Miljökonsekvensbeskrivning

Sida 1 (71) Westinghouse Electric Sweden AB Miljökonsekvensbeskrivning Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund Westinghouse Electric Sweden AB (WSE) ansöker om förnyat tillstånd enligt 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet hos regeringen. Ansökan gäller fortsatt drift av bolagets kärntekniska anläggningar vid Bränslefabriken på Finnslätten och inom Tegnérområdet i Västerås tills vidare, det vill säga utan tidsbegränsning. Det nuvarande verksamhetstillståndet för WSEs anläggningar i Västerås är tidsbegränsat. Ett nytt tillstånd är därför en förutsättning för att få bedriva den kärntekniska verksamheten efter den 31 december 2019. Det framgår av lagen om kärnteknisk verksamhet att för en kärnteknisk anläggning som ska tillståndsprövas ska en specifik miljöbedömning göras och information lämnas i enlighet med vad som föreskrivs i miljöbalken (1998:808). Som del av den specifika miljöbedömningen har avgränsningssamråd hållits och därefter har denna miljökonsekvensbeskrivning färdigställts. WSE har även tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Bränslefabriken, samt för verksamheten inom Tegnérområdet. De båda tillstånden enligt miljöbalken är dock inte tidsbegränsade, utan de gäller fortsatt. De påverkas inte av prövningen enligt kärntekniklagen.

Sida 2 (71) Beskrivning av den kärntekniska verksamheten Den kärntekniska verksamheten vid Bränslefabriken är i första hand inriktad på tillverkning av bränsle till kärnkraftverk. Mellanprodukter av urandioxid, så som pulver, kutsar och bränslestavar, tillverkas också för leverans till kund. Utgångsmaterialet är vanligen uranhexafluorid som ägs av WSEs kunder och ställs till WSEs förfogande. Den del av Tegnérverksamheten som ingår i ansökan om tillstånd enligt lagen om kärnteknisk verksamhet är BURE-laboratoriet. I provkretsen BURE sker vibrations- och nötningsprovning av bränslekonstruktioner under utveckling, det vill säga steget före produktionsfas. Lokalisering WSEs bränsleverksamhet är huvudsakligen förlagd till Bränslefabriken som är lokaliserad till norra delen av industriområdet Finnslätten, drygt 5 km norr om Västerås citykärna. Bränslefabriken är omgiven av bl a industribyggnader, verksamhetslokaler, Mälarbanan (järnvägen mellan Västerås och Stockholm), skogsmark samt mindre ytor jordbruksmark. Delar av flera bostadsområden i norra Västerås finns inom en radie på 2 km från Bränslefabriken. Tegnérområdet är beläget ca 1 km norr om Västerås citykärna och angränsar till bostadsområden i norr, öster och väster samt handels- och industriområdet Kopparlunden i söder. Motorleden E18 skiljer Tegnérområdet från Kopparlunden. Mälarbanan är belägen öster om verksamheten och i öster finns även Ringvallen med fotbollsplaner, omklädningsrum och klubbstuga. Nordost om Tegnérområdet finns Emausskolan med förskola och fritidsverksamhet. Om miljökonsekvensbeskrivningens syfte och innehåll Miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn) ska lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. Den ska möjliggöra en samlad bedömning av de miljökonsekvenser som den ansökta verksamheten kan antas medföra. MKBn ska tas fram med den expertkompetens som krävs utifrån verksamhetens särskilda förutsättningar och förväntade miljöeffekter.

Sida 3 (71) I MKBn ska följande beskrivas: Verksamheten, miljöförhållandena på platsen, alternativa lösningar, väsentliga miljöeffekter, åtgärder för att förebygga och minska negativa miljöeffekter samt uppgifter om de åtgärder som planeras för att undvika att verksamheten bidrar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap miljöbalken inte följs. En icke-teknisk sammanfattning ska också ingå, liksom en redogörelse för de samråd som har skett och vad som då kommit fram. Uppgifter om beredskapen för och föreslagna insatser vid allvarliga olyckor ska redovisas, om sådana uppgifter är relevanta. Mätmetoder, underlag och informationskällor som har använts, med uppgift om eventuella brister och osäkerheter i metoderna och underlagen, ska beskrivas och referenser ska anges i referenslista. De uppgifter som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder, och som behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Då det är WSEs bränsletillverkning och BURE-laboratoriet som omfattas av ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen är det dessa verksamheters miljöeffekter som denna MKB fokuserar på. Det betyder att övriga delar av verksamheten redovisas mycket översiktligt då de inte ingår i ansökan. Nedanstående frågor (utan inbördes rangordning) läggs särskild vikt vid i MKBn: Avfall Energi-, råvaru- och kemikalieförbrukning Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Människors hälsa Säkerhetsfrågor Människors hälsa syftar i MKB-sammanhang på allmänhetens hälsa. När det gäller de anställdas hälsa (arbetsmiljö) redovisas denna fråga i huvudsak i ansökan enligt kärntekniklagen och endast mycket översiktligt i MKBn eftersom miljöbalken inte är tillämplig på arbetsrelaterad ohälsa. Den geografiska avgränsningen i MKBn utgörs huvudsakligen av kommungränsen.

Sida 4 (71) Tidsmässigt omfattar MKBn såväl det nuvarande som framtida driftskedet. Däremot beskrivs effekter av framtida avveckling med rivning av de kärntekniska anläggningarna mera översiktligt i MKBn. Detta eftersom en avveckling beräknas ligga så långt fram i tiden att myndighetskrav, drift- och omgivningsförhållanden etc vid denna tidpunkt är svåra att förutsäga. Avgränsningarna som redovisas ovan har stämts av vid avgränsningssamrådet. Inkomna samrådssynpunkter på innehållet i MKBn har beaktats av WSE. Alternativ Ansökan enligt kärntekniklagen avser en förlängning av tillståndet för WSEs verksamhet på Finnslätten och Tegnérområdet i Västerås tillsvidare. WSE har alltså inte för avsikt att ändra verksamhetens inriktning eller omfattning. Miljöförhållandena innan den ansökta verksamheten påbörjas, eller förhållandena som skulle råda om en ansökt ändring inte kommer till stånd, utgör normalt det så kallade nollalternativet i en MKB. Med anledning av vad som sägs ovan, att den kärntekniska verksamheten förblir densamma, bedöms det inte finnas något nollalternativ i det här fallet. Nollalternativet och det ansökta alternativet är ett och samma. I MKBn redovisas inga alternativ till nuvarande lokalisering. Bränslefabriken på Finnslätten och provningsverksamheten i BURE på Tegnérområdet i Västerås är befintliga verksamheter. En omlokalisering av verksamheterna med anledning av tillståndsansökan enligt kärntekniklagen är inte miljömässigt motiverat, ej heller ekonomiskt rimligt. Sammanfattning av väsentliga miljöeffekter De huvudsakliga miljöeffekterna till följd av den kärntekniska verksamheten vid Bränslefabriken följer av dess stora råvaru-, kemikalie- och energiförbrukning samt av att kärnavfall uppstår. Den huvudsakliga miljöeffekten av verksamheten i BURE-laboratoriet följer av den höga energiförbrukningen. Det uran som finns på plats vid provning i BURE är naturligt eller utarmat uran och detta är instängt i provobjekten. Öppen uranhantering förekommer alltså inte, och därmed inte heller utsläpp av uran. WSEs verksamheter i Västerås bidrar med en effektiv dos till allmänheten som är på nivån tusendelar av gränsvärdet, det vill säga den är försumbar även om en individ utsätts för stråldoser från flera olika källor. Utsläppen från WSE har inte heller någon signifikant effekt på andra organismer än människor. Doskonsekvenserna i samband med deponering av avfall från Bränslefabriken har analyserats för anställda vid deponierna, för allmänheten samt också för fallet med ett framtida intrång. Beräkningar har gjorts för mycket långa tidsperioder. Beräknade doser till allmänheten beroende på avfall från WSE är också på nivån tusendelar av gränsvärdet.

