StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Jonas Berkow, 021-39 14 96 Hanna Chapman, 021-39 25 07 StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.
Sammanfattning Detta Statistik-Info beskriver Västerås arbetsmarknad år 2013. Rapporten består av två delar: antalet arbetstillfällen i Västerås och förvärvsarbete. Utvecklingen under 2000-talet kommer att beskrivas samt jämförelser med andra större kommuner i riket. Som underlag har Statistiska Centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och statistikpaket arbetsmarknad (AMPAK) använts. Antalet arbetstillfällen i Västerås uppgick till närmare 70 500 i slutet av år 2013. De näringsgrenar i Västerås som sysselsätter flest är vård och omsorg samt tillverkning och utvinning. Dessa näringsgrenar svarade tillsammans för ungefär en tredjedel av arbetstillfällena i Västerås. En av sex sysselsatta i Västerås arbetar innanför Cityringen. Totalt var närmare 66 900 västeråsare förvärvsarbetande år 2013. Den övervägande delen av de förvärvsarbetande är i åldrarna 20-64 år. Männens förvärvsfrekvens i åldern 20-64 år var 78,9 procent och kvinnornas 73,9 procent. Definitioner Förvärvsarbetande/ sysselsatt Förvärvsfrekvens Enligt Statistiska Centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik räknas en person som förvärvsarbetande eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, om personen arbetat minst en timma per vecka under november månad respektive år. Förvärvsfrekvensen beskriver hur stor andel av en befolkning som förvärvsarbetar. Vanligen beräknas förvärvsfrekvensen för åldersgruppen 20-64 år. 2
1. Arbetstillfällen i Västerås år 2013 I detta avsnitt redovisas uppgifter om sysselsättningen i Västerås vad gäller antalet arbetstillfällen. Begreppet sysselsatta är liktydigt med antalet arbetstillfällen och båda begreppen används i texten nedan. För att räknas som sysselsatt ska personen ha genomfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad för respektive år som uppgifterna avser 1. Arbetsplatsens läge var i Västerås, men de sysselsatta personerna kan ha sin hemvist antingen i Västerås eller i en annan kommun, så kallad dagbefolkning. Ökad sysselsättning i Västerås Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade till knappt 70 500 i slutet av år 2013. Totalt sett har arbetstillfällena i Västerås ökat med 9 800 under 2000-talet. Ökningstakten har emellertid inte varit jämn under denna tidsperiod och vissa år har sysselsättningen sjunkit för att sedan åter öka. Sysselsättningsökningen i Västerås under 2000-talet uppgår totalt till 16,2 procent, vilket kan jämföras med den totala ökningen i riket som uppgår till 13,5 procent under samma tid. Av de sysselsatta i Västerås år 2013 var 37 311 män och 33 162 kvinnor. Under åren 2000-2006 hade männens sysselsättningsökning svårt att riktigt ta fart. De senaste åren har den däremot ökat relativt kraftigt. Kvinnornas sysselsättning har med några undantag ökat under hela perioden år 2000-2013. Antalet sysselsatta män ökade med 14,2 procent under perioden 2000-2013, medan antalet sysselsatta kvinnor ökade med 18,5 procent. Figur 1 Antal sysselsatta män och kvinnor (16 år eller äldre), Västerås år 2000-2013 Antal personer Män Kvinnor 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1 Definition enligt Internationella Arbetsorganisationen, ILO. 3
