ORDLISTA Abo/Anläggningsboende Abo betyder anläggningsboende och är det boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, ofta i en lägenhet i ett hyreshus. Ibland kallas också de asylsökande för abo. Personer som kallas ebo (eget boende) är asylsökande som har ordnat boende hos släktingar eller vänner. Alternativt skyddsbehövande/övrigt skyddsbehövande Enligt svensk lag kan även andra personer än de som räknas som flyktingar behöva skydd och få uppehållstillstånd i Sverige. Personer som klassas som alternativt skyddsbehövande riskerar att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det kan också vara att en civilperson löper stor risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Personer som räknas som övrigt skyddsbehövande kan exempelvis ha drabbats av miljökatastrof i sitt hemland och får uppehållstillstånd av den anledningen. Anknytning Den relation en person har till ett land, en person etc. Se till exempel familjeanknytning. Anmälan om svenskt medborgarskap En förenklad form av ansökan om svenskt medborgarskap. Den kan användas till exempel för barn, unga vuxna mellan 18 och 20 år och nordiska medborgare (medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge). AT/Arbetstillstånd Det tillstånd som personer som är medborgare i länder som inte tillhör EU/EES-området vanligtvis måste ha för att få arbeta i Sverige. Se även EU/EES-medborgare. Assimilation - assimilering Begreppen används för att beskriva när en grupp människors kulturella särart försvinner eller överges i ett samhälle där en annan grupp är starkare eller i majoritet. Vid assimilering tvingas människor att anpassa sig och byta språk, religion och beteende. Asyl Ordet asyl betyder fristad. En person som beviljats asyl har fått ja på sin ansökan och fått uppehållstillstånd. (Jämför med skyddsbehövande) Asylsökande En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. (Jämför med flykting och kvotflykting) Asylprocess De olika stegen som en asylsökande går igenom från asylansökan till beslut.
AT-UND Undantag från kravet att ha arbetstillstånd. Om Migrationsverket tror att det tar längre tid än fyra månader att fatta beslut om en asylansökan behöver den sökande inte ha arbetstillstånd för att arbeta. Beslutet förs in på LMA-kortet (se LMA-kort) Avlägsnande Samlingsbegrepp för avvisning och utvisning. Avisering Avisering är egentligen en process i flera delar. Först skickar Migrationsverket ut information till flera kommuner om vilka kvotflyktingar som är på väg till Sverige. Kommunerna får då möjlighet att tacka ja eller tacka nej till just den gruppen. Den kommun som blir mottagarkommun får sedan ett besked/avisering med namn, ålder, viss bakgrund och ankomstdatum. Kommunens flyktingmottagning/integrationsservice ska sedan snabbt sprida informationen vidare till skola, hälsocentral, arbetsförmedling etc så att alla är beredda att ta emot både barn och vuxna. Ibland tar det flera månader mellan aviseringen från Migrationsverket till dess att personerna verkligen kommer, ibland tar det bara några dagar. Avvisning Avlägsnandebeslut som en person kan få inom tre månader från den dag han eller hon ansökte om uppehållstillstånd. Migrationsverkets avvisningsbeslut får normalt inte verkställas förrän de vunnit laga kraft. (Jämför med utvisning) Avvisning med omedelbar verkställighet Om det är uppenbart att en person saknar rätt till asyl eller någon annan slags uppehållstillstånd kan han eller hon få beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Det innebär att personen ska avvisas så snart som möjligt och får inte stanna kvar i landet för att vänta på beslut på eventuell överklagan. Barn Alla personer som är under 18 år är barn. I vissa fall räknas tjejer och killar som barn/ungdomar tills de är 19 eller 20 år. Till exempel har alla barn gratis tandvård tills de fyllt 19 år och ibland gäller barnrabatt på bussar och annan kollektivtrafik upp till 20 år. Föräldrar får även barnbidrag för 20-åringar som bor hemma och fortfarande studerar på gymnasiet, grundskola eller särskola. Om man är intresserad av att studera på gymnasiet gäller det dock att börja utbildningen innan 20-årsdagen, sedan är det komvux som gäller. Bevis om svenskt medborgarskap Den handling som Migrationsverket utfärdar när någon blir svensk medborgare. Dagersättning för asylsökande En asylsökande som inte har egna pengar kan ansöka om att få dagersättning från Migrationsverket. Dossier Sammanhållna handlingar eller akter för en individ. Varje dossier har ett unikt dossiernummer. Samma dossiernummer följer utlänningen till dess han eller hon eventuellt blir svensk medborgare. Dubbelt medborgarskap Svenska medborgare som får medborgarskap i ett annat land får behålla sitt svenska medborgarskap om det andra landet godkänner det. Likaså får den som blir svensk medborgare behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i det andra landet tillåter detta.
