PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN

Relevanta dokument
Individanpassad screening framtiden för tidig upptäckt av bröstcancer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Min vårdplan och information

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Tarmcancer en okänd sjukdom

Fakta om spridd bröstcancer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Cancerfondsrapporten 2019 UPPSALA- ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13

Yttrande över förslag till Patientlag

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Cancerfondsrapporten 2019 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Fakta äggstockscancer

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Cancerfondsrapporten 2019 SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Cancerfondsrapporten 2019 SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Cancerfondsrapporten 2019 STOCKHOLMS SJUKVÅRDSREGION

23 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna om mammografi för kvinnor

Äldre kvinnor och bröstcancer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

SEMINARIERAPPORT : 2. Om alkohol och cancer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Stödpersonverksamhet BCF Amazona

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Motion av Dag Larsson m.fl. (S) om jämlik cancervård

/(',01'2-+'&33&+'2-+'2-)%'4-"4&+5 6(+'78.&+#-,'9('&#0"01:,#%'042',04:-3%; <&+$%%-':'.8+'("9&+,*#":"=>

Ännu bättre cancervård

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården

Arbetsmaterial Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Cancerfondsrapporten 2019 NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Min vårdplan introduktion och manual

Statistik. Statistik

Frukostdialog om patientlagen. Almedalen 4 juli 2016

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Regionalt cancercentrum sydöst

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j Enkät tarmcancer, maj 2013

VARJE TIMME F R EN KVINNA BESKEDET BRÖSTCANCER

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

ATT TA HAND OM DET SOM FORTFARANDE ÄR FRISKT

Hälsoläget i Gävleborgs län

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

Kunskapsstödsutredningen

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Min vårdplan Bröstcancer

Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d)

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

8 Yttrande över motion 2018:10 av Tara Twana (S) om att alla kvinnor har nytta av mammografi VKN

Patientinformation ärftlig cancer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

Bättre cancervård med patienten i fokus

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Huvud- och Halscancer

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Transkript:

PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN

FÖRORD Det viktigaste för oss på Bröstcancerförbundet är att informera och arbeta för en god brösthälsa och för att alla ska känna till och kunna utnyttja sina rättigheter vid en eventuell bröstcancerdiagnos. Allt för att öka överlevnaden. Idag är den kunskapen inte så stor som vi skulle önska, det bekräftar den här rapporten. Vi människor är alla olika och har olika prioriteringar. Därför menar vi på Bröstcancerförbundet att det är ytterst viktigt att alla som går på mammografiscreening ska erbjudas möjligheten att få veta om de tillhör en riskgrupp eller inte. Dessutom ska alla som får en bröstcancerdiagnos erbjudas möjlighet till second opinion samt en behandlings- och rehabiliteringsplan som varje patient själv varit delaktig i att utforma. Det handlar inte om att vi patienter vill ha makt över besluten. Det handlar om att de flesta av oss vill vara involverade i behandlingsbeslut som gäller den egna kroppen. Naturligtvis är det professionens rekommendation vi lyssnar till. Det kan dock finnas olika alternativ som leder till att en patient förblir cancerfri eller undviker spridning. En välinformerad patient är en tryggare patient med högre överlevnadschanser. Dit vill vi komma. Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet Bröstcancer utgör 29 procent av all cancer som drabbar kvinnor. Risken för att drabbas av bröstcancer ser olika ut och beror på flera faktorer. Det finns fortfarande mycket kvar att göra för att öka kunskapen om riskgrupper, riskfaktorer och rättigheter, så som att få vara delaktig i valet av sin behandling. Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer med nära 8 000 fall per år. Överlevnaden i sjukdomen har stadigt ökat de senaste årtiondena till följd av tidigare upptäckt och bättre behandlingsmetoder. 2016 var femårsöverlevnaden i bröstcancer 92 procent och tioårsöverlevnaden 86 procent. Trots den positiva utvecklingen kvarstår mycket att göra. En av åtta kvinnor som får sin diagnos i år kommer enligt statistiken få ett återfall inom tio år. Det behövs mer forskning på området och kvinnor som har drabbats av bröstcancer ska erbjudas bästa kända vård, behandling och rehabilitering. Det är alltid viktigt att som patient vara välinformerad och delaktig i sin behandling, men för de personer som tillhör en riskgrupp blir det ännu mer angeläget. Det finns ett antal faktorer som ökar risken för att drabbas av bröstcancer, att den sprids, samt ökar risken för återfall. Att ge kvinnor möjlighet att få veta om de tillhör en riskgrupp blir därmed viktigt. På så sätt kan de själva ta initiativ till självundersökning och prevention genom en aktiv och hälsosam livsstil. Bröstcancerförbundet har i samarbete med Roche genomfört en undersökning bland sina medlemmar för att kartlägga om kvinnor vid mammografiscreening, eller i samband med diagnos, fått information om de tillhör en riskgrupp. Vidare har kvinnorna tillfrågats om de känner till sina rättigheter enligt patientlagen och i vilken omfattning de har involverats i sin behandlingsplan. Undersökningen visar att det finns en stor förbättringspotential inom vissa områden och därmed skäl att verka för en ännu bättre bröstcancervård. Fler kvinnor kan få sina rättigheter tillgodosedda. Det skulle i förlängningen kunna bidra till att kvinnor i Sverige erbjuds bästa kända bröstcancervård.