När sysselsättningen för män respektive kvinnor redovisas som en indexerad utveckling framträder tydligare skillnaden mellan männens och kvinnornas utveckling under tidsperioden år 2000-2013. Figur 2 Indexerad utveckling av sysselsatta män och kvinnor (16 år eller äldre), Västerås år 2000-2013. År 2000 = 100. Observera att skalan i diagrammet är bruten Index Män Kvinnor 120 115 110 105 100 95 90 85 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sysselsatta i Västerås jämfört med andra större kommuner Sysselsättningsutvecklingen i Västerås under åren 2000-2013 har varit förhållandevis måttlig i jämförelse med andra större svenska kommuner 2. Under perioden år 2000-2013 ökade sysselsättningen i Västerås med 16,2 procent, medan den i Lund och Huddinge ökade med över 23 procent. Bland de större kommunerna är det endast Borås och Norrköping som under den jämförda tidsperioden har haft en lägre utveckling av antalet sysselsatta än Västerås. Figur 3 Sysselsättningsökning (%) under åren 2000-2013, större svenska kommuner Ökning (%) 25 20 15 10 Genomsnitt större kommuner Riket totalt 5 0 2 Med större svenska kommuner avses här kommuner med fler än 100 000 invånare, undantaget de tre storstäderna, men inklusive Eskilstuna (som dock nådde 100 000 invånare under 2014). 4
I det korta perspektivet (år 2012-2013) toppar däremot Västerås sysselsättningsutvecklingen bland de större kommunerna. År 2013 ökade antalet sysselsatta i Västerås med 2,1 procent jämfört med år 2012, vilket kan jämföras med riket, där utvecklingen var 0,9 procents ökning. Figur 4 Sysselsättningsökning (%) år 2012-2013, större svenska kommuner Ökning (%) 2,5 2,0 1,5 1,0 Genomsnitt större kommuner Riket totalt 0,5 0,0 Vård och omsorg är den största näringsgrenen i Västerås Västerås är sedan länge en stad som dominerats av industriell verksamhet. Den näringsgren i Västerås som sysselsätter flest är dock vård och omsorg, tätt följd av tillverkning och utvinning. Dessa näringsgrenar hade år 2013 drygt 11 000 sysselsatta vardera och svarade tillsammans för ungefär en tredjedel av arbetstillfällena i Västerås. Andra stora näringsgrenar är handel och företagstjänster som var och en stod för ungefär 13 procent av arbetstillfällena. Figur 5 Sysselsättningstillfällena fördelade efter näringsgren för män respektive kvinnor, Västerås år 2013. (Sorterade i fallande ordning efter näringsgrenens dominans i Västerås) Män Kvinnor Vård och omsorg Tillverkning och utvinning Företagstjänster Handel Utbildning Byggverksamhet Transport Civila myndigheter och försvaret Personliga och kulturella tjänster m m Information och kommunikation Hotell och restauranger Fastighetsverksamhet Energi och miljö Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Andel sysselsatta fördelat på kön (%) 5
Den största näringsgrenen, vård och omsorg, svarar för drygt 11 700 sysselsättningstillfällen i Västerås och har ökat med över 300 sedan år 2012. Vård och omsorg har den högsta kvinnodominansen med 84 procent kvinnor och endast 16 procent män. Den näst största näringsgrenen är tillverkning och utvinning med 11 237 arbetstillfällen fördelade på 76 procent män och 24 procent kvinnor. Denna näringsgren är oförändrad sedan år 2012. Den mest mansdominerade näringsgrenen är byggverksamhet som sysselsätter drygt 4 700 personer av vilka drygt nio av tio är män. Andra stora näringsgrenar är handel och företagstjänster som är mer