Dublinförordningen När en flykting kommer till Sverige och ansöker om asyl hos Migrationsverket kontrolleras först och främst personens identitet, bland annat via fingeravtryck. Avtrycken matchas mot en europeisk databas. Om det visar sig att personen varit i ett annat EU-land innan han eller hon kom till Sverige ska ansökan prövas i det första landet. Ibland görs dock undantag, till exempel skickar inte Sverige barn under 18 år till Grekland med tanke på förhållandena som råder för asylsökande just där. Den så kallade Dublinförordningen hindrar också att asylsökande skickas runt från land till land utan att någon tar ansvar. Förordningen hindrar även att flyktingar söker asyl i flera länder samtidigt. Dublinförordningen gäller i Sverige och i övriga EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Ebo/Eget boende Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner. Ensamkommande barn Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare. Etablering Sedan december 2010 är det arbetsföremedlingen, inte kommunen, som ansvarar för nyanlända invandrares introduktion i arbetsliv och samhälle. Nyanlända med uppehållstillstånd har rätt till olika etableringsinsatser (språkundervisning, praktik, samhällsinformation osv). Varje person ska ha en egen etableringsplan och tanken är att alla ska ha sysselsättning 40 tim/vecka, fem dagar i veckan. Etableringsinsatserna kan pågå under maximalt två år och samtidigt får de nyanlända invandrarna etableringsersättning. Arbetsförmedlingen har också ett system med särskilda coacher, så kallade etableringslotsar, som ska hjälpa de nyanlända. Reglerna kring etableringsinsatser gäller personer mellan 20 och 64 år samt ungdomar mellan 18-19 som saknar föräldrar i Sverige. Etableringsersättning Nyanlända flyktingar, kvotflyktingar eller skyddsbehövande med uppehållstillstånd som har en så kallad etableringsplan hos arbetsförmedlingen är berättigad till etableringsersättning (liknande försörjningsstöd). Personer med barn kan också få etableringstillägg och vissa kan också få bostadsersättning. För att få etableringsersättning ska personen vara mellan 20 år och 65 år. Ansökan görs hos arbetsförmedlingen och pengarna betalas ut av försäkringskassan. Ersättningen kallades tidigare introduktionsersättning och ansökan gjordes då hos kommunen. Summan som betalas ut beror lite på hur aktiv personen är, om han eller hon jobbar samtidigt osv. Europeiska flyktingfonden, ERF Europeiska unionens råd och Europaparlamentet har inrättat Flyktingfonden för att underlätta för EU-länderna att ta emot asylsökande och flyktingar. Syftet är också att verka för en gemensam solidarisk politik mellan medlemsländerna och att bidra till uppbyggnaden av ett gemensamt asylsystem. Fonden disponerar årligen drygt 100 miljoner kronor som kan användas för att medfinansiera olika utvecklingsprojekt. I Sverige är det Migrationsverket som förvaltar fonden på nationell nivå. Familjeanknytning Familjeanknytning är familjeband som en sökande hänvisar till när han eller hon söker uppehållstillstånd. Som familjeanknytning räknas fru, make, registrerade partner eller sambo men också en person som den sökande planerar att gifta sig eller bli sambo med. Föräldrar och barn kan också hänvisa till familjeanknytning när de söker uppehållstillstånd för att återförenas med varandra.