Sida 5 (71) Skyddsåtgärder i verksamheten Den kärntekniska verksamheten omfattas av ett stort antal nationella och internationella bestämmelser gällande strålskydd, säkerhet samt skydd för människors hälsa och miljön. Genom att uppfylla de krav som ställs i regelverken samt genom att arbeta för ständiga förbättringar läggs grunden till WSEs miljöskyddsarbete. Nedan ges exempel på sådana åtgärder som syftar till att förebygga och begränsa negativa effekter av WSEs verksamhet: Utsläpp kontrolleras genom olika mätsystem och analysrutiner. Kontrollen syftar dels till att kvantifiera utsläppen, men en annan viktig funktion är att varna för onormal funktion så att åtgärder kan vidtas för att motverka utsläpp. Uran hanteras i största möjliga utsträckning i slutna kärl som förhindrar oavsiktlig spridning. Öppen hantering sker bara inomhus och då det finns risk för damning sker hanteringen i utrymmen med särskild processventilation. Utsläppspunkterna till uteluft är försedda med rening (filterbankar). Uranhaltigt avloppsvatten från processerna renas internt och det uran som då avskiljs ur avloppsvattnet återtas i tillverkningsprocessen. Kemiska produkter som används i verksamheten finns upptagna i en kemikalieförteckning. Riskanalyser genomförs för processer, utrustningar och anläggningar där WSE bedömer att risk för utsläpp av kemiska produkter kan finnas. För att minimera behovet av avancerad avfallsbehandling och deponering i slutförvar sorteras det urankontaminerade avfallet efter graden av kontaminering. Aktiviteten mäts och avfallsbehandlingen anpassas efter aktivitetsinnehållet. I samband med transporter av radioaktiva ämnen används särskilda transportbehållare. Transporterna genomförs i enlighet med särskilda regler. Behållarna och reglerna skyddar allmänheten från att utsättas för strålning.

Sida 6 (71) INNEHÅLL 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 12 2 UTFORMNING, OMFATTNING OCH ANDRA EGENSKAPER 13 2.1 Ansökan och dess omfattning m m 13 2.1.1 Vad ansökan avser och vem som handlägger den 13 2.1.2 Nuvarande tillstånd enligt kärntekniklagen 13 2.1.3 Samband med andra tillstånd 14 2.1.4 Sevesobestämmelserna 15 2.1.5 Ansökans omfattning 16 2.2 Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad 16 2.2.1 Avgränsning i sak 16 2.2.2 Tidsmässig avgränsning 17 2.2.3 Geografisk avgränsning 18 2.3 Verksamhetens inriktning och omfattning 18 2.4 Lokalisering 19 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 20 3.1 Historik 20 3.2 Verksamheten vid Bränslefabriken 21 3.2.1 Allmänt 21 3.2.2 Konvertering 21 3.2.3 Urandioxidkutstillverkning 22 3.2.4 BA-kutstillverkning 23 3.2.5 Stav- och patrontillverkning 23 3.2.6 Boxtillverkning 25 3.2.7 Komponenttillverkning 25 3.2.8 Spridartillverkning 26 3.2.9 Styrstavstillverkning 26 3.2.10 Oförstörande provning 26 3.2.11 Uranförråd 26 3.2.12 Fuel Service Center 27 3.2.13 Laboratorier 27 3.3 Tegnérverksamheten 27 3.3.1 Allmänt 27 3.3.2 Bränsleprovning i BURE-laboratoriet 28 3.3.3 Övrig bränsleprovning 29 3.3.4 Komponentprovning för kärnkraftverken 29 3.3.5 Utbildning och tillverkning av verktyg 30 3.3.6 Provkretsarna LOKE och GRIM 30 3.4 Framtida avveckling och rivning 30 3.4.1 WSEs avvecklingsplan 30 3.4.2 Förutsättningar för avveckling och rivning 31

Sida 7 (71) 3.4.3 Slutfasen av driftskedet 31 3.4.4 Avställningsdriften 31 3.4.5 Rivningsdriften 32 4 ALTERNATIV 32 4.1 Nollalternativ och sökt alternativ 32 4.2 Alternativ lokalisering 33 4.3 Alternativ omfattning och utformning 33 5 OMGIVNINGSBESKRIVNING OCH RÅDANDE MILJÖFÖRHÅLLANDEN 34 5.1 Planförhållanden 34 5.2 Recipienter och recipientförhållanden 34 5.2.1 Ytvatten 34 5.2.2 Grundvatten 35 5.2.3 Luft 36 5.3 Riksintressen 36 5.4 Skyddade områden 36 5.5 Fornlämningar 37 6 MILJÖEFFEKTER AV DEN KÄRNTEKNISKA VERKSAMHETEN 37 6.1 Uppkomst av avfall 37 6.1.1 Urankontaminerat avfall och varför det uppstår 38 6.1.2 Annat radioaktivt avfall 39 6.1.3 Historiskt kärnavfall 39 6.1.4 Friklassning 39 6.1.5 Avfallsomhändertagande 40 6.1.6 Avfallstransporter 41 6.2 Energi-, råvaru- och kemikalieförbrukning 41 6.3 Utsläpp till mark 42 6.4 Utsläpp till vatten 43 6.4.1 Utsläppsmängder m m 43 6.4.2 Värdering av risker för bedömning av effekter på vattenlevande organismer 44 6.5 Utsläpp till luft 46 6.5.1 Utsläppsmängder m m 46 6.5.2 Värdering av risker för bedömning av effekter på andra organismer än människor 47 6.6 Människors hälsa 48 6.6.1 Om joniserande strålning 48 6.6.2 Stråldos 49 6.7 Olyckor, t ex haveri, brand och dylikt 51 6.7.1 Konventionella olyckor i anslutning till den kärntekniska verksamheten 51 6.7.2 Radiologiska olyckor 52 6.7.3 Omgivningskonsekvenser av yttre händelser 53 6.7.4 Sårbarhet för klimatförändringar 54