könsutjämnade. Av de drygt 9 100 anställda inom handel är 57 procent män och 43 procent kvinnor. Även inom företagstjänster arbetar drygt 9 100 personer och fördelningen är 59 procent män och 41 procent kvinnor. Figur 6 Fördelning (%) efter näringsgren mellan män och kvinnor, Västerås år 2013. (Sorterade i fallande ordning efter manlig dominans) Män Kvinnor Byggverksamhet Transport Tillverkning och utvinning Information och kommunikation Energi och miljö Jordbruk, skogsbruk och fiske Fastighetsverksamhet Företagstjänster Handel Hotell och restauranger Kreditinstitut och försäkringsbolag Personliga och kulturella tjänster m m Civila myndigheter och försvaret Utbildning Vård och omsorg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel (%) Sektorfördelning I Västerås är 75 procent av arbetstillfällena inom näringslivet och 25 procent inom offentlig förvaltning. Av de större jämförbara kommunerna är det endast Helsingborg som har en högre andel sysselsatta inom näringslivet. Umeå, Huddinge och Lund har i sin tur 40 procent eller mer av arbetstillfällena inom offentlig förvaltning. För Umeå och Lund beror det på en relativt hög andel sysselsatta inom statlig förvaltning medan Huddinge har en hög andel sysselsatta inom landstinget. 6
Figur 7 Andel sysselsatta inom näringslivet respektive offentlig förvaltning, större svenska kommuner år 2013. (Sorterade i fallande ordning efter andelen sysselsatta inom näringslivet) Näringslivet Offentlig förvaltning Helsingborg Västerås Norrköping Linköping Borås Jönköping Eskilstuna Örebro Uppsala Umeå Huddinge Lund 0% 20% 40% 60% 80% 100% Centrala staden samlar många Centrala Västerås (innanför Cityringen) är en av de största samlingspunkterna för arbetsplatser som finns i Västerås. I detta geografiskt sett mindre område arbetade drygt 12 100 personer år 2013, vilket innebär att drygt en av sex sysselsatta i Västerås arbetar centralt. I omedelbar anslutning till City finns också Kopparlunden med 2 800 sysselsatta samt Mariaberget/Stallhagen och Djäkneberget med 2 300 respektive 2 100 sysselsatta. Kristiansborgsområdet där bland annat högskolan ligger, sysselsätter närmare 1 300 personer. Andra större arbetsplatser lite längre från centrala Västerås är Lasarettsområdet med drygt 5 200 sysselsatta samt Finnslätten/Lunda med 5 000 och Stenby/Tunbytorp med närmare 4 500 arbetstillfällen. En lista över Västerås största arbetsplatsområden återfinns som bilaga. 7
2. Västeråsare i förvärvsarbete år 2013 Inledning och definition I Västerås stads strategiska plan för åren 2012-2015 anges det under rubriken Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv, att förvärvsfrekvensen ska öka. Detta avsnitt behandlar antalet västeråsare i arbete och förvärvsfrekvensen i Västerås. Förvärvsfrekvens beskriver hur stor andel av en befolkning som förvärvsarbetar. Måttet kan tas fram efter ålder och kön eller andra bakgrundsvariabler. För att räknas som förvärvsarbetande skall personen ha genomfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad för respektive år som uppgifterna avser. Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyrån (registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken RAMS) och avser personer som är folkbokförda i Västerås, så kallad nattbefolkning. Antalet förvärvsarbetande västeråsare ökar Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med nästan 1 000 personer mellan år 2012 och år 2013, vilket innebär en ökning med 1,5 procent. Sysselsättningen ökade något mer för männen än för kvinnorna. Antalet sysselsatta män ökade med 511 medan ökningen för kvinnorna noterades till 453. Totalt var 66 888 västeråsare förvärvsarbetande år 2013. Av dessa var ungefär 53 procent män. Sedan år 2000 har antalet förvärvsarbetande västeråsare ökat med nästan 21 procent. Den procentuella ökningen är 22 procent för kvinnorna och 20 procent för männen. Figur 8 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år 2000-2013 Antal personer Män Kvinnor 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 -13 8
Förvärvsarbetande efter kön och ålder Den övervägande delen av de förvärvsarbetande är i åldern 20-64 år. Av de förvärvsarbetande västeråsarna befinner sig 94 procent i denna åldersklass. Den största ökningen av antalet förvärvsarbetande mellan år 2012 och 2013 är i åldersgruppen 45-54 år. Den näst största ökningen återfinns i åldersgruppen 25-34 år. Det är värt att notera den relativt stora ökningen av antalet förvärvsarbetande i åldrarna 65 år och äldre. Till en viss del kan det förklaras som en ökad tendens att arbeta kvar efter pensionsåldern, men den främsta förklaringen består i att SCB:s definition av förvärvsarbetande har ändrats mellan år 2010 och år 2011. Förändringen innebar att företagare 65 år och äldre nu räknas som förvärvsarbetande om de bedriver aktiv näringsverksamhet. Figur 9 Antal förvärvsarbetande efter kön och ålder, Västerås år 2012-2013 Män Förändring Kvinnor Förändring Totalt Förändring Ålder 2012 2013 2012-2013 2012 2013 2012-2013 2012 2013 2012-2013 16-17 år 36 23-13 61 71 10 97 94-3 18-19 år 510 506-4 591 613 22 1 101 1 119 18 20-24 år 3 058 3 098 40 2 907 2 990 83 5 965 6 088 123 25-34 år 7 081 7 344 263 6 124 6 197 73 13 205 13 541 336 35-44 år 8 237 8 131-106 7 493 7 460-33 15 730 15 591-139 45-54 år 8 154 8 355 201 7 536 7 765 229 15 690 16 120 430 55-64 år 6 063 6 049-14 5 550 5 547-3 11 613 11 596-17 65- år 1 625 1 771 146 896 968 72 2 521 2 739 218 Totalt 34 766 35 277 511 31 158 31 611 453 65 924 66 888 964 20-64 år 32 595 32 977 382 29 610 29 959 349 62 205 62 936 731 Förvärvsfrekvensen ökade i Västerås Förvärvsfrekvensen i Västerås ökade totalt med 0,23 procentenheter mellan år 2012 och 2013 för åldersgruppen 20-64 år. För männen var ökningen 0,4 procentenheter och för kvinnorna 0,1 procentenheter. Männens förvärvsfrekvens i åldern 20-64 år var 78,9 procent och kvinnornas 73,9 procent. Jämfört med år 2000 har förvärvsfrekvenserna ökat med 3,7 procentenheter för kvinnorna och 2,3 procentenheter för männen. År 2000 var skillnaden mellan männens och kvinnornas förvärvsfrekvens som störst (6,4 procentenheter) och år 2010 var den som minst (4,3 procentenheter). År 2013 var männens förvärvsfrekvens 5 procentenheter större än kvinnornas förvärvsfrekvens. 9
Figur 10 Förvärvsfrekvens för kvinnor och män (20-64 år), Västerås år 2000-2013 (Obs! bruten skala). Män Kvinnor 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10-11 -12-13 I riket var förvärvsfrekvensen (77,1 procent) år 2013 för personer 20-64 år nästan 1 procentenhet högre än i Västerås (76,4 procent). Förvärvsfrekvensen för kvinnorna i riket har under alla år sedan år 2000 överstigit förvärvsfrekvensen för kvinnor i Västerås. Skillnaden har dock minskat de senaste åren. Männen i Västerås har haft en förvärvsfrekvens som legat obetydligt lägre än förvärvsfrekvensen i riket. År 2013 uppgick männens förvärvsfrekvens till 78,9 procent i Västerås, vilket kan jämföras med 78,5 procent i riket. Figur 11 Förvärvsfrekvenser (%) för kvinnor (20-64 år), Västerås och riket år 2000-2013 (bruten skala) Riket Västerås 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% 62% -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10-11 -12-13 10