Flykting Utlänning som har sökt asyl och fått tillstånd att som flykting bosätta sig i Sverige, se Genèvekonventionen. Läs även om asylsökande, kvotflykting och alternativt skyddsbehövande. Flyktingförläggning Idag kallas flyktingförläggningarna för anläggningsboende. FN:s flyktingkommissarie - UNHCR FN:s organ för arbete med flyktingfrågor. Huvudkontoret finns i Genève. I Stockholm finns ett kontor för de nordiska och baltiska staterna. Genève-konventionen FN:s flyktingkonvention från 1951 angående flyktingars rättsliga ställning. Sverige och ett hundratal andra länder har skrivit under den. Det innebär att Sverige ska pröva varje asylansökan och ge de människor asyl, som är flyktingar enligt konventionen. Enligt konventionen är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så att myndigheterna inte kan ge trygghet mot förföljelse från enskilda personer. God man En man eller kvinna som tar tillvara ett barns intressen om föräldrarna inte kan göra det. En god man utses av kommunen. (Även vuxna som av olika skäl inte klarar av att sköta sin ekonom och fatta egna beslut kan få en god man.) Hemutrustningslån Lån för inköp av exempelvis köksutrusning och möbler. Flyktingar och vissa andra utlänningar som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet kan ansöka om detta lån som administreras av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Humanitära skäl Begrepp som fanns i utlänningslagen fram till den 30 mars 2006. Personer kunde få uppehållstillstånd i Sverige om de hade starka humanitära skäl. Det kunde handla om individens situation, t.ex. att denne hade en livshotande sjukdom, mådde psykiskt dåligt eller att barnen i familjen skulle fara illa av att återsändas. "Humanitära skäl" har ersatts av "synnerligen ömmande omständigheter". Hushållsgemenskap Utländska medborgare kan få uppehållstillstånd på grund av hushållsgemenskap om de är ekonomiskt, socialt eller känslomässigt beroende av en släkting i Sverige som de tidigare bott tillsammans med i hemlandet. Härstamningsprincipen Föräldrarnas medborgarskap är enligt svensk lag avgörande för vilket medborgarskap deras barn får. (Jämför med Territorialprincipen) Hälsoundersökning Alla nyanlända invandrare ska erbjudas en frivillig hälsoundersökning och ett hälsosamtal. Det sker normalt på närmaste hälsocentral. Identitet Någon rättslig definition av begreppet identitet finns inte, men enligt praxis består identiteten av den sökandes namn, födelsetid och medborgarskap. En person kan styrka sin identitet genom en passhandling i original eller en identitetshandling som utfärdats av en myndighet i hemlandet.
Internflykting En person som bedöms som skyddsbehövande i förhållande till sin hemort, men som kan leva i en annan del av hemlandet och få skydd där. Introduktionstid Sedan den 1 dec 2010 är det Arbetsförmedlingen som har ansvar för att ge alla nyanlända (vuxna) invandrare en bra introduktion till samhälle och arbete. Läs mer under etablering. Introduktionsersättning Se etableringsersättning. Invandrare Ordet invandrare började användas i mitten på 60-talet eftersom ordet utlänning fått en negativ klang. Invandrare är personer som flyttat till Sverige och bott här minst ett år. Orsaken till flytten kan vara arbete, studier, kärlek, krig osv. För att räknas som invandare i statistiken ska en person vara folkbokförd i Sverige. Ofta görs en indelning i två kategorier; födda i Sverige eller födda i utlandet respektive har svenskt eller utländskt medborgarskap. Barn till personer som invandrat eller barn som själva har invandrat har hittills kallats invandrarungdomar eller andra generationens invandrare. Under senare delen av 1990-talet har dock ordet och begreppet invandrare ifrågasatts från olika håll, bland annat i offentliga utredningar. Personer som bott i Sverige en längre tid har därför börjat kallas personer med utländsk bakgrund. Integration Integration handlar både om anpassning och om samförstånd. I Sverige används det ofta för att beskriva hur flyktingar och andra invandrare ska välkomnas och smälta in i samhället utan att behöva ta avstånd ifrån sin egen kultur