KORT OM BRÖSTCANCER Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och står för 29 procent av alla cancerfall bland kvinnor. Av de 8 000 som årligen insjuknar är medianåldern 66 år och färre än fem procent är under 40 år när de får sin diagnos. Prognosen för bröstcancer blir allt bättre. Tack vare framsteg inom forskningen är den relativa överlevnaden 86 procent tio år efter diagnos. Mellan 2016 och 2017 minskade dödligheten med 15 procent för kvinnor över 30 år med bröstcancer. Cirka 60 procent av bröstcancertumörerna upptäcks vid mammografiscreening dit kvinnor i åldern 40 74 år kallas med cirka två års mellanrum. 1 Riskfaktorer för bröstcancer I de flesta fall är det svårt att veta exakt vad som gör att vissa drabbas av bröstcancer men det finns ett antal riskfaktorer som kan vara bra att känna till. Livsstilsfaktorer såsom rökning, onyttig mat, mycket alkohol, övervikt och fysisk inaktivitet samt reproduktiva faktorer 2 kan innebära en ökad risk. Även täta bröst ökar risken för bröstcancer. Täta bröst innebär att brösten har mycket och tät körtelvävnad vilket försvårar upptäckten av tumörer vid mammografiscreening. Kvinnor med täta bröst har 4 6 gånger högre risk att drabbas av bröstcancer och även risken för återfall ökar. Kvinnor bör därför få information om de har täta bröst och bli erbjudna kompletterande undersökningar. Ökad kunskap bidrar även till att kvinnor kan vara mer uppmärksamma och själva undersöka sina bröst regelbundet. Risk för återfall och spridning För de personer som har diagnosticerats med bröstcancer finns det olika stor risk för återfall och spridning. Två faktorer som påverkar prognosen är tumörens storlek och om den spridit sig till armhålan. Kvinnor som har en högre risk för återfall eller spridning bör få reda på det om de vill. Vid en ökad risk för återfall eller spridning blir det ännu mer angeläget att vara delaktig i valet av behandling och uppföljning. PATIENTRÄTTIGHETER Patientlagen, som är ett resultat av patientmaktsutredningen, trädde i kraft den första januari 2015. Den syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet 3. Patienten ska med lagens hjälp kunna bli en mer jämbördig part till sjukvården. Patienten har rätt att få information som är anpassad till sin egen situation och sina egna förutsättningar. Det är viktigt att som patient eller anhörig känna till sina rättigheter och att sjukvården följer lagen. Tyvärr verkar dock inte lagen ha stärkt patientens ställning. Myndigheten för vårdanalys skriver i sin rapport Lag utan genomslag att patientens faktiska ställning är oförändrad eller försvagad, sedan lagen infördes. Sämst verkar det vara ställt med tillgänglighet, information och delaktighet 4. SÅ SER BRÖSTCANCERFÖRBUNDETS MEDLEMMAR PÅ CANCERVÅRDEN Bröstcancerförbundets medlemmar upplever att de inte har fått all information om sin behandling och sin prognos. Bröstcancerförbundets medlemmar vill vara delaktiga i valet av sin behandling och ges möjlighet att påverka behandlingen. Bröstcancerförbundets medlemmar har inte har fått besked om vilken brösttäthet de har vid mammografiscreening. Det finns en tydlig förbättringspotential inom bröstcancervården där vården bör verka för att kvinnor ska få mer och bättre information om sina förutsättningar och om de tillhör en riskgrupp eller inte, samt säkerställa att de som vill vara delaktiga i valet av behandling ska få vara det. 1 Siffror hämtade från Folkhälsomyndigheten, Cancer i siffror 2018 och Socialstyrelsen 2 Avspeglar tiden som kvinnan utsätts för östrogen. En tidig pubertet, sent klimakterium, liksom användning av östrogenpreparat efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Även barnlöshet innebär en risk. 3 Regeringskansliets rättsdatabaser, Patientlag (2014:821) 4 MYVA Rapport 2017:2, Lag utan genomslag, Utvärdering av patientlagen 2014 2017