Sida 8 (71) 6.8 Avveckling och rivning 56 6.8.1 Uppkomst av kärnavfall vid rivning 56 6.8.2 Uppkomst av miljöfarligt, icke radioaktivt material 56 6.8.3 Utsläpp till luft vid rivning 57 6.8.4 Utsläpp till vatten vid rivning 57 7 SKYDDSÅTGÄRDER OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT 57 7.1 Kort om kraven i kärntekniklagen 57 7.2 Kort om kraven i strålskyddslagen 58 7.3 Vidtagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått 58 7.3.1 Utsläppsbegränsning 58 7.3.2 Avfallsbegränsning 60 7.3.3 Försiktighetsmått vid framtida avveckling 61 8 BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA 61 8.1 Kunskapskravet 61 8.2 Försiktighetsprincipen och bästa möjliga teknik 61 8.3 Produktvalsprincipen 62 8.4 Hushållningsprincipen 62 8.5 Val av plats 63 9 ÅTGÄRDER FÖR UPPFYLLELSE AV MILJÖKVALITETSNORMER 63 9.1 Luft 63 9.2 Vatten 64 10 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 64 11 BEREDSKAP OCH INSATSER VID ALLVARLIGA OLYCKOR 64 12 METODER, UNDERLAG OCH INFORMATIONSKÄLLOR 65 12.1 Informationsinhämtning 65 12.2 Beräkningsmetoder 65 12.3 Osäkerheter i underlaget 66 12.4 Kravet på sakkunskap 67 13 REFERENSLISTA 67 MKB-BILAGOR 1 Kartor 2 Samrådsredogörelse

Sida 9 (71) FÖRKORTNINGAR ADR ALARA ASTM C996-15 AUC BA BAT B 4 C BWR CaCO 3 CaF 2 CO 2 Co-60 Cs-137 EUP F EAT Agreement Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route (regelverk för transport av farligt gods på landsväg) As Low As Reasonably Achievable (begränsning av stråldosen till människor så långt detta rimligen kan göras med hänsyn tagen till såväl ekonomiska som samhälleliga faktorer) American Society for Testing and Materials (gällande standard för kommersiellt uran) Ammoniumuranylkarbonat Burnable Absorber (brännbar absorbator) Best Available Technique (användande av den mest effektiva metoden för att begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen och utsläppens skadliga effekter på människors hälsa och miljön, och som inte medför orimliga kostnader) Borkarbid Boiling Water Reactor (kokarvattenreaktor) Kalciumkarbonat (används i kalktorn för avskiljning av fluorider) Kalciumfluorid (bildas i kalktorn vid avskiljning av fluorider) Koldioxid Co-60 är en radioaktiv koboltisotop med masstal 60 (förekommer vid kärnkraftverk p g a neutronaktivering av koboltisotopen Co-59) Cs-137 är en radioaktiv cesiumisotop med masstal 137 (bildas i kärnkraftsreaktorer) Enriched Uranium Product (uran klassificeras normalt beroende på om det kan betraktas som naturligt, EUP, eller kommersiellt alternativt utanför normalspecifikationen, se OSEUP) Fluor ERICA Assessment Tool (Verktyg för värdering av risker för organismer i olika miljöer. Medger dosvärdering till den mest utsatta organismtypen.)

Sida 10 (71) FMIS FSC Gy IAEA LWR MKB µsv msv NH 3 NOx OSEUP PCB ph PM ppm PWR RAÄ Redox RMA SFR Fornminnesinformationssystem, Riksantikvarieämbetets databas Fuel Service Center, Servicecenter för service och förrådshållning av utrustningar för insatser i kundernas kärnkraftverk Gray, mått för absorberad dos (1 joule/kg = 1 Gy) International Atomic Energy Agency (Internationella atomenergikommissionen) Light Water Reactor (lättvattenreaktor) Miljökonsekvensbeskrivning Mikrosievert, mått för ekvivalent dos (1 Sv = 1 000 000 µsv) Millisievert, mått för ekvivalent dos (1 Sv = 1000 msv och 1 Sv = 1 joule/kg) Ammoniak Kväveoxider (benämns även nitrösa gaser) Off Spec Enriched Uranium Product (uranmaterial som innehåller högre halt av isotopen uran-236 än vad som är normalt) Polyklorerade bifenyler (räknas till gruppen långlivade organiska föroreningar) Logaritmiskt mått för surhet (en neutral lösning har ph-värde 7 vid rumstemperatur) Maximal partikelstorlek (PM10: Partiklar som inte är större än att de kan passera genom ett selektivt intag som med 50 procents effektivitet avskiljer partiklar med en aerodynamisk diameter av 10 mikrometer) Parts per million (antal per miljon) Pressurized Water Reactor (tryckvattenreaktor) Riksantikvarieämbetet (RAÄ ingår t ex i identitetsbeteckningen på fornlämningar) Benämning på katalytisk reningsanläggning för nitrösa gaser Ranstad Mineral AB SKBs slutförvar för låg- och medelaktivt kortlivat kärnavfall

Sida 11 (71) SFL SKB SMHI SSM SVAFO TBP TVO SKBs slutförvar för långlivat låg- och medelaktivt avfall Svensk Kärnbränslehantering AB Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (expertmyndighet med uppgift att ta fram prognoser för väder, vind, vatten samt klimat och miljö) Strålsäkerhetsmyndigheten AB SVAFOs verksamhet omfattar hantering och behandling av avfall från tidigare forsknings- och utvecklingsverksamhet i bl a Studsvik för att möjliggöra slutförvaring Tributylfosfat (används som jonbytare i kolonner) Teollisuuden Voima Oy, finskt kärnkraftsbolag U-232 Uranisotop med masstal 232 (denna har dotterprodukter, t ex tallium-208, som avger gammastrålning med höga gammaenergier) U-234 Uranisotop med masstal 234 (dominerar oftast med avseende på aktivitet) U-235 Klyvbar uranisotop med masstal 235 U-236 Uranisotop med masstal 236 U-238 Uranisotop med masstal 238 (den mest förekommande isotopen, både i naturen och inom WSEs tillverkningskedja) UF 6 Uranhexafluorid (råvara som konverteras till urandioxid) UO 2 /U 3 O 8 Olika former av uranoxid VOC VVER WSE Zirkaloy ÅHB Lättflyktiga organiska föreningar Benämning på tryckvattenreaktorkonstruktion med ursprung i Sovjetunionen Westinghouse Electric Sweden AB Zirkoniumlegering (det förekommer flera olika) Återkommande helhetsbedömning (på engelska Periodic Safety Review, PSR)