och religion. Jämför med begreppet assimilering som betyder fullständig anpassning till majoritetens kultur. Invandrarverket Tidigare namn på Migrationsverket (före den 1 juli 2000). Kultur Ordet kultur är vitt begrepp, det finns hundratals olika kulturer. Dansbandskultur, idrottskultur, matkultur listan är lång. Men enligt den antropologiska definitionen är kultur värderingar, ritualer, traditioner och sedvänjor som skapas och används av människor. Enligt den estetiska definitionen är däremot kultur olika typer av konstnärlig verksamhet som musik, dans, film, litteratur och arkitektur. Kvotflykting/Vidarebosatt Sverige är ett av 25 länder i världen som tar emot så kallade kvotflyktingar. Det är FN:s flyktingorgan UNHCR som väljer ut vilka personer som behöver lämna det land de befinner sig i och få skydd någon annanstans. Kvotflyktingar ofta under lång tid levt under fysiskt svåra och mentalt hopplösa omständigheter. Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950, de senaste åren har det handlat om cirka 1700-1900 personer per år. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket och kvotflyktingarna får uppehållstillstånd direkt. Jämtland har tagit emot 2089 flyktingar de senaste tio åren, hittills har mellan 60 och 80 procent av dem varit kvotflyktingar. Läs även under vidarebosatta/vidarebosättning. Legal vårdnadshavare En person som har vårdnaden om ett barn och bestämmer i frågor som rör barnet. Ett barn står under någons vårdnad tills det fyller 18 år.
Legitimation att bli svensk Om en utländsk mamma och en svensk pappa gifter sig blir parets gemensamma barn automatiskt svenska medborgare. LMA/LMA-kort LMA är lagen om mottagande av asylsökande (med flera). LMA-kort är en tillfällig handling med foto som visar att innehavaren är asylsökande i Sverige. Utfärdas av Migrationsverket. Medborgarskap Medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande som uppstår mellan en stat och en individ (medborgare) antingen automatiskt vid födelsen eller efter en anmälan eller en ansökan. De mest påtagliga bevisen på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige. Migration Personers rörelse mellan länder, det vill säga in- och utflyttning. Migrationsdomstol Migrationsverkets beslut i utlännings- eller medborgarskapsärenden kan överklagas till migrationsdomstolar vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till högsta instans, Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. Mottagningsenhet Enhet på Migrationsverket med ansvar för bland annat boende, ersättning och organiserad sysselsättning för asylsökande. Efter ett beslut om avvisning eller utvisning hjälper personalen till med självmant återvändande. Om den sökande i stället har fått uppehållstillstånd hjälper personalen till med utflyttning till en kommun. Nyetablerat förhållande Ett förhållande räknas som nyetablerat om paret (äkta makar, registrerade partner eller sambor) inte levt tillsammans tidigare eller endast en kort tid, det vill säga i regel mindre än två år. Offentligt biträde Om Migrationsverket bedömer att en asylsökande kan komma att få avslag på sin ansökan, ser verket till att han eller hon får juridisk hjälp av ett så kallat offentligt biträde. Omprövning Den myndighet som har fattat ett beslut kan granska ett ärende på nytt, exempelvis i samband med ett överklagande eller efter en separat begäran om omprövning. Omprövningen kan leda till att beslutet ändras helt eller delvis. Om beslutet ändras som den klagande vill faller överklagandet. OS/Organiserad sysselsättning Aktiviteter för asylsökande under väntetiden. Permanent uppehållsrätt En medborgare i ett EU/EES-land och eventuella familjemedlemmar som har vistats lagligt i Sverige under fem år har permanent uppehållsrätt. PUT/Permanent uppehållstillstånd En utländsk medborgare som beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige och ger nästan samma rättigheter och skyldigheter som om man är svensk medborgare. Man har rösträtt och kan arbeta som politiker på kommun- eller landstingsnivå. Arbeten som polis och riksdagsledamot kräver dock svenskt medborgarskap.