7 AV 10 KVINNOR HAR INTE FÅTT BESKED OM DE HAR TÄTA BRÖST Av de tillfrågade kvinnorna uppgav 69 procent att de inte har fått besked om de har täta bröst eller inte vid mammografitillfället. Majoriteten av kvinnorna som besvarade enkäten upptäckte själva förändringar i brösten och uppsökte därefter vård. Detta indikerar att dagens mammografiprogram behöver utvecklas. 8 av 10 kvinnor vill vara delaktiga i sin behandling 4 av 10 kvinnor som vill vara delaktiga i valet av behandling upplever inte att de har fått vara delaktiga 37 % 37 procent av de som vill vara delaktiga känner inte att de har fått vara det. Kvinnor vill vara delaktiga i valet av behandling men allt för många har inte fått vara det. 78 procent av de tillfrågade kvinnorna uppgav att de vill vara delaktiga i valet av behandling, men hela 37 procent av de kvinnor som vill vara delaktiga upplever att de inte har fått vara det. Det finns alltså ett tydligt glapp mellan kvinnors vilja att vara delaktiga och deras faktiska delaktighet. Enligt patientlagen ska patienten så långt som det är möjligt vara med och utforma och genomföra vården i samråd med sin läkare 5. Att själv få vara delaktig i beslutet av sin egen vård och behandling är viktigt. Det är tydligt att det är något som Bröstcancerförbundets medlemmar känner att de får vara i allt för låg utsträckning. 5 Patientlagen Kap 5 1 (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821)

3 av 10 kvinnor har inte blivit erbjudna rehabilitering Kvinnor vill ha rehabilitering men blir inte alltid erbjudna det. Enligt det nationella vårdprogrammet 6 ska rehabilitering erbjudas till de som har diagnosticerats med bröstcancer. Undersökningen visar däremot att tre av tio kvinnor inte har blivit erbjudna rehabilitering trots att de skulle vilja ha det. Av de kvinnor som fick sin diagnos mellan 2017 2019 är andelen ännu högre hela 43 procent uppger att de inte har blivit erbjudna rehabilitering. I takt med att överlevnadsgraden ökar kommer rehabilitering att spela en allt större roll och ska därför erbjudas till alla kvinnor som har diagnosticerats med bröstcancer. Varje enskild kvinna bör sedan få bestämma om hon vill ha rehabilitering eller inte. 30 % har ej blivit erbjudna rehabilitering 1 AV 4 KVINNOR UPPLEVER ATT DE INTE HAR FÅTT ALL INFORMATION DE BEHÖVER ANGÅENDE SIN BEHANDLING 43 % 79 % Drygt 4 av 10 kvinnor upplever att de inte har fått tillräcklig information om sin prognos 8 av 10 svarar att de inte har fått information om att det finns en möjlighet till en s.k. second opinion Kvinnor får inte den information de behöver angående sin behandling, prognos eller rätten till second opinion. Nästan en fjärdedel av kvinnorna som besvarade enkäten upplever att de inte har fått veta allt som de behöver angående sin behandling. Hela 43 procent av kvinnorna upplever att de inte har fått tillräcklig information om sin prognos alltså risken för återfall eller spridning. Enligt patientlagen ska sjukvården även informera om rätten till en second opinion, dvs en ny medicinsk bedömning. Undersökningen visar dock att åtta av tio kvinnor inte har blivit informerade om detta. Det framgår alltså att en stor andel av kvinnorna upplever att de inte får all information som de bör få om sin behandling, prognos och rätten till second opinion något de har rätt till enligt patientlagen. Även om en stor andel av kvinnorna upplever att de inte har fått all information som de behöver finns det vissa skillnader mellan generationerna. Respondenterna över 70 år upplever att de har fått tillräcklig information om sin behandling, medan den yngre generationen anser att de inte har fått det. Målbilden måste vara att alla kvinnor känner att de får all information de behöver angående sin behandling och prognos. 6 Cancerrehabilitering, Nationellt Vårdprogram, Regionala Cancercentrum i Samverkan, 2019-02-05

