Tillgängliga skyltar allmänt Enligt Handisams riktlinjer förutsätter bra skyltning:

Tillgängliga skyltar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att skyltar ska bli tillgängliga. Det är en fördjupning av riktlinjerna som finns i vår publikation Riktlinjer för tillgänglighet Riv hindren. Riktlinjerna har tagits fram för statliga myndigheter men de är naturligtvis lämpliga att även använda inom kommuner, landsting, organisationer eller privata företag. Fördjupningsbladet uppdaterades 2012. I bladet behandlas i första hand skyltar som behövs för att en besökare eller anställd ska kunna orientera sig i lokaler. Placering av skyltar för nödutrymning behandlas endast kortfattat här, se vidare vårt fördjupningsblad Säker utrymning vid brand och andra nödsituationer. Trafikskyltar och skyltar för varselmärkning tas inte upp här. Innehåll Sidan Tillgängliga skyltar allmänt 1 Var behövs skyltar? 4 Skyltbelysning och skyltmaterial 5 Placering av skyltar 5 Utformning av skyltar 8 Lättbegripliga skyltar 11 Taktila (kännbara) skyltar 12 Audiell (hörbar) information 14 Elektronisk skyltning 14 Orienteringsplan och taktila kartor 14 Säkerhet 15 Om du vill läsa mer eller ta kontakt 16

Tillgängliga skyltar allmänt Enligt Handisams riktlinjer förutsätter bra skyltning: att skyltar finns där de behövs för att man ska hitta och att de är placerade så att det är lätt att hitta dem att skyltar placeras så att det är lätt läsa dem att skyltar är väl belysta och fria från reflexer och så att man inte blir bländad eller skuggar sig själv att skyltar utformas så att det är lätt att läsa texten att informationen ges på sådant sätt att den är lättbegriplig, bland annat med hjälp av lättbegripliga och välkända bilder/symboler att informationen så långt möjligt även ges audiellt (hörbart) och/eller taktilt (kännbart) att även elektronisk skyltning placeras och utformas så att det är lätt att läsa den. 2

VAD SÄGER BOVERKET OCH ARBETSMILJÖVERKET? Boverkets föreskrifter och allmänna råd Enligt BBR 3:1425 ska orienterande skyltar i byggnader och på tomter vara tillgängliga och användbara. Enligt ALM 13 ska nödvändiga informationsskyltar finnas uppsatta på allmänna platser och i områden för anläggningar än byggnader så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga lättare ska kunna använda platsen. Enligt Boverkets råd bör sådana skyltar: - vara lättbegripliga och lättlästa - ha ljushetskontrast - placeras på lämplig höjd för att kunna läsas och höras såväl av personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn - placeras där man förväntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill dem - ha en textstorlek som är anpassad efter läsavståndet - ha en yta som inte ger reflexer. - kompletteras med bokstäver i upphöjd relief samt i vissa fall med punktskrift och talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända bildsymboler. Elektronisk skyltning bör vara utformad så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppfatta och förstå den. Hinder i form av bristande skyltning ska avhjälpas i publika lokaler och på allmänna platser om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. (Enligt HIN 2). Arbetsmiljöverket Skyltar bland annat för nödutrymning behandlas i Skyltar och signaler, AFS 2008:13. *Se referenslista, sidan 15. 3

Var behövs skyltar? Redan vid planeringen av framför allt större publika lokaler och platser bör frågan om vägvisning tas upp. En överblickbar planlösning och medveten användning av ledstråk, orienteringspunkter, färger, ljud m.m. underlättar att ta sig fram. Skyltar blir då en del av vägvisningssystemet. Var skyltar behövs beror också bland annat på lokalernas storlek och planlösning samt typ av verksamhet. I en byggnad kan det behövas flera skyltsystem, till exempel ett för driftspersonal och ett för besökare och anställda. Inom ett skyltsystem bör alla skyltar ha en konsekvent utformning och placering. Skyltar bör bara sättas upp där de verkligen behövs. För många skyltar kan snarast verka förvirrande och ovidkommande anslag bör alltid tas bort. Exempel där skyltar kan behövas för besökare och anställda är utanför byggnad: Gatunummer och namnet på myndighet/verksamhet bör vara synliga från såväl gångväg som körväg. Skylt som vägvisning till parkering kan ibland behövas, eventuellt behövs en särskild skylt till parkeringsplats reserverad för personer med funktionsnedsättning. Om huvudentrén inte är tillgänglig behövs en skylt från huvudentrén till den tillgängliga entrén. En skylt som är väl synlig från körväg kan behövas till parkeringsplats och angöringsplats vid den tillgängliga entrén. inne i byggnad: I entrén och vid hiss/ar i entréplanet behövs en informationsskylt som anger vilka verksamheter och viktiga funktioner som finns i byggnaden på respektive våningsplan. I större publika byggnader kan det dessutom behövas en orienteringsplan/översiktsplan (karta) eller en tredimensionell modell för att ge en översikt över byggnaden. Utanför hissar och i trapphus behövs en informationsskylt som anger på vilket våningsplan man befinner sig. En förteckning över vilka verksamheter som finns på våningsplanet och eventuellt även på andra våningsplan kan också behövas. Hänvisningsskyltar (riktningsskyltar) behövs där man väljer riktning, till exempel i anslutning till entréer, hissar och trappor 4