Figur 12 Förvärvsfrekvenser (%) för män (20-64 år), Västerås och riket år 2000-2013 (bruten skala) Riket Västerås 82% 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10-11 -12-13 Bland rikets större kommuner (kommuner med fler än 100 000 invånare och undantaget de tre storstäderna), hade Jönköping den högsta förvärvsfrekvensen för män år 2013. Den högsta förvärvsfrekvensen för kvinnorna återfanns i Jönköping. Västerås hamnade på tredje plats för männens förvärvsfrekvens bland dessa kommuner och på sjätte plats för kvinnorna. Största skillnaden mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens noterades i Västerås med 5 procentenheter. I Norrköping var männens förvärvsfrekvens 4,6 procentenheter större än kvinnornas. I Lund skiljde det endast 0,1 procentenhet mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens. Figur 13 Förvärvsfrekvens (20-64 år) för kommuner med fler än 100 000 invånare, år 2013 Män Kvinnor Jönköping Borås Västerås Huddinge Örebro Umeå Norrköping Uppsala Linköping Helsingborg Lund 0% 20% 40% 60% 80% 100% Not: Sorterat i fallande ordning efter männens förvärvsfrekvens 11
Bilaga 1. Arbetstillfällen Tabell 1 Antal sysselsatta i Västerås efter kön, år 2000-2013 År Män Kvinnor Totalt 2000 32 681 27 992 60 673 2001 32 241 28 615 60 856 2002 32 791 29 202 61 993 2003 32 200 28 446 60 646 2004 32 693 29 145 61 838 2005 32 344 29 258 61 602 2006 32 863 29 961 62 824 2007 33 865 30 469 64 334 2008 34 062 30 826 64 888 2009 33 117 30 440 63 557 2010 34 416 31 268 65 684 2011 35 826 31 962 67 788 2012 36 448 32 558 69 006 2013 37 311 33 162 70 473 Tabell 2 Utveckling av antalet sysselsatta i större svenska kommuner år 2000-2013 Kommunerna redovisas i regional ordning. Utveckling 2000-2013 Utveckling 2012-2013 Kommun År 2000 År 2013 Antal Procent Antal Procent Huddinge 35906 44 318 8 412 23,4 % 371 0,8 % Uppsala 82 343 98 270 15 927 19,3 % 1 747 1,8 % Eskilstuna 36 579 42 966 6 387 17,5 % 541 1,3 % Linköping 66 202 77 169 10 967 16,6 % 1 437 1,9 % Norrköping 54 363 61 418 7 055 13,0 % 861 1,4 % Jönköping 57 746 68 426 10 680 18,5 % 132 0,2 % Lund 55 269 68 249 12 980 23,5 % 919 1,4 % Helsingborg 55 876 67 044 11 168 20,0 % 881 1,3 % Borås 48 173 55 187 7 014 14,6 % 443 0,8 % Örebro 59 241 71 925 12 684 21,4 % 478 0,7 % Västerås 60 673 70 473 9 800 16,2 % 1 467 2,1 % Umeå 51 576 62 306 10 730 20,8 % 1 110 1,8 % Större kommuner 628 041 743 433 115 392 18,4 % 10 016 1,4 % Riket 4 062 965 4 610 204 547 239 13,5 % 42 704 0,9 % 12