Sida 12 (71) 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Kärntekniska anläggningar Westinghouse Electric Sweden AB - Bränslefabriken - Tegnérverksamheten Västerås 3:61 (Bränslefabriken) Isolatorn 3, del av (Tegnérverksamheten) Bränslefabriken, Finnslätten Organisationsnummer 556070-6359 BURE-laboratoriet, Tegnérområdet, byggnad 296 Huvudman Adress Besöksadress Westinghouse Electric Sweden AB (WSE) 721 63 Västerås Bränslefabriken: Bränslegatan 1, Finnslätten, Västerås BURE-laboratoriet: Forskargränd 13, Tegnér, Västerås Telefon, vxl 021-34 70 00 Ansvarig för verksamheten Kontaktperson Tillsynsmyndigheter Aziz Dag VD Mikael Pellfolk Tf avdelningschef kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet Tfn: 021-34 70 00 E-post: pellfomj@westinghouse.com Länsstyrelsen i Västmanlands län (miljöbalken) Strålsäkerhetsmyndigheten (strålskyddslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet, lagen om transport av farligt gods, miljöbalken såvitt avser olägenheter från joniserande strålning i verksamheten då denna är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) samt är kärnteknisk verksamhet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och verksamhet med joniserande strålning enligt strålskyddslagen (2018:396))

Sida 13 (71) Nuvarande tillstånd enligt lagen om kärnteknisk verksamhet Verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen Tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet till verksamhet vid Finnslätten m.m. i Västerås kommun Regeringsbeslut daterat 2009-12-21, M2009/2688/Mk Verksamhetskod 23.40, tillståndsplikt A, Framställning eller anrikning av kärnbränsle etc (Bränslefabriken) Verksamhetskod 23.50, tillståndsplikt A, Behandling eller lagring av obestrålat kärnbränsle (Bränslefabriken, Tegnérverksamheten) 2 UTFORMNING, OMFATTNING OCH ANDRA EGENSKAPER 2.1 ANSÖKAN OCH DESS OMFATTNING M M 2.1.1 Vad ansökan avser och vem som handlägger den Westinghouse Electric Sweden AB (WSE) ansöker om förnyat tillstånd enligt 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) hos regeringen. Ansökan avser fortsatt drift av bolagets kärntekniska anläggningar vid Bränslefabriken på Finnslätten och inom Tegnérområdet i Västerås tills vidare, det vill säga utan tidsbegränsning. Ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för granskning. Efter granskningen lämnar SSM över ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med ett eget yttrande till regeringen för beslut. Ett nytt tillstånd enligt kärntekniklagen är en förutsättning för att WSE ska få bedriva den kärntekniska verksamheten efter den 31 december 2019 eftersom det nuvarande verksamhetstillståndet är tidsbegränsat. 2.1.2 Nuvarande tillstånd enligt kärntekniklagen Det nuvarande tillståndsbeslutet enligt kärntekniklagen lyder enligt följande: Regeringens beslut Regeringen godkänner den i ärendet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen.

Sida 14 (71) Regeringen beviljar Westinghouse Electric Sweden AB (WSE) (org.nr 556070-6359) fortsatt tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Tillståndet omfattar att inneha och driva en anläggning vid Finnslätten i Västerås för tillverkning av kärnbränsle där uran-235 ingår med högst 5 viktprocent. Tillståndet gäller förvärv, innehav, bearbetning eller annan befattning med kärnämne där isotopen uran-235 ingår med högst 5 viktprocent, i form av uranhexafluorid som uppfyller kraven i standarden ASTM C-996 eller annat uran som har sitt ursprung i material som uppfyller denna standard. Tillståndet gäller också förvärv, innehav, bearbetning eller annan befattning med kärnämne där isotopen uran-235 ingår med högst 5 viktprocent, annat än ovan, med villkor att Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) efter ansökan från WSE har gett sitt godkännande. Tillståndet gäller även att inom Tegnérområdet inneha och driva ett laboratorium, BURElaboratoriet, för vibrations- och nötningsprovning av bränslepatroner varvid bränslestavarna innehåller urandioxidkutsar tillverkade av naturligt eller utarmat uran. Tillståndet gäller för produktion av 900 ton urandioxid per år genom konvertering. Utöver att urandioxid produceras inom anläggningen förekommer att uranoxidpulver och -kutsar samt bränslestavar tas in från externa leverantörer. Den totala mängden uran vid anläggningen vid Finnslätten får vid varje given tidpunkt maximalt uppgå till 1500 ton uran. Tillståndet gäller t.o.m. den 31 december 2019. 2.1.3 Samband med andra tillstånd Huvuddelen av den verksamhet med strålning som bedrivs av WSE utgör kärnteknisk verksamhet, vilken är tillståndspliktig enligt kärntekniklagen. WSE har enligt vad som beskrivits ovan tillstånd för den kärntekniska verksamheten som gäller till 2019-12-31. Viss verksamhet med strålning ligger dock utanför kärntekniklagens tillämpningsområde. Sådan verksamhet är tillståndspliktig enligt strålskyddslagen (2018:396). För WSEs del är det t ex fråga om verksamhet med radioaktiva ämnen i form av slutna eller öppna strålkällor, utrustning kontaminerad med radioaktiva ämnen samt tekniska anordningar som är avsedda att utsända joniserande strålning. För viss verksamhet inträder tillståndsplikten enligt strålskyddslagen som ett resultat av att den beviljats undantag från kärntekniklagens bestämmelser. Inom Bränslefabrikens område på Finnslätten finns en verkstad för service och förrådshållning av utrustningar för insatser i kundernas kärnkraftverk, Fuel Service Center (FSC). Verkstaden och det aktiva förrådet är kontrollerade områden inom vilka det är tillåtet att hantera

Sida 15 (71) radioaktivt kontaminerade utrustningar och material. För FSCs verksamhet med strålning finns tillstånd enligt strålskyddslagen. Inom Tegnérområdet finns i byggnad 183 en anläggning, Blå zon Tegnér, för service och provning i testriggen TRYM av styrventiler till kärnkraftverkens avblåsningssystems säkerhetsventiler samt för service av drivdon och lägesindikeringar till styrstavar. Blå zon Tegnér är kontrollerat område inom vilket det är tillåtet att hantera radioaktivt kontaminerade utrustningar och material. Inom Blå zon Tegnér förekommer också service och förrådshållning av utrustningar som används vid service av kärnkraftverk. Denna verksamhet motsvarar den som ovan beskrivits för FSC på Finnslätten. Tillstånd enligt strålskyddslagen finns för denna verksamhet. WSE har tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Bränslefabriken för en produktion av högst 900 ton konverterad mängd urandioxid per år, samt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten på Tegnérområdet. De båda tillstånden enligt miljöbalken är dock inte tidsbegränsade, utan gäller fortsatt. De berörs inte av den kommande prövningen om fortsatt tillstånd enligt kärntekniklagen. Verksamheten bedöms inte påverka miljön i ett naturområde som är förtecknat enligt 7 kap 27 första stycket 1 eller 2 miljöbalken (Natura 2000). Prövning och tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken är således inte aktuellt. 2.1.4 Sevesobestämmelserna Enligt vad som framgår av Sevesobestämmelserna är dessa inte tillämpliga på faror som har samband med joniserande strålning hos ämnen. I miljödomstolens dom i mål M 6339-07, som utgör nuvarande tillstånd enligt miljöbalken för bränsleverksamheten, gjordes bedömningen att WSEs bränsleverksamhet inte utgör någon Sevesoanläggning; Bolaget och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har olika uppfattning beträffande om anläggningen ska betraktas som en Sevesoanläggning. Anläggningen har inte vid tidigare överväganden i denna fråga klassats som en sådan. Med beaktande av såväl regeringens som kommissionens uttalande som refererats i domen angående sevesoregleringens tillämpning, bedömer miljödomstolen att hanteringen av de här aktuella kemikalierna är så kringgärdade av säkerhetsbestämmelser att anläggningen inte omfattas av sevesolagen. Bränslefabriken har alltså inte tidigare utgjort Sevesoanläggning. Flera ändringar infördes i Sevesolagstiftningen den 1 juni 2015 med anledning av Seveso III-direktivet, bland annat anpassning till den så kallade CLP-förordningen om klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. Därefter har en förändrad klassificering av salpetersyra skett i CLPförordningen och eftersom salpetersyra hanteras i Bränslefabriken pågår en ny intern översyn avseende Seveso-frågan hos WSE. Skulle det visa sig att Bränslefabriken hädanefter är att betrakta som en Sevesoanläggning kommer ett separat Sevesosamråd att initieras av WSE.