samt i korridorkorsningar. Skyltarna bör på ett logiskt sätt leda från startpunkten fram till målpunkten. Rumsskyltar för att identifiera rum behövs exempelvis utanför toaletter, kontorsrum, sammanträdesrum, konferensrum, expedition m.m. I stora komplicerade byggnader kan det behövas skyltar som visar hur man kommer tillbaka till entrén. Om det finns en teleslinga i lokalen ska detta alltid skyltas. Skyltbelysning och skyltmaterial Skyltar bör vara väl belysta. Den som ska läsa skylten får inte bli bländad eller själv skugga skylten. Särskild tillsatsbelysning kan ibland behövas, till exempel genom släpljus som kommer ovanifrån. Belysningen bör fördela sig jämnt över hela skylten. Om skyltarna är lysande måste risken för bländning beaktas särskilt noga. Ljusstyrkan måste anpassas så att det blir en behaglig kontrast mellan den lysande ytan och omgivningen. Utseende och läsbarhet ska vara bra även i dagsljus. Skyltens material får inte ge upphov till reflexer eller speglingar. Ytan bör därför vara matt. Skylttext bör inte placeras direkt på glas. Förutom problem med reflexer blir ofta texten svårläst på grund av otillräckliga kontraster. Kontrasterna blir svåra att förutse eftersom de varierar med bakgrunden och därmed med dagsljus, belysning etc. Placering av skyltar För att det ska vara lätt att hitta och se utplacerade skyltar kan dessa råd följas: Viktiga skyltar placeras logiskt och konsekvent, det vill säga där man förväntar sig att de ska finnas och så att man lätt ser dem. Till exempel när man kommer in i en byggnad kan det finnas en informationstavla som man direkt ser och som anger verksamheter på olika våningsplan. Viktiga skyltar bör om möjligt placeras så att man ser dem rakt framifrån. Framför allt skyltar som behöver uppmärksammas på avstånd bör placeras vinkelrätt mot gångriktningen. Exempelvis 5

kan rumsskyltar för toaletter i en lång korridor kompletteras med en skylt som hänger ner från taket. Skyltar får inte skymmas, till exempel av hörn, pelare, inredning och armaturer eller annat som hänger ner. De ska synas även när dörrar är uppställda. Utomhus får skyltar inte döljas av exempelvis vegetation eller snövallar. Skyltar som ska kunna ses på avstånd får inte skymmas av förbipasserande människor, bilar eller dylikt. Skyltar på olika höjd och som därmed kompletterar varandra kan då behövas. För att underlätta även för personer med nedsatt syn kan ledstråk leda fram till viktiga skyltar. För taktila skyltar är det nödvändigt. Det är särskilt viktigt att utrymningsskyltar placeras så att de inte skyms och så att man tydligt ser dem från det håll man förväntas komma. För att det ska vara lätt att läsa skyltar kan dessa råd följas: Skyltar placeras så att de är lätta att komma tätt intill eftersom en del personer med nedsatt synförmåga har ett mycket kort läsavstånd (ner till cirka 10 cm). Möbler och liknande får inte stå i vägen. Orienteringstavlor och skyltar/anslag med mycket information placeras så att det är möjligt att läsa skylten utan att man står i vägen för andra. Skyltar bör inte placeras direkt på en dörr. Man kan få dörren rakt i ansiktet när man läser skylten eller skylten försvinner om det är en slagdörr som öppnas åt andra hållet eller en skjutdörr. Höjden på en skylt ska vara sådan att såväl personer i rullstol som stående personer lätt kan läsa skylten. En skylt som man ska kunna komma tätt intill bör placeras så att text/symbol hamnar ungefärligen i ögonhöjd för stående, det vill säga i intervallet 1,4 1,6 m över golvet. Höjden fungerar också för taktil avläsning. Höjden 1,6 m är dock något hög för personer som använder rullstol. Därför bör om möjligt skylten placeras i den lägre delen av intervallet. (Som jämförelse kan nämnas att vissa internationella riktlinjer anger intervallet 1,2 1,6 m). En skylt med mycket information och/eller med stor text eftersom den är avsedd att läsas på avstånd får inte alltid plats 6