Referensperson Den person i Sverige som den sökande har anknytning till eller som han/hon uppgivit som kontaktperson. Gäller visum- och anknytningsärenden. Resebidrag Make eller maka och barn under 18 år till en flykting som fått uppehållstillstånd enligt Genèvekonventionen kan söka bidrag för resa till Sverige. Man kan också få resebidrag för att återvandra, se Återvandring. Schengenländer/samarbete Schengensamarbetet innebär att människor som bor i Schengenländerna ska kunna resa fritt utan att behöva visa pass. Gränskontrollerna mellan länderna har därför tagits bort. Istället sker passoch inresekontrollen vid de yttre gränserna, dvs. vid gränserna mot länder som inte deltar i Schengensamarbetet. Många av EU:s 27 medlemsländer har anslutit sig till Schengensamarbetet, Sverige är ett av dem. SFI/Svenska för invandrare Grundläggande svenskundervisning som anordnas av kommunen. Svenskt medborgarskap Svensk medborgare kan man bli genom: födelse, adoption, förälders giftermål (legitimation) eller ansökan (naturalisation). Synnerligen ömmande omständigheter Personer kan beviljas uppehållstillstånd, trots att deras personliga förhållanden inte gör att de behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. Territorialprincipen Ett barn blir medborgare i det land på vars territorium det föds. Gäller inte i Sverige. Jämför med Härstamningsprincipen. TUT/Tidsbegränsat uppehållstillstånd Ett uppehållstillstånd som bara gäller för en viss tid. Jämför med Permanent uppehållstillstånd. UAT Uppehålls- och arbetstillstånd. Uppehållsrätt Medborgare i EU/EES-länderna har rätt att uppehålla sig i medlemsstaterna på ungefär samma villkor som landets egna medborgare. Man måste dock ha tillräcklig med pengar för att försörja sig och sin eventuella familj. UT/UPPEHÅLLSTILLSTÅND En utländsk medborgare som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd (gäller inte EU/EES-medborgare och deras anhöriga). Kan vara tidsbegränsat eller permanent. Utlänning En utlänning är enligt utlänningslagen en person som inte är svensk medborgare. Utlänningslagen En lag som bland annat innehåller reglerna för om en asylsökande får stanna i Sverige eller inte. Riksdagen beslutar om lagarna.
Utlänningsnämnden (UN) Prövade tidigare Migrationsverkets beslut som en sökande hade överklagat. Myndigheten lades ner den 30 mars 2006 och ersattes av migrationsdomstolar. Utvisning Avlägsnandebeslut som en person kan få från och med tre månader efter den dag han eller hon ansökte om uppehållstillstånd. Jämför med Avvisning. Varaktigt bosatt En person som har uppehållstillstånd i ett EU-land, men inte är EU-medborgare, kan få en särskild rättslig ställning: status som varaktigt bosatt. För att få denna status måste man ha haft uppehållstillstånd i EU-landet i fem år. Vissa rättigheter följer med statusen som varaktigt bosatt. De liknar de rättigheter som EU-medborgare har, till exempel rätt att arbeta, studera eller starta företag i ett annat EU-land. Förväxla inte varaktigt bosatt med begreppet vidarebosatt. Vidarebosatta/Vidarebosättning FN: s flyktingorgan UNHCR räknar med att ungefär 44 miljoner människor är på flykt undan krig, terror och miljökatastrofer. En del av dem kan omöjligt återvända till sitt hemland och kan inte heller skapa sig en dräglig tillvaro i landet där de sökt skydd. Tack vara avtal med omkring 25 länder kan UNHCR varje år hjälpa cirka en procent av alla dessa flyktingar till ett nytt liv i ett tredje land. De blir så kallade kvotflyktingar och får uppehållstillstånd direkt. De kallas också vidarebosatta eftersom själva systemet eller processen kallas vidarebosättning. Läs mer under kvotflykting. Återetableringsstöd Ett ekonomiskt stöd som riktar sig till den som har fått avslag på sin asylansökan och vill återvända till ett land där det är svårt att etablera sig. Återvandring Personer med uppehållstillstånd, som varit asylsökande eller är kvotflykting (vidarebosatt) kan i vissa fall välja att frivilligt flytta tillbaka (återvandra) till hemlandet eller något annat land. De som inte är svenska medborgare och saknar egna pengar till resan kan då ansöka om resebidrag för sig och sin familj. Källa: Ordlistan är en nerkortad och något omarbetad version av Migrationsverkets lista med ordförklaringar http://www.migrationsverket.se/info/60.html