åt kulturvanor i Västsverige. Noter 1 Rapporten Kulturvanor (2017) kategoriserar totalt 26 olika kulturvanor enligt detta system, men bortser till exempel från vanan att lyssna på ljudbok då den efter faktoranalys inte visat sig passa in i någon av grupperna. 2 Förklarad varians (r2) är relativt låg vilket är vanligt i studier baserade på opinionsdata och indikerar att det finns fler faktorer som har betydelse för frekvensen i kulturvanorna. Mellan 8 och 15 procent av vad som påverkar hur boende i Västsverige tar del av och deltar i kultur redogörs för i tabellerna. Det finns med andra ord annat än det som mäts i modellerna som påverkar av vem och hur ofta kulturvanorna utövas. 3 Se not 2. Referenser Bové, Klara; Jansson, Daniel & Harring, Niklas (2016). Vision Västra Götaland 2016. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Brodén, Daniel (2013). Kulturvanor i Sverige 1989 2012. Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet Fornäs, Johan (2006). Klyftan och broarna mellan högt och lågt. I Högkultur som subkultur? : inledande anföranden vid ett seminarium i Börssalen den 29 mars 2006 (1:a uppl., s. 31 43). Stockholm. http://urn.kb.se/resolve?urn=ur n:nbn:se:liu:diva-36313 (hämtad 2017-10-05) Fornäs, Johan (2012). Kultur. Malmö: Liber Myndigheten för kulturanalys (2017). Kulturvanor socioekonomiska analyser och tidstrender. Kulturfakta 2017:2 Nationalencyklopedin, kultur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ kultur (hämtad 2017-10-05) Nilsson, Åsa & Peurell, Erik (2010). Klassresor och kulturintresse. I Maria Oskarson, Mattias Bengtsson & Tomas Berglund (red) En fråga om klass. Malmö: Liber förlag Olofsson, Maud & Adelsohn Liljeroth, Lena (2009). Tid för kultur. Regeringens proposition 2009/10:3. Stockholm: Kulturdepartementet Oscarsson, Henrik & Bergström, Annika (2017). Svenska trender 1986 2016. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Regeringskansliet (2009). Mål för kultur. http://www.regeringen.se/regeringenspolitik/kultur/mal-for-kultur/ (hämtad 2017-10-05) 121

Daniel Jansson & Klara Wärnlöf Bové Swedner, Harald (1965). Barriären mot finkulturen. Om finkultur och minoriteter. Stockholm: Almqvist & Wicksell. Västra Götalandsregionen (2005). Vision Västra Götaland Det goda livet. https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/28338/ Vision%20V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20-%20Det%20goda%20 livet.pdf?a=false&guest=true (hämtad 2017-10-05) 122