inom angivet intervall. I princip gäller att ju större läsavståndet är, ju högre och lägre kan skylten placeras. Med tanke på personer i rullstol bör intervallet helst utökas nedåt. Skyltar placerade lägre än cirka 1 m över golvet är svåra att avläsa taktilt och att avläsa på nära hålla av en stående. De bör därför vinklas ut från väggen. Bild 1. Exempel på en höjd skylt som man kommer tätt intill. Måtten avser placering av text/symbol. Om skylten placeras högre än 1,6 m kan den inte avläsas taktilt och personer som använder rullstol och kortvuxna har ännu svårare att läsa skylten på nära håll. Skyltar som ska kunna ses på avstånd och då riskerar att skymmas kompletteras med en skylt placerad över huvudhöjd (minst 2 m över golvet). Skyltar som hänger ner från ett tak eller skjuter ut från en vägg placeras med underkant ca 2,2 m över golvet. En skylt/anslag som beskriver hur man använder ett reglage placeras alltid intill reglaget. Bild 2. Exempel på ett anslag som förklarar hur ett reglage ska användas. Läsning av texten försvåras av att man ser den snett uppifrån. Det innebär att texten måste vara extra tydlig. En text som sitter lågt kan också göras visuellt tydligare om den vinklas ut från väggen, se nästa bild Lågt sittande taktila skyltar bör alltid vinklas ut från väggen. 7

En lågt placerad skylt (cirka 1 m över golvet eller lägre) som ska vara lätt att läsa visuellt på nära håll, till exempel om den sitter intill ett reglage, vinklas lämpligen ut från väggen. Lågt placerade skyltar måste också vinklas ut om de ska vara taktilt avläsbara. Bild 3. Exempel på en utvinklad skylt. En utvinklad skylt underlättar taktil avläsning. Vid låg placering är också utvinklingen en förutsättning för att stående ska kunna läsa när de står nära. (Utformning av skylten, se bild 8.) Utformning av skyltar Lättläst text och bra grafisk utformning Tillräckligt stor text. Texthöjden anpassas efter läsavståndet och efter typ av skylt. För personer med nedsatt syn är det viktigare att kunna komma nära en skylt än att texten är stor. På nära håll kan stor text vara svårläst. En tumregel kan vara att teckenstorleken bör vara cirka 15-20 mm per meter läsavstånd. Minsta teckenstorleken bör vara 15 mm. Man kan också utgå från följande: - 15 mm på en skylt som är avsedd att läsas på nära håll, till exempel en dörrskylt till ett kontorsrum. - 25 40 mm på viktiga lägesskyltar och riktningsskyltar som man vill komma tätt intill men som samtidigt ska kunna ses på några meters avstånd - 70 100 mm om texten främst är avsedd att läsas på några meters avstånd - minst 150 mm för en text som är avsedd att kunna läsas på större avstånd, till exempel husnummer och gatunamn. God kontrast mellan text/symboler och skyltbotten. Mellan text och skyltbotten behövs mycket god kontrast, det vill säga mycket 8