Tabell 3 Sysselsatta efter näringsgren och kön i Västerås år 2013 Antal Andel (%) Procent inom resp näringsgren Näringsgren Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Jordbruk, skogsbruk 386 175 561 1 1 1 69 31 100 och fiske Tillverkning och 8 546 2 691 11 237 23 8 16 76 24 100 utvinning Energi och miljö 677 241 918 2 1 1 74 26 100 Byggverksamhet 4 340 408 4 748 12 1 7 91 9 100 Handel 5 195 3 925 9 120 14 12 13 57 43 100 Transport 2 958 835 3 793 8 3 5 78 22 100 Hotell och restauranger 983 931 1 914 3 3 3 51 49 100 Information och 1 500 522 2 022 4 2 3 74 26 100 kommunikation Kreditinstitut och 344 368 712 1 1 1 48 52 100 försäkringsbolag Fastighetsverksamhet 634 427 1 061 2 1 2 60 40 100 Företagstjänster 5 396 3 750 9 146 14 11 13 59 41 100 Civila myndigheter och 1 455 2 192 3 647 4 7 5 40 60 100 försvaret Utbildning 1 681 5 150 6 831 5 16 10 25 75 100 Vård och omsorg 1 977 9 764 11 741 5 29 17 17 83 100 Personliga och 1 063 1 531 2 594 3 5 4 41 59 100 kulturella tjänster m m Okänd bransch 176 252 428 0 1 1 41 59 100 Samtliga näringsgrenar 37 311 33 162 70 473 100 100 100 53 47 100 Tabell 4 Andel (%) av de sysselsatta som arbetar inom respektive näringsgren, större kommuner år 2013 Högsta och lägsta andelen per näringsgren har markerats (grönt= kommun med högst andel, rött= kommun med lägst andel). Kommunerna redovisas i regional ordning Näringsgren Vård Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Handel Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning och omsorg; sociala tjänster Övriga näringsgrenar Summa Huddinge 5,2 9,6 16,4 8,2 4,7 15,2 25,1 15,7 100 Uppsala 5,8 7,2 10,5 14,1 6,5 14,5 20,6 20,9 100 Eskilstuna 14,9 6,8 10,9 10,5 5,9 11,1 20,1 19,8 100 Linköping 12,8 5,8 9,9 13,0 5,8 12,7 17,4 22,6 100 Norrköping 9,8 8,2 13,7 12,7 6,3 10,7 16,3 22,3 100 Jönköping 12,1 5,9 14,1 10,0 7,2 9,7 18,4 22,7 100 Lund 7,2 3,6 12,6 15,7 5,8 16,1 19,9 19,1 100 Helsingborg 9,4 6,2 17,1 14,1 5,0 8,4 14,4 25,3 100 Borås 10,3 6,7 17,2 13,0 4,7 9,7 18,8 19,6 100 Örebro 8,5 6,7 13,8 10,1 8,2 11,6 19,4 21,6 100 Västerås 15,9 6,7 12,9 13,0 5,2 9,7 16,7 19,9 100 Umeå 9,1 6,4 9,7 10,0 5,9 15,5 21,0 22,4 100 13
Tabell 5 Större arbetsplatsområden i Västerås, år 2013 Arbetsplatsområde Antal sysselsatta Centrala staden, totalt 12 152 Lasarettområdet 5 217 Finnslätten/Lunda 4 992 Stenby/Tunbytorp 4 487 Västra Hamnen/Hacksta industriområde 4 429 Mimer (ingår i Centrala staden) 3 394 Kopparlunden 2 810 Hälla/Branthovda industriområde 2 335 Mariaberget/Stallhagen 2 299 Djäkneberget 2 109 Bäckby industriområde 1 958 Erikslunds industriområde 1 854 Ängsgärdet/Kungsängen 1 820 Munkängen (ingår i Centrala staden) 1 540 Södra Vallby/Wenströmska 1 336 14
Bilaga 2. Förvärvsarbete Tabell 6 Förvärvsfrekvens för kvinnor och män (20-64 år), Västerås och riket år 2000-2013 Västerås Riket År Kvinnor Män Kvinnor Män 2000 70,2% 76,6% 72,7% 77,7% 2001 71,3% 76,8% 73,8% 77,7% 2002 71,5% 76,9% 73,9% 77,7% 2003 70,4% 76,3% 73,1% 77,9% 2004 71,2% 76,8% 73,8% 77,0% 2005 71,1% 76,2% 73,7% 77,7% 2006 72,2% 74,8% 77,5% 77,5% 2007 73,4% 79,1% 75,8% 78,6% 2008 73,5% 78,9% 75,4% 79,9% 2009 71,3% 75,8% 73,1% 76,2% 2010 72,7% 77,0% 74,5% 77,3% 2011 73,5% 78,3% 75,0% 78,5% 2012 73,8% 78,5% 75,6% 78,5% 2013 73,9% 78,9% 75,7% 78,5% Tabell 7 Förvärvsfrekvens (20-64 år) för kommuner med fler än 100 000 invånare, undantagandes storstäderna år 2013. Sorterat i fallande ordning efter kvinnornas förvärvsfrekvens. Kvinnor Män Jönköping 77,5 81,1 Huddinge 75,6 78,6 Borås 75,2 79,3 Umeå 74,9 77,1 Örebro 74,8 77,1 Västerås 73,9 78,9 Uppsala 72,9 75,2 Linköping 72,1 74,2 Norrköping 71,7 76,3 Helsingborg 70,0 73,7 Lund 67,5 67,6 Källa AMPAK (Statistikpaket arbetsmarknad), Statistiska Centralbyrån (SCB) RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik), Statistiska Centralbyrån (SCB) 15