Sida 16 (71) Som nämnts ovan ingår inte faror som hör samman med joniserande strålning hos ämnen i Seveso. Vid ett eventuellt Sevesosamråd berörs därmed huvudsakligen kemikalier som hanteras i övriga delar av Bränslefabriken, det vill säga i den icke kärntekniska verksamheten. Det bedöms av WSE vara lämpligt att Sevesofrågan hanteras skilt från ansökan enligt kärntekniklagen. Det har vid avgränsningssamrådet framkommit att Länsstyrelsen i Västmanlands län och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i allt väsentligt delar denna syn. Provningsverksamheten i BURE-laboratoriet omfattas inte av Sevesobestämmelserna, inte heller WSEs övriga verksamhet inom Tegnérområdet. 2.1.5 Ansökans omfattning Ansökan enligt kärntekniklagen avser borttagande av tidsbegränsningen i det befintliga tillståndet, det vill säga förlängning av tillståndet för WSEs kärntekniska verksamheter på Finnslätten och inom Tegnérområdet i Västerås tillsvidare. 2.2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS OMFATTNING OCH DETALJERINGSGRAD Det framgår av 5 c lagen om kärnteknisk verksamhet att för en kärnteknisk anläggning som ska tillståndsprövas ska det göras en specifik miljöbedömning, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap 28-46 miljöbalken (1998:808), om en betydande miljöpåverkan kan antas. WSEs verksamhet antas enligt 6 miljöbedömningsförordningen (2017:966) alltid medföra betydande miljöpåverkan vid tillståndsprövning. WSE har tagit fram ett skriftligt samrådsunderlag och genomfört avgränsningssamråd, vilket ingår som en del av den specifika miljöbedömningen som nämns ovan. Samrådsunderlaget har varit disponerat på ett sådant sätt att det till stora delar har haft samma utformning som denna MKB. Ett sådant upplägg valdes för att uppfylla kraven på samrådsunderlag i 8-9 miljöbedömningsförordningen och för att underlätta för berörda samrådsparter att framföra synpunkter när det gäller omfattning och detaljeringsgrad hos MKBn. Vid färdigställande av denna MKB har hänsyn tagits till samrådssynpunkterna. Avgränsningar av MKBn redovisas nedan. 2.2.1 Avgränsning i sak Enligt 6 kap 37 miljöbalken ska de uppgifter som ska finnas med i MKBn ha den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder och som behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra.

Sida 17 (71) Det är WSEs bränsletillverkning och BURE-laboratoriet för vibrations- och nötningsprovning som omfattas av ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen och därför står i fokus i denna MKB. Det betyder att övriga delar av verksamheten beskrivs mycket översiktligt då de inte ingår i ansökan. Nedanstående frågor (utan inbördes rangordning) läggs särskild vikt vid i MKBn: Avfall Energi-, råvaru- och kemikalieförbrukning Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Människors hälsa Säkerhetsfrågor Människors hälsa syftar i MKB-sammanhang på allmänhetens hälsa. När det gäller de anställdas hälsa (arbetsmiljö) redovisas denna fråga i huvudsak i ansökan enligt kärntekniklagen och endast mycket översiktligt i MKBn eftersom miljöbalken enligt 1 kap 3 inte är tillämplig på arbetsrelaterad ohälsa. 2.2.2 Tidsmässig avgränsning Tidsmässigt omfattar MKBn såväl det nuvarande som framtida driftskedet. Däremot beskrivs effekter av framtida avveckling med rivning av de kärntekniska anläggningarna endast översiktligt i MKBn. Detta eftersom en avveckling beräknas ligga så långt fram i tiden att myndighetskrav, drift- och omgivningsförhållanden etc vid denna tidpunkt är svåra att förutsäga. Det har tidigare funnits bestämmelser i följdlagstiftningen till kärntekniklagen om särskilt tillstånd och MKB vid avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar. Miljöeffekter av rivning har därför inte tidigare ingått i MKB till ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen när verksamhetsutövaren har haft för avsikt att driva den kärntekniska verksamheten vidare. Miljöeffekter av rivning ska dock numera ingå i MKBn vid ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen enligt de nya bestämmelserna i 16 och 18 miljöbedömningsförordningen (2017:966). Bestämmelserna är tillämpliga vid tillståndsprövningar enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen. Idag framgår av följdlagstiftningen till strålskyddslagen och kärntekniklagen att en avvecklingsplan ska finnas för WSEs verksamhet. Vidare att planen ska hållas aktuell, såväl under den tid verksamheten pågår som under tiden den avvecklas. Sådan avvecklingsplan finns framtagen för Bränslefabriken och Tegnérverksamheten.