mörkt mot mycket ljust 1. Även om skylten har god kontrast bör man undvika färgkombinationer som färgblinda har svårt att skilja åt, i första hand kombinationen rött eller orange och grönt. Undvik också färgkombinationer som används för skyltar för varselmärkning. Ljus text/ljusa symboler mot mörk botten är ofta lättast att läsa på skyltar. God kontrast mellan skylt och bakgrund. Om väggen och skyltbotten inte kontrasterar kan det fås genom en ram i kontrasterande färg. Inte text/symboler direkt på glas eller annan genomsiktlig yta. Text direkt på en genomsiktlig bakgrund är som regel mycket svårläst. Till exempel kan kontrasten mellan texten och bakgrunden komma att variera, bland annat beroende på om bakgrunden är belyst eller inte. Reflexer i ytan kan också ge problem. (Se även bild 1.) Tydligt teckensnitt. Linjär stil, det vill säga ett teckensnitt utan seriffer och klackar, är att föredra på skyltar. Man bör inte använda kursiv stil, skrivstil eller mycket feta eller tunna teckensnitt. Exempel på teckensnitt som kan användas är Helvetica, Arial, Futura, Verdana. Arial anses vara att föredra för taktil läsning. Både versaler och gemener. Som regel är ord mest lättlästa om begynnelsebokstaven är i versal och övriga bokstäver i gemener. Vissa korta ord som man lär sig känna igen kan också skrivas i versaler, till exempel WC, ENTRE. Relieftext anses vara lättast att uppfatta om den är i versalter. Samtidigt blir texten mer svårläst visuellt. Inte spärrade ord. Undvik att spärra ord för att få lika långa textrader, det vill säga att variera mellanrummet mellan bokstäverna. Även ordets längd ger information när man ska tyda det. 1 Det finns inga svenska riktvärden för hur stor kontrasten bör vara. Jämförelsevis kan nämnas att man i exempelvis i Danmark), Canada och USA rekommenderar kontrasten minst 70 procent mellan text och bakgrund på skyltar. I en internationell standard anges min 0.60 NCS. Mycket stark kontrast (mellan rent vitt och djupt svart) anses kunna innebära risk för bländning (Enligt Sign Design Guide). I USA förordas äggskalsfärgat istället för vitt. 9

Tillräckligt avstånd mellan ord och mellan rader. Vilket avstånd som behövs beror bland annat på teckensnittet. Inte för många ord eller bokstäver per rad. Långa textrader gör skylttexten svårläst. Vänsterställd text och fast vänstermarginal. Undantag kan dock göras för skyltar med enstaka ord som kan centreras. Dessutom kan riktningsskyltar mot höger (skyltar med pil som visar mot höger) högerställas. Det våningsplan där man befinner sig ska vara tydligt markerat. (Exempel, se bild 5). Gruppering så att pilar med samma riktning placeras tillsammans. På orienteringsskyltar med pilar bör lokalerna grupperas så att pilar med samma riktning placeras tillsammans. Pilar till vänster placeras till vänster om texten och pilar till höger till höger om texten. (Se bild 6). Bild 4. Exempel på en skylt vid ett kontorsrum. Texten är i relief och därför i versaler. Under finns punktskrift. Observera dock att text i versaler är mer svårläst visuellt. På den vita whiteboardytan finns möjlighet att fästa ytterligare information (här ett foto) och att skriva meddelanden. 10

Bild 5. Exempel på en skylt som förtecknar verksamheten på olika våningsplan. Det våningsplan där man befinner sig (plan 10) är särskilt utmärkt med en mörkare bakgrund. Texthöjden på den vertikala skylten är 40 mm. Skylten är kompletterad med en nedre svagt utvinklad del med taktil information på höjden 80-90 cm över golvet. Där finns en relieftext med texthöjden 15 mm och punktskrift. (Exemplet är från Hallands Läns Landsting.) Bild 6. Exempel på en riktningsskylt. Lokalerna har grupperats så att pilar med samma riktning placerats tillsammans. (Exemplet är från Hallands Läns Landsting.) Lättbegripliga skyltar Skyltar ska vara lätta att förstå. Använd kortfattad text och enkla benämningar. Undvik förkortningar och att avstava ord. Använd konsekvent i hela byggnaden samma benämning på en verksamhet. Skyltar med symboler underlättar bland annat för personer med nedsatt kognitiv förmåga och för personer som inte kan svenska språket. Symbolen bör utformas som enkel siluettfigur som kontrasterar kraftigt mot bakgrunden. Använd i första hand symboler som redan finns och ofta används. Skyltar med symboler kan men behöver inte nödvändigtvis kompletteras med text om symbolen är mycket välkänd. Det finns en internationell standard för symboler, SS-ISO 7001:2008. Grafiska symboler - Publika informationssymboler. Det finns också en nationell standard som kompletterar den internationella med fler symboler, SS 30600 Grafiska symboler Publika informationssymboler för ökad tillgänglighet utifrån konceptet Design för alla. 11