UTVECKLINGEN GÅR ÅT RÄTT HÅLL MEN DET RÄCKER INTE 8 AV 10 KVINNOR UNDERSÖKER SINA BRÖST SJÄLVA 54 % 54 procent upptäckte sin bröstcancer vid självundersökning. Fyra år efter att patientlagen trädde i kraft finns det fortfarande områden där bröstcancervården behöver förbättras sett till delaktighet och information, baserat på den här undersökningen. Det finns dock områden där utvecklingen går åt rätt håll. Allt fler kvinnor undersöker sina bröst själva Vikten av att själv undersöka sina bröst verkar ha fått genomslag. Hela åtta av tio kvinnor uppger att de undersökte sina bröst själva innan de fick sin diagnos. Efter att kvinnor fått sin diagnos fastställd är den andelen ännu högre. Nio av tio kvinnor undersöker sina bröst själva efter att de fått sin diagnos. Detta är positivt och något som Bröstcancerförbundet har jobbat med länge. Majoriteten, hela 54 procent, av de som besvarade undersökningen uppgav att det var de själva som hade upptäckt förändringar i sina bröst som vid en undersökning visade sig vara bröstcancer. Allt fler får en skriftlig behandlingsplan 71 procent av respondenterna som fick sin diagnos fastställd mellan 2015 2019 uppger att de har fått en skriftlig behandlingsplan. Det är en stor skillnad jämfört med det totala snittet för respondenterna som ligger på 45 procent. I praktiken innebär detta att informationen om ens behandling har blivit tydligare och lättare att följa upp något som gör det lättare för kvinnorna att vara delaktiga. 71 % MER INFORMATION OCH DELAKTIGHET EFTERFRÅGAS Resultatet av undersökningen tydliggör att Bröstcancerförbundets medlemmar behöver få mer information och få vara delaktiga i valet av behandling i större utsträckning än idag. Vad kvinnor har för rättigheter inom bröstcancervården behöver tydliggöras. Varje kvinna som vill ha information om hon tillhör en riskgrupp eller inte ska få den. Varje kvinna som vill vara delaktig i sin behandling ska få vara det.

SÅ HÄR HAR VI GJORT UNDERSÖKNINGEN Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Bröstcancerförbundet och Roche. Syftet med undersökningen var att kartlägga vilken information patienterna får om riskgrupp och patienträttigheter. Undersökningen riktades till medlemmar i Bröstcancerförbundet och är genomförd som webbintervjuer. Novus gjorde ett slumpmässigt urval bland Bröstcancerförbundets medlemmar och genomförde 409 webbintervjuer under perioden 5 14 mars 2019. Deltagandefrekvensen för undersökningen var på 53 procent. REFERENSER Cancerrehabilitering, Nationellt Vårdprogram, Regionala Cancercentrum i Samverkan, 2019-02-05 MYVA Rapport 2017:2, Lag utan genomslag, Utvärdering av patientlagen 2014 2017 Patientlagen Kap 5 1 (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ patientlag-2014821_sfs-2014-821) Regeringskansliets rättsdatabaser, Patientlag (2014:821) Cancer i siffror 2018, Socialstyrelsen och Cancerfonden, 2018-6-10 SKL, PROMEMORIA Bilaga 1 dnr 13/1361 Tack till Per Hall, professor vid Karolinska Institutet, för underlag, faktagranskning och värdefulla synpunkter.

Bröstcancerförbundet Hantverkargatan 25B 112 21 Stockholm Telefon 08-546 405 30 info@brostcancerforbundet.se brostcancerforbundet.se Roche AB Box 1228 171 23 Solna Telefon 08-726 12 00 roche.se