Sida 18 (71) 2.2.3 Geografisk avgränsning MKBn har avgränsats så att effekterna av verksamheten i huvudsak beskrivs för områdena i WSEs närhet; När det gäller människors hälsa, utsläpp till luft och vatten samt transporter av kemikalier, råvaror, produkter och avfall utgörs den geografiska avgränsningen i huvudsak av kommungränsen. Säkerhetsfrågor relateras geografiskt till mer verksamhetsnära områden. I arbetet med avgränsning av MKBn har också ett ställningstagande gjorts som innebär att verksamheten inte anses medföra betydande miljöpåverkan i annat land/över nationsgränsen. Det vill säga att ställningstagandet i denna fråga från tidigare tillståndsprövningar kvarstår. 2.3 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Bränslefabriken Verksamheten vid Bränslefabriken är i första hand inriktad på tillverkning av bränslepatroner för kärnkraftverk. Dessutom tillverkas vissa mellanprodukter av urandioxid så som pulver, kutsar och stavar. Utöver den kärntekniska verksamheten bedrivs tillverkning av bränsleboxar, styrstavar samt andra bränsle- och reaktorkomponenter. Nuvarande produktion i Bränslefabriken uppgår till ca 600-700 ton konverterad mängd urandioxid per år. Produktionen kan variera mellan olika år och kan komma att öka och närma sig den högst tillåtna enligt det nuvarande verksamhetstillståndet, det vill säga 900 ton konverterad mängd urandioxid per år, men beräknas inte komma att överstiga denna mängd. WSE har under 2017 ansökt om och under 2018 erhållit godkännande från SSM att hantera och bearbeta 30 ton så kallat OSEUP-material i Bränslefabriken på försök. OSEUP är ett uranmaterial som innehåller högre halter av isotoperna U-232, U-234 och U-236 än vad som är normalt, det vill säga att halterna går utöver vad som specificeras i ASTM C996 (standard för kommersiellt uran). Hanteringen av OSEUP medför inte i sig någon utökning av produktionsmängden, utan materialet ersätter annan uranråvara. Hanteringen ställer dock högre krav när det gäller strålskyddet. WSE yrkar att också i framtiden få bearbeta OSEUP-material efter ansökan om särskilt godkännande från SSM, det vill säga att vad som föreskrivs om OSEUP i det nuvarande tillståndet enligt kärntekniklagen ska överföras i det förnyade tillståndet. BURE-laboratoriet Den del av Tegnérverksamheten som utgör kärnteknisk verksamhet och ingår i tillståndsansökan är BURE-laboratoriet. I provkretsen BURE sker vibrations- och nötningsprovning. En bränslepatron testas i drygt en månad och därefter sker utvärderingen vid Bränslefabriken. BURE körs intermittent med olika långa uppehåll beroende på efterfrågan.

Sida 19 (71) Verksamheten i provkretsen BURE planeras fortsätta med oförändrad inriktning och omfattning i framtiden. 2.4 LOKALISERING WSEs bränsleverksamhet är huvudsakligen förlagd till Bränslefabriken som är lokaliserad i norra delen av industriområdet Finnslätten, drygt 5 km norr om Västerås citykärna. Bränslefabriken är omgiven av bland annat industribyggnader, verksamhetslokaler, skogsmark och mindre ytor jordbruksmark, se bild 1. Mälarbanan (järnvägen mellan Västerås och Stockholm) återfinns i väster. Halva bostadsområdet Hökåsen samt delar av bostadsområdena Gryta, Nordanby, Haga, Malmaberg och Bjurhovda finns inom en radie på 2 km från Bränslefabriken. Bild 1. Bränslefabriken på norra Finnslätten i Västerås. Tegnérområdet är beläget ca 1 km norr om Västerås citykärna och angränsar till bostadsområdena Tegnérlunden i norr, Karlsdal i väster, Sandgärdet i öster samt handels- och industriområdet Kopparlunden i söder. Den hårt trafikerade motorleden E18 skiljer Tegnérområdet från Kopparlunden. Mälarbanan avgränsar mot Sandgärdet i öster. Nordost om Tegnérverksamheten finns Emausskolan med förskola och fritidsverksamhet och i öster även en idrottsplats, Ringvallen, med fotbollsplaner, omklädningsrum och klubbstuga för fotbollklubben BK30. Kartor, se Bilaga 1.

Sida 20 (71) 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamheten beskrivs översiktligt i denna MKB och mer detaljerat i övriga delar av tillståndsansökan enligt lagen om kärnteknisk verksamhet. 3.1 HISTORIK Bränslefabriken När första härden till kärnkraftverket Oskarshamn 1 skulle tillverkas av ASEA började företaget 1965 att uppföra den så kallade gamla fabriken på Finnslätten i Västerås. Det är på samma plats som Bränslefabriken fortfarande är belägen. Produktionen var inriktad på bränsle till kokarvattenreaktorer (BWR-bränsle). I inledningsskedet köptes urandioxidpulver från leverantörer i Storbritannien, USA och Tyskland. Pulvret pressades till kutsar, sintrades och slipades i den gamla fabriken. Även stavtillverkningen och patronmontaget gjordes i denna fabrik. Även om detaljkonstruktionen har utvecklats genom åren har grundkonceptet förblivit detsamma: Bränslekutsar av keramisk urandioxid, kapslade i rör av legerad zirkonium som sätts samman till bränslepatroner, som i sin tur placeras i bränsleboxar av legerad zirkonium. År 1969 påbörjades byggandet av en ny fabrik på samma fastighet som den gamla. Produktionen i den nya fabriken inleddes 1971. I den gamla fabriken övergick man då till att tillverka urandioxidbränsle innehållande den brännbara absorbatorn gadolinium. Fram till 1976 hade urandioxidpulver importerats. Under detta år togs en kemteknisk anläggning för tillverkning av urandioxidpulver i drift. Utgångsmaterialet uranhexafluorid omvandlas till urandioxid genom den så kallade AUC-processen. AUC-tekniken köptes från det tyska företaget RBU, som var ett dotterföretag till Siemens. 1982 tillkom en ny verkstad vid Bränslefabriken för tillverkning av bränsle för tryckvattenreaktorer (PWR). PWR-bränsle har en annan detaljkonstruktion än BWR-bränsle. Grundkonceptet är dock detsamma. ASEA-ATOM fick tillgång till bränsleteknik för PWR genom ett samarbetsavtal med det amerikanska företaget Westinghouse. 2008 startades tillverkning av VVER-bränsle för kärnreaktorer i Ukraina. VVER-bränsle har en annan typ av detaljkonstruktion än PWR-bränsle. Grundkonceptet är dock detsamma. Bränslekutsarna och stavarna tillverkas också på samma sätt som för BWR- och PWR-bränsle.

Sida 21 (71) Tegnérverksamheten Kärnkraftutvecklingsverksamheten i Tegnérområdet startades i slutet 1950-talet av dåvarande ASEAs kärnkraftsavdelning. 1969 bildades ASEA-ATOM, hälftenägt av staten och ASEA. Provningslaboratoriet i byggnad 296 togs i bruk år 1967. Testriggen FRIGG uppfördes vid 1960-talets slut. Därefter har ett antal olika testriggar använts och en del har avvecklats. Först FRIGG och senare BURE har använts för nötnings- och vibrationsprovning sedan mitten av 1970-talet. Ventilprovningar har gjorts i TRYM sedan år 1994. Den nyaste av testriggarna är ODEN som driftsattes 2007. 3.2 VERKSAMHETEN VID BRÄNSLEFABRIKEN 3.2.1 Allmänt Utgångsmaterialet för bränsletillverkning ägs normalt av kunderna och ställs till WSEs förfogande, främst i form av uranhexafluorid (UF 6 ). Även olika former av uranoxid kan förekomma. Vad gäller OSEUP-material, se avsnitt 2.3. I Bränslefabriken kan det även förekomma viss hantering av halvfabrikat, exempelvis urandioxidpulver, kutsar och bränslestavar från annan tillverkare än WSE. Utöver den kärntekniska verksamheten bedrivs tillverkning av bränsleboxar, styrstavar samt andra bränsle- och reaktorkomponenter. På fabriksområdet finns en verkstad för underhåll och förrådshållning av kontaminerade verktyg som har använts vid arbete ute på kärnkraftverk. Viss tillverkning av verktyg sker också. För helhetsbildens skull redovisas alla de olika delarna i verksamheten nedan, också sådana som inte utgör kärnteknisk verksamhet. 3.2.2 Konvertering Konverteringen består av en våtkemisk processanläggning där uranhexafluorid (UF6) omvandlas till urandioxid (UO2). Detta sker genom att uranhexafluoriden förångas och får reagera med ammoniak, vatten och koldioxid varvid en fällning av ammoniumuranylkarbonat (AUC) bildas, se bild 2. Denna fällning tvättas och torkas bl a med hjälp av metanol. Därefter sker en värmebehandling med tillsats av vätgas och överhettad ånga varvid UO2 bildas. I stället för UF6 som utgångsmaterial kan uranoxider upplösta i salpetersyra från senare tillverkningssteg användas.