Bild 7. Exempel på en skylt med symbol som sitter utanför ett duschrum. Symbolen är kompletterad med text i relief och punktskrift Färgmarkeringar kan användas för att underlätta. För olika våningsplan kan till exempel golvet ges en färg som återkommer på skyltarna. Färgstråk kan vägleda besökaren till olika delar av lokalerna och då återkomma som markering på orienteringsskyltarna. Färgmarkeringar bör endast vara komplement till annan information. Taktila (kännbara) skyltar När ska skyltar vara taktila? För att även personer med svår synnedsättning ska kunna ta del av information på skyltar behövs taktil information och/eller hörbar information som komplement till den visuella informationen. Enligt Boverket bör orienterande skyltar i publika lokaler vara kompletterade med bokstäver i upphöjd relief samt i vissa fall med punktskrift och talad information. För att det ska vara meningsfullt att använda taktil information måste personer med nedsatt syn kunna hitta skylten. Med ett ledstråk som leder fram till skylten och en konsekvent placering av skylten blir det möjligt. Längre ord i relief är svåra att avläsa. Relief är därför i första hand meningsfullt för enstaka bokstäver/siffror eller kortare ord, till exempel för markering av rumsnummer, toalettrumsdörr eller hissknappar. Men även längre ord i relief kan ibland vara värdefullt, till exempel som ett stöd för den som har vissa synrester. Många med nedsatt syn kan inte punktskrift. Placering av en taktil skylt När en taktil skylt placeras bör man ta hänsyn till hur man kan få ett bra läge för handen och naturligtvis att man kan nå skylten. Ofta är det lättare att taktilt läsa en skylt som är något utvinklad. Men observera att en utvinklad skylt som sitter för högt blir svår att läsa visuellt, bland annat för personer i rullstol och kortväxta. 12

Om skylten placeras vertikalt direkt på väggen är höjden cirka 1,3 1,4 m att föredra. En höjd upp till 1,6 m kan fungera. Sitter skylten lägre får handen ingen bra vinkel för att läsa den taktila texten. Placering på vinklad yta gör det lättare att läsa skylten taktilt men gör den visuellt svårläst för personer i rullstol och kortväxta om skylten sitter för högt. Sitter däremot skylten lågt (cirka 1 m över golvet eller lägre) underlättar utvinklingen för stående att läsa skylten visuellt på nära håll. En skylt på höjden cirka 1 m eller lägre över golvet bör alltså vinklas för att underlätta såväl taktil avläsning som visuell läsning. En bra lösning är att komplettera till exempel en informationstavla med en särskild taktil skylt, se bild 5. Reliefskrift En reliefskrift ska alltid vara upphöjd med en 1 1,5 mm hög upphöjning. Alltför hög relief försvårar läsningen från sidan. Bokstäverna bör vara minst 15 mm och högst 40 mm höga. Stapelbredden bör vara cirka 1,5 2 mm och med reliefprofil som ett upphöjt avrundat upp- och nedvänt V. Versaler anses vara lättast att läsa taktilt. Punktskrift Det är en fördel med punktskrift i kontrast mot underlaget så att den också syns visuellt. Seende blir då medvetna om att punktskrift används och kan informera synskadade om att den finns på skylten. På skyltar bör punktskrift läggas direkt nedanför texten. Punktskriften bör liksom texten vänsterställas. För att underlätta att hitta var punktskriften finns kan det finnas taktila markeringar längs skyltens vänsterkant. Punktskrift kan också vara transparent och ligga direkt över texten, se bild. Bild 8. Exempel på en skylt som är både i svartskrift ( vanlig text) och i punktskrift. Skylten är i plexiglas. Svartskriften är av typsnittet Verdana som är ett lättläst typsnitt och här visas i stor stil. I ett lager över svartskriften ligger den transparenta punktskriften som genom sin placering tar sparsamt med utrymme. Skylten är utvinklad (se bild 3). Från Museum de Vries, Drottningholm. 13