Sida 22 (71) Bild 2. Konvertering av UF 6. Tillsatta kemiska produkter såsom ammoniak, koldioxid och metanol recirkuleras i processen. Processvattnet renas från rester av fluor och uran i flera olika steg. Spillvatten från duschar, tvättmaskiner och golvrengöring behandlas i en vattenreningsanläggning för att minimera uraninnehållet före utsläpp till det kommunala spillvattennätet. Kvävehaltigt, renat processvatten avleds för närvarande i en separat ledning till denitrifikationsanläggningen vid det kommunala avloppsreningsverket i Västerås, Kungsängsverket, som drivs av Mälarenergi AB. Förändrat förfarande med nyttiggörande av kväveinnehållet i vattnet som växtnäringsämne planeras starta under år 2019. Fluorhaltiga processlösningar från konverteringsprocessen renas internt och den rest som bildas i form av kalciumfluorid (CaF2) deponeras på Vafab Miljö ABs deponi på Gryta i Västerås. I uranåtervinningsanläggningen återvinns uran från uranhaltigt slam, vätskor och pulver. De uranhaltiga restprodukterna behandlas i två system: Materialet lakas i salpetersyra och uranet extraheras ur lösningen i kolonner innehållande bl a TBP (tributylfosfat). Metaller i restnitratlösningen samfälls tillsammans med metaller i nitratlösningarna från boxtillverkningen i en neutraliseringsanläggning, se avsnitt 3.2.6 nedan. 3.2.3 Urandioxidkutstillverkning Av UO 2 -pulver från konverteringen tillverkas cylindriska UO 2 -kutsar genom pressning, sintring och slipning. Därefter sker avsyning, se bild 3.

Sida 23 (71) Bild 3. Avsyning av kuts. Uranskrot från tillverkningen återcyklas efter oxidation till U 3 O 8 direkt tillbaka till produktionen alternativt återförs till konverteringen för förnyad konvertering till UO 2 -pulver. En mindre del av UO 2 -pulvret från konverteringen genomgår en malningsprocess innan det överförs till BA-kutstillverkningen, se avsnitt 3.2.4 nedan, för tillverkning av BA-kutsar (Brännbar Absorbator). WSEs dekontamineringsverksamhet inryms fysiskt i en del av kutsverkstaden. Här passerar material som har varit inne på områden med öppen uranhantering och ska föras ut ur anläggningen, t ex avfall. Avfall och komponenter tvättas eller blästras för att få bort ytaktivitet. Blästersanden består av rostfria stålkulor och dessa behandlas vid behov i den interna uranåtervinningen för att återta huvuddelen av uranet. Tvättvatten behandlas i konverteringens reningsanläggning, se 3.2.2 ovan. 3.2.4 BA-kutstillverkning I denna verkstad sker tillverkningen av kutsar på i princip samma sätt som i kutstillverkningsverkstaden. Allt uran är här ett malt UO 2 -pulver med en tillsats av några procentenheter gadolinium (gadoliniumoxid, Gd 2 O 3 ) som är en brännbar absorbator. Att den är en absorbator betyder att den kan fånga upp neutroner. Uranskrot från produktionen återcyklas efter oxidation direkt till tillverkningsprocessen. 3.2.5 Stav- och patrontillverkning I stav- och patronverkstaden fylls kapslingsrör med kutsar och fjädrar, trycksätts med helium och försluts till bränslestavar, se bild 4. I ett speciellt verkstadsavsnitt i anslutning till BAtillverkningen handhas de rör som fyllts med BA-kutsar.

Sida 24 (71) Bränslestavarna monteras samman till bränslepatroner, se bild 5. De kompletta bränslepatronerna placeras sedan i patronförråd i väntan på packning och transport. Packning av bränslepatron, se bild 6. Bild 4. Stavtillverkning. Bild 5. Patrontillverkning.

Sida 25 (71) Bild 6. Packning av bränslepatron inför transport. 3.2.6 Boxtillverkning I boxverkstaden hanteras inte något uran. Denna verksamhet utgör inte någon kärnteknisk verksamhet. Inom denna verkstad tillverkas bränsleboxar av legerad zirkoniumplåt. Tillverkningen sker bland annat genom bockning, hyvling, svetsning och värmebehandling. Boxarna ytbehandlas bland annat i en blandning av salpetersyra och fluorvätesyra. Den förbrukade syran, sköljvattnet samt restnitratlösningen från uranåtervinningen, se avsnitt 3.2.2, behandlas i en neutraliseringsanläggning. Där fälls fluor, uran och andra tungmetaller ut före avledning till en uppsamlingsbassäng (RENI). För närvarande leds därefter lösningen som är kväverik via en separat ledning till det kommunala reningsverkets (Kungsängsverkets) denitrifikationsanläggning. 3.2.7 Komponenttillverkning I komponentverkstaden hanteras inte något uran. Denna verksamhet utgör inte någon kärnteknisk verksamhet. Inom denna verkstad tillverkas mekaniska komponenter som ingår i boxar, styrstavar och bränslepatroner. Större delen av verksamheten utgörs av konventionell mekanisk maskinbearbetning.