Audiell (hörbar) information En del personer har svårt att läsa taktil skrift, till exempel på grund av nedsatt känsel i fingertopparna och relativt få personer behärskar punktskrift. Taktil information har nackdelen att den är svår att hitta fram till. Audiell (hörbar) information har därför stora fördelar. Idag finns tekniska lösningar som ger möjlighet till så kallade talande skyltar där talet kan aktiveras till exempel genom fjärrkontroll eller tryckknapp. Det finns också möjlighet att omformulera elektronisk skyltning till tal (talsyntes). Utveckling inom området behövs och pågår. Exempel på användning av talad information, se boken Enklare utan hinder, sid 92-93 som kan beställas eller laddas ner från www.boverket.se. Elektronisk skyltning För elektronisk skyltning gäller i princip samma krav som för vanliga skyltar. De ska alltid placeras så att reflexer från dagsljus eller belysning undviks. Texten ska vara lättläst och lätt att förstå, skylten bör sitta på lämplig höjd och kontrasten mellan skyltbotten och text ska vara god. Till exempel svart/rött (en färgkombination som ibland används i elektronisk skyltning) är svår att urskilja. Kombinationen svart/gult ger bättre läsbarhet. Helst ska kompletterande verbal information finnas. Orienteringsplan och taktila kartor En orienteringsplan (karta över byggnad eller område) som direkt syns när man kommer innanför entrén kan göra det lättare att hitta i en stor och komplicerad byggnad. I anslutning bör finnas förteckning över verksamheter. Var man befinner sig ska markeras tydligt på planen. Ett alternativ till orienteringsplan kan vara en tredimensionell modell av byggnaden. Taktila orienteringsplaner och kartor får inte innehålla för mycket information. Endast viktig information ska finnas med. Det är en fördel om orienteringsplanen också finns upptryckt på en karta som man kan ta med sig i handen och som gärna också finns i taktil variant. En taktil karta kan vara en hjälp för personer med

nedsatt syn när man lär känna en byggnad. Men det är mycket svårt att orientera sig i en okänd byggnad med hjälp av taktil karta. Tillgång till taktil orienteringsplan och taktil karta utesluter alltså inte att det kan finnas behov av ledsagning. Bild 9. Exempel på en taktil orienteringstavla vid en tågstation. En annan lösning skulle kunna vara att komplettera en icke-taktil orienteringsskylt med taktila kartor på papper som man får ta med sig och kanske också beställa på förhand. Bild 10. Exempel på en taktil orienteringstavla på museum. Punktskriften ligger som ett transparant skikt över planen. (Exemplet är från Museum de Vries.) Säkerhet Skyltar som sticker ut från en vägg eller hänger ner från ett tak placeras minst 2,2 m över golvet. Fristående skyltar till exempel med butiksreklam får inte placeras så att de innebär hinder för personer med nedsatt syn. Skyltarna bör placeras utanför gångytor och utformas så att de kan uppfattas med teknikkäpp, till exempel genom någon form av sockel. De bör utformas så att man inte skadar sig om man går emot dem. 15

Om du vill läsa mer Boverkets byggregler, BBR. BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2011:26. http://www.boverket.se/bygga--forvalta/bygg--och-konstruktionsregler- ESK/Boverkets-byggregler-BBR-19/ Enklare utan hinder. Boverket 2005. http://www.boverket.se/om- Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2005/Enklare-utan-hinder-/ Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader BFS 2011:05, ALM 2. https://rinfo.boverket.se/alm/pdf/bfs2011-5-alm2.pdf Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. H IN 2. (BFS 2011:13). https://rinfo.boverket.se/hin/pdf/bfs2011-13-hin2.pdf Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet, Handisam 2012 www.handisam.se/ Landstinget Halland, Skyltprogram för Landstinget i Halland. Användning av taktil karta i Landstinget Halland. Bilaga till Skyltprogram Utomhusskyltning i Landstinget Halland. Bilaga till Skyltprogram http://www.regionhalland.se/sv/sidhuvud/bestall-ladda-ner/malstrategier-policy-och-riktlinjer-/skyltprogram-for-landstingethalland- / Sign Design Guide: a guide to inclusive design. Peter Baker & June Fraser. JMU Access partnership & Sigh design Society. ISBN 185878 412 3 Skyltar och signaler. Arbetsmiljöverket Författningssamling AFS 2008:13. http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2009_02.aspx Symboler för skyltar finns bland annat i: SS-ISO 7001:2008. Grafiska symboler - Publika informationssymboler. Beställs via www.sis.se SS 306 00. Grafiska symboler Publika informationssymboler för ökad tillgänglighet utifrån konceptet Design för alla. Kan beställas via www.sis.se 16

eller ta kontakt Kontakt: Vi är tacksamma för synpunkter på fördjupningsbladet. Skicka synpunkterna till info @handisam.se Text: Elisabet Svensson, Handisam. Mai Almen, Hinderfri Design AB har medverkat genom att lämna synpunkter på innehållet. Illustrationer: Fotoskrift AB (bild 1) Foto: Hallands läns Landsting (bild 5 och 6) Elisabet Svensson (övriga bilder) 17