Sida 26 (71) 3.2.8 Spridartillverkning I spridarverkstaden hanteras inte något uran. Denna verksamhet utgör inte någon kärnteknisk verksamhet. Spridare är distansskapande komponenter i bränslepatronen som ser till att stavarna hålls på plats på ett givet avstånd från varandra. Spridarna är uppbyggda av små celler och ramdelar som tillverkas hos underleverantörer. De svetsas samman hos WSE. 3.2.9 Styrstavstillverkning I styrstavsverkstaden hanteras inte något uran. Denna verksamhet utgör inte någon kärnteknisk verksamhet. Inom denna verkstad tillverkas styrstavar av rostfritt stål innehållande neutronabsorberande material. Tillverkningen består av maskinbearbetning, svetsning, ytbehandling och värmebehandling. 3.2.10 Oförstörande provning Vid oförstörande provning hanteras inte något uran. Denna verksamhet utgör inte någon kärnteknisk verksamhet. Oförstörande provning av komponenter sker med fluorescerande penetrantvätska i en speciell provningslinje eller på en härför avsedd diskbänk. Provning sker även med en färgad (röd) penetrant på diskbänk. 3.2.11 Uranförråd I uranförrådet ankomstkontrolleras och lagras den uranhexafluorid (UF 6 ) samt olika uranoxider som är utgångsmaterial för bränsletillverkningen. Transport och lagring av UF 6 sker i stålcylindrar, så kallade 30-B-cylindrar. Sändning av tömda 30-B-cylindrar till anrikningsanläggningar sker också från uranförrådet. Det förekommer ytterligare ett antal typer av transportemballage i verksamheten. Service och rengöring av transportemballage sker vid behov och på olika sätt, exempelvis förekommer provtryckning, blästring samt rengöring med vatten och tensidbaserat tvättmedel. Vatten från kontrollerat område går via konverteringens vattenreningsanläggning för att minimera uraninnehållet före utsläpp till spillvattennätet. Vatten från övrig tvättning avleds via en oljeavskiljare till spillvattennätet.

Sida 27 (71) 3.2.12 Fuel Service Center Inom Fuel Service Center (FSC) hanteras inte något uran. Denna verksamhet utgör inte någon kärnteknisk verksamhet. Inom FSC utförs framtagning, reparation och översyn av hanteringsutrustning och verktyg som används vid servicearbeten ute på kärnkraftverken. I anslutning till verkstaden finns ett förråd där hanteringsutrustning, verktyg och annan serviceutrustning förvaras mellan serviceperioderna. 3.2.13 Laboratorier I verksamheten ingår flera analyslaboratorier som utför fysiska och kemiska analyser och kvalitetskontroll. I huvudanalyslaboratoriet utförs bland annat analyser av urandioxidpulver och processvätskor samt av prover som ingår i omgivningskontrollen. Det finns även ett mindre metallografilaboratorium. Här görs ingjutningar av detaljer för kontroll. 3.3 TEGNÉRVERKSAMHETEN 3.3.1 Allmänt I WSEs Tegnérverksamhet ingår utbildning, service och provning samt tillverkning av verktyg och utrustningar som används inom kärnkraftindustrin. Byggnader, ställverk och mark ägs och förvaltas av annan huvudman än WSE som enbart är hyresgäst i lokalerna i Tegnérområdet. Provkretsen kallad TRYM ägs av de svenska kärnkraftverksägarna och finska TVO. WSE står för drift och skötsel. Övriga processutrustningar ägs och drivs av WSE. Byggnaden som inrymmer BURE-laboratoriet är belägen i den västra delen av Tegnérområdet. Läget för denna byggnad framgår av bild 7 nedan.

Sida 28 (71) Bild 7. Tegnérverksamheten i Västerås. BURE-laboratoriet är inrymt i byggnaden nere till vänster i bild. E18 ses i övre högra hörnet. 3.3.2 Bränsleprovning i BURE-laboratoriet Provkretsen BURE är den enda verksamheten i Tegnérområdet som ingår i WSEs tillståndsansökan enligt kärntekniklagen. Provkretsen BURE skiljer sig från de övriga provkretsarna i Tegnérverksamheten såtillvida att i BURE provas en komplett bränslepatron. Denna skiljer sig dock från det riktiga bränslet som levereras till kundernas kärnkraftverk genom att uranet i testpatronen inte är anrikat. Uranet är kapslat, det vill säga inneslutet i bränslekonstruktionen. Öppen uranhantering förekommer alltså inte inom Tegnérområdet, till skillnad mot i Bränslefabriken på Finnslätten. I provkretsen BURE vibrations- och nötningsprovas bränslepatroner av BWR-typ (till kokarvattenreaktorer). Syftet är att visa att en ny bränslekonstruktion är mekaniskt robust innan första insättning i ett kärnkraftverk sker. Testerna utförs under förhållanden som efterliknar driftförhållandena i en reaktor med avseende på tryck, temperatur och kylvattenflöde. Vid testerna innehåller bränslestavarna urandioxidkutsar tillverkade av naturligt eller utarmat uran. Bränslestavarna som används vid proven i BURE transporteras från Bränslefabriken till Tegnérområdet före provet och återsänds omgående till Bränslefabriken för utvärdering efter provets slut, t ex eftersöks nötningsmärken. Transporterna sker i särskilda emballage.

Sida 29 (71) BURE körs intermittent. En patron testas i taget i drygt en månad. Därefter sker utvärdering. Den delmängd av kylvattnet som har varit i kontakt med testpatronen provtas för att säkerställa att det inte innehåller uranförorening innan det släpps ut till spillvattennätet. Vid uppmätt uranhalt över 1 ppm i kretsvattnet (detta har hittills aldrig hänt) ska säkerhetsfunktionen på WSE kontaktas. Detta värde utgör kriterium för tillåten tömning av kretsen. Värdet är av samma storleksordning som WHOs riktvärde för dricksvatten. Övrigt kylvatten släpps ut till dagvattennätet. Detta innehåller enbart rent vatten, det vill säga utan tillsatser eller föroreningar. Provningen i BURE genererar normalt inte något kontaminerat avfall i Tegnérområdet eftersom stavarna efter provning transporteras tillbaka till Finnslätten. 3.3.3 Övrig bränsleprovning I provkretsen FRIGG provas BWR-bränslets termohydrauliska beteende. Här simuleras bränslets värmeöverföring till kylmediet med hjälp av elektriskt upphettade värmarstavar som matas med likström från särskilda likriktare. Kylvatten tas från stadsvattennätet. Det förekommer aldrig uran vid provningar i FRIGG. Provkretsen ODEN är också en högtryckskrets, motsvarande FRIGG, fast för provning av PWR-bränsle (tryckvattenreaktorbränsle). Kylvatten tas från stadsvattennätet. Det förekommer aldrig uran vid provningar i ODEN. I provkretsen FRODE mäts tryckfall vid atmosfärstryck på komponenter och bränsleattrapper. Det förekommer aldrig uran vid provningar i FRODE. Provkretsen ÄGIR utgörs av en anläggning för framställning av dejonatvatten till den egna verksamheten. Den är uppbyggd av UV-filter samt jonbytarkolonner. Utgående kylvatten från provkretsarna avleds till dagvattennätet. Inga kemikalier tillsätts kylvattnet. Ovanstående provkretsar ingår inte i tillståndsansökan enligt kärntekniklagen. 3.3.4 Komponentprovning för kärnkraftverken I en verkstad benämnd Blå zon Tegnér sker service och provning av styrventiler till kärnkraftverkens avblåsningssystems säkerhetsventiler. Provkretsen kallas för TRYM och ägs av de svenska kärnkraftsbolagen och finska TVO. WSE svarar för drift och skötsel. En elektrisk ångpanna på ca 1 MW förser TRYM-kretsen med ånga. Det kylvatten som släpps ut till dagvattennätet från TRYM består av rent vatten utan tillsatser. Det har passerat genom en värmeväxlare utan att komma i kontakt med några